Gröna given: Ledamöterna vill att EU-investeringarna ska gå till hållbara verksamheter  

Pressmeddelande 
Plenarsammanträde 
 
 

Dela den här sidan: 

  • Alla EU-länder ska bli mer miljömässigt och ekonomiskt konkurrenskraftiga 
  • Principen om att ”inte orsaka betydande skada” ska vara vägledande när investeringar görs 
  • Offentliga och privata investeringar måste komplettera varandra för att det gröna investeringsgapet ska utjämnas 
Parlamentet vill att investeringsplanen ska säkra omställningen från ohållbara till hållbara ekonomiska verksamheter.  

På fredagen lade Europaparlamentet fram sina förslag om hur man bäst finansierar den gröna omställningen till hållbar och koldioxidneutral ekonomisk verksamhet.

I en icke-lagstiftande resolution om investeringsplanen för ett hållbart Europa och finansieringen av den gröna given, som godkändes med 471 röster för, 134 röster mot och 83 nedlagda röster, lyfter ledamöterna fram att ett av målen med investeringsplanen bör vara att säkra omställningen från ohållbara till hållbara ekonomiska verksamheter. De vill att den gröna omställningen ska fokusera på att minska de nuvarande och möjligen allt värre skillnaderna mellan EU-länderna, få fart på konkurrensen och skapa fler hållbara och kvalitativa arbetstillfällen.

Investeringsprinciper

Parlamentarikerna kom överens om att offentliga investeringar måste ta hänsyn till principen att ”inte orsaka betydande skada”. Detta ska gälla både sociala och miljömässiga mål, såsom att minska löneklyftan mellan könen. Bara nationella och regionala program med störst möjlighet att uppfylla dessa mål ska kunna komma i fråga för offentliga investeringar. Därför behövs harmoniserade hållbarhetsindikatorer och en metod för att mäta inverkan, menar ledamöterna. Om en investering ska uppfylla kriterierna för den gröna omställningen måste även de kriterier som fastställdes i taxonomiförordningen beaktas. Utöver det bör de nationella återhämtningsplanerna anpassas till de nationella energi- och klimatplanerna.

Parlamentarikerna välkomnar EU:s återhämtningsplan till följd av coronakrisen och de kommande nationella planerna för återhämtning och resiliens som har utformats för att EU ska bli klimatneutralt senast 2050. Detta finns inskrivet i EU:s klimatlag tillsammans med delmålen för 2030 och omställningen till en cirkulär och klimatneutral ekonomi.

Ledamöterna menar att man måste fasa ut offentliga och privata investeringar i förorenande och skadliga verksamheter för vilka det finns ekonomiskt genomförbara alternativ. Samtidigt respekterar de medlemsländernas rätt att välja sin egen energimix och påpekar att omställningen till klimatneutralitet på intet sätt får äventyra de lika villkor som gäller för företagen i EU. De måste kunna behålla sin konkurrenskraft, särskilt om de utsätts för otillbörlig konkurrens från länder utanför EU.

Finansieringen av investeringsplanen

Ledamöterna är tveksamma till om investeringsplanen för ett hållbart Europa kan få loss de tusen miljarder euro som behövs fram till 2030 med tanke på de negativa ekonomiska utsikterna efter coronakrisen. De vill veta hur EU:s nya långtidsbudget kan bidra till att uppfylla målen i investeringsplanen. Parlamentarikerna är bekymrade över att ett grönt investeringsgap kan uppstå i slutet av nästa fleråriga budgetperiod och vill se förslag på hur ett sådant gap kan utjämnas med hjälp av offentliga och privata investeringar. De uppmanar samtidigt kommissionen att säkerställa att EU:s nya långtidsbudget inte kommer att stödja eller investera i verksamheter som är skadliga för miljön på lång sikt.

Här betonar man att de offentliga och privata investeringarna måste komplettera varandra och att den privata sektorn inte får trängas undan. Ledamöterna är nöjda med Europeiska investeringsbankens beslut att ägna 50 % av sin verksamhet åt klimatåtgärder och miljöhållbarhet från och med 2025. Parlamentarikerna föreslår här en nedifrån-och-upp-strategi och att EIB uppmuntrar till dialog mellan den offentliga och privata sektorn samt står för samordningen mellan olika aktörer.

Citat

”Vi behöver lämpliga ekonomiska resurser för att nå målen för den europeiska gröna given. För att dessa mål ska bli permanenta måste vi veta hur vi kan finansiera dem under de rådande omständigheterna och arbeta tillsammans med EU:s ekonomier och företag, inte mot dem. För att nå dessa mål måste vi mobilisera tusen miljarder euro under de kommande tio åren. Vi erkänner rollen som EU:s budget, sammanhållnings-, regional- och jordbrukspolitik, såväl som fonden för rättvis omställning, spelar. Slutligen betraktar vi nya egna medel som en framtida inkomstkälla och ett verktyg för att uppmuntra till miljöanpassning på EU-nivå”, sade Siegfried Mureşan (EPP, Rumänien), föredragande från budgetutskottet, under debatten före omröstningen.

”Detta betänkande handlar om att göra det möjligt att nå våra klimatmål. Vi bygger bron mellan ambitioner och verklighet. Det finns fyra pelare; för det första måste alla EU-utgifter omfattas av principen att ”inte orsaka betydande skada”; för det andra måste EU:s monetära och finansiella institutioner se till att målen finansieras; för det tredje bör privata investeringar i skadlig verksamhet fasas ut och, slutligen, måste offentliga medel användas på ett hållbart sätt. Utöver detta måste vi bekämpa skatteundandragande för att öka de offentliga intäkterna”, sade Paul Tang (S&D, Nederländerna), föredragande från utskottet för ekonomi och valutafrågor, under samma debatt.