Stöd bland EU-medborgarna för konferensen om Europas framtid 

Pressmeddelande 
 
 

Dela den här sidan: 

  • Tre fjärdedelar av de tillfrågade europeiska medborgarna tror att konferensen om Europas framtid kommer att ha en positiv inverkan på demokratin 
  • Sex av tio européer håller med om att coronaviruskrisen fått dem att reflektera över Europeiska unionens framtid 
  • En omfattande majoritet européer (92%) i alla EU-länder vill att medborgarnas röster bör beaktas i högre grad när det kommer till besluten om Europas framtid 

EU-omfattande undersökning visar européernas stöd för konferensen om Europas framtid.

Europaparlamentet och Europeiska kommissionen presenterar i dag den första Eurobarometerundersökningen som genomförts gemensamt för de två institutionerna. Denna särskilda Eurobarometerundersökning om Europas framtid genomfördes mellan den 22 oktober och 20 november 2020 i de 27 medlemsländerna.

Undersökningen som presenteras inför undertecknandet av den gemensamma förklaringen om konferensen om Europas framtid, visar att de allra flesta (92 %) i alla medlemsländer anser att större hänsyn ska tas till invånarnas åsikter i besluten om Europas framtid.

Syftet med konferensen om Europas framtid är just det – att skapa ett nytt offentligt forum för en öppen, inkluderande, transparent och strukturerad debatt med européerna om frågor som är viktiga för dem och som påverkar deras vardagsliv.

Konferensen om Europas framtid

Tre fjärdedelar av européerna anser att konferensen om Europas framtid kommer att ha en positiv inverkan på demokratin i EU: 76 % håller med om att den utgör ett betydande framsteg för demokratin i EU (25 % instämmer helt och 51 % håller i stort sett med), och det stora flertalet stöder denna uppfattning i alla medlemsländer.

Uppgiftslämnarna anser att människor från alla samhällsskikt bör vara aktivt engagerade (51 %) och 47 % säger att ungdomar bör spela en viktig roll, liksom myndigheter (42 %) och akademiker, experter, intellektuella och forskare (40 %).

Drygt hälften av européerna (51 %) skulle vilja vara mer engagerade själva, och de irländska uppgiftslämnarna är mest entusiastiska (81 %), följt av belgare (64 %), luxemburgare (63 %) och slovener (63 %).

Medborgarnas röst i EU

Att rösta i valet till Europaparlamentet betraktas helt klart som det effektivaste sättet att göra sin röst hörd hos beslutsfattare på EU-nivå (55 % av uppgiftslämnarna) men det finns ett mycket starkt stöd för att EU-medborgarna ska ha större inflytande över beslut om Europas framtid. Av de 92 % som ansåg att EU-invånarnas röster ska beaktas mer är det 55 % som instämmer helt och 37 % som i stort sett håller med. Endast 6 % höll inte med.

Europas framtid

Sex av tio européer håller med om att covid-19-pandemin har fått dem att reflektera över Europas framtid (19 % instämmer helt och 41 % håller i stort sett med) medan 39 % inte håller med (varav 23 % inte helt håller med och 16 % inte alls håller med).

Uppgiftslämnarna ombads att välja den utveckling de ville se för Europas framtid: De två mest angivna målen för Europas framtid är att ha jämförbar levnadsstandard (35 %) och starkare solidaritet mellan medlemsländerna (30 %). Européerna prioriterar också utvecklingen av en gemensam hälso- och sjukvårdspolitik (25 %) och jämförbar utbildningsstandard (22 %).

Tillgångar och utmaningar

Européerna anser att EU:s främsta tillgångar är respekten för demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen (32 %) samt dess ekonomiska, industriella och handelsmässiga styrka (30 %). EU:s respekt för demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen anges som den viktigaste

(eller gemensamt viktigaste) tillgången i 14 länder, och denna synpunkt är särskilt framträdande i Sverige där 58 % betraktar detta som en viktig tillgång. EU:s ekonomiska, industriella och handelsmässiga styrka rankas som den viktigaste (eller gemensamt viktigaste) tillgången i nio länder, främst Finland (45 %) och Estland (44 %).

Klimatförändringarna anses som den klart största globala utmaningen som påverkar EU:s framtid. 45 % av européerna har valt detta som den största utmaningen. Den andra och tredje mest angelägna frågan, som en ungefär lika andel européer uppger, är terrorism (38 %) och hälsorelaterade risker (37 %). Tvångsförflyttning av befolkningen är den fjärde mest angivna utmaningen, med strax över en fjärdedel av européerna (27 %).

Bakgrund

Denna särskilda Eurobarometerundersökning nr 500 ”Europas framtid” (EB94.1) genomfördes mellan den 22 oktober och 20 november 2020 i de 27 medlemsländerna, på gemensamt uppdrag av kommissionen och parlamentet. Undersökningen genomfördes personligen och slutfördes, när så blev nödvändigt på grund av pandemin, med intervjuer på nätet. Totalt genomfördes 27 034 intervjuer.