Konsekvenser av undertecknande av Haagkonventionen om finansiella instrument

16.10.2006

MUNTLIG FRÅGA MED DEBATT O-0119/06
i enlighet med artikel 108 i arbetsordningen
från Pervenche Berès, Wolf Klinz, Enrique Barón Crespo, Monica Frassoni, Magda Kósáné Kovács, Louis Grech, Adeline Hazan, Alain Lipietz, Antolín Sánchez Presedo, Benoît Hamon, Rosa Miguélez Ramos, Bernard Poignant, Donata Gottardi, Catherine Trautmann, Giovanni Pittella, Henri Weber, Inés Ayala Sender, Jean Cottigny, Jean-Luc Bennahmias, Marc Tarabella, Jean-Paul Gauzès, Kader Arif, Marie-Arlette Carlotti, Martine Roure, Nicola Zingaretti, Yannick Vaugrenard, Harlem Désir, Gilles Savary, Guy Bono, Janelly Fourtou, Rosa Díez González, Michel Rocard, Marie-Line Reynaud, Bernadette Vergnaud, Béatrice Patrie, Catherine Guy-Quint, Pierre Moscovici, Jean-Claude Fruteau och Csaba Tabajdi
till rådet

Sedan kommissionen offentliggjort sin rättsliga bedömning är rådet nu i färd med att förbereda ett beslut om huruvida EU bör underteckna Haagkonventionen om finansiella instrument eller inte. Med tanke på den betydelse som konventionen kommer att få för europeiska investerare och andra marknadsaktörer anser parlamentet att det inte givits adekvat tillfälle att delta i diskussionen om detta beslut.

 

Europaparlamentets främsta syfte i denna fråga är att se till att skydda den effektivitet och tydlighet som kännetecknar EU:s nuvarande lagvalsregel om finansiella instrument.

 

På senare år har man genom medbeslutandeförfarandet faktiskt lyckats fastställa en gemensam europeisk lagvalsregel. Enligt denna skall lagen i den medlemsstat gälla där kontot är lokaliserat. Såväl marknadsaktörer och medlemsstater som kommissionen erkänner att formeln ”där kontot är lokaliserat” fungerar effektivt inom den inre marknaden.

 

Om man avskaffar denna enkla regel och istället inför principen om att det står innehavarna av ett värdepapperskonto fritt att välja vilken lagstiftning som skall gälla i det aktuella fallet öppnar man med säkerhet även den Pandoras ask som består i att även erbjuda fritt val av lagstiftning i fråga om kontantkonton. Att man därmed även inför en bestämmelse som utgår från den påstådda premissen att det är omöjligt att lokalisera ett värdepapperskonto, samtidigt som alla länder uppmanas att införa mer och strängare lagstiftning för att dels beivra penningtvätt och marknadsmissbruk, dels främja insyn och god företagsförvaltning, kan närmast uppfattas som provokativt.

 

–  Delar rådet parlamentets målsättning att helt bevara tillämpningen av formeln ”där kontot är lokaliserat”?

 

–  Innan det tar ställning i frågan om huruvida EU bör underteckna konventionen, har rådet försökt finna ett sätt att hålla fast vid formeln ”där kontot är lokaliserat” för europeiska kontons vidkommande och samtidigt ge utrymme för fritt val av tillämpbar lagstiftning enligt konventionen för konton lokaliserade utanför EU?

 

–  Kan rådet förklara hur det lyckats skapa ett åtagande för EU att underteckna konventionen utan att först genomföra en bedömning av dess ekonomiska effekter och näringslivseffekter?

 

 

Ingiven: 16.10.2006

Vidarebefordrad: 17.10.2006

Sista svarsdag: 07.11.2006