Efter EU-valet 

Uppdaterat: 
 
Skapat:   
 

Dela den här sidan: 

Efter EU-valet delgav EU-ländernas nationella myndigheter Europaparlamentet vilka ledamöter som valts, efter att ha genomfört kontroller som utesluter att de innehar oförenliga uppdrag eller tjänster.

  • Nyvalda ledamöter valprövas för att fastställa att de inte innehar något annat uppdrag som är oförenligt med uppdraget som ledamot av Europaparlamentet (artikel 3 i Europaparlamentets arbetsordning). Oförenliga uppdrag är bland annat att vara ledamot av en regering eller ett parlament i en EU-medlemsstat, Europeiska kommissionen, domstolen, Europeiska centralbankens styrelse, revisionsrätten eller Europeiska investeringsbanken. Inte heller tjänstemän i aktiv tjänst i EU:s institutioner eller organ som inrättats enligt EU-fördragen för att förvalta gemenskapsmedel får vara parlamentsledamöter.

    Efter att valresultaten offentliggjorts meddelar medlemsstaterna namnen på de som valts till en plats i Europaparlamentet och talmannen uppmanar medlemsstaternas behöriga myndigheter att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att undvika oförenlighet med uppdraget som ledamot av Europaparlamentet.

    Innan de tillträder sitt uppdrag ska nya ledamöter, vilkas namn har meddelats till parlamentet, avge en skriftlig förklaring om att de inte innehar något uppdrag som är oförenligt med uppdraget som ledamot av Europaparlamentet. Denna förklaring ska avges senast sex dagar före parlamentets konstituerande sammanträde.

    Valprövningen av nya ledamöter genomförs av parlamentets utskott för rättsliga frågor, som utarbetar ett beslut på grundval av information från medlemsstaterna. Beslutet vidarebefordras sedan till talmannen, som underrättar plenisalen under nästa sammanträde. Utöver valprövningen avgör parlamentet även eventuella tvister som uppkommer till följd av bestämmelserna i akten av den 20 september 1976, med undantag av invändningar som grundar sig på nationella vallagar.

    Om det konstateras att en ledamot innehar ett uppdrag som är oförenligt med uppdraget som ledamot av Europaparlamentet ska parlamentet ”förklara platsen vakant”.

  • Förhandlingarna om bildandet av de politiska grupperna inleddes efter valet och ledde till att åtta politiska grupper bildades (en mer än under föregående mandatperiod). En politisk grupp måste bestå av minst 23 ledamöter som valts i minst en fjärdedel av EU-länderna (det vill säga minst sju), i enlighet med artikel 33 i Europaparlamentets arbetsordning.

  • Den nya mandatperioden inleddes officiellt tisdagen den 16 juli 2024. Den dagen och fram till fredagen den 19 juli sammanträdde nyvalda ledamöter i parlamentets säte i Strasbourg för att välja talman, 14 vice talmän och fem kvestorer, i enlighet med artiklarna 16, 17 och 18 i Europaparlamentets arbetsordning.

    Europaparlamentet väljer sin talman bland sina ledamöter för en mandatperiod på två och ett halvt år. Talmannen kan också väljas om.

    Roberta Metsola (EPP, Malta), Europaparlamentets talman sedan januari 2022, valdes om till 2027. Hon fick 562 röster i den första valomgången.

    Läs mer om valet av Europaparlamentets talman, vice talmän och kvestorer i denna briefing från parlamentets utredningstjänst.

    Parlamentet beslutade också om hur många ledamöter som ska sitta i de ständiga utskotten och underutskotten samt i delegationerna. Beslutet om vilka ledamöter som ska sitta i varje utskott, som fattas av de politiska grupperna och de grupplösa ledamöterna (artiklarna 212 och 216 i arbetsordningen), tillkännagavs dessutom i kammaren.

  • Den 18 juli gav parlamentet sitt stöd till att Ursula von der Leyen fortsätter som EU-kommissionens ordförande för en andra mandatperiod. Hon fick 401 röster i en sluten omröstning. Inför omröstningen presenterade Ursula von der Leyen sina politiska prioriteringar för de kommande fem åren under en debatt med ledamöterna.

    Enligt artikel 14 i fördraget om Europeiska unionen ska Europaparlamentet ”välja kommissionens ordförande”. I praktiken, och i enlighet med artikel 128 i arbetsordningen, presenterar den kandidat som föreslås av Europeiska rådet sina politiska riktlinjer för parlamentet, följt av en debatt.

  • Parlamentets utskott och underutskott höll sina första möten för att välja sina respektive presidier (som består av en ordförande och upp till fyra vice ordförande) den 23 juli i Bryssel.

    Utskottens och underutskottens ordförande och vice ordförande väljs bland de ledamöter som sitter i respektive utskott och underutskott. Förteckningen över samtliga ledamöter i parlamentets utskott och underutskott tillkännagavs i kammaren den 19 juli.

    Enligt artikel 219 i parlamentets arbetsordning ska parlamentets mångfald återspeglas i sammansättningen av varje utskotts presidium.

  • I enlighet med artikel 129 i Europaparlamentets arbetsordning utser rådet tillsammans med den nyvalda kommissionsordföranden de nominerade kommissionsledamöterna. Varje nominerad kommissionsledamot tilldelas ett politiskt ansvarsområde av den tilltänkta kommissionsordföranden i enlighet med de politiska riktlinjer som den senare lagt fram. Motsvarande parlamentsutskott bedömer sedan var och en av de nominerade kommissionsledamöterna före en omröstning i kammaren om utnämningen av kollegiet som helhet.

    Granskning av förklaringarna om ekonomiska intressen i utskottet för rättsliga frågor

    Utskottet för rättsliga frågor gör en fullständig granskning av förklaringarna om de nominerade kommissionsledamöternas ekonomiska intressen – före utskottsutfrågningarna – för att bedöma om innehållet är korrekt och fullständigt samt om intressekonflikter föreligger.

    Om utskottet för rättsliga frågor hyser några tvivel kan det be om kompletterande uppgifter eller bjuda in den nominerade kommissionsledamoten till ett samtal. Det kan också utfärda rekommendationer för att lösa en intressekonflikt.

    Innan utfrågningarna med berörda utskott kan äga rum måste utskottet för rättsliga frågor skriftligen bekräfta att det inte föreligger någon intressekonflikt. Om det inte finns någon lösning på en viss intressekonflikt kommer utskottet för rättsliga frågor att dra slutsatsen att den nominerade kommissionsledamoten inte kan utöva sin funktion.

    Skriftligt förfarande: frågor från Europaparlamentets ledamöter

    Den nominerade kommissionsledamoten måste lämna skriftliga svar på flera frågor, bland annat från ledamöter i de utskott som täcker det ansvarsområde som den nominerade har tilldelats. Den första frågeomgången handlar om allmän kompetens, EU-engagemang och personlig oavhängighet, samt deras ansvarsområde och samarbetet med parlamentet. De specialiserade utskotten tar fram en uppsättning specifika frågor om den nominerades ansvarsområde.

    De nominerade kommissionsledamöternas meritförteckningar och deras svar på skriftliga frågor ska offentliggöras på parlamentets webbplats före utfrågningarna.

    Utfrågningar i berörda utskott

    Den nominerade kommissionsledamoten bjuds in till en tre timmar lång direktsänd utfrågning inför det eller de parlamentsutskott som ansvarar för den nominerades politikområde. Den nominerade håller ett öppningsanförande på högst 15 minuter och svarar sedan på parlamentsledamöternas frågor.

    I undantagsfall kan en utfrågning genomföras i ett annat format. Den kan till exempel bli aktuellt om den nominerade kommissionsledamotens ansvarsområden faller inom två eller flera utskotts ansvarsområden utan att något av dem har företräde. Den nominerade kommissionsledamoten kommer då att frågas ut gemensamt av dessa utskott i upp till fyra timmar, baserat på en rekommendation från utskottsordförandekonferensen.

    Utfrågningarna ska vara offentliga och sändas direkt på nätet.

    Bedömning efter utskottsutfrågningen

    Ordföranden och samordnarna i det ansvariga utskottet eller de ansvariga utskotten måste slutföra sin bedömning av den nominerade kommissionsledamoten efter utfrågningen och bör sammanträda inom stängda dörrar utan dröjsmål. Det eller de utskott som ansvarar för utfrågningen kan också be den nominerade kommissionsledamoten om mer information skriftligen eller kalla till en kortare kompletterande utfrågning. En bedömning för varje kandidat ska utarbetas av samordnarna i de politiska grupperna. I den ska det framgå om kandidaten är kvalificerad nog för att både

    • bli ledamot av kommissionen och

    • utföra de uppgifter som kommissionären har.

    Bedömningen översänds sedan för granskning till utskottsordförandekonferensen senast 24 timmar efter att den avslutats.

    Utfrågningarna avslutas

    Efter en debatt förklarar talmanskonferensen utfrågningarna avslutade, såvida den inte beslutar att begära ytterligare information. Först då får bedömningarna offentliggöras och kommentarer på dem lämnas.

    Presentation av den nya kommissionen och omröstningen i plenum

    Med hänsyn till resultaten av utfrågningarna och samråden med parlamentets politiska grupper presenterar den tillträdande kommissionsordföranden hela det nominerade kommissionärskollegiet och dess program vid ett sammanträde i parlamentet.

    Efter en debatt beslutar ledamöterna, med en majoritet av de avgivna rösterna, om det nya kommissionärskollegiet ska utses för en mandatperiod på fem år. Omröstningen kan skjutas upp till nästa sammanträde.

  • Inte alla förhandlingar mellan EU:s medlagstiftare (parlamentet och rådet) om förslag som lagts fram av EU-kommissionen hann avslutas före den nionde valperiodens slut. Detta kan hända av flera skäl, till exempel om ingen överenskommelse nåtts under förhandlingarna eller om de nationella regeringarna inte kunnat enas om en gemensam ståndpunkt.

    Med andra ord betyder detta att lagstiftningsärenden

    - som antogs av parlamentet i plenum före valet, antingen vid första eller andra behandlingen eller enligt samrådsförfarandet, förblir rättsligt giltiga även för den nya valperioden. Exempel på detta är regler kopplat till sena betalningar, betaltjänster, textilier och livsmedelsavfall, vattenföroreningar, nya genomiska metoder, leksakers säkerhet, körkort, det gemensamma europeiska luftrummet, läkemedel och omarbetningen av EU:s tullkodex:

    - som inte nådde plenum före valet, men som man arbetat på (i utskotten eller i trepartsförhandlingar, om man ännu inte enats), blir ogiltiga. Men det nyvalda parlamentet kan ändå besluta att fortsätta arbetet. Exempel på detta är regler kopplat till korruptionsbekämpning, skydd för icke-professionella investerare, den digitala euron, skadeståndsansvar gällande artificiell intelligens, bekämpning av sexuella övergrepp mot barn, varaktigt bosatta tredjelandsmedborgare, paketet mot migrantsmuggling, djurtransporter och katters och hundars välbefinnande.

    I början av den nya valperioden beslutar parlamentets talmanskonferens (talmannen och de politiska gruppledarna), efter att ha tagit del av utskottens synpunkter, om man ska fortsätta arbetet med de ”oavslutade ärendena” (artikel 250 i Europaparlamentets arbetsordning).

    När de väl har fattat detta beslut (möjligtvis i oktober 2024) kommer det att tillkännages i kammaren (möjligtvis även det i oktober 2024).

    Om talmanskonferensen och kammaren beslutar att fortsätta ärendena går det nyvalda parlamentet vidare med nästa steg i förfarandet.

    Om det behövs utser man en ny föredragande.

    Det normala är att talmanskonferensen beslutar att överta allt oavslutat lagstiftningsarbete. Men undantag görs, till exempel för ärenden som har föråldrats och där man inväntar ett nytt förslag från kommissionen eller ett förnyat samråd med rådet.

    Här finns en förteckning över pågående lagstiftningsärenden under den tionde valperioden (ej uttömmande).