Förintelsens minnesdag: en berättelse tillägnad dess sex miljoner offer 

Pressmeddelande 
 
 

Dela den här sidan: 

Corrie Hermann talade till ledamöterna i samband med förintelsens minnesdag © Europeiska unionen 2025  

På onsdagen talade Corrie Hermann, dotter till cellisten och förintelseoffret Pál Hermann, inför ledamöterna vid ett plenarsammanträde som hölls med anledning av förintelsens minnesdag.

Europaparlamentets talman Roberta Metsola öppnade ceremonin, som också uppmärksammade 80-årsdagen av befrielsen av koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau den 27 januari: "Vi får aldrig glömma, och vi måste agera. Vår generation är den sista som har förmånen att känna överlevande från förintelsen och höra dem redogöra för sina berättelser. Deras röster, deras mod och deras minnen är en bro till ett förflutet som aldrig får glömmas. För även efter förintelsens fasor försvann inte antisemitismen. Den bestod. Den utvecklades.

Minnet är en plikt. Ett ansvar för att se till att ”aldrig mer” inte är ett tomt löfte. Detta Europaparlament kommer alltid att minnas. Och vi kommer alltid att göra vår röst hörd - precis som vår första kvinnliga talman Simone Veil, som själv var en överlevare, lärde oss att göra. Hennes arv påminner oss om att neutralitet bara hjälper förtryckaren, aldrig offret. Detta Europaparlament kommer alltid att stå för värdighet. För hopp. För mänsklighet”, sa hon. Talman Roberta Metsolas tal följdes av ett musikaliskt framträdande med Pál Hermanns originalcello.

I sitt anförande berättade Corrie Hermann om hur hennes far, den ungerske kompositören och cellisten Pál Hermann, som ansågs vara en av sin tids främsta cellister, mördades av nazisterna 1944. ”Denna berättelse om ett offer för förintelsen är tillägnad var och en av de sex miljoner offer som vi fortsätter att sörja i dag”, sade hon.

Corrie Hermann berättade om sin fars liv som musiker, från hans utbildning vid Franz Liszt-akademin i Budapest till framträdanden på Europas mest prestigefyllda scener. Efter att ha flytt till Belgien och Frankrike greps han i en gaturazzia i Toulouse i april 1944 och fördes till lägret Drancy nära Paris, varifrån transporterna till koncentrationslägren avgick. Därifrån deporterades han till koncentrationslägret Kaunas i Litauen. Medan tåget väntade på stationen lyckades han kasta ut en lapp från sin vagn där han bad om att hans Gagliano-cello skulle räddas. Lappen hittades och skickades till hans svåger, som ersatte Gagliano-cellon med ett annat instrument och flydde med den ursprungliga cellon fastspänd på ryggen. ”Vi vet inte vad som faktiskt hände, men bara en handfull av de 900 fångarna återvände efter kriget”, sade Corrie Hermann.

Trots sitt tragiska öde fortsätter Pál Hermanns musik att inspirera människor över hela världen. Mer än 80 år efter hans död återfanns hans Gagliano-cello och hans verk har framförts av kända internationella artister. ”Hitler brände böcker, förstörde målningar och mördade miljoner människor, men musiken är oövervinnelig”, sade Corrie Hermann.

Efter talet höll ledamöterna en tyst minut. Ceremonin avslutades med ett musikaliskt framförande av Maurice Ravels ”Kaddish”.

Se ceremonin här.

Mer information om Pál och Corrie Hermann

Pál Hermann, född den 27 mars 1902 i Budapest, var en berömd ungersk cellist och kompositör. Under 1920-talet flyttade han till Berlin och uppträdde runt om i Europa med sin Gagliano-cello. År 1933 flydde Pál Hermann till Belgien och senare till Frankrike. Han greps av nazisterna i Toulouse 1944 och mördades i Litauen några månader senare.

Corrie (Cornelia) Hermann föddes i nederländska Amersfoort den fjärde augusti 1932 och är en pensionerad läkare och före detta politiker. År 1996 grundade hon Paul Hermann-fonden för att stödja unga professionella cellister.