Klimatneutralt EU senast 2050: Europaparlamentet godkänner EU:s nya klimatlag
- EU:s kolsänkor kommer de facto att höja målet för utsläppsminskningar till 57 procent för 2030
- Växthusgasbudgeten måste vara vägledande för 2040-målet
- Nytt oberoende vetenskapligt EU-organ ska övervaka de framsteg som görs
Genom EU:s nya klimatlag höjs unionens mål att minska växthusgasutsläppen från 40 procent till minst 55 procent senast 2030. Med bidraget från nya kolsänkor kan det öka till 57 procent.
Europaparlamentet har antagit den nya klimatlagen, som ledamöterna och EU-ländernas förhandlare i rådet informellt enades om i april i år, med 442 ja-röster, 203 nej-röster och 51 nedlagda röster. Lagen omvandlar den europeiska gröna givens politiska åtagande om att EU ska uppnå klimatneutralitet senast 2050 till en bindande skyldighet. Den ger också både europeiska medborgare och företag den rättssäkerhet och förutsägbarhet som behövs för att planera för den gröna omställningen. Efter 2050 är det tänkt att EU ska uppnå negativa utsläpp.
Europaparlamentets arbete med den nya klimatlagen har letts av den svenska parlamentarikern och socialdemokraten Jytte Guteland. Efter den preliminära överenskommelsen med rådet i april om den nya lagen höll hon en presskonferens tillsammans med ordföranden för utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, Pascal Canfin (Renew Europe, Frankrike), som du kan se här. (24.04.2021)
Ökade ambitioner till 2030
EU:s mål att minska utsläppen av växthusgaser till 2030 kommer nu att höjas från 40 procent till minst 55 procent jämfört med 1990 års nivåer. Dessutom kommer ett kommande förslag från kommissionen om förordningen om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) att utöka EU:s kolsänkor och därmed de facto höja unionens utsläppsminskningsmål för 2030 till 57 procent.
EU:s växthusgasbudget måste vara vägledande för det kommande målet för 2040
Kommissionen kommer att lägga fram ett förslag till ett mål för 2040 senast sex månader efter den första globala översynen 2023, som föreskrivs i Parisavtalet. I linje med Europaparlamentets förslag kommer kommissionen att offentliggöra den maximala mängd växthusgaser som EU beräknas kunna släppa ut fram till 2050 utan att äventyra unionens åtaganden enligt avtalet. Denna så kallade ”växthusgasbudget” kommer att vara en av kriterierna för att fastställa EU:s reviderade mål för 2040.
Senast den 30 september 2023, och därefter vart femte år, kommer kommissionen att utvärdera de kollektiva framsteg som alla EU-länder gjort i arbetet med att försöka uppnå klimatneutralitet inom unionen senast 2050. Utvärderingen väntas också bedöma om de nationella åtgärder som vidtagits är förenliga med detta mål.
En europeisk rådgivande vetenskaplig nämnd för klimatförändringar
Med tanke på vikten av oberoende vetenskaplig rådgivning och på grundval av ett förslag från Europaparlamentet kommer en europeisk rådgivande vetenskaplig nämnd för klimatförändringar att inrättas för att övervaka alla framsteg och bedöma om EU:s politik är förenlig med de fastslagna klimatmålen.
Citat
−Jag är stolt över att vi äntligen har en klimatlag. Vi ställde oss bakom ett utsläppsminskningsmål på minst 55 procent till 2030, till och med närmare 57 procent enligt vår överenskommelse med kommissionen. Jag hade föredragit att gå ännu längre men detta är en bra överenskommelse som bygger på vetenskap och som kommer att göra stor skillnad. Vi måste nu minska växthusgasutsläppen mer under det kommande decenniet än vad unionen har gjort under de tre föregående decennierna tillsammans. EU har nu fått nya och mer ambitiösa mål som kan inspirera fler länder att öka takten, sa Jytte Guteland efter slutomröstningen.
Nästa steg
Den nya lagen väntas inom kort godkännas av EU-ländernas representanter i rådet.. Förordningen kommer sedan att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och träda i kraft 20 dagar senare. Kommissionen planerar att lägga fram en rad förslag den 14 juli i år för att EU ska kunna nå det mer ambitiösa 2030-målet.
Bakgrund
Europaparlamentet har spelat en viktig roll när det gäller att driva på för en mer ambitiös klimatlagstiftning inom EU och utlyste ett klimatnödläge den 28 november 2019.
Kontakter:
-
Viktor ALMQVIST
Pressekreterare - Bryssel/Strasbourg -
MUSTONEN TIIA
Pressekreterare - Stockholm/Strasbourg