FÖRSLAG TILL RESOLUTION om 2010 års framstegsrapport om Turkiet

17.02.2011

till följd av uttalandena av Europeiska rådet och kommissionen
i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen

Ria Oomen-Ruijten för utskottet för utrikesfrågor

B7‑0156/2011

Europaparlamentets resolution om 2010 års framstegsrapport om Turkiet

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens framstegsrapport 2010 om Turkiet (SEK(2010)1327),

–   med beaktande av sina tidigare resolutioner av den 27 september 2006 om Turkiets framsteg inför anslutningen[1], av den 24 oktober 2007 om förbindelserna mellan EU och Turkiet[2], av den 21 maj 2008 om 2007 års framstegsrapport om Turkiet[3], av den 12 mars 2009 om 2008 års framstegsrapport om Turkiet[4] samt av den 10 februari 2010 om 2009 års framstegsrapport om Turkiet[5],

–   med beaktande av sin resolution av den 21 september 2010 om handelsförbindelser och ekonomiska förbindelser med Turkiet,

–   med beaktande av förhandlingsramen för Turkiet från den 3 oktober 2005,

–   med beaktande av rådets beslut 2008/157/EG av den 18 februari 2008 om principerna, prioriteringarna och villkoren i partnerskapet för anslutning med Republiken Turkiet[6] (”partnerskapet för anslutning”) samt rådets tidigare beslut om partnerskapet för anslutning 2001, 2003 och 2006,

–   med beaktande av slutsatserna från rådets möte den 14 december 2010,

–   med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Anslutningsförhandlingarna med Turkiet inleddes den 3 oktober 2005 efter att rådet godkänt förhandlingsramen, och inledningen av dessa förhandlingar utgör startpunkten för en lång process där resultatet inte är givet på förhand.

 

B.  Turkiet har åtagit sig att genomföra reformer, upprätthålla goda förbindelser med sina grannländer och gradvis anpassa sig till EU. Detta arbete bör betraktas som en möjlighet för Turkiet att ytterligare modernisera sig.

 

C. En grundförutsättning för anslutning till EU – en gemenskap grundad på gemensamma värden – är att alla Köpenhamnskriterier uppfylls fullt ut och att det finns en kapacitet till integration i EU, i enlighet med slutsatserna från Europeiska rådets möte i december 2006.

 

D. Kommissionen konstaterar att Turkiet under 2010 har fortsatt sin politiska reformprocess men att bristen på dialog och kompromissanda mellan de stora politiska partierna har en negativ effekt på förbindelserna mellan viktiga politiska institutioner och försenar det politiska reformarbetet.

 

E.  Turkiet har fortfarande inte, nu för femte året i rad, genomfört de bestämmelser som följer av associeringsavtalet mellan EG och Turkiet och tilläggsprotokollet till detta.

 

1.  Europaparlamentet berömmer den turkiska befolkningen och det civila samhället för deras stöd för en vidare demokratisering av Turkiet och deras engagemang för ett öppet och pluralistiskt samhälle.

 

2.  Europaparlamentet konstaterar att det gått trögt med reformarbetet i Turkiet och påminner om att Turkiets regering påtagit sig att utföra genomgripande reformer, både för att uppfylla Köpenhamnskriterierna och med tanke på landets egen modernisering. Parlamentet uppmanar landets regering att göra mer på den här punkten.

 

3.  Europaparlamentet är bekymrat över den pågående konflikten mellan de politiska partierna och regeringens och oppositionens ovillighet att arbeta för att nå enighet om viktiga reformer. Parlamentet uppmanar alla politiska aktörer att tillsammans med regeringen och oppositionen samarbeta för att stärka den politiska mångfalden i statliga institutioner samt främja arbetet med att modernisera och demokratisera staten och samhället. Parlamentet uppmanar alla oppositionsgrupper att på ett konstruktivt sätt engagera sig i reformprocessen.

 

4.  Europaparlamentet framhåller den viktiga roll som ett kontrollsystem spelar i styret av en modern demokratisk stat, som måste bygga på principen om maktdelning med balans mellan verkställande, lagstiftande och dömande makt, på respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, särskilt yttrandefrihet och tryckfrihet, samt en kultur av politiskt deltagande som verkligen avspeglar mångfalden i ett demokratiskt samhälle.

 

5.  Europaparlamentet understryker att Turkiets nationalförsamling har en viktig roll som den institution som bör bidra till att stärka ett kontrollsystem och på ett aktivt och konstruktivt sätt stödja moderniseringsreformerna på grundval av ett partiöverskridande åtagande samt se till att regeringens politik underställs demokratisk kontroll.

 

6.  Europaparlamentet ser positivt på antagandet av konstitutionella ändringar som är ett steg i rätt riktning och efterlyser ett korrekt genomförande av dem samtidigt som man tar full hänsyn till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Samtidigt finns det dock ett trängande behov av en övergripande konstitutionell reform som omvandlar Turkiet till en fullvärdig pluralistisk demokrati, med skyddet för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna i centrum. Parlamentet ser positivt på såväl regeringens som oppositionens uttalade villighet att inleda en sådan reform och uppmanar regeringen att säkra ett nära samarbete med alla politiska partier, liksom det civila samhället, genom hela den konstitutionella processen. Parlamentet uppmanar till ett genomförande av paketet med konstitutionella ändringar och rekommenderar att Venedigkommissionen också inbjuds att delta.

 

7.  Europaparlamentet ser positivt på regeringens symboliska gester och välvilja och vissa konkreta åtgärder när det gäller rätten till tanke-, samvets- och religionsfrihet, skydd av minoriteter och kulturella rättigheter men vidhåller att det behövs systematiska förbättringar för att minoriteters rättigheter ska få ett fullt erkännande. Regeringen uppmuntras i synnerhet att ge ny skjuts åt den demokratiska öppningen, och oppositionen uppmanas att på ett konstruktivt sätt stödja och engagera sig i denna process

 

 

Uppfyllandet av Köpenhamnskriterierna

 

8.  Europaparlamentet är djupt bekymrat över försämringen av tryckfriheten samt över vissa censuringrepp och den växande självcensuren inom turkiska medier, även på Internet. Parlamentet uppmanar Turkiets regering att hålla fast vid principen om tryckfrihet och betonar att det är mycket viktigt med oberoende medier för ett demokratiskt samhälle. I detta sammanhang har rättsväsendet en viktig roll att spela för att skydda och förbättra tryckfriheten och därmed garantera offentligt utrymme för en fri debatt och bidra till ett korrekt fungerande kontrollsystem. Parlamentet understryker att det behövs en ny medielag, som bland annat omfattar frågor om oberoende, ägarskap och administrativ kontroll.

 

9.  Europaparlamentet välkomnar de nya radio- och tv-lagarna som leder till en positiv utveckling på flera plan, såsom att utländska företag tillåts äga en större andel av turkiska mediebolag (en ökning från 25 procent till 50 procent) men är oroat över att en sändning får stoppas med åberopande av nationell säkerhet utan något domstolsföreläggande eller någon domares beslut om detta. Parlamentet konstaterar med oro att straffrättsliga förfaranden – framför allt i enlighet med strafflagens artikel 285 om ”brott mot tystnadsplikt i samband med brottsutredning” och artikel 288 ”försök till otillbörlig påverkan av rättsväsendet” – inleds mot journalister som informerar om brott mot de mänskliga rättigheterna eller tar upp andra frågor av allmänt intresse. Parlamentet anser att brottsligförklarandet av åsikter är ett av de huvudsakliga hindren mot skyddet av de mänskliga rättigheterna i Turkiet och beklagar att yttrande-, förenings- och mötesfriheten begränsats på ett oproportionerligt sätt. Turkiets myndigheter uppmanas med kraft att i detta hänseende strikt uppfylla sina åligganden enligt internationella mänskliga rättigheter genom att ändra sin lagstiftning i hithörande frågor och utbilda sina poliser och sin domarkår.

 

10. Europaparlamentet beklagar att flera rättsliga bestämmelser, såsom artiklarna 301, 318 och 220.6 i kombination med strafflagens artikel 314.2 och antiterrorlagens artikel 7.2 och lag nr 5816 av den 25 juli 1951 – liksom regeringens uttalanden och de allmänna åklagarnas handlande – fortsätter att begränsa yttrandefriheten och uppmanar återigen regeringen att slutföra översynen av den rättsliga ramen för yttrandefrihet och så fort som möjligt se till att den överensstämmer med den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. I samband med detta uppmanas än en gång den turkiska regeringen att utfärda klara riktlinjer för åklagare beträffande lagar som ofta används för att begränsa yttrandefriheten. Parlamentet beklagar de upprepade och oproportionerliga stängningarna av webbplatser och uppmanar regeringen att ändra Internetlagen (nr 5651) så att den inte längre begränsar yttrandefriheten eller medborgarnas rätt till information.

 

11. Europaparlamentet uppmanar regeringen att hålla fast vid mötes- och föreningsfriheten vilka finns inskrivna i artiklarna 33 och 34 i Turkiets konstitution samt beklagar och fördömer i detta sammanhang polisens våldsamma tillslag mot studentdemonstrationerna vid Ankaras universitet i december 2010.

 

12. Europaparlamentet erkänner att frågan om romernas rättigheter i Turkiet nu får stor uppmärksamhet och blir föremål för ett politiskt engagemang både från regerings- och oppositionspartiernas sida samt tillråder att en noggrann övervakning och översyn av hur statsmakternas bostadsplan för romer genomförs, framför allt i fråga om hur hållbar den är och vilka metoder som används. Parlamentet uppmanar Turkiets regering att arbeta för aktiv integration av och ett trovärdigt samråd med den romska befolkningen i alla frågor som berör romernas integration i landet.

 

13. Europaparlamentet uppskattar de framsteg som gjorts när det gäller att reformera rättsväsendet och upprepar sin ståndpunkt om att ett oberoende och opartiskt rättsväsen är en av nyckelfaktorerna för ett fungerande pluralistiskt demokratiskt samhälle. Parlamentet oroar sig över att det turkiska rättsväsendet ännu inte förbättrats tillräckligt för att kunna garantera rätten till en rättvis rättegång inom rimlig tid. Regeringen uppmanas att genomföra de konstitutionella ändringar som antagits på detta område samtidigt som den ser till att maktdelningen mellan de verkställande myndigheterna och rättsväsendet samt principen om ett oberoende och opartiskt rättsväsende respekteras fullt ut och att det sker i överenskommelse med europeiska normer.

 

14. Europaparlamentet oroar sig dock över att högsta domstolen tolkat lagen om rättegång i brottmål på ett sådant sätt att häktningstiden före rättegång kan förlängas ända upp till tio år, vilket klart strider mot europeiska normer, och uppmanar i detta sammanhang den turkiska nationalförsamlingen att reformera lagen för att den ska motsvara rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet framhåller samtidigt att Turkiet är skyldigt att strikt uppfylla sitt åtagande enligt artikel 6 i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna om en rättvis rättegång inom skälig tid, framför allt genom att landet inrättar appellationsdomstolar inom sitt rättsväsen och samtidigt förstärker kapaciteten hos sina högsta rättsinstanser.

 

15. Europaparlamentet ser positivt på domen från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna i målet Dink mot Turkiet den 14 september 2010. Parlamentet uppmanar därför Turkiets myndigheter att ta de fulla konsekvenserna av domen genom att genomföra de åtgärder som krävs för skydd av yttrandefrihetens utövande. Parlamentet uttrycker sin oro över att statsförvaltningen i Turkiet på konstlad väg försökt förhindra att det uppdagas vilka som verkligen stod bakom mordet på den armeniska journalisten Hrant Dink.

 

16. Europaparlamentet ser positivt på att de antagna konstitutionella ändringarna till slut möjliggör inrättandet av ett ombudsmannaämbete och uppmanar med kraft regeringen att utarbeta och det turkiska parlamentet att anta lagstiftning om ett demokratiskt utnämningsförfarande så att en i breda kretsar respekterad person kan utnämnas till detta nya ämbete. Parlamentet ser positivt på förslaget om att det ska inrättas en nationell institution för de mänskliga rättigheterna och uppmanar Turkiets nationalförsamling att samråda med det civila samhället och att ge tillräckligt med garantier för den nya institutionens oberoende, i enlighet med de så kallade Parisprinciperna.

 

17. Europaparlamentet berömmer de framsteg som gjorts när det gäller förbindelserna mellan det civila samhället och militären, framför allt att den civila kontrollen ökat genom att militärdomstolarnas behörighetsområde begränsats, att högsta försvarsrådets beslut öppnats för rättslig prövning och att åtgärder vidtagits för att rättegångar mot högre officerare ska föras vid civila domstolar. Parlamentet konstaterar att dessa framsteg bör fortsätta för att full civil kontroll ska kunna garanteras och uppmanar det turkiska parlamentet att aktivt säkerställa den parlamentariska kontrollen över säkerhetsstyrkorna, bland annat full kontroll över försvarsbudgeten.

 

18. Europaparlamentet understryker att utredningar av påstådda kupplaner såsom fallen Ergenekon och Sledgehammer måste visa att Turkiets demokratiska institutioner och rättsväsen är starka och oberoende och fungerar på ett korrekt och öppet sätt. Parlamentet är bekymrat över den överdrivet långa häktningstiden och betonar behovet av effektiva rättssäkerhetsgarantier för alla misstänkta.

 

19. Europaparlamentet beklagar att de ändringsförslag om nedläggningar av politiska partier som framlades som en del av den reform av konstitutionen som nyligen genomfördes inte fick majoritet i Turkiets nationalförsamling och uppmanar alla politiska partier att se till att den relevanta lagstiftningen stämmer överens med Venedigkommissionens yttrande.

 

20. Europaparlamentet upprepar sitt krav från tidigare resolutioner på en reform av valsystemet genom en sänkning av tioprocentspärren. Därmed skulle den partipolitiska mångfalden stärkas och mångfalden i det turkiska samhället återspeglas på ett bättre sätt. Parlamentet beklagar framför allt att ingen reform företagits på detta område under 2010 och efterlyser en omfattande översyn av reglerna för finansiering av politiska partier samt valkampanjkostnader för att öka den interna partidemokratin och för att det politiska systemet ska bli mera öppet. Parlamentet uppmanar de politiska partierna att stärka den interna partidemokratin och öka de valda ledamöternas ansvarsskyldighet gentemot sina väljare.

 

21. Europaparlamentet beklagar att man inte har lyckats begränsa immuniteten för parlamentsledamöter i fråga om korruptionsbrott, samtidigt som det finns en oro över det adekvata skyddet för framförande av fredliga åsikter i parlamentet. Regeringen och det turkiska parlamentet uppmanas därför att enas om en lämplig reform av systemet för parlamentarisk immunitet.

 

22. Europaparlamentet noterar Turkiets nuvarande ordförandeskap i Europarådets ministerkommitté och uppmanar Turkiet att uppfylla sitt åtagande om Europarådets värderingar genom att underteckna och ratificera ramkonventionen för skydd av nationella minoriteter och genom att ratificera alla tilläggsprotokoll till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

 

23. Europaparlamentet är besviket på att sedan 2005 fortfarande behöva vänta på ratificeringen av det fakultativa protokollet till FN:s konvention mot tortyr och uppmanar det turkiska parlamentet att omedelbart ratificera det.

 

24. Europaparlamentet stöder regeringens pågående dialog med religiösa samfund, däribland aleviter, greker, armenier, araméer och andra kristna samfund. Parlamentet är besviket på att endast begränsade framsteg har gjorts inom lagstiftningen för att dessa samfund ska kunna fungera, i synnerhet när det gäller deras möjlighet att bli en juridisk person, öppna och driva gudstjänstlokaler, anordna prästutbildning och lösa egendomsrelaterade problem som inte omfattas av lagen om stiftelser. Parlamentet efterlyser – samtidigt som det noterar de dröjsmål och förfarandemässiga problem som råder – effektiva och fortlöpande insatser för genomförande av lagen om stiftelser, som i enlighet med den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna måste låta dessa religiösa samfund bedriva sin verksamhet utan oskäliga hinder. Parlamentet uppmanar med kraft regeringen att ytterligare öka sitt stöd till samvetsfriheten och den religiösa mångfalden i det turkiska samhället.

 

25. Europaparlamentet uppmanar därför regeringen att ta itu med dessa frågor på ett systematiskt sätt genom att ändra lagstiftningen och garantera ett korrekt genomförande på alla myndighetsnivåer, bland annat i kommunerna. Parlamentet vill i detta sammanhang även lyfta fram de rekommendationer som antogs av Venedigkommissionen under våren 2010 om religiösa samfund som juridisk person och den kyrkliga titeln ”ekumenisk” för det ortodoxa patriarkatet. Parlamentet ser positivt på det beslut som nyligen fattats av Stiftelsemötet om att återställa det grekiska barnhemmet på ön Büyükada för pojkar till det ekumeniska patriarkatet, i enlighet med domen från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, och att flera grekisk-ortodoxa präster fått turkiskt medborgarskap för att underlätta patriarkatets och den heliga synodens verksamhet. Parlamentet ser positivt på att det hållits en religiös förrättning i klostermuseet i Sümela i Trabzon samt i kyrkan på ön Akdamar i provinsen Van och beklagar domen från Turkiets högsta domstol mot Mor Gabriel-klostret gällande en marktvist mellan byar och det turkiska finansdepartementet. Parlamentet upprepar att det förväntar sig att regeringens uttalanden om att det grekisk-ortodoxa prästseminariet i Halki ska öppnas på nytt snart blir verklighet, tillsammans med åtgärder för att de kristna samfunden obehindrat ska kunna utbilda präster. Parlamentet uppmanar med kraft regeringen att särskilt uppmärksamma skolornas läromedel, som bör återspegla den religiösa mångfalden i det turkiska samhället, samt behovet av objektiva läromedel.

 

26. Europaparlamentet fördömer starkt de fortsatta terrorhandlingar som har utförts av PKK, som står på EU:s förteckning över terrororganisationer, och av andra terrorgrupper på turkisk mark. Turkiet, EU och dess medlemsstater uppmanas att intensifiera sitt samarbete mot terrorismen i nära samordning med EU:s samordnare för kampen mot terrorism och Europol samt under strikt iakttagande av internationell människorättslagstiftning.

 

27. Europaparlamentet uppmanar regeringen att gjuta nytt liv i sina insatser inom ramen för den demokratiska öppningen för att på ett övergripande sätt ta itu med kurdfrågan och arbeta för en fredlig lösning av den, framför allt genom att se till att lagarna tolkas på ett konsekvent sätt som möjliggör användningen av det kurdiska språket i det politiska och offentliga livet och inom utbildning, genom att ändra antiterrorlagstiftningen så att man undviker missbruk eller vidlyftiga tolkningar, genom att garantera yttrande-, förenings‑ och mötesfriheten, genom att hitta en effektiv lösning på problemen med personer som fördrivits från sina hemregioner till följd av bland annat den långa konflikten samt genom att ytterligare förbättra den socioekonomiska situationen i sydöst. Parlamentet uttrycker i detta sammanhang sin oro över de pågående rättegångarna i Diyarbakir mot 151 kurdiska politiska aktivister, bland dem åtta folkvalda lokala borgmästare, vilka ingriper i rätten till laglig politisk verksamhet.

 

28. Europaparlamentet ser positivt på stärkandet av den rättsliga ram som garanterar kvinnors rättigheter och jämställdhet genom det konstitutionella paketet. Parlamentet är oroat över att siffrorna för arbetslivsdeltagande sjunker till och med bland högutbildade kvinnor och uppmanar regeringen, näringslivet och det civila samhället att vidta omfattande åtgärder – såsom att motverka analfabetismen bland kvinnor, aktivt stödja flickors tillgång till högstadie- och gymnasieutbildning och tillhandahålla barnomsorg – för att bemästra fattigdomen bland kvinnor samt öka kvinnors sociala integration och delaktighet på arbetsmarknaden. Parlamentet efterlyser även införandet av ett kvoteringssystem så kvinnor representeras på ett adekvat sätt på alla nivåer i näringslivet, den offentliga sektorn och politiken. Parlamentet uppmanar framför allt de politiska partierna att inför det kommande valet ta tillfället i akt att stärka kvinnors aktiva politiska engagemang.

 

29. Europaparlamentet beklagar djupt det ökade antalet så kallade hedersmord, de fortsatt höga siffrorna för våld i hemmet och fenomenet tvångsäktenskap. Parlamentet uppmanar med kraft regeringen att öka sina förebyggande insatser på alla nivåer, särskilt genom att genomföra lag nr 4320 om skydd av familjen och att via polisen och domstolsväsendet övervaka att den efterlevs, genom att förpliktiga kommunerna att i varje kommun med över 50 000 invånare inrätta tillräckligt med boenden för kvinnor och underåriga som är i fara, på ett effektivt sätt se till att detta krav uppfylls samt upprätta ett system för uppföljningsstöd till kvinnor och underåriga som återvänder till sina hem, i syfte att garantera psykologiskt stöd, juridiskt bistånd, hälso- och sjukvård och hjälp till återintegrering i samhället. Parlamentet uppmanar regeringen att ordna med en adekvat och effektiv övervakning för att se till att kommunerna fullgör sin skyldighet. Domstolsväsendet uppmanas med kraft att se till att våldet mot kvinnor och underåriga och mot personer som bekämpar hedersvåld straffas på ett konsekvent och vederbörligt sätt.

 

30. Europaparlamentet uppmanar med kraft regeringen att se till att jämlikhet, oberoende av kön, könsidentitet, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning garanteras i lag och effektivt genomdrivs. Parlamentet beklagar de rättsliga åtgärder som på sistone vidtagits mot HBT-föreningar men ser positivt på att dessa fall avvisats av domstolarna. Parlamentet konstaterar dock att det måste göras mera mot homofobi och diskriminering på grundval av sexuell läggning och uppmanar den turkiska regeringen att beordra Turkiets försvarsmakt att sluta upp med att klassa homosexuella som ”psykosexuellt” sjuka.

 

31. Europaparlamentet anser att Turkiet i överensstämmelse med sina skyldigheter enligt internationell rätt bör införa lagstiftning om frivillig samhällstjänstgöring som ett alternativ till militärtjänstgöring och att denna tjänstgöring inte bör vara så lång att den upplevs som ett straff. Parlamentet uppmanar regeringen att se till att domen från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna i målet Ülke mot Turkiet verkställs fullt ut, genom lagändringar för att förhindra fortsatt lagföring av värnpliktsvägrare som är det av samvetsskäl. Parlamentet uppmanar regeringen att undersöka påståenden om att värnpliktsvägrare som hålls i militärt förvar behandlats illa samt vidta åtgärder för att sådant inte ska upprepas.

 

32. Europaparlamentet understryker vikten av att människorättsförsvarare effektivt skyddas och uttrycker oro över de fortgående domstolsmålen mot människorättsförsvarare och den fortsatta lagföringen av dem samt uppmärksammar särskilt rättegången mot Pinar Selek, vilken pågått i tolv år trots två beslut om frikännande. Parlamentet uppmanar kommissionen att noga följa detta och alla liknande fall och systematiskt närvara vid rättegångarna.

 

33. Europaparlamentet uppmanar med kraft de största politiska partierna att komma fram till en lösning på problemet med att huvuddukar är förbjudna vid universitet, för att på det sättet motverka frågans polariserande effekt på det turkiska samhället. Lösningen bör bygga på respekten för varje kvinnas rätt att välja fritt.

 

34. Europaparlamentet uppmanar än en gång starkt Turkiets regering – med tanke på att det hittills inte gjorts några framsteg med anledning av Europarådets parlamentariska församlings resolution nr 1625 – att i sin politik arbeta för att bevara de turkiska öarna Gökçeadas (Imvros) och Bozcaadas (Tenedos) dubbla kulturella karaktär och framför allt åtgärda den grekiska minoritetens problem med utbildning och egendomsrättigheter.

 

Stärkande av den sociala sammanhållningen och välståndet

 

35. Parlamentet berömmer den turkiska ekonomins återhämtningsförmåga i den globala ekonomiska krisen och betonar att detta ekonomiska uppsving är ett unikt tillfälle att öka arbetskraftsdeltagandet och förvärvsgraden, som fortfarande är mycket låg, knappt 50 procent, och sätta igång en process av progressiv social delaktighet. Regeringen och arbetsmarknadens parter har ett delat ansvar, och de uppmuntras att intensifiera sitt samarbete för att befästa en socialt inriktad marknadsekonomi.

 

36. Europaparlamentet noterar det ömsesidiga beroendet mellan EU:s och Turkiets ekonomier och vill lyfta fram dess potential att öka välståndet i både EU och Turkiet, allteftersom Turkiet integreras i EU:s marknad.

 

37. Europaparlamentet ser positivt på de förbättringar som de konstitutionella ändringarna har medfört för den sociala dialogen mellan arbetsmarknadens parter och för fackföreningarnas rättigheter men vidhåller att lagstiftningen, däribland den fackföreningslagstiftning som ännu inte antagits, dessutom måste anpassas så att den uppfyller EU:s och Internationella arbetsorganisationens standarder. Parlamentet uppmanar alla parter i Ekonomiska och sociala rådet att stärka sitt åtagande och samarbete för att uppnå detta mål.

 

38. Europaparlamentet upprepar behovet av att stärka sammanhållningen mellan turkiska regioner och mellan landsbygds- och stadsområden. I detta sammanhang har utbildningen en särskild roll, och man måste ta itu med de stora regionala skillnader som fortfarande finns när det gäller utbildningens kvalitet och antagningssiffror.

 

39. Europaparlamentet uppmanar Turkiets regering att fullt ut överväga konsekvenserna för hållbarhet och miljö av planerna på en ny vatten- och energiinfrastruktur inom projektet i sydöstra Anatolien (GAP), som riskerar att förstöra miljön och det unika landskapet i många regioner, samt framför allt hur sådana projekt påverkar grannlandet Irak. Parlamentet betonar framför allt behovet av att se till att lagförslaget om naturskydd och biologisk mångfald ändras så att kulturarvet och fornminnesarvet bevaras i full enlighet med europeiska normer samt att lägga ansvaret för naturskyddet tydligt på de verkställande myndigheterna. Parlamentet uppmanar regeringen att anta en mer vittsyftande politik, stödd av konkreta handlingsplaner, för att motverka koldioxidutsläppens tillväxt.

 

Goda förbindelser med grannländerna

 

40. Europaparlamentet uppmanar den turkiska regeringen och alla berörda parter att ge sitt aktiva stöd till de pågående förhandlingarna om Cypernfrågan och att på ett konkret sätt bidra till en övergripande lösning samt uppmanar regeringen att hjälpa till att skapa ett lämpligt förhandlingsklimat genom att omedelbart börja dra tillbaka sina styrkor från Cypern. De båda befolkningsgrupperna på Cypern uppmanas med kraft att arbeta intensivt, i enlighet med uppmaningen från FN:s generalsekreterare, så att de framsteg som redan gjorts i förhandlingarna kan utnyttjas för att nå en hållbar lösning, som ligger i linje med relevanta resolutioner från FN:s säkerhetsråd, och som lyfter fram i synnerhet resolution nr 550 (1984), i linje med de principer som ligger till grund för EU, till fördel för Cyperns invånare, EU och Turkiet.

 

41. Europaparlamentet uppmanar Turkiet att intensifiera sitt stöd till den cypriotiska kommittén för saknade personer, i synnerhet genom att underlätta tillträdet till militärområden och arkiv samt att vidta alla andra lämpliga åtgärder beträffande den humanitära sidan av frågan om saknade personer, i enlighet med vad Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna kommit fram till.

 

42. Europaparlamentet uppmanar Turkiet och de turkcypriotiska myndigheterna att inte anlägga några nya bosättningar med turkiska medborgare på Cypern, eftersom detta skulle innebära en fortsatt förskjutning av balansen mellan befolkningsgrupperna och leda till att invånarnas samhörighetskänsla med en framtida stat utgående från ett gemensamt förflutet kom att minska. Parlamentet uppmanar Turkiet att åtgärda frågan om turkiska medborgares kolonisering av ön utgående från Genèvekonventionen och den internationella rättens principer.

 

43. Europaparlamentet uppmanar båda parterna, Turkiet och Armenien, att utan förhandsvillkor ratificera protokollen och öppna gränsen samt uppmanar Turkiet att använda sin regionala tyngd för att öka de förtroendeskapande åtgärderna.

 

44. Europaparlamentet noterar de ökade insatserna mellan Turkiet och Grekland för förbättrade bilaterala förbindelser men beklagar att det hot om casus belli (anledning till krigsförklaring) som Turkiets nationalförsamling förklarat mot Grekland ännu inte har dragits tillbaka. Parlamentet förväntar sig att den turkiska regeringen sätter stopp för de ständiga kränkningarna av det grekiska luftrummet samt för turkiska militärplans överflygningar av grekiska öar.

 

45. Europaparlamentet understryker att FN:s havsrättskonvention som undertecknats av de 27 medlemsstaterna samt av EU och av alla de övriga kandidatländerna är en del av unionens regelverk och uppmanar således Turkiets regering att utan ytterligare dröjsmål underteckna och ratificera denna konvention.

 

46. Europaparlamentet uppskattar de fördjupade förbindelserna mellan Turkiet och Irak, däribland den kurdiska regionala regeringen, och vill särskilt lyfta fram Turkiets bidrag till stabiliseringen av Irak. Parlamentet uppmanar med kraft Turkiet att tillsammans med Iraks och andra grannländers regeringar vidta motåtgärder mot skadeverkningarna av det dammbyggnadsprojekt som tillkännagetts av Turkiets regering.

 

Fördjupat samarbete mellan EU och Turkiet

 

47. Europaparlamentet beklagar djupt att Turkiet inte har genomfört tilläggsprotokollet till associeringsavtalet mellan EG och Turkiet, vilket fortsätter att påverka förhandlingsprocessen, och uppmanar Turkiets regering att genomföra protokollet ut.

 

48. Europaparlamentet noterar de framsteg som Turkiet har gjort när det gäller kapitlet om energi och uppmanar på nytt rådet att omedelbart inleda förhandlingar om detta kapitel. Parlamentet uppmanar den turkiska regeringen att öka sina insatser i förhandlingarna om anslutning till fördraget om energigemenskapen och ser positivt på ratificeringen av det mellanstatliga avtalet om Nabucco och på undertecknandet av samförståndsavtalet om driften av den sammanlänkande naturgasledningen mellan Turkiet, Grekland och Italien (ITGI), i och med att bäggedera är viktiga projekt för att trygga EU:s energiförsörjning.

 

49. Europaparlamentet ser positivt på de pågående förhandlingarna om kapitlet om livsmedelssäkerhet samt politik för veterinärmedicinsk hälsa och växthälsa, vilka inleddes den 30 juni 2010. Parlamentet uppmuntrar Turkiet att slutföra de nödvändiga åtgärderna för att förhandlingarna om vissa kapitel, såsom företags- och industripolitik och de transeuropeiska transportnäten, ska kunna avslutas.

 

50. Europaparlamentet ser positivt på de betydande framsteg som har gjorts för att slutföra förhandlingarna om ett återtagandeavtal mellan EU och Turkiet och uppmanar den turkiska regeringen att se till att befintliga bilaterala avtal genomförs fullt ut fram till dess att detta avtal träder i kraft. Parlamentet understryker vikten av ett intensifierat samarbete mellan EU och Turkiet inom migrationshantering och gränskontroll, bland annat med hänsyn till den stora andelen olagliga invandrare som kommer in i EU via Turkiet. Parlamentet ser positivt på det samråd som förts med det civila samhället kring tre förslag till asyllagstiftning och uppmanar med kraft regeringen att utan dröjsmål lägga fram dem för parlamentet. När återtagandeavtalet väl träder i kraft bör rådet ge kommissionen i uppdrag att inleda en dialog om viseringar, varvid särskild uppmärksamhet bör ägnas inresevillkoren för affärsresenärer och studenter som reser till EU, som en nödvändig åtgärd för rörlighet.

 

51. Europaparlamentet noterar Turkiets allt aktivare utrikespolitik som syftar till att stärka dess roll som regional aktör. Parlamentet uppmanar med kraft vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att ta full hänsyn till denna dimension och samarbeta med Turkiet för att samordna målen och på ett korrekt sätt tillvarata EU:s intressen. Den turkiska regeringen uppmanas att stärka samordningen av sin utrikespolitik med EU. Parlamentet ser i princip positivt på Turkiets nyligen kungjorda politik om ”noll problem” med grannländerna men påpekar att Turkiets åtagande om våra gemensamma europeiska värden och intressen måste vara höjt över allt tvivel. Vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant uppmanas att intensifiera den nuvarande dialogen med Turkiet om utrikespolitiska frågor av ömsesidigt intresse.

 

52. Europaparlamentet betonar Svartahavsområdets strategiska betydelse för EU. Parlamentet ser Turkiet som en viktig partner till EU i detta område och uppmanar Turkiet att stödja och aktivt bidra till genomförandet av EU:s politik och åtgärder i Svartahavsområdet, bland annat en möjlig Svartahavsstrategi för EU.

 

53. Europaparlamentet uppmanar den turkiska regeringen att fullt ut stödja det internationella samfundets insatser för att förhindra Iran från att skaffa kärnvapen och beklagar djupt att Turkiet röstat emot den berörda resolutionen från FN:s säkerhetsråd. Turkiet skulle kunna bidra till demokratiseringen och stärkandet av mänskliga rättigheter i Iran genom samordnade insatser med EU.

 

54. Europaparlamentet anser att Turkiet har en viktig roll att spela i främjandet av dialogen inom fredsprocessen i Mellanöstern samt för att bidra till att stabilisera Libanon och uppmanar Turkiet att förnya sina nära band med Israel, återuppta sin konstruktiva medling och särskilt bidra till stärkandet av den palestinska myndigheten.

 

55. Europaparlamentet uppskattar Turkiets konstruktiva engagemang för att stödja de transatlantiska partnernas insatser i Afghanistan och Balkanområdet men beklagar att ett strategiskt samarbete mellan Nato och EU som går längre än Berlin Plus-avtalet har blockerats av turkiska invändningar.

 

56. Europaparlamentet uppmanar den turkiska regeringen att underteckna Internationella brottmålsdomstolens stadga och att lägga fram den för ratificering för att på så sätt ytterligare öka Turkiets bidrag till och delaktighet i den globala multilaterala ordningen.

 

57. Europaparlamentet konstaterar de slutsatser som dragits och de förbättringar som föreslagits av kommissionen i årsrapporten 2009 om genomförandet av instrumentet för föranslutningsstöd för att prioritera mål och således projekt som överensstämmer med anslutningskriterierna, enligt förslagen i revisionsrättens särskilda rapport nr 16/2009. Parlamentet understryker att det behövs en helhetsbetonad övervakning av detta genomförande, i takt med att flera projekt kommer i gång.

 

58. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europarådets generalsekreterare, ordföranden för Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och medlemsstaternas regeringar och parlament samt till Republiken Turkiets regering och parlament.

 

• [1]  EUT C 306 E, 15.12.2006, s. 284.
• [2]  EUT C 263 E, 16.10.2008, s. 452.
• [3]  EUT C 279 E, 19.11.2009, s. 57.
• [4]  EUT C 87 E, 1.4.2010, s. 139.
• [5]  Antagna texter, P7_TA(2010)0025.
• [6]  EUT L 51, 26.2.2008, s. 4.