Parlamentet godkänner EU:s långtidsbudget för 2021–2027 

Pressmeddelande 
Plenarsammanträde 
 
 

Dela den här sidan: 

  • Kammaren ger grönt ljus till Europeiska rådets överenskommelse 
  • Parlamentarikerna har förhandlat fram omfattande tillskott till EU:s flaggskeppsprogram, t.ex. Horisont Europa och Erasmus + 
  • Överenskommelse klar om en rättsligt bindande färdplan för nya inkomstkällor till EU-budgeten 
  • Stärkt roll för parlamentet i att granska hur återhämtningen finansieras 
  • Starkare bestämmelser för biologisk mångfald och jämställdhet 
Parlamentet har förhandlat fram omfattande tillskott till EU:s flaggskeppsprogram ©AFP_Kenzo TRIBOUILLARD  

På onsdagen godkände Europaparlamentet EU:s nästa långtidsbudget. Ekonomiskt stöd till både medborgare och företag kan nu börja betalas ut från och med början av nästa år.

På onsdagen godkände Europaparlamentet den överenskommelse som nåddes med EU-ländernas representanter i rådet den tionde november om EU:s nästa långtidsbudget för 2021–2027. Texten antogs med 548 ja-röster, 81 nej-röster och 66 nedlagda röster. Överenskommelsen med rådet om det interinstitutionella avtalet godkändes med 550 ja-röster, 72 nej-röster och 73 nedlagda röster.

15 miljarder euro extra till viktiga program

Den nya budgeten är resultatet av parlamentets förhandlingskrav på att stärka tio utvalda EU-flaggskeppsprogram under de kommande sju åren. Tillskotten ska gå till att dämpa konsekvenserna av coronapandemin för EU:s medborgare, och samtidigt erbjuda framtidsmöjligheter för nästa generation samt bevara EU:s grundläggande värden. Överenskommelsen innebär att Europaparlamentet tredubblar anslaget för programmet EU för hälsa (EU4Health) i reala termer, och förstärker Erasmus+ som motsvarar ytterligare ett års finansiering. Dessutom har man säkerställt en fortsatt ökad finansiering av forskning.

  • Elva miljarder euro kommer främst från konkurrensböter (som företag måste betala om de inte följer EU:s inre marknadsregler), i enlighet med parlamentets krav om att pengar som genereras av EU ska stanna kvar i EU:s budget. Dessa elva miljarder euro kommer gradvis att höja det övergripande taket för långtidsbudgeten (som uppgår till 1 074,3 miljarder euro i 2018 års priser) till 1 085,3 miljarder.

  • Fyra miljarder euro kommer att finansieras genom omfördelningar och outnyttjade marginaler inom den fleråriga budgetramen.

  • Ytterligare en miljard euro kommer att öronmärkas för framtida behov och kriser, men kan också skjutas till flaggskeppsprogrammen.


Nya egna medel

I förhandlingarna enades rådet och parlamentet om principen att kostnaderna för att återbetala skulderna från återhämtningsfonden Next Generation EU inte ska ske på bekostnad av redan väletablerade investeringsprogram i långtidsbudgeten eller leda till mycket högre BNI-baserade bidrag från EU-länderna, varken på medellång eller på lång sikt. Parlamentets förhandlare har därför tagit fram en färdplan för tillskott av nya egna medel (EU-inkomstkällor) under de kommande sju åren.

Denna färdplan är en del av det ”interinstitutionella avtalet” mellan de tre institutionerna (parlamentet, rådet och EU-kommissionen), och är en rättsligt bindande text. De nya intäkterna ska komma från en skatt på plast från 2021, intäkter från EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS, från 2023), eventuella intäkter kopplade till en form av klimattull (”carbon border adjustment mechanism”), en digital skatt (från 2023), en skatt på finansiella transaktioner samt ett finansiellt bidrag via företagssektorn eller en ny gemensam bolagsskattebas (från 2026).

Parlamentet kontrollerar hur finansieringen från återhämtningsfonden (Next Generation EU) används

Parlamentet har säkerställt att betalningarna från återhämtningsfonden kommer att utvärderas gemensamt av de tre EU-institutionerna (parlamentet, rådet och kommissionen). De kommer att träffas regelbundet för att utvärdera hanteringen av medel som görs tillgängliga enligt den rättsliga grunden i artikel 122 i fördraget. Medlen kommer att tillhandahållas utanför den ordinarie budgetramen och syftar till att få fart på EU:s ekonomi som drabbats hårt av pandemin. Pengarna ska spenderas på ett transparent sätt. Europaparlamentet kommer också tillsammans med rådet kontrollera eventuella avvikelser från godkända investeringsplaner.

Återhämtningsfonden (Next Generation EU) baseras på artikel 122 i EU-fördraget och ger inte Europaparlamentet någon formell roll. Parlamentets förhandlare har därför krävt och fått gehör för ett nytt förfarande i form av en "konstruktiv dialog" mellan parlamentet och rådet.

Horisontella frågor: mål för biologisk mångfald och jämställdhet

Det blir nu lättare att följa upp och säkerställa att minst 30 % av utgifterna inom ramen för nästa långtidsbudget och för återhämtningsfonden kommer att stödja EU:s klimatmål och att 7,5 % av de årliga utgifterna öronmärks för mål för biologisk mångfald från 2024, följt av 10 % från 2026 och framåt.

En annan övergripande prioritering i den fleråriga budgetramen är att principen om jämställdhet och jämställdhetsintegrering ska tillämpas, åtföljt av en noggrann konsekvensbedömning och översyn av programmen.

Europaparlamentets förhandlingsgrupp: EU:s nästa långtidsbudget för 2021-2027 (MFF) och egna medel

Johan Van Overtveldt (ECR, BE), ordförande för Europaparlamentets budgetutskott

Jan Olbrycht (EPP, PL), långtidsbudgeten, medföredragande

Margarida Marques (S&D, PT), långtidsbudgeten, medföredragande

José Manuel Fernandes (EPP, PT), egna medel, medföredragande

Valérie Hayer (Renew Europe, FR), egna medel, medföredragande

Rasmus Andresen (De gröna/EFA, DE)

Följ dem på Twitter: https://twitter.com/i/lists/1205126942384676866?s=20

Uttalanden av förhandlarna (på engelska).

Nästa steg

Rådet måste formellt godkänna förordningen om nästa långtidsbudget samt det interinstitutionella avtalet. Dessa texter kommer sedan att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och träda i kraft den första januari 2021.