Europaparlamentet 70 år: “röst åt medborgarna och demokratiska värden”
I en ceremoni i plenisalen i Strasbourg uppmärksammade ledamöterna inrättandet av parlamentets föregångare, Europeiska kol- och stålgemenskapens gemensamma församling, år 1952.
Europaparlamentets talman Roberta Metsola inledde tisdagens ceremoni och betonade hur den församling som blev Europaparlamentet gått från klarhet till klarhet under de 70 år som passerat sedan Europeiska kol- och stålgemenskapens gemensamma församlings första sammanträde 1952. Hon framhöll hur Europaparlamentet har blivit världens enda direktvalda, flerspråkiga, transnationella parlament med en mängd olika partier. Dess 705 direktvalda ledamöter är ett uttryck för den europeiska allmänna opinionen (...). I dag mer än någonsin tidigare står parlamentet för att värna medborgarnas demokratiska röst och de demokratiska europeiska värdena”.
Hennes tal följdes av anföranden från premiärministrarna från Europaparlamentets tre värdländer.
Belgiens premiärminister Alexander de Croo sade: ”Dagens europeiska politiska projekt drivs främst av visionära medborgare, Europas befolkning,” som kräver gemensamma EU-lösningar på kriser kopplat till migration, covid-19 och energi. Europaparlamentet är ”en av de mäktigaste lagstiftarna i världen. I dag kan européer vara stolta över den väg som vi gemensamt har vandrat,” fortsatte han. Han avslutade med att säga att ”parlamentet representerar en sorts katarsis efter en lång historia av våld mellan europeiska länder. Parlamentet representerar den bästa sidan av oss européer”.
Luxemburgs premiärminister Xavier Bettel sade: “Sju år efter andra världskriget fattades ett beslut om att skapa någonting gemensamt. På den tiden hade människor inte rätt att leva på grund av att de var annorlunda, men numera lever vi i ett område där människor är fria”. Han avlutade med att säga: ”Jag själv skulle inte ha haft rätten att vara fri under andra världskriget: jag är liberal, har judiskt ursprung och är gift med en man. Men här står jag i dag i egenskap av regeringschef. Detta är det europeiska projektet. Man får vara annorlunda, men det är just i detta som vår rikedom ligger: i denna mångfald”.
Frankrikes premiärminister Élisabeth Borne betonade Frankrikes roll i att inrätta Europeiska unionen och den symboliska vikten av Strasbourg som ett av dess officiella säten. Därutöver underströk hon Frankrikes åtagande för en gemensam europeisk framtid. ”Strasbourg är själva idén om Europa, ett Europa som har sin historia men som också har en gemensam framtid,” sade hon. ”Och vi får inte tappa greppet om vad Europa är, varifrån det har kommit och vilket håll det ska framöver”.
Anföranden av de politiska grupperna
Efter premiärministrarnas anföranden intog ledarna för Europaparlamentets sju politiska grupper talarstolen och de flesta betonade att Europas framtid bara är möjlig om den är demokratisk. De framhöll också hur nödvändigt det är att stärka Europaparlamentet med fullständiga lagstiftande befogenheter till förmån för EU:s medborgare och att europeiska medborgarskap stärker de nationella medborgarskapen. Europaparlamentets ursprungliga syfte var att instifta en politisk institution som var öppen för, och inte motståndare till, andra länder. Ledamöterna framhöll att vi måste fortsätta att representera denna anda och anpassa den till den tid vi lever i nu. Talarna lyfte också fram de utmaningar som Europa nu står inför och sade att det skulle vara till hjälp att återskapa den anda som ledde fram till instiftandet av Europaparlamentets föregångare 1952. Kritiska åsikter uttrycktes också under anförandena. Men, som talman Roberta Metsola underströk, så är detta bara ett bevis på den pluralism, mångfald och demokrati som återfinns i Europaparlamentet.
Ceremonin avslutades med ett musikaliskt framträdande av Beethovens ”Hymn till glädjen” (Ode to Joy).
Bakgrund
Den 10 september 2022 inföll 70-årsdagen av det första mötet i Europeiska kol- och stålgemenskapens (EKSG) gemensamma församling. Den sammankallades 1952 och bestod av 78 utsedda parlamentsledamöter från de nationella parlamenten i varje medlemsland. Efter inrättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen utvidgades EKSG:s gemensamma församling och döptes om till ”Europeiska parlamentariska församlingen” 1958. År 1962 antog institutionen namnet ”Europaparlamentet”.
Kontakter:
-
Viktor ALMQVIST
Pressekreterare - Bryssel/Strasbourg -
Therese DOMISCH
Pressekreterare - Stockholm/Strasbourg -
Tiia MUSTONEN
Pressekreterare - Stockholm/Strasbourg -
Matilda NILSSON MORRIS
Press Service Trainee