Tillbaka till Europarl-webbplatsen

Choisissez la langue de votre document :

BETÄNKANDE     
PDF 151kWORD 139k
23 november 2001
PE 307.567 A5-0419/2001
om kommissionens grönbok om integrerad produktpolicy
(KOM(2001) 68 – C5-0259/2001 – 2001/2117(COS))
Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor
Föredragande: Cristina García-Orcoyen Tormo
PROTOKOLLSIDA
 FÖRSLAG TILL RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR INDUSTRIFRÅGOR, UTRIKESHANDEL, FORSKNING OCH ENERGI

PROTOKOLLSIDA

Med en skrivelse av den 7 februari 2001 förelade kommissionen parlamentet kommissionens grönbok om integrerad produktpolicy (KOM(2001) 68 – 2001/2117(COS)).

Vid plenarsammanträdet den 2 juli 2001 tillkännagav talmannen att denna grönbok hänvisats till utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor, som utsetts till ansvarigt utskott, och till utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi, som utsetts till rådgivande utskott (C5-0259/2001).

Vid utskottssammanträdet den 12 mars 2001 hade utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor utsett Cristina García-Orcoyen Tormo till föredragande.

Vid utskottssammanträdena den 26 juni, 5 november och 21 november 2001 behandlade utskottet kommissionens grönbok och förslaget till betänkande.

Vid det sistnämnda sammanträdet godkände utskottet förslaget till resolution med 24 röster för och 17 nedlagda röster.

Följande var närvarande vid omröstningen: Caroline F. Jackson (ordförande), Guido Sacconi och Alexander de Roo (vice ordförande), Cristina García-Orcoyen Tormo (föredragande), Per-Arne Arvidsson, María del Pilar Ayuso González, Hans Blokland, John Bowis, Martin Callanan, Dorette Corbey, Chris Davies, Nirj Deva (suppleant för Ria G.H.C. Oomen-Ruijten), Avril Doyle, Carlo Fatuzzo (suppleant för Jorge Moreira da Silva), Anne Ferreira, Marialiese Flemming, Karl-Heinz Florenz, Laura González Álvarez, Robert Goodwill, Françoise Grossetête, Cristina Gutiérrez Cortines, Heidi Anneli Hautala (suppleant för Hiltrud Breyer), Marie Anne Isler Béguin, Christa Klaß, Paul A.A.J.G. Lannoye (suppleant för Patricia McKenna), Riitta Myller, Giuseppe Nisticò, Marit Paulsen, Frédérique Ries, Dagmar Roth-Behrendt, Giacomo Santini, Karin Scheele, Ursula Schleicher (suppleant för Eija-Riitta Anneli Korhola), Horst Schnellhardt, Inger Schörling, Jonas Sjöstedt, Renate Sommer (suppleant för Peter Liese), María Sornosa Martínez, Catherine Stihler, Antonios Trakatellis, Kathleen Van Brempt (suppleant för David Robert Bowe) och Phillip Whitehead.

Yttrandet från utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi återges i detta betänkande.

Betänkandet ingavs den 23 november 2001.

Fristen för ändringsförslag till detta betänkande kommer att anges i förslaget till föredragningslista för den sammanträdesperiod vid vilken betänkandet skall behandlas.


FÖRSLAG TILL RESOLUTION

Europaparlamentets resolution om kommissionens grönbok om integrerad produktpolicy (KOM(2001) 68 – C5-0259/2001 – 2001/2117(COS))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens grönbok (KOM(2001) 68 – C5-0259/2001),

–   med beaktande av vitboken om tillväxt, konkurrens och sysselsättning – KOM(1993) 700 av den 5 december 1993,

–   med beaktande av artikel 47.1 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor och yttrandet från utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi (A5-0419/2001), och av följande skäl:

A.   En integrerad produktpolicy (IPP) som bidrar till hållbar utveckling bör inte endast vara gynnsam ur ekonomisk synvinkel utan framför allt ur miljösynvinkel samt bidra till den sociala välfärden inom och utanför EU.

B.   Det är nödvändigt att handla omedelbart för att vända ohållbara trender som uttömning av naturtillgångar, klimatförändringar, diffusa utsläpp av farliga kemikalier och ökad ansamling av avfall, i synnerhet farligt avfall.

C.   Den integrerade produktpolicyn skulle kunna vara ett användbart komplement till lagstiftning.

D.   Konsumenterna utövar sin rätt att välja inte bara utifrån produkternas kvalitet, utan även utifrån sin köpkraft.

E.   Man måste ta hänsyn till den nära koppling som finns mellan gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram 2001–2010, vitboken om strategin för den framtida kemikaliepolitiken och EU:s strategi för en integrerad produktpolicy.

F.   Programmen och medlen i fråga om forskning och teknologisk utveckling måste bidra till att den integrerade produktpolicyn faktiskt förverkligas.

G.   Man bör ta hänsyn till situationen i de olika medlemsstaterna vid utformandet av en integrerad produktpolicy som kan godtas av alla medlemsstater.

H.   Den integrerade produktpolicyn bör baseras på delat ansvar längs hela produktions- och distributionskedjan.

1.   Parlamentet tycker att kommissionens förslag är otillfredsställande om än intressant, och anser att det vore önskvärt med ett mer omfattande och bättre genomarbetat policyförslag där vederbörlig hänsyn på ett tydligare sätt tas till varje led i produktkedjorna, såsom råvaror, energiförbrukning, förpackningar och transporter; det hade också varit önskvärt med en mer omfattande undersökning om befintlig IPP-politik och dess framgångar och misslyckanden (europeisk miljömärkning, EMAS, nya-metoden-lagstiftningen, som direktivet om förpackningar etc.); i framtiden skulle det dessutom bespara samtliga parter mycket onödigt arbete om kommissionen utarbetade mer precisa dokument som underlag för parlamentets arbete,

2.   understryker behovet av att mer exakt definiera förfarandena för tilldelning och kontroll av ett framtida europeisk miljömärke,

3.   förutsätter att kommissionen inte framlägger någon vitbok om integrerad produktpolicy förrän den noggrant beaktat parlamentets synpunkter beträffande grönboken,

4.   beklagar avsaknaden av tydliga mål med tidsplaner för strategin för en integrerad produktpolicy samt metoder och indikatorer för att övervaka verkställandet av den integrerade produktpolicyn, och uppmanar kommissionen att utarbeta sådana som en förutsättning för en framgångsrik integrerad produktpolicy,

5.   begär att målet för den integrerade produktpolicyn skall vara att med hjälp av tydliga tidsplaner väsentligt minska den sammanlagda miljöbelastningen som uppstått genom mängden av och farligheten hos de produkter som är i omlopp,

6.   betonar att den integrerade produktpolicyn skall komplettera existerande rättsliga instrument och under inga omständigheter användas för att ersätta eller försvaga gemenskapslagstiftningen,

7.   uppmanar kommissionen att kritiskt utvärdera nya-metoden-lagstiftningens framgångar och misslyckanden för att avgöra om den understöder målen för den integrerade produktpolicyn,

8.   uppmanar kommissionen att snarast möjligt inleda lämpliga pilotprojekt,

9.   anser, med tanke på hur komplex den process som omfattar producenter, konsumenter och förvaltningar är, att det är viktigt att ta hänsyn till hur den integrerade produktpolicyns utvecklingsprocess påverkar ekonomin, utbildningen och det sociala området; anser att det är särskilt viktigt att den integrerade produktpolicyn bidrar till att man genom kunskap om det utförda arbetet kan integrera och påverka den hållbara utvecklingen, bland annat genom att arbetstagare bidrar till kunskaperna och ett mer medvetet arbete,

10.   understryker att det är nödvändigt att inbegripa tjänsterna i den integrerade politikens tillämpningsområde för att minska deras oönskade inverkningar på miljön; beklagar att den växande tjänstesektorn inte har behandlats tillräckligt och rekommenderar att tjänsters miljökonsekvenser (särskilt inom transport och turism) skall omfattas av en liknande strategi,

11.   uppmanar kommissionen att studera de rådande konsumtionsmönstren och undersöka möjligheterna till dematerialisering, där tjänster kan ha stor betydelse istället för produkter,

12.   betonar att det är viktigt att klargöra vilka roller olika aktörer har, eftersom ansvaret för systemen för samarbete bör vila på de berörda grupperna, och konstaterar att större hänsyn måste tas till miljöaspekterna vid standardisering (CEN och ISO) samt stöder en fortsättning av projektet EHD (Environmental Help Desk) på europeisk nivå; understryker att integreringen av miljöhänsyn i europeisk standardisering är en viktig del i en integrerad produktpolicy; uppmanar med bestämdhet kommissionen att säkerställa att alla intresserade parter är representerade på lämpligt sätt i standardiseringsprocessen, inbegripet företrädare för miljö- och konsumentorganisationer, och uppmuntrar kommissionen att – snarast möjligt – lägga fram ett förslag till omarbetning av den nya metoden vilket säkerställer att miljöhänsyn verkligen integreras i standardisering,

13.   påminner om att den offentliga förvaltningen när den utövar sina befogenheter bör klargöra sin roll tydligt genom att fastställa miniminivåer för miljöindikatorer, liksom tydliga mål och tidsplaner; frivilliga överenskommelser bör endast användas som ett styrinstrument om den stat som inför sanktionerna kan använda sig av dessa; det är slutligen tänkt att den integrerade produktpolicyn och frivilliga överenskommelser inte skall ersätta utan enbart komplettera existerande och framtida lagstiftning,

14.   betonar att en integrerad produktpolicy av princip måste utgå från en flerdimensionell, enhetlig livscykelanalys,

15.   anser att begränsningarna rörande behovet av en mer miljövänlig produktion inte bör ge negativa konsekvenser för små och medelstora företag, hantverksföretag och traditionella produktionsmetoder,

16.   menar att man i detta hänseende för att minska kostnaderna för åtgärderna och förhindra att små och medelstora företag utesluts från processen måste fastställa miljöindikatorer på basis av en bedömning av produkternas livscykel; anser att dessa indikatorer bör vara representativa och konsekventa, beröra varje produktgrupps mest utmärkande miljödrag och fastställas i samförstånd med de berörda grupperna (till exempel i produktpaneler) i syfte att få fram de mest relevanta indikatorerna och mätmetoderna; anser dock att indikatorerna måste ses över med jämna mellanrum, så att de vid behov kan ändras; påpekar att livscykelanalysmetoden fortfarande är besvärlig att använda, framför allt med tanke på tids- och resursåtgången samt utvärderingen av resultaten och att dessa svårigheter är större för små och medelstora företag och när det finns strukturella skillnader mellan länderna (t.ex. olika former av kombinerad energi),

17.   betonar behovet av att uppmuntra företag att aktivt utveckla enkla miljöindikatorer som lätt kan användas i internationella produktionsnätverk och produktionskedjor,

18.   betonar att en ram kan anges på grundval av en livscykelanalys och hållbara indikatorer som de ekonomiska aktörerna själva genom integrering av miljöaspekter införlivar i sitt strategiska tänkande, sin produktutformning och sin produktion; anser att självständigt agerande och innovationsförmåga är viktiga byggstenar i strategin för en integrerad produktpolicy,

19.   kräver att produkternas pris skall spegla de faktiska miljökostnaderna och att produkter med miljövänlig utformning främjas; detta bör uppnås genom att prismekanismer används och åtgärder vidtas som främjar internalisering av extra kostnader (en åtgärd som i sig skulle främja mer miljövänliga produkter),

20.   uppmanar kommissionen att minska eller avskaffa stöd som motverkar syftet med den integrerade produktpolicyn,

21.   anser att det är lämpligt att prioritera de lämpliga instrumenten och incitamenten i förhållande till samtliga påföljdsinstrument, när det gäller såväl företag som enskilda, såsom ekonomiskt stöd (för anpassning till normer och anpassning av produktionsmetoderna) eller skatteincitament (lägre moms),

22.   föreslår att kommissionen undersöker möjligheten att eftersträva målen för den integrerade produktpolicyn på såväl OECD- som WTO-nivå, och rekommenderar ett intensivt samarbete mellan GD Miljö och GD Handel när det gäller WTO; förväntar sig att kommissionen analyserar konsekvenserna av globala försörjningskedjor för den integrerade produktpolicyn, den integrerade produktpolicyns roll i utvecklingsländer och huruvida den är förenlig med WTO:s bestämmelser, samt att kommissionen lägger fram förslag om nödvändiga revideringar av lagstiftningen på bilateral och multilateral nivå,

23.   insisterar på att de offentliga myndigheterna bör främja utvecklingen av mer miljövänliga produkter genom att gynna forskning inom detta område och spridande av resultaten av sådan forskning; anser att sådan forskning bör omfatta utveckling av detaljhandelskedjan i riktning mot kravet på att sälja en tjänst snarare än att sälja ägandet av en produkt,

24.   anser att åtgärderna bör vidtas etappvis, så att antalet produktkategorier som de omfattar ökas successivt, samt att alla åtgärder bör syfta till att öka producenternas kunskap om hur de produkter som de släpper på marknaden påverkar miljön, så att man kan fastställa hur produkterna kan bli mer miljövänliga,

25.   kräver att konceptet för den integrerade produktpolicyn utvecklas för enskilda sektorer, och om det behövs, för enskilda produkter, så att konceptet kan genomföras i praktiken,

26.   välkomnar att det finns en smidig integrerad produktpolicy grundad på livscykelundersökningar för enskilda produkter i medlemsstaterna och anser att det är nödvändigt att dessa erfarenheter tas upp i en framtida vitbok och kommande lagstiftning,

27.   betonar att erfarenheterna med strategin för en integrerad produktpolicy eller medlemsstaternas delområden måste göras tillgängliga i hela EU och att man måste främja att dessa aktiviteter kopplas ihop i ett nätverk och intensifieras,

28.   framhäver att en integrerad produktpolicy måste grundas på kommunikation och samarbete mellan de olika intressenterna; tycker att det är viktigt att fastställa klara målgrupper för att kunna utforma lämpliga kommunikationsverktyg, som utbildning för produktutvecklare och processtekniker samt information till konsumenter; anser att kommunikationen måste vara produktspecifik och anpassad till respektive produkts särskilda krav,

29.   anser att man måste utforma en fortgående och långsiktig strategi för att vägleda producenterna och slutkonsumenterna där hänsyn tas till barns och ungdomars behov, och menar att endast en kraftansträngning för att informera allmänheten kan leda till att de föreslagna åtgärderna på ett lämpligt sätt tillfredsställer konsumenternas önskan; anser därför att producenten eller entreprenören på lämpligt sätt bör informera konsumenterna om hela livslängden hos de produkter och de tjänster de tillhandahåller,

30.   konstaterar att konsumenternas rättigheter stärks och den information som står till förfogande blir mer överskådlig och lättare att kontrollera genom intensivare samverkan mellan konsumenter och konsumentorganisationer, handel och producenter,

31.   betonar att man vid genomförandet av strategin för en integrerad produktpolicy bör använda befintlig gemenskapslagstiftning och att nya instrument endast bör inrättas när det finns luckor i reglerna,

32.   anser att det är nödvändigt att införa en differentierad beskattning av produkter som motsvarar miljöeffekterna och att detta görs inom en anpassad europeisk ram,

33.   understryker att miljökriterier för såväl produktionsprocessen som slutprodukten måste inbegripas i de offentliga myndigheternas upphandlingsförfaranden efter det att nödvändiga tekniska bestämmelser har utarbetats, för att man på lämpligt sätt skall kunna ställa upp dessa miljökriterier så att de företag som tillhandahåller miljövänliga produkter och tjänster blir marknadsledande,

34.   påpekar att man bör kombinera de instrument som föreslås i grönboken på ett lämpligt sätt för att undanröja den risk för överlappning och konflikter som skulle kunna uppstå om alla införs samtidigt,

35.   uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.


MOTIVERING

Detta förslag från kommissionen ligger i linje med Cardiff-andan och de grundläggande principer om hållbar utveckling som kommer till uttryck i fjärde miljöhandlingsprogrammet och i EU:s strategi för en hållbar utveckling.

Den integrerade produktpolicyn utgör en ny ram för frågor som hänger samman med produkternas livscykel och för en minskning av deras miljöpåverkan. De planerade åtgärderna syftar till att främja bättre produktutformningar, ökad och bättre information inom värdekedjan samt justering av priser och kostnader.

Målet är att utan att minska medlemsstaternas möjligheter att skapa välstånd styra produktionen och konsumtionen i en riktning som bättre stämmer överens med och integrerar principen om hållbar utveckling.

Utformandet av en integrerad produktpolicy skapar möjligheter att harmonisera den nationella politiken i medlemsstaterna. Samtidigt måste man minnas att det är viktigt att gemenskapspolitiken är tillräckligt flexibel för att alla medlemsstater skall kunna medverka i den fullt ut.

I detta syfte föreslår kommissionen framför allt att samtliga berörda parter skall delta i stor utsträckning i processen, och lägger särskild tonvikt vid marknadskrafternas roll och verktyg.

Ett korrekt fastställande och användande av de huvudsakliga verktygen kommer i stor utsträckning avgöra om initiativet lyckas.

De huvudsakliga målen i förslaget rör:

* KORREKT PRISSÄTTNING

Målet är att produkternas pris bättre skall spegla deras externa kostnader. Då skulle priserna ge en signal till marknaden om produkternas miljöpåverkan och det skulle gå att styra efterfrågan.

Dessa åtgärder bör under alla omständigheter vara väl underbyggda, och det bör kunna påvisas att de är bra för konkurrensen och inte ge oönskade följder. Internaliseringen av externa kostnader kan, om det inte finns en god grund för den, ger upphov till marknadsstörningar, särskilt om den inte är allmänt accepterad på internationell nivå.

Innan denna typ av instrument kan införas krävs det således en grundlig bedömning av deras eventuella inverkningar på den europeiska industrins konkurrenskraft.

De olika aktörerna bör ha ett delat miljöansvar vid produktionen och konsumtionen av varor och tjänster. Utvinnande av råmaterial, utformning, marknadsföring, konsumenter, offentliga förvaltningar, avfallshantering etc. är alla mycket viktiga aspekter som måste beaktas för att produkternas miljöprestanda skall kunna minskas och förbättras under hela deras livscykel.

* GRÖN KONSUMTION

Det är viktigt att fokusera debatten på de instrument som föreslås i grönboken för att främja grön efterfrågan. Att styra efterfrågan är en nyckelåtgärd för att produkterna skall bli mer miljövänliga. Därför bör konsumenternas tillgång till enkel, lättförståelig och sanningsenlig information gynnas på ett konsekvent och omfattande sätt.

Den integrerade produktpolicyn bör inte bara respektera de befintliga marknadskrafterna, utan få dem att verka i rätt riktning. På alla varumarknader pågår ständigt ett komplext, dynamiskt och balanserat samspel mellan producenter och konsumenter. Det är viktigt att inte störa denna marknadsbalans.

Efterfrågan på miljövänliga produkter är ännu inte särskilt hög, men konsumenterna ser till olika kriterier när de väljer en viss produkt (pris, säkerhet, kvalitet, miljövänlighet etc.). Om man uppmärksammar bara en av dessa faktorer skulle det förvränga konsumtionsmönstren. Den integrerade produktpolicyn bör därför fokuseras på en ständig förbättring av alla dessa kriterier, inbegripet miljöaspekten.

Konsumenterna kommer att kunna spela en mer aktiv roll i besluten om hur produkterna skall användas och bortskaffas. Det är viktigt att ha i åtanke att konsumenterna bör informeras och utbildas, men inte tvingas att köpa vissa produkter. Efterfrågan på miljövänliga produkter bör inte skapas på konstgjord väg.

Samtidigt bör man utnyttja den nya informationstekniken och den mångfald tjänster som den erbjuder för att informera konsumenterna. I dagsläget finns det inga större initiativ för detta.

* GRÖNT UTBUD

Ett tredje viktigt område är frågan om grönt utbud av varor och tjänster. Inom detta område bör man vidta åtgärder som främjar produktionen, och följaktligen även utbudet, av mer miljövänliga produkter och tjänster.

Här kan man redan se att de företag som kämpar för att bli marknadsledande inom sin bransch är mest framåt vad gäller tillverkning av miljövänliga produkter, och man måste försöka få företagen själva att inse de marknadsmöjligheter som öppnar sig för dem.

Tillverkningen av miljövänliga produkter kommer att främja företagens hållbarhet. För att kunna stöda denna tendens måste man sporra företagen och ge dem tillgång till vissa verktyg. Incitamenten bör ges åtminstone på europeisk nivå, och om möjligt även på internationell nivå.

När det gäller att främja framställningen av mer miljövänliga produkter bör produktutformningen vara ett av de främsta åtgärdsområdena. I detta sammanhang måste man sträva efter en mindre resurskrävande produktion och en gradvis minskning av användandet av farliga ämnen. Denna typ av åtgärder bör utnyttjas i större utsträckning än i dag.

Företagen måste känna till vilka effekter och möjligheter deras produkters livscykel har, varför man bör försöka upprätta en enkel metod för att analysera produkters livscykler, tillgänglig även för små och medelstora företag.

Dessutom bör arbetstagarna engageras, så att de främsta aktörerna i denna process mot miljövänligare produktion och konsumtion integreras på ett effektivt sätt.

Företagen bör ha frihet att själva fastställa vilka instrument som är bäst lämpade för att förbättra deras produkter, så att man kan vidta de åtgärder som är bäst anpassade till deras förhållanden.


YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR INDUSTRIFRÅGOR, UTRIKESHANDEL, FORSKNING OCH ENERGI

6 november 2001

till utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

över kommissionens grönbok om integrerad produktpolicy

(KOM(2001) 68 – C5-0259/2001 – 2001/2117(COS))

Föredragande: Caroline Lucas

ÄRENDETS GÅNG

Vid utskottssammanträdet den 11 juli 2001 utsåg utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi Caroline Lucas till föredragande.

Vid utskottssammanträdet den 15 oktober och 6 november 2001 behandlade utskottet förslaget till yttrande.

Vid det sistnämnda sammanträdet godkände utskottet enhälligt nedanstående slutsatser.

Följande ledamöter var närvarande vid omröstningen: Carlos Westendorp y Cabeza (ordförande), Peter Michael Mombaur (vice ordförande), Caroline Lucas (föredragande), Konstantinos Alyssandrakis, Renato Brunetta, Giles Bryan Chichester, Christos Folias, Pat the Cope Gallagher, Norbert Glante, Alfred Gomolka (suppleant för Konrad K. Schwaiger), Michel Hansenne, Malcolm Harbour (suppleant för John Purvis), Roger Helmer, Hans Karlsson, Bashir Khanbhai (suppleant för Godelieve Quisthoudt-Rowohl), Constanze Angela Krehl (suppleant för Mechtild Rothe), Werner Langen, Albert Jan Maat (suppleant för W.G. van Velzen), Nelly Maes, Erika Mann, Hans-Peter Martin (suppleant för Rolf Linkohr), Eryl Margaret McNally, Angelika Niebler, Barbara O'Toole (suppleant för Harlem Désir), Reino Paasilinna, Elly Plooij-van Gorsel, Samuli Pohjamo (suppleant för Astrid Thors), Bernhard Rapkay (suppleant för Gérard Caudron), Imelda Mary Read, Paul Rübig, Ilka Schröder, Esko Olavi Seppänen, Claude Turmes (suppleant för Yves Piétrasanta), Alejo Vidal-Quadras Roca, Dominique Vlasto, Anders Wijkman, Myrsini Zorba och Olga Zrihen Zaari.

KORTFATTAD MOTIVERING

Begreppet integrerad produktpolicy innebär att man beaktar produkters miljöpåverkan under hela deras livscykel – från utvinning av råvaror till tillverkning, distribution, användning, underhåll, återvinning och avfallshantering. På vissa områden inom EU-politiken beaktas frågor rörande vissa stadier i livscykeln eller särskilda produkter, men för närvarande finns det ingen allmän ram.

Grönboken är ett första steg mot att införa ett sådant synsätt i EU. I syfte att stärka och inrikta sig på miljöpolitik avseende produkter erkänns behovet av flera instrument, särskilt beskattning, stimulansåtgärder i beskattningssystemen, låg moms på miljövänliga produkter, främjande av ekologisk märkning som garanterar att vissa villkor uppfylls, samt miljövänlig upphandling.

Det erkänns att en strategi mot integrerad produktpolicy behöver stödjas av industrin, regeringar och av att konsumenterna understryker behovet av dialog mellan olika parter. Samråd mellan olika parter ägde rum redan i Madrid, då man inriktade sig på tekniska och industriella aspekter i grönboken.

Föredraganden välkomnar grönboken generellt sett. I föredragandens analys riktas dock allvarlig kritik på några punkter:

Ur teknisk synpunkt finns det anledning till viss oro när det gäller tidsplanen i grönboken. Kommissionen planerar redan att offentliggöra en vitbok senast före december 2001, trots att omröstning om det ansvariga utskottets betänkande inte skall hållas förrän i december. I grönboken framhålls alltså å ena sidan vikten av dialog mellan de berörda parterna, men å andra sidan åsidosätts i praktiken Europaparlamentets synpunkter. En ny ingående bedömning av tidsplanen för denna process behöver därför göras.

När det gäller grönbokens innehåll fastställs inte klart vilka mål som den integrerade produktpolicyn skall nå. Avser man att införa förfaranden som redan används i omfattande utsträckning på respektive område eller vill man införa sådana (majoriteten) som behöver mer hjälp och stöd för att kunna tillämpas för integrerad produktpolicy? Förutom allmänna metoder och principer behövs en rad målsättningar, mål och indikatorer för att mäta effektiviteten. Det stora antalet innovativa och intressanta verktyg för miljöpolitiken som planeras i grönboken gör också att en del av de redan existerande insatserna riskerar att hamna i skymundan, vilket hindrar dem från att bli så effektiva som de skulle kunna bli. På det viset misslyckas man i grönboken med att följa sina egna slutsatser.

Grönbokens samband med befintliga initiativ, däribland EU:s strategi för en hållbar utveckling och det sjätte miljöhandlingsprogrammet, behöver också klargöras. En systematisk bedömning av tidigare erfarenheter rörande produktpolicy skulle också vara användbar, så att man kan lära sig av erfarenheterna.

Grönbokens inriktning mot produkter gör att tjänsternas betydelse glöms bort, och man missar därför eventuella möjligheter att införa miljöaspekter i en allt större sektor i vår ekonomi, särskilt tjänster inom transport och turism. Tjänster kan även vara mer effektiva vad gäller resurser och i vissa fall kan de ersätta produkter helt.

I den föreslagna strategin förlitar man sig i alltför stor utsträckning på frivilliga överenskommelser. Det fastställs inga ramar som ersättning eller komplement till lagstiftningen och man tar inte upp behovet av objektiva utvärderingsinstrument. Vi behöver därför mycket tydliga benchmarks, mål och tidsplaner för frivilliga överenskommelser för att säkerställa att frivilliga miljöavtal införs, i vilka det fastställs kriterier, villkor, kontrollförfaranden och straffåtgärder, samtidigt som kommissionen förbereder en lagstiftningsram.

Förutom aspekter vad gäller industrin, betonas i grönboken även konsumenternas roll och betydelsen av deras köpkraft för att minska effekterna på miljön genom att de väljer hållbara produkter. Grönboken inriktas dock på produkters egenskaper, varvid konsumtionsaspekten försummas. Konsumtionens omfattning måste också vara en del av strategin för en integrerad produktpolicy.

Avsnittet om lägre moms för miljövänliga produkter omfattar knappast det stora antalet förändringar som behövs i direktiven om mervärdesskatt. Andra marknadsbaserade instrument bör också övervägas, såsom ursprungsmaterial, skatter som främjar återvinning eller ersättning, säljbara koldioxidkrediter som kan vara incitament för att sänka koldioxidutsläppen, eller skatt på förpackningar och skattesänkningar för tjänste- och reparationssektorerna.

I grönboken står det att kommissionen kommer att gå i bräschen för att införa miljöaspekter i den offentliga upphandlingen. I den pågående översynen av upphandlingsdirektiven finns dock inte strategin för en integrerad produktpolicy med. Tvärtom bestraffas insatser för att införa integrerad produktpolicy, och rättsliga åtgärder har redan vidtagits mot ett antal kommuner och städer som har försökt att införa miljöaspekter i den offentliga upphandlingen.

I grönboken behandlas integrering av miljöintressen i standardiseringsprocessen, men man förlitar sig på en samförståndsprocess. Det finns risk för att en sådan samrådsprocess är mer öppen för stora företag med stora resurser och att den kommer att vara till nackdel för konsumentorgansationer, miljöorganisationer samt små och medelstora företag. Kommissionen bör därför säkerställa att dessa parter stöds för att kunna delta i processen.

Den största bristen i grönboken är dock den dåliga medvetenheten om världshandelns allmänna spelregler. Tyvärr är det tveksamt om vissa av förslagen skulle kunna genomföras av juridiska skäl. Grönbokens genomslagskraft kommer att inskränkas i betydande grad om inte kommissionen uttryckligen tar hänsyn till den verklighet som råder inom världshandelssystemet och utarbetar strategier för att komma till rätta med dem.

I grönboken får man intrycket att produkternas värld (från tillverkning till konsumtion och avfallshantering) börjar och slutar vid EU:s gränser. Många produkter har delar som köps in utanför EU:s gränser och många fler är avsedda för konsumtion eller avfallshantering utanför EU. Konsekvenserna för denna inköpspolicy tas inte upp i grönboken och grönbokens genomslagskraft kommer att i betydande grad begränsas av WTO:s bestämmelser.

Att utveckla en integrerad produktpolicy på europeisk nivå är en nödvändig början, men detta är inte tillräckligt om vi skall uppfylla de stora utmaningarna i en ekologisk produktpolicy och de övergripande målen för en hållbar utveckling, vilka inte har sin slutpunkt vid nationella eller regionala gränser.

SLUTSATSER

Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.   Parlamentet välkomnar grönboken om integrerad produktpolicy som visar EU:s engagemang för en hållbar utveckling och att det behövs en omfattande strategi för EU:s politik och tillvägagångssätt när det gäller principen att förorenaren skall betala, PPM och produkters livscykel,

2.   betonar inför den kommande vitboken att tydliga mål måste ställas upp för den integrerade produktpolicyns innehåll, omfattning och tidsplan, och att effektiva redskap måste identifieras för att den skall bli framgångsrik; uppmanar kommissionen att vänta med att utarbeta vitboken tills parlamentets samrådsförfarande har avslutats,

3.   beklagar att den växande tjänstesektorn inte har behandlats tillräckligt och rekommenderar att tjänsters miljökonsekvenser (särskilt inom transport och turism) skall omfattas av en liknande strategi,

4.   uppmanar kommissionen att studera de nuvarande konsumtionsmönstren och att undersöka möjligheterna till dematerialisering, där tjänster kan ha stor betydelse istället för produkter,

5.   anser att huvudinslaget i en politik för att ”åstadkomma korrekta priser” måste vara att ändra samhällets prisstruktur – särskilt för arbetskraft och naturresurser – genom att se till att effektiv användning av resurser blir mer ekonomiskt attraktivt för tillverkare, distributörer och konsumenter,

6.   medger att huvudprinciperna för en väl fungerande marknadsekonomi är att marknadspriserna återspeglar produkternas verkliga kostnader; efterlyser därför att alla subventioner som är skadliga för miljön tas bort och att en struktur med stimulansåtgärder införs – med avgifter och/eller rabatter – för att jämna ut spelplanen och göra åtgärder som syftar till resurseffektivitet konkurrenskraftiga på marknaden,

7.   förväntar sig att kommissionen genomför en undersökning om nödvändiga ändringar av EU:s lagstiftning, vilka går i motsatt riktning mot målen för en integrerad produktpolicy (t.ex. subventioner, moms och offentlig upphandling som skadar miljön); uppmanar kommissionen att införa en strategi med åtgärder på kort, medellång och lång sikt för att uppfylla de mål som fastställs i det sjätte miljöhandlingsprogrammet och strategin för en hållbar utveckling,

8.   erkänner att frivilliga överenskommelser med industrin har viss betydelse och kan vara användbara med tanke på deras flexibilitet, men anser att de är komplement till och inte ersättning för lagstiftning, och att det därför krävs mätbara mål som omfattar målsättningar, tidsplaner och benchmarks; uppmanar kommissionen i detta sammanhang att lägga fram förslag till ramlagstiftning om frivilliga miljöavtal, i vilken fastställs lämpliga kriterier för villkor, styråtgärder och överensstämmelse,

9.   rekommenderar kommissionen att vidta åtgärder för att underlätta för konsumenter att beakta den totala kostnaden för användningen av en produkt redan vid köpet, t.ex. genom komplement till befintliga märkningssystem,

10.   förväntar sig att kommissionen analyserar konsekvenserna av globala försörjningskedjor för den integrerade produktpolicyn, den integrerade produktpolicyns roll i utvecklingsländer och huruvida den är förenlig med WTO:s bestämmelser, samt att kommissionen lägger fram förslag om nödvändiga revideringar av lagstiftningen på bilateral och multilateral nivå; föreslår dessutom kommissionen att undersöka om det är möjligt att tillämpa målen för den integrerade produktpolicyn på OECD-nivå och WTO-nivå,

11.   rekommenderar att GD Miljö och GD Handel samarbetar närmare i WTO-frågor och föreslår en analys av de ståndpunkter från EU som redan har översänts till WTO:s sekretariat rörande deras överensstämmelse med den integrerade produktpolicyn,

12.   kräver att den nuvarande revideringen av EU:s lagstiftning om offentlig upphandling skall vara fullständigt förenlig med principerna i den integrerade produktpolicyn med livscykelstrategin och föreslår att leverantörer av offentliga varor och tjänster skall införa miljöstyrningssystem såsom Europeiska läkemedelsmyndighetens (EMA:s) system eller ISO 14000; föreslår också att EU:s institutioner skall delta i ett pilotprojekt med denna inriktning för den offentliga upphandlingen,

13.   anser att miljömärkningskriterier kan vara ett användbart instrument för offentliga myndigheter att göra sin upphandling mer miljövänlig, och rekommenderar därför kommissionen att lägga fram ett förslag till revidering av gemenskapsförordningen om ekologiska kriterier för tilldelning av gemenskapens miljömärke till att även omfatta andra produktgrupper än konsumentprodukter,

14.   rekommenderar att kommissionen i högre grad uppmärksammar vikten av att små och medelstora företag tillämpar en integrerad produktpolicy, särskilt i egenskap av leverantörer vid offentlig upphandling.

Senaste uppdatering: 8 december 2001Rättsligt meddelande