BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (Direktiv om en marin strategi)

24.10.2006 - (KOM(2005)0505 – C6‑0346/2005 – 2005/0211(COD)) - ***I

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
Föredragande: Marie-Noëlle Lienemann

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (Direktiv om en marin strategi)

(KOM(2005)0505 – C6‑0346/2005 – 2005/0211(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2005)0505)[1],

–   med beaktande av artikel 251.2 och artikel 175.1 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6‑0346/2005),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och yttrandet från fiskeriutskottet (A6‑0373/2006).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Kommissionens förslag	Parlamentets ändringar
Ändringsförslag 1 Skäl 1a (nytt)
	(1a) Europa omges av fyra hav, nämligen Medelhavet, Östersjön, Nordsjön och Svarta havet, och av två oceaner, nämligen Atlanten och Norra ishavet.
Ändringsförslag 2 Skäl 1b (nytt)
	(1b) Gemenskapens landområde har formen av en halvö med kustremsor som är tusentals kilometer långa, och gemenskapens havsområde är större än dess landområde.
Ändringsförslag 3 Skäl 1c (nytt)
	(1c) Det är uppenbart att den belastning som de marina naturresurserna och de marina miljötjänsterna utsätts för, såsom absorberingen av avfall, är alltför stor och att gemenskapen måste minska de spår den lämnar efter sig i haven inom och utanför gemenskapens territorium.
Ändringsförslag 4 Skäl 1d (nytt)
	(1d) Eftersom ekosystemet i Östersjön är särskilt känsligt på grund av att Östersjön är sluten och vattnet är bräckt, bör de medlemsstater som omringar Östersjön skyndsamt försöka ta itu med de särskilda hoten mot Östersjön, såsom eutrofieringen, introducerandet av invasiva arter och överfiske.
Ändringsförslag 5 Skäl 2a (nytt)
	(2a) Den temainriktade strategin för havsmiljön – baserad på en integrerad metod – bör vid behov omfatta kvalitativa och kvantitativa mål och tidsplaner som gör det möjligt att jämföra och utvärdera de föreslagna åtgärderna. Åtgärderna för genomförandet av denna strategi bör respektera subsidiaritetsprincipen. Aktivare involvering av berörda parter och bättre användning av gemenskapens olika finansieringsinstrument som direkt eller indirekt är relaterade till havsmiljön bör också beaktas.
Motivering
I strategin för havsmiljön bör det ingå en övergripande strategi för samtliga politiska områden som direkt eller indirekt är relaterade till havsmiljön. En korrekt användning av och koppling mellan de olika finansieringsinstrumenten och subsidiaritetsprincipen bör också beaktas.
Ändringsförslag 6 Skäl 2b (nytt)
	(2b) Utvecklingen och genomförandet av strategin bör inriktas på bevarandet av ekosystemet. Inom ramen för denna metod bör man beakta biogeografiska områden som skall skyddas samt mänskliga aktiviteter som påverkar havsmiljön.
Ändringsförslag 7 Skäl 2c
	(2c) Det är nödvändigt att fortsätta fastställa biologiska och miljörelaterade mål och referensramar mot bakgrund av målen i rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (habitatdirektivet)1 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område2 samt andra internationellt överenskomna mål.
	_________________ 1 EGT L 206, 22.7.1992, s. 7. (Svensk specialutgåva Område 15 Volym 11 s. 114.)
	2 EGT L 327, 22.12.2000, s. 1.
Ändringsförslag 8 Skäl 4
(4) För att nå dessa mål krävs ett tydligt och sammanhållet regelverk som kan ge en övergripande handlingsram och bidra till att de åtgärder som vidtas är samordnade, konsekventa och väl integrerade med åtgärder inom annan gemenskapslagstiftning och internationella avtal.	(4) För att nå dessa mål krävs ett tydligt och sammanhållet regelverk med en definition av vad som avses med gott miljötillstånd och som följer principerna för den gemensamma fiskeripolitiken för att ge en övergripande handlingsram och bidra till att de åtgärder som vidtas är samordnade, konsekventa och väl integrerade med åtgärder inom annan gemenskapslagstiftning och internationella avtal.
Motivering
Det är bättre att ”gott miljötillstånd” definieras i direktivet än via kommittéförfarandet i ett senare skede.
Ändringsförslag 9 Skäl 6
(6) Varje medlemsstat bör därför utarbeta en marin strategi för sina europeiska vatten, som, samtidigt som den är specifik för medlemsstatens egna vatten, också återspeglar de aspekter som gäller för hela den berörda marina regionen. De marina strategierna bör leda till genomförandet av åtgärdsprogram som är utformade för att uppnå ett gott miljötillstånd.	(6) Medlemsstater som delar en marin region bör därför se till att en enda gemensam marin strategi utarbetas per region eller delregion för de vattenområden som faller inom deras suveränitet eller jurisdiktion. Varje medlemsstat bör utarbeta en marin strategi för sina europeiska vatten, som, samtidigt som den är specifik för medlemsstatens egna vatten, också återspeglar de aspekter som gäller för hela den berörda marina regionen. De marina strategierna bör leda till genomförandet av åtgärdsprogram som är utformade för att uppnå ett gott miljötillstånd.
Motivering
Ändringsförslaget är i linje med föredragandens ändringsförslag 14 där det betonas att medlemsstaterna bör garantera att en enda gemensam marin strategi utarbetas per region eller delregion.
Ändringsförslag 10 Skäl 8a (nytt)
	(8a) Till följd av att sjöfarts- och fiskenationernas intressen samt deras fartyg och verksamheter påverkar varandra i den marina miljön måste ansträngningarna för att skydda denna för de risker som hänger samman med dessa fartygsverksamheter i den marina regionen samordnas med flaggstaterna. Om tredjelandsfartyg rör sig i den marina regionen bör medlemsstaterna samordna sina ansträngningar för att skydda den marina miljön inom ramen för befintliga organ och institutioner.
Motivering
Den verksamhet som bedrivs av länder som har fartyg i en medlemsstats vatten kan ha stora effekter på miljön i dessa vatten till följd av föroreningar förorsakade av fartyg eller andra operationella effekter på den marina miljön. Medlemsstaterna bör använda sig av befintliga institutionella strukturer för samordningen.
Ändringsförslag 11 Skäl 10a (nytt)
	(10a) Det är nödvändigt att utforma en rationell metod för ett fullt genomförande av Natura 2000-nätverket inom havsmiljön. Denna metod bör innehålla förslag om hur bilagorna till habitatdirektivet om marina livsmiljöer och arter skall anpassas och även tillämpa och anpassa nödvändiga åtgärder för teknisk och finansiell instrumentering.
Motivering
Det är viktigt att fokusera på havsmiljön inom Natura 2000-nätverket i samband med habitatdirektivet i syfte att fastställa nya kriterier och följdåtgärder för teknisk och finansiell instrumentering.
Ändringsförslag 12 Skäl 11a (nytt)
	(11a) Det är nödvändigt att bjuda in grannländerna att delta i denna process och att utveckla partnerskap med dem, särskilt i Östersjön, Medelhavet och Svarta havet, och bland annat ta hänsyn till de partnerskapsinitiativ som lanserats under FN:s världstoppmöte 2002 om hållbar utveckling.
Motivering
Strategin för att bevara den marina miljön bör behandlas ur ett globalt perspektiv. Därför är dess framgång också beroende av om tredjeländer deltar eller inte.
Ändringsförslag 13 Skäl 11b (nytt)
	(11b) Man bör även beakta den biologiska mångfalden och den potential som finns i havsforskning som hänför sig till djuphavsmiljöer utanför de yttersta randområdena, och stöd bör ges inom ramen för särskilda program för utarbetandet av vetenskapliga studier i syfte att förbättra karakteriseringen av djuphavens ekosystem.
Motivering
Bristen på information om djuphavsmiljöerna har redan visat sig vara en allvarlig brist då man behandlat vissa frågor som rör detta tema. Det är viktigt att främja utarbetandet av vetenskapliga studier i syfte att förbättra karakteriseringen av djuphavens ekosystem, eftersom många av dem är totalt okända.
Ändringsförslag 14 Skäl 12a (nytt)
	(11c) För att skydda den marina miljön så effektivt som möjligt bör medlemsstaterna skapa ramar och plattformer för en sektorsövergripande behandling av marina frågor. Utvecklingen av havens tillstånd bör därför inte enbart betraktas ur miljösynpunkt utan bör koppla samman naturvetenskap med den ekonomiska, sociala och administrativa utvecklingen i området.
Motivering
Om man skall kunna införa nya metoder för att skydda havsmiljön måste det traditionella sektorstänkandet överges. Miljö-, vetenskaps-, hälso-, handels- och industrisektorerna måste beakta frågeställningar som traditionellt har hört till andra sektorer.
Ändringsförslag 15 Skäl 12
(12) De åtgärdsprogram som genomförs inom de marina strategierna kommer att ha effekt endast om de bygger på en god kunskap om den marina miljöns tillstånd i ett visst område och om de för varje medlemsstat anpassas så väl som möjligt till behoven i de aktuella vattnen och med hänsyn till de allmänna förhållanden som råder i den marina regionen. Det är därför nödvändigt att föreskriva att en lämplig ram för ett välgrundat beslutsfattande skall utarbetas på nationell nivå.	(12) De åtgärdsprogram som genomförs inom de marina strategierna kommer att ha effekt och vara så kostnadseffektiva som möjligt endast om de bygger på en god vetenskaplig kunskap om den marina miljöns tillstånd i ett visst område och om de för varje medlemsstat anpassas så väl som möjligt till behoven i de aktuella vattnen och med hänsyn till de allmänna förhållanden som råder i den marina regionen. Det är därför nödvändigt att föreskriva att en lämplig ram, som också omfattar havsforskning och övervakning, för ett välgrundat beslutsfattande skall utarbetas på nationell nivå.
Motivering
Vetenskapens och forskningens roll bör understrykas så att de politiska riktlinjerna blir så exakta och kostnadseffektiva som möjligt.
Ändringsförslag 16 Skäl 13
(13) Som ett första steg i detta arbete bör medlemsstaterna inom en marin region analysera de förhållanden som råder i deras marina vatten, identifiera de viktigaste faktorerna som belastar och påverkar dessa vatten, beskriva deras ekonomiska och sociala användning samt bedöma miljöförstöringskostnaden för den marina miljön.	(13) Som ett första steg i detta arbete bör medlemsstaterna inom en marin region analysera de förhållanden som råder i deras marina vatten samt vilka funktioner deras marina vatten har, identifiera de viktigaste faktorerna som belastar och påverkar dessa vatten, beskriva deras ekonomiska och sociala användning samt bedöma miljöförstöringskostnaden för den marina miljön.
Motivering
Vid sidan av de förhållanden som råder i de marina vattnen är det också viktigt att analysera vilka funktioner de marina vattnen har i praktiken.
Ändringsförslag 17 Skäl 14a (nytt)
	(14a) Gemenskapen bör skapa nödvändiga förutsättningar för att medlemsstaterna ska kunna dra nytta av kvaliteten på den forskning som bedrivs och den kunskapsmängd som finns i de universitet som arbetar med havsforskning. Den vetenskapliga och tekniska information som krävs för att genomföra de olika etapper som skapats till följd av detta direktiv bör sålunda hämtas ur en trovärdig källa, och hållbarheten i kustområden, där dessa undervisningscentrum normalt finns, bör garanteras.
Motivering
De europeiska universitet som arbetar med havsforskning har kunskap av hög kvalitet som måste användas. De bör också få stöd till en hållbar utveckling i kustområdena. På så sätt framträder två lika viktiga mål: hållbarheten i kustområdena och anskaffning av den information som är nödvändig för tillämpningen av direktivet.
Ändringsförslag 18 Skäl 14b (nytt)
	(14b) Stöd till forskning om den marina miljön bör ingå i det sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling.
Motivering
Europeiska universitet och forskningslaboratorier som arbetar med de marina vetenskaperna har kunskap av hög kvalitet som måste användas. De bör också få stöd för en hållbar utveckling i kustområdena. På så sätt framträder två lika viktiga mål: hållbarheten i kustområdena och anskaffning av information som är nödvändig för tillämpningen av direktivet.
Ändringsförslag 19 Skäl 17a (nytt)
	(17a) Planeringen, genomförandet och förvaltningen av åtgärdsprogrammen kan medföra avsevärda kostnader. Eftersom åtgärdsprogrammen utgör instrument för att nå målen i det här direktivet bör gemenskapen delta i medlemsstaternas kostnader under förberedandet, genomförandet och samordningen av programmen i fråga.
Motivering
Åtgärdsprogrammen är grundläggande redskap när det gäller att förverkliga målen i direktivet, de har slagkraft på gemenskapsnivå och följaktligen bör det införas en bestämmelse om gemenskapens deltagande i medlemsstaternas kostnader.
Ändringsförslag 20 Skäl 26
(26) Kommissionen bör lägga fram en första utvärderingsrapport om genomförandet av direktivet inom två år efter det att alla åtgärdsprogram har mottagits, dock senast 2021. Kommissionen bör därefter lägga fram rapporter vart sjätte år.	(26) Kommissionen bör lägga fram en första utvärderingsrapport om genomförandet av direktivet inom två år efter det att alla åtgärdsprogram har mottagits, dock senast 2017. Kommissionen bör därefter lägga fram rapporter vart sjätte år.
Ändringsförslag 21 Skäl 28
(28) Åtgärder som reglerar fiskeförvaltning kan vidtas endast inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken, så som anges i rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken, på grundval av vetenskaplig rådgivning, och behandlas därför inte i detta direktiv. Kontrollen av utsläpp och emissioner till följd av användning av radioaktiva material regleras i artiklarna 30 och 31 i Euratomfördraget och behandlas därför inte i detta direktiv.	(28) Åtgärder som reglerar fiskeförvaltning kan bland annat vidtas inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken, så som anges i rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken, på grundval av vetenskaplig rådgivning, och behandlas därför också i detta direktiv. Kontrollen av utsläpp och emissioner till följd av användning av radioaktiva material regleras i artiklarna 30 och 31 i Euratomfördraget och behandlas därför inte i detta direktiv.
Motivering
Fisket har stor påverkan på den marina miljön och omfattas därför också av detta direktiv.
Ändringsförslag 22 Skäl 28a (nytt)
	(28a) En framtida reform av den gemensamma fiskeripolitiken bör beakta miljöns inverkan på fiske och målen i detta direktiv.
Motivering
Ett icke hållbart fiske är ett av de största hoten mot de europeiska vattnen.
Ändringsförslag 23 Skäl 29a (nytt)
	(29a) Medlemsstaternas åtgärder bör grunda sig på försiktighetsprincipen och på en strategi som baserar sig på ekosystemet.
Ändringsförslag 24 Artikel 1
Genom detta direktiv fastställs en ram för utarbetandet av marina strategier utformade för att uppnå ett gott miljötillstånd i den marina miljön [senast 2021], och för att säkerställa ett fortsatt skydd och bevarande av denna miljö och förhindra att den försämras.	Med detta direktiv fastställs en ram genom vilken medlemsstaterna skall uppnå ett gott miljötillstånd i den marina miljön senast 2017, och vidta åtgärder som
I detta direktiv avses med miljötillstånd det allmänna tillståndet för miljön i marina vatten, med beaktande av de ingående marina ekosystemens struktur, funktion och processer tillsammans med naturliga geomorfologiska, geografiska och klimatiska faktorer samt fysikaliska och kemiska förhållanden, inbegripet dem som är resultatet av mänskliga aktiviteter i det berörda området.	a) skyddar och bevarar den marina miljön eller möjliggör dess återhämtning eller, när detta är möjligt, återställer funktionen, processerna och strukturen för den marina biologiska mångfalden och för de marina ekosystemen,
	b) förhindrar och eliminerar föroreningen i den marina miljön för att garantera att det inte finns någon betydande inverkan på eller betydande risk för den marina biologiska mångfalden, de marina ekosystemen, människors hälsa eller ett legitimt utnyttjande av haven,
	c) begränsar verksamheten i den marina miljön till nivåer som är hållbara och som varken äventyrar kommande generationers utnyttjande och verksamhet eller de marina ekosystemens kapacitet att reagera på de ändringar som orsakas av naturen och människan.
Ändringsförslag 25 Artikel 2
Detta direktiv är tillämpligt på alla europeiska vatten som ligger på havssidan av den baslinje som används för att beräkna territorialvattnets utsträckning, ut till den yttersta gränsen av det område som omfattas av medlemsstaternas suveränitet eller jurisdiktion, inbegripet dessa vattens bottnar och underliggande jordlager, nedan kallade ”europeiska marina vatten”.	Detta direktiv är tillämpligt på alla europeiska marina vatten och skall beakta behovet av att garantera kvaliteten på den marina miljön i associeringsstater och ansökarstater.
Ändringsförslag 26 Artikel 2a (ny)
	Artikel 2a
	Befintliga skyldigheter, åtaganden och initiativ
	Detta direktiv skall inte påverka
	a) medlemsstaternas eller gemenskapens gällande förpliktelser eller åtaganden inom gemenskapen eller globalt vad gäller miljöskydd i europeiska marina vatten och
	b) medlemsstaternas behörighet i gällande internationella institutionella strukturer.
Motivering
Syftet med detta ändringsförslag är att klargöra medlemsstaternas roll i Europas regionala havskonventioner.
Ändringsförslag 27 Artikel 2b (ny)
	Artikel 2b
	Definitioner
	I detta direktiv avses med
	1. ”europeiska marina vatten”:
	– alla europeiska vatten som ligger på havssidan av den baslinje som används för att beräkna territorialvattnets utsträckning, ut till den yttersta gränsen av det område som omfattas av medlemsstaternas suveränitet eller jurisdiktion, inbegripet dessa vattens bottnar och underliggande jordlager, och
	– alla europeiska vatten som är utsatta för tidvatten, oavsett om de ligger i eller gränsar till de medlemsstater från vilka territorialvattnens sträckning beräknas, samt all mark eller havsbotten som periodiskt eller kontinuerligt täcks av dessa vatten.
	2. ”miljötillstånd”: det allmänna tillståndet för miljön i ifrågavarande vatten, med beaktande av
	a) strukturen, funktionen och processerna som utgör den marina miljön,
	b) akustiska, biologiska, kemiska klimatiska, geografiska, geologiska, fysiska eller geomorfologiska komponenter, förhållanden och faktorer som är sammanflätade och avgör förhållandena, produktiviteten, kvaliteten och tillståndet för de marina miljöer som avses i led a;
	De komponenter, förhållanden och faktorer som avses i led b omfattar dem som är resultatet av mänskliga aktiviteter oberoende av om dessa aktiviteter ägt rum inom eller utanför europeiska marina vatten.
	3) ”gott miljötillstånd”: miljöns tillstånd när
	a) strukturen, funktionen och processerna för de ekosystem som utgör den marina miljön gör det möjligt för dessa ekosystem att fungera på ett naturligt självunderhållande sätt; de marina ekosystemen bibehåller sin naturliga kraft att motstå en mer omfattande miljöförändring, och
	b) alla mänskliga aktiviteter inom och utanför den berörda sektorn styrs på ett sådant sätt att deras kollektiva belastning av de marina ekosystemen är förenlig med ett gott miljötillstånd; mänsklig verksamhet i den marina miljön skall inte överstiga nivåer som är hållbara på den geografiska skala som är lämplig för utvärdering; potentialen för kommande generationers utnyttjande av och aktiviteter i den marina miljön bibehålls, och
	c) den biologiska mångfalden och de marina ekosystemen skyddas, förstörelsen av dem undviks, och de kan återhämta sig samt, i den mån det är möjligt, deras funktion, process och struktur återställs, och
	d) föroreningen och energinivån, inbegripet buller, i den marina miljön ständigt reduceras för att garantera att inverkan på eller risken för den marina biologiska mångfalden, de marina ekosystemen, människors hälsa och det legitima utnyttjandet av haven minimeras, och
	e) alla villkor i bilaga I uppfylls.
	4. ”förorening”: direkt eller indirekt tillförsel, orsakad av mänskliga aktiviteter, av ämnen eller energi, inklusive buller, till den marina miljön, vilken har eller kan ha skadliga effekter, exempelvis på den marina biologiska mångfalden, de marina ekosystemen, människors hälsa och kan utgöra ett hinder för legitimt utnyttjande av haven.
	5. ”marina skyddsområden”: områden där verksamhet som avsevärt belastar och/eller påverkar den marina miljön skall begränsas eller förbjudas; marina skyddsområden skall fastställas av medlemsstaterna under den marina strategins förberedande skede och de skall utgöra en del av ett system för den fysiska planeringen av havsmiljön som är enhetlig på gemenskapsnivå samt på regional och delregional nivå och förenlig med internationella åtaganden som gemenskapen förpliktat sig att följa.
Ändringsförslag 28 Artikel 3, punkt 1
1. Medlemsstaterna skall, när de fullgör sina skyldigheter enligt detta direktiv, beakta att deras europeiska marina vatten utgör en integrerande del av följande marina regioner:	1. Medlemsstaterna skall genomföra detta direktiv i fråga om följande marina regioner:
a) Östersjön	a) Östersjön
b) Nordöstra Atlanten	b) Nordöstra Atlanten
c) Medelhavet	c) Medelhavet
	ca) Svarta havet
Ändringsförslag 29 Artikel 3, punkt 2, inledningen
2. Medlemsstaterna får, för att ta hänsyn till särskilda förhållanden i ett visst område, genomföra detta direktiv genom hänvisning till delområden av de marina vatten som avses i punkt 1, förutsatt att delområdena avgränsas på ett sätt som är förenligt med följande marina delregioner:	2. Medlemsstaterna får, för att ta hänsyn till särskilda förhållanden i ett visst område, genomföra detta direktiv genom hänvisning till delområden av de marina vatten som avses i punkt 1, förutsatt att delområdena avgränsas på ett sätt som överensstämmer med internationella överenskommelser och är förenligt med följande marina delregioner:
Motivering
Internationella havsforskningsrådet har redan klart och tydligt dragit upp gränser som främst används för att fastställa de totala tillåtna fångstmängderna inom fiskesektorn. För att vara effektiva bör delområdena inom de marina delregionerna återspegla gällande gränser.
Ändringsförslag 30 Artikel 3, punkt 2, led b, led ii
ii) i Adriatiska havet, de marina vatten som omfattas av Italiens och Sloveniens suveränitet eller jurisdiktion,	(ii) i Adriatiska havet, de marina vatten som omfattas av Italiens, Sloveniens och Kroatiens suveränitet eller jurisdiktion,
Motivering
Vi bör ta hänsyn till att Kroatien ligger i den adriatiska delregionen.
Ändringsförslag 31 Artikel 3, punkt 2a (ny)
	2a. För varje marin region skall de berörda medlemsstaterna senast [2017] uppnå ett gott miljötillstånd i de europeiska marina vattnen inom regionen, genom att upprätta och genomföra en marin strategi för denna region i enlighet med bestämmelserna i detta direktiv.
	Medlemsstaterna skall definiera ändamålsenliga förvaltningsenheter inom sina europeiska marina vatten för varje marin region eller delregion. Förvaltningsenheterna skall vid behov beakta befintliga förvaltnings-, övervaknings- och referensenheter och skall fastställas av samordnare inom relevant marin strategi.
	Medlemsstaterna skall informera kommissionen om samtliga fastställda förvaltningsenheter senast den dag som anges i artikel 23.1 första stycket.
Ändringsförslag 32 Artikel 4, punkt -1 (ny)
	-1. Medlemsstaterna skall uppnå ett gott miljötillstånd genom att upprätta och genomföra marina strategier.
Ändringsförslag 33 Artikel 4, inledningen
Varje medlemsstat skall, för varje marin region som berörs, utarbeta en marin strategi för sina europeiska marina vatten i enlighet med följande åtgärdsplan:	1. Medlemsstater som delar på en marin region skall garantera att en enda gemensam marin strategi utarbetas per region eller delregion för de vattenområden som faller inom deras suveränitet eller jurisdiktion inom ifrågavarande region. Varje medlemsstat skall, för varje marin region som berörs, utarbeta en marin strategi för sina europeiska marina vatten i enlighet med följande åtgärdsplan:
Ändringsförslag 34 Artikel 4, led a
a) Förberedelse:	a) Förberedelse:
i) Senast [4 år efter dagen för ikraftträdande] skall en inledande bedömning av aktuellt miljötillstånd i de berörda vattnen och av miljöpåverkan på dessa från mänskliga aktiviteter, i enlighet med artikel 7, vara avslutad.	i) Senast [2 år efter dagen för ikraftträdande] skall en inledande bedömning av aktuellt miljötillstånd i de berörda vattnen och av miljöpåverkan på dessa från mänskliga aktiviteter, i enlighet med artikel 7, vara avslutad.
ii) Senast [4 år efter dagen för ikraftträdande] skall det fastställas vad som avses med gott miljötillstånd i de berörda vattnen, i enlighet med artikel 8.1.	ii) Senast [2 år efter dagen för ikraftträdande] skall det fastställas vad som avses med gott miljötillstånd i de berörda vattnen, i enlighet med artikel 8.1.
iii) Senast [5 år efter dagen för ikraftträdande] skall ett antal miljömål fastställas, i enlighet med artikel 9.1.	iii) Senast [3 år efter dagen för ikraftträdande] skall ett antal miljömål fastställas, i enlighet med artikel 9.1.
iv) Senast [6 år efter dagen för ikraftträdande], om inte annat anges i tillämplig gemenskapslagstiftning, skall ett övervakningsprogram för löpande bedömning och regelbunden uppdatering av mål, i enlighet med artikel 10.1 vara fastställt och i drift.	iv) Senast [3 år efter dagen för ikraftträdande], om inte annat anges i tillämplig gemenskapslagstiftning, skall ett övervakningsprogram för löpande bedömning och regelbunden uppdatering av mål, i enlighet med artikel 10.1 vara fastställt och i drift.
Ändringsförslag 35 Artikel 4, led b
b) Åtgärdsprogram:	b) Åtgärdsprogram:
i) Senast 2016 skall ett åtgärdsprogram utformat för att uppnå ett gott miljötillstånd, i enlighet med artikel 12.1, 12.2 och 12.3, vara utarbetat.	i) Senast 2012 skall ett åtgärdsprogram utformat för att uppnå ett gott miljötillstånd, i enlighet med artikel 12.1, 12.2 och 12.3, vara utarbetat.
ii) Senast 2018 skall det program som anges i led i vara i kraft, i enlighet med artikel 12.6.	ii) Senast 2014 skall det program som anges i led i vara i kraft, i enlighet med artikel 12.6.
Ändringsförslag 36 Artikel 4, punkt 1a (ny)
	1a. Om medlemsstater som delar vatten i en särskild marin region eller delregion kommer överens om att genomföra de åtgärder som avses i första stycket led a och b snabbare än vad som anges, skall de informera kommissionen om sin ändrade tidsplan och handla i enlighet med det.
	Dessa medlemsstater skall få tillbörligt stöd av EU för sina ökade ansträngningar att förbättra miljön genom att göra området till ett pilotområde.
	Bestämmelserna i led a och b skall inte hindra någon medlemsstat från att upprätthålla eller införa strängare skyddsåtgärder.
Ändringsförslag 37 Artikel 4, punkt 1b (ny)
	1b. Medlemsstaterna skall införa lämpliga mekanismer för att garantera att de åtgärder som anges i första stycket med avseende på artiklarna 7, 8, 9, 10 och 12 utvecklas och genomförs i enlighet med artikel 5 och på ett sätt som resulterar i en enda gemensam marin strategi per region och en gemensam rapportering om de komponenter som specificeras i dessa artiklar.
	Medlemsstaten eller den behöriga myndigheten skall för varje marin region, inom tre månader, utarbeta en rapport som läggs fram för kommissionen och de berörda medlemsstaterna.
Ändringsförslag 38 Artikel 4, punkt 1c (ny)
	1c. Den marina regionen i Östersjön kunde utses till ett pilotområde för den marina strategin. Helsingforskommissionens (Helcom) kommande handlingsplan för Östersjön kunde vara en nyttig resurs om Östersjön skulle användas som ett pilotområde för att genomföra den marina strategin.
	Medlemsstaterna i regionen skall senast 2010 utveckla ett gemensamt åtgärdsprogram för den marina regionen i Östersjön i enlighet med artikel 12.1 i och ii för att få till stånd ett gott miljötillstånd i Östersjöns marina region.
Motivering
Det är allmänt känt att miljötillståndet i Östersjön är mycket allvarligt. Åtta av nio stater runt Östersjön är EU-medlemmar. Östersjöns marina region skulle därför vara lämplig som ett pilotområde för att genomföra den marina strategin.
Ändringsförslag 39 Artikel 4a (ny)
	Artikel 4a
	Marina skyddsområden
	1. Medlemsstaterna skall i sina strategier definiera skyddsåtgärder för områden, per region eller delregion, vilka kallas ”marina skyddsområden”.
	Medlemsstaterna skall vid behov i sina strategier per region och delregion också vidta åtgärder för att införa slutna marina naturreservat i syfte att skydda och bevara de mest sårbara marina ekosystemen och den biologiska mångfalden.
	2. En medlemsstat som fastställer ett åtgärdsprogram skall bland åtgärderna i sitt program införa användningen av skyddsåtgärder inom den fysiska planeringen, inklusive men inte enbart begränsat till användningen av särskilda bevarandeområden i enlighet med direktiv 92/43/EEG, användningen av särskilda skyddsområden i enlighet med direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar1 och marina skyddsområden såsom man kommit överens om i beslut VII/5 som fattades av konferensen för signatärparterna till konventionen om biologisk mångfald samt beslut från andra internationella eller regionala avtal till vilka gemenskapen är part.
	3. Medlemsstaterna skall se till att dessa områden formar ett sammanhängande och representativt nätverk av marina skyddsområden före 2012 bestående av tillräckligt stora områden som är fullständigt skyddade från all utvinning och där bland annat lekområden, uppväxtområden samt födosöksområden skyddas och ekosystemens struktur och funktion kan bevaras eller återupprättas.
	4. Medlemsstaterna skall upprätta ett eller flera register över dessa marina skyddsområden, vilka skall vara slutförda senast 3 år efter att detta direktiv trätt i kraft.
	5. Allmänheten skall ha tillgång till den information som finns i detta eller dessa register.
	6. Registret eller registren över de marina skyddsområdena skall ses över och uppdateras för varje marin region eller delregion.
	____________ 1 EGT L 103, 25.4.1979, s. 1.
Ändringsförslag 40 Artikel 5, rubriken
Samordning och samarbete	Samordning med tredjeländer
Motivering
Aktiviteter i länder utan kust och i länder med fartyg i en medlemsstats vatten kan ha avgörande effekter på miljötillståndet i dessa vatten till följd av föroreningar från landbaserade källor och föroreningar förorsakade av fartyg. Enligt direktivet skall medlemsstaterna, om det är lämpligt och praktiskt genomförbart, använda sig av befintliga institutionella strukturer för samordning.
Ändringsförslag 41 Artikel 5, punkt 1
1. Vid tillämpning av detta direktiv skall medlemsstater med marina vatten inom samma marina region eller delregion samordna sina åtgärder.	1. Vid tillämpning av detta direktiv skall medlemsstater med marina vatten inom samma marina region eller delregion samarbeta och samordna sina åtgärder.
Medlemsstaterna skall, om det är praktiskt möjligt och lämpligt, använda befintliga institutionella strukturer som är etablerade i den marina regionen eller delregionen.	Medlemsstaterna skall, om det är praktiskt möjligt och lämpligt, använda befintliga institutionella strukturer som är etablerade i den marina regionen eller delregionen, och i största möjliga utsträckning de program och de aktiviteter som fastställts i dessa, och understryka att de särskilt skall anpassas för att överensstämma med artikel 18.
Ändringsförslag 42 Artikel 5, punkt 2, stycke 1
2. Vid tillämpning av detta direktiv skall medlemsstaterna, inom varje marin region eller delregion, göra allt de kan för att samordna sina åtgärder med tredjeländer som har suveränitet eller jurisdiktion över vatten i samma region eller delregion.	2. För att införa och genomföra den marina strategin skall medlemsstaterna göra allt de kan för att samordna sina åtgärder med
	a) tredjeländer som har suveränitet eller jurisdiktion över marina områden i den marina regionen,
	b) tredjeländer vars flaggfartyg rör sig i den ifrågavarande marina regionen och
	c) tredjeländer som saknar kust men som på sina territorier har punktkällor eller diffusa källor för föroreningar som överförs till den ifrågavarande marina regionen genom vatten eller luft.
Motivering
Aktiviteter i länder utan kust och i länder med fartyg i en medlemsstats vatten kan ha avgörande effekter på miljötillståndet i dessa vatten till följd av föroreningar från landbaserade källor och föroreningar förorsakade av fartyg. Enligt direktivet skall medlemsstaterna, om det är lämpligt och praktiskt genomförbart, använda sig av befintliga institutionella strukturer för samordning.
Ändringsförslag 43 Artikel 5, punkt 2, stycke 2a (nytt)
	Mot bakgrund av internationella och regionala avtal som EU har ingått med organisationer och tredjeland som har suveränitet eller jurisdiktion över
	– vatten som gränsar till europeiska marina vatten,
	– fartyg som trafikerar europeiska marina vatten och
	– mark som kan komma att förorena europeiska marina vatten,
	skall medlemsstaterna och kommissionen främja åtgärder och program för marina strategier i överensstämmelse med bestämmelserna i kapitel II och III.
Motivering
Det är nödvändigt att främja internationellt samarbete med tredjeland och internationella eller regionala organisationer, så att de antar marina strategier som omfattar regioner eller delregioner med europeiska marina vatten.
Ändringsförslag 44 Artikel 5, punkt 2a (ny)
	2a. Kommissionen skall senast 2007 införa ett regelverk med fokus på miljökriterier för att se till att alla berörda intressenter rådfrågas innan stora infrastrukturprojekt genomförs i marin miljö.
Motivering
Ett exempel på behovet av förbättrad konsekvensanalys och samordning rör den planerade gasledningen som skall gå genom Östersjön, från Viborg i den ryska delen av Finska viken till Greifswald i Tyskland. Det finns få regler inom EU:s miljölagstiftning som klargör vad som behöver vidtas inför liknande infrastrukturprojekt ur miljöhänseende. Vilken process kräver vi som ett minimum ur ett EU-miljö-perspektiv för en aktör som exempelvis vill dra en ledning genom ett redan mycket förorenat hav där skadorna vid både byggandet och vid en eventuell olycka under drift kan få förödande miljökonsekvenser? Dessutom kommer giftigt bottensediment att behöva rivas upp och det finns livsfarliga rester som legat på havsbottnen sedan världskrigen, bland annat tusentals halvt sönderrostade minor och kemiska stridsmedel.
Ändringsförslag 45 Artikel 5, punkt 2b (ny)
	2b. Stöd från EU, t.ex. inom ramen för jordbrukspolitiken, får endast delas ut till aktörer som kan visa att deras verksamhet kännetecknas av balans i fråga om näringsämnen, det vill säga att den inte präglas av stora näringsläckage till vattenrecipienter.
Motivering
Flera av EU:s marina resurser lider kraftigt av övergödning. I syfte att åstadkomma en konsekvent EU-policy och lagstiftning behöver stöd inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken och andra stöd säkerställa att de inte indirekt eller direkt leder till att en annan för EU avgörande resurs förstörs via EU-stöd.
Ändringsförslag 46 Artikel 6, rubriken
Behöriga myndigheter	Behöriga nationella myndigheter
Ändringsförslag 47 Artikel 7, punkt 1 inledningen
1. Medlemsstaterna skall göra en inledande bedömning av sina europeiska marina vatten, med följande innehåll:	1. För varje marin region skall medlemsstaterna göra en inledande bedömning av sina europeiska marina vatten, med följande innehåll:
Ändringsförslag 48 Artikel 7, punkt 1, led a
a) En analys av grundläggande förhållanden och aktuellt miljötillstånd i dessa vatten, på grundval av den icke uttömmande förteckning över faktorer som anges i tabell 1 i bilaga II, och omfattande naturtyper, biologiska komponenter, fysikalisk-kemiska egenskaper och hydromorfologi.	a) En analys av grundläggande förhållanden, funktioner och aktuellt miljötillstånd i dessa vatten, på grundval av den icke uttömmande förteckning över faktorer som anges i tabell 1 i bilaga II, och omfattande naturtyper, biologiska komponenter, fysikalisk-kemiska egenskaper och hydromorfologi.
Motivering
Vid sidan av de förhållanden som råder i de marina vattnen är det också viktigt att analysera vilka funktioner de marina vattnen har.
Ändringsförslag 49 Artikel 7, punkt 1, led b
b) En analys av de viktigaste faktorer som påverkar förhållanden och miljötillstånd i dessa vatten, inklusive mänskliga aktiviteter, på grundval av den icke uttömmande förteckning över faktorer som anges i tabell 2 i bilaga II, och omfattande en kombination av olika kvalitativa och kvantitativa påverkansfaktorer, samt urskiljbara trender.	b) En analys av de viktigaste faktorer, inklusive mänskliga aktiviteter, som påverkar och belastar miljötillståndet i dessa vatten. Denna analys skall
	i) grunda sig på den icke-uttömmande förteckningen över faktorer som anges i tabell 2 i bilaga [II],
	ii) omfatta de kumulativa effekterna och synergieffekterna samt urskiljbara trender, och
	iii) beakta de relevanta bedömningar som gjorts i enlighet med befintlig gemenskapslagstiftning.
Ändringsförslag 50 Artikel 7, punkt 2
2. De analyser som anges i punkt 1 skall ta hänsyn till faktorer som rör kustvatten, vatten i övergångszon och territorialvatten, som omfattas av tillämpliga bestämmelser i direktiv 2000/60/EG, så att de ger en allsidig bedömning av den marina miljöns tillstånd.	2. De analyser som anges i punkt 1 skall ta hänsyn till faktorer som rör kustvatten, vatten i övergångszon och territorialvatten, som omfattas av tillämpliga bestämmelser i direktiv 2000/60/EG och i rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse1, Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/7/EG av den 15 februari 2006 om förvaltning av badvattenkvaliteten och om upphävande av direktiv 76/160/EEG2 och det föreslagna direktivet om miljökvalitetsnormer och utsläppskontroller inom vattenpolitiken3, så att de ger en allsidig bedömning av den marina miljöns tillstånd.
	____________________ 1EGT L 135, 30.5.1991, s. 40.
	2EUT L 64, 4.3.2006, s. 37.
	3KOM(2006)0397.
Motivering
Bedömningen av de faktorer som beskrivs i bilaga II för att avgöra om miljötillståndet är gott och de analyser som anges i punkt 1 skall bygga på och komplettera befintlig och framtida lagstiftning i syfte att undvika dubbelarbete.
Ändringsförslag 51 Artikel 7, punkt 2a (ny)
	2a. För varje marin region skall medlemsstaterna göra den bedömning som avses i punkt 1 och vinnlägga sig, genom den samordning som upprättats i enlighet med artikel 4.1a, om att garantera att
	a) metoderna för bedömning är samstämmiga mellan de medlemsstater som hör till samma marina region,
	b) den gränsöverskridande inverkan och de gränsöverskridande egenskaperna tas i betraktande,
	c) de synpunkter som framförs av de medlemsstater som hör till samma marina region tas i betraktande.
Ändringsförslag 52 Artikel 7, punkt 2b (ny)
	2b. De uppgifter och den information som erhållits vid den första bedömningen skall, senast tre månader efter det att bedömningen slutförts, göras tillgängliga för Europeiska miljöbyrån och för relevanta regionala marin- och fiskeriorganisationer och konventioner för att de skall kunna användas vid paneuropeiska marina bedömningar, särskilt vid översynen av tillståndet för gemenskapens marina miljö enligt artikel 19.2 b.
Ändringsförslag 53 Artikel 8, punkt 1
1. Med hänvisning till den inledande bedömning som gjorts i enlighet med artikel 7.1 skall medlemsstaterna för varje berörd marin region fastställa ett antal förhållanden som kännetecknar ett gott miljötillstånd i de europeiska marina vattnen, på grundval av de allmänna kvalitativa deskriptorer, kriterier och standarder som anges i punkt 3.	1. Med hänvisning till den inledande bedömning som gjorts i enlighet med artikel 7.1 skall medlemsstaterna för varje berörd marin region fastställa ett antal förhållanden som specifikt kännetecknar ett gott miljötillstånd i de europeiska marina vattnen, på grundval av de allmänna kvalitativa deskriptorer, kriterier och standarder som anges i bilagorna I och II.
De skall ta hänsyn till de faktorer som anges i bilaga II och särskilt naturtyper, biologiska komponenter, fysikalisk-kemiska egenskaper och hydromorfologi.	De skall bland annat ta hänsyn till de faktorer som anges i bilagorna I och II om naturtyper, biologiska komponenter, fysikalisk-kemiska egenskaper och hydromorfologi.
Ändringsförslag 54 Artikel 8, punkt 3
3. Kommissionen skall, efter samråd med alla berörda parter, senast [2 år efter dagen för ikraftträdande], i enlighet med det förfarande som avses i artikel [22.2] och på grundval av bilaga II, fastställa allmänna kvalitativa deskriptorer, detaljerade kriterier och standarder för gott miljötillstånd.	utgår
Ändringsförslag 55 Artikel 9, punkt 1
1. På grundval av den inledande bedömning som gjorts i enlighet med artikel 7.1 skall medlemsstaterna, för varje berörd marin region, fastställa en allsidig uppsättning miljömål och tillhörande indikatorer för alla sina europeiska marina vatten, med beaktande av den icke uttömmande förteckning över faktorer som anges i bilaga III.	1. På grundval av den inledande bedömning som gjorts i enlighet med artikel 7.1 skall medlemsstaterna senast [2017], för varje berörd marin region, gemensamt fastställa en enda allsidig uppsättning miljömål som är utformade för att uppnå ett gott miljötillstånd och tillhörande indikatorer för alla sina europeiska marina vatten, med beaktande av den icke uttömmande förteckning över faktorer som anges i bilaga III.
När medlemsstaterna utformar dessa mål och indikatorer skall de ta hänsyn till fortsatt tillämpning av befintliga miljömål, fastställda på nationell nivå, gemenskapsnivå eller internationell nivå för samma vatten.	När medlemsstaterna utformar dessa mål och indikatorer skall de ta hänsyn till fortsatt tillämpning av befintliga miljömål, fastställda på nationell nivå, gemenskapsnivå eller internationell nivå för samma vatten och se till att gränsöverskridande inverkan och egenskaper, i den mån dessa är viktiga, också beaktas.
Motivering
Detta ändringsförslag är i linje med konceptet att upprätta en enda marin strategi per marin region eller delregion som föredraganden införde. Syftet med förslaget är att garantera en enda uppsättning mål och indikatorer som man skall komma överens om för varje marin region eller delregion, och på så sätt främja enhetlighet och lika villkor, underlätta övervakning och bedömning av miljötillståndet i regionen. Inom den marina miljön måste gränsöverskridande inverkan och egenskaper beaktas, till och med mer än på land.
Ändringsförslag 56 Artikel 10, punkt 1, stycke 2
Programmen skall vara förenliga inom marina regioner eller delregioner och skall grundas på bestämmelser om bedömning och övervakning som anges i tillämplig gemenskapslagstiftning eller i internationella avtal.	Programmen skall vara förenliga inom marina regioner eller delregioner och skall grundas på bestämmelser om bedömning och övervakning som anges i tillämplig gemenskapslagstiftning, särskilt rådets direktiv 79/409/EEG eller i internationella avtal, eller på gemenskapsinitiativ om infrastruktur för rumsliga data samt global övervakning för miljö och säkerhet (GMES), särskilt på området för marina tjänster i den utsträckning dessa krav rör medlemsstaternas europeiska marina vatten i den ovannämnda marina regionen.
Motivering
Syftet med ändringsförslaget är att garantera förenlighet med fågel- och habitatdirektivet.
Ändringsförslag 57 Artikel 10, punkt 2
2. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om övervakningsprogrammen senast tre månader efter det att de fastställts.	2. Medlemsstaterna skall utarbeta ett övervakningsprogram för varje marin region eller delregion i enlighet med bestämmelserna i punkt 1, och skall för att samordna vidta nödvändiga åtgärder för att
	a) övervakningsmetoderna i de olika medlemsstaterna skall vara konsekventa och baseras på gemensamma tydligt fastställda mål,
	b) gränsöverskridande inverkan och egenskaper tas i betraktande, i den mån dessa är viktiga.
Motivering
Ändringsförslaget syftar till att förbättra samordning och konsekvens när det gäller de kontroller som utförs inom ramen för programmen. Syftet är att se till att karaktäristiska effekter och komponenter som är viktiga ur en gränsöverskridande synvinkel beaktas under kontrollfasen.
Ändringsförslag 58 Artikel 10, punkt 3a (ny)
	3a. De uppgifter och den information som erhållits inom ramen för dessa övervakningsprogram skall, senast tre månader efter det att programmen slutförts, göras tillgängliga för Europeiska miljöbyrån och för relevanta regionala marin- och fiskeriorganisationer och konventioner för att de skall kunna användas vid paneuropeiska marina bedömningar, särskilt vid översynen av tillståndet för gemenskapens marina miljö enligt artikel 19.2 b.
Ändringsförslag 59 Artikel 10a (ny)
	Artikel 10a
	Marina föroreningar
	Medlemsstaterna skall vidta åtgärder och införa program för upptäckt och spårning av marina föroreningar.
Ändringsförslag 60 Artikel 12, punkt 1, stycke 2
Åtgärderna skall utformas på grundval av den inledande bedömning som gjorts i enlighet med artikel 7.1 med hänvisning till de miljömål som fastställts i enlighet med artikel 9.1 och med beaktande av de åtgärdstyper som anges i bilaga V.	Åtgärderna skall utformas på grundval av den inledande bedömning som gjorts i enlighet med artikel 7.1 med hänvisning till de miljömål som fastställts i enlighet med artikel 9.1, med beaktande av de åtgärdstyper som anges i bilaga V, gränsöverskridande inverkan och egenskaper, i den mån dessa är viktiga, och grunda sig på följande miljöprinciper:
	i) försiktighetsprincipen och principen om förebyggande åtgärder, principen om att miljöskador i främsta rummet skall åtgärdas vid källan och principen om att förorenaren betalar,
	ii) en metod som baserar sig på ekosystemet.
Motivering
En explicit hänvisning till miljöprinciperna i EU:s bevarandepolitik bör stärka deras tillämpning och skapar förenlighet med de bredare riktlinjerna i EU:s miljöpolitik.
Ändringsförslag 61 Artikel 12, punkt 1, stycke 2a (nytt)
	Medlemsstaterna skall besluta vilka åtgärder som skall vidtas i enlighet med artikel 10a om upptäckt och spårning av marina föroreningar.
Motivering
Det är nödvändigt att föreskriva åtgärder för upptäckt och spårning av marina föroreningar i syfte att omedelbart lokalisera föroreningskällan och effektivt hantera problemet.
Ändringsförslag 62 Artikel 12, punkt 1a (ny)
	1a. Medlemsstaternas åtgärdsprogram skall omfatta skyddsåtgärder för fysisk planering. Dessa åtgärder skall omfatta men inte enbart begränsas till användningen av särskilda bevarandeområden i enlighet med direktiv 92/43/EEG, användningen av särskilda skyddsområden i enlighet med direktiv 79/409/EEG och marina skyddsområden såsom man kommit överens om i beslut VII/5 som fattades av konferensen för signatärparterna till konventionen om biologisk mångfald samt beslut från andra internationella eller regionala avtal till vilka gemenskapen är part.
	Medlemsstaterna skall se till att dessa områden formar ett sammanhängande och representativt nätverk av marina skyddsområden före 2012. Nätverket skall bestå av tillräckligt stora områden som är fullständigt skyddade från all utvinning och där bland annat lekområden, uppväxtområden samt födosöksområden skyddas och ekosystemens struktur och funktion kan bevaras eller återupprättas.
Ändringsförslag 63 Artikel 12, punkt 2
2. Medlemsstaterna skall samla de åtgärder som utformats i enlighet med punkt 1 i ett åtgärdsprogram, med beaktande av åtgärder som krävs enligt tillämplig gemenskapslagstiftning eller internationella avtal.	2. Medlemsstaterna skall samla de åtgärder som utformats i enlighet med punkt 1 i ett åtgärdsprogram, med beaktande av åtgärder som krävs enligt tillämplig gemenskapslagstiftning eller internationella avtal. Medlemsstaternas skall särskilt ta vederbörlig hänsyn till de fördelar som kommer av genomförandet av direktiv 91/271/EEG, direktiv 2006/7/EG och det föreslagna direktivet om miljökvalitetsnormer och utsläppskontroller inom vattenpolitiken och ändring av direktiv 2000/60/EG.
Motivering
Att uppfylla normerna i vattenramdirektivet och dotterdirektivet om miljökvalitetsnormer och utsläppskontroller, det reviderade badvattendirektivet och direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse kommer särskilt att ha en positiv inverkan på den marina miljön, och kommer att bidra till att miljömålen i direktivet om den marina strategin nås. Förbättrad samordning och samstämmig tillämpning av åtgärderna kommer att minska riskerna för dubbelarbete eller försummelser då åtgärderna genomförs, garantera en samstämmig tillämpning i hela det geografiska område som omfattas av åtgärden och underlätta en samstämmig tillämpning av tidsplanen.
Ändringsförslag 64 Artikel 12, punkt 2a (ny)
	2a. Åtgärdsprogrammen skall särskilt innehålla
	a) åtgärder för territorialvatten, vatten i övergångszon och kustvatten i enlighet med direktiv 2000/60/EG, och
	b) åtgärder för skydd av marina skyddsområden i enlighet med artikel 4a.
Ändringsförslag 65 Artikel 12, punkt 6a (ny)
	6a. Kommissionen skall, efter samråd med alla berörda parter, senast [3 år efter dagen för ikraftträdande för detta direktiv], i enlighet med det förfarande som avses i artikel [22.2] fastställa detaljerade kriterier och standarder för åtgärder för en god förvaltning av världshaven.
Motivering
Det är viktigt att tydliga kriterier och standarder fastställs som klargör vad som exakt menas med åtgärder för en god förvaltning av världshaven så att medlemsstaterna vet vad de skall göra för att utarbeta strategier på grundval av dessa åtgärder.
Ändringsförslag 66 Artikel 13
Särskilda områden	Undantag
1. Om en medlemsstat identifierar ett område inom sina europeiska marina vatten där miljömålen, av något av följande skäl, inte kan uppnås genom åtgärder som vidtas av den medlemsstaten, skall medlemsstaten noggrant ange det området i sitt åtgärdsprogram och ge kommissionen det underlag som behövs för att motivera ståndpunkten:	1. Om en medlemsstat som har upprättat ett åtgärdsprogram i enlighet med artikel 12.1 identifierar ett fall där miljömålen och ett gott miljötillstånd, av något av följande skäl, inte kan uppnås genom åtgärder som vidtas av den medlemsstaten, skall medlemsstaten noggrant ange det fallet i sitt åtgärdsprogram och ge kommissionen de skäl som behövs för att motivera ståndpunkten:
	a) Miljömålet är inte relevant för medlemsstaten på grund av särdrag som gör att frågan inte gäller denna medlemsstat.
	b) Enligt gemenskapslagstiftningen tillkommer det inte enbart denna medlemsstat att anta ifrågavarande åtgärd eller åtgärder.
	c) Enligt internationell lagstiftning tillkommer det inte enbart denna medlemsstat att anta ifrågavarande åtgärd eller åtgärder.
a) Åtgärder eller brist på åtgärder i en annan medlemsstat eller ett tredjeland.	ca) Åtgärder eller brist på åtgärder i en annan medlemsstat, ett tredjeland, Europeiska gemenskapen eller en annan internationell organisation.
b) Naturliga orsaker eller force majeure.	cb) Naturliga orsaker eller force majeure.
	cc) Klimatförändring.
c) Förändringar eller modifieringar av de marina vattnens fysiska förhållanden till följd av åtgärder vidtagna på grund av ett stort allmänintresse som uppvägde den negativa miljöpåverkan.	cd) Förändringar eller modifieringar av de marina vattnens fysiska förhållanden till följd av åtgärder vidtagna på grund av ett stort prioriterat allmänintresse.
Medlemsstaten skall dock vidta lämpliga särskilda åtgärder för att förhindra en fortsatt försämring av de berörda marina vattnens tillstånd och motverka negativ påverkan inom den aktuella marina regionen.	2. Varje medlemsstat som hänvisar till de motiveringar som avses i punkt 1 b, 1 c, 1 ca, 1 cb eller 1 cc skall i sitt åtgärdsprogram inkludera lämpliga särskilda åtgärder som är förenliga med gemenskapsrätten och internationell rätt, för att minimera effekterna om ett gott miljötillstånd inte kan uppnås i europeiska marina vatten inom den aktuella marina regionen.
2. Medlemsstaterna skall, i den situation som omfattas av punkt 1 c, se till att förändringarna eller modifieringarna inte varaktigt förhindrar eller försvårar uppnåendet av ett gott miljötillstånd i den berörda marina regionen.	3. Varje medlemsstat som hänvisar till den motivering som avses i punkt 1 cd skall försäkra sig om att förändringarna eller modifieringarna inte varaktigt förhindrar eller försvårar uppnåendet av ett gott miljötillstånd i den berörda marina regionen.
3. De särskilda åtgärder som avses i punkt 1 andra stycket skall utgöra en integrerande del av åtgärdsprogrammet.	3a. När en medlemsstat hänvisar till den motivering som avses i punkt 1 b, och kommissionen godtar nämnda motivering, skall kommissionen omedelbart vidta nödvändiga åtgärder inom ramen för sina befogenheter för att försäkra sig om att ifrågavarande miljömål uppnås.
Ändringsförslag 67 Artikel 18, punkt 1a (ny)
	1a. I enlighet med punkt 1 skall medlemsstaterna om möjligt involvera intresserade parter genom att använda sig av befintliga förvaltningsorgan eller förvaltningsstrukturer, inklusive regionala havskonventioner, vetenskapliga rådgivande organ och regionala rådgivande nämnder.
Motivering
Då befintliga strukturer kan användas för att underlätta rådfrågning bör de användas. Dialogen med fiskeindustrin i synnerhet bör samordnas genom regionala rådgivande organ (för fiskefrågor) och rådfrågning av det vetenskapliga samfundet bör göras till exempel genom ICES och regionala konventioner.
Ändringsförslag 68 Artikel 18, punkt 1b (ny)
	1b. Medlemsstaterna skall införa en struktur för samråd och regelbundet informationsutbyte mellan lokala behöriga myndigheter, experter, frivilligorganisationer och samtliga berörda användare i den marina regionen eller delregionen. Strukturen skall ha en direkt koppling till de rådgivande regionala fiskeråd som Europeiska unionen rekommenderar.
Motivering
För att förbättra insyn i informationen.
Ändringsförslag 69 Artikel 19, punkt 1, stycke 1
1. Kommissionen skall offentliggöra en första utvärderingsrapport om genomförandet av detta direktiv inom två år efter det att alla åtgärdsprogram har mottagits, dock senast 2021.	1. Kommissionen skall offentliggöra en första utvärderingsrapport om genomförandet av detta direktiv inom två år efter det att alla åtgärdsprogram har mottagits, dock senast 2017.
Ändringsförslag 70 Artikel 19, punkt 1a (ny)
	1a. Kommissionen skall [fyra år efter datum för ikraftträdande] offentliggöra en rapport där det fastställs om förbättringen av detta direktiv strider mot eller kompletterar de skyldigheter och åtaganden som nämns i artikel 2a.
	Rapporten skall överlämnas till Europaparlamentet och rådet.
Motivering
Avsikten med ändringsförslaget är att man skall fastställa och ta itu med eventuella motstridigheter mellan förbättringen av nuvarande gemenskapspolitiska områden, t.ex. den gemensamma fiskeripolitiken, och miljöskyddspolitiken, och att komplementariteten skall öka.
Ändringsförslag 71 Artikel 3, punkt 2a (ny)
	2a. Senast [2 år efter att detta direktiv trätt i kraft] skall kommissionen rapportera om tillståndet för den marina miljön i sådana arktiska vatten som är betydelsefulla för gemenskapen och, om det är lämpligt, förelägga Europaparlamentet och rådet förslag till relevanta åtgärder för skydd av dessa vatten i syfte att omvandla det arktiska området till ett skyddat område, i likhet med Antarktis, och utse det till ett ”naturskyddsområde ägnat fred och vetenskap”.
	Medlemsstater med europeiska marina vatten som omfattar vatten i den arktiska regionen skall göra resultaten från den ursprungliga utvärderingen av dessa vatten tillgängliga för Arktiska rådet.
Motivering
Det arktiska området har ett unikt ekosystem. Risken för nuvarande och framtida utnyttjande i regionen bör bedömas noggrant, särskilt med hänsyn till effekterna av klimatförändringen som kommer att leda till att allt större delar av området går från att ha varit ett område täckt av is till ett område som täcks av vatten.
Ändringsförslag 72 Artikel 19a (ny)
	Artikel 19a
	Lägesrapport om skyddsområden
	Senast [24 månader efter det att detta direktiv trätt i kraft] skall kommissionen rapportera om framgången med upprättandet av ett globalt nätverk av skyddsområden och fredningstider/områdesavstängning för skydd av uppväxtområden och uppväxtperioder i linje med åtagandet i beslut VII/5 i konventionen om biologisk mångfald och gemenskapens bidrag till att få till stånd ett sådant nätverk.
	På grundval av detta skall kommissionen vid behov i enlighet med de förfaranden som fastställts i föredraget föreslå ytterligare gemenskapsåtgärder som behövs för att nå målet att skydda ett representativt nätverk av marina skyddsområden före 2012.
Motivering
Europeiska gemenskapen, som är en av de parter som undertecknat konventionen om biologisk mångfald, är skyldig att skydda ett representativt nätverk av marina skyddsområden före 2012 och fredningstider/områdesavstängning för skydd av uppväxtområden och uppväxtperioder. Då kommissionen vidareutvecklar gemenskapens nätverk för skyddsområden skall den bedöma gemenskapens bidrag till ett representativt globalt nätverk av marina skyddsområden och vid behov föreslå ytterligare åtgärder.
Ändringsförslag 73 Artikel 20
Kommissionen skall se över detta direktiv senast [15 år efter dagen för dess ikraftträdande] och skall vid behov föreslå nödvändiga ändringar.	1. Kommissionen skall se över detta direktiv senast [10 år efter dagen för dess ikraftträdande] och skall vid behov föreslå för Europaparlamentet och rådet nödvändiga ändringar för att
	a) underlätta förverkligandet av ett gott miljötillstånd i europeiska marina vatten om detta tillstånd inte uppnåtts 2017,
	b) underlätta bevarandet av ett gott miljötillstånd i europeiska marina vatten om detta tillstånd inte uppnåtts 2017.
	2. Kommissionen skall särskilt beakta den första bedömningsrapporten som sammanställts i enlighet med artikel 19.1.
Ändringsförslag 74 Artikel 20a (ny)
	Artikel 20a
	Gemenskapsfinansiering
	1. Mot bakgrund av hur viktigt det är att en marin strategi inrättas skall genomförandet av detta direktiv tas med i gemenskapens budget från och med 2007.
	2. De program som medlemsstaterna utarbetar skall samfinansieras av EU i enlighet med befintliga finansieringsinstrument.
Ändringsförslag 75 Artikel 21, punkt 1
1. Bilagorna II, III och IV skall anpassas till vetenskapliga och tekniska framsteg i enlighet med det förfarande som avses i artikel [22.2], med beaktande av de perioder för översyn och uppdatering av marina strategier som fastställs i artikel 16.2.	1. Bilagorna II, III och IV skall anpassas till vetenskapliga och tekniska framsteg i enlighet med det förfarande som avses i artikel [22.2a], med beaktande av de perioder för översyn och uppdatering av marina strategier som fastställs i artikel 16.2.
Motivering
Eftersom det införts nya bestämmelser för kommittéförfarandet (rådets beslut 2006/512/EG av den 17 juli 2006) är det nödvändigt att anpassa lagstiftning som skall antas. Vad gäller direktivet om en marin strategi bör det nya föreskrivande förfarandet med kontroll tillämpas på anpassningen av bilagorna II, III och IV till de vetenskapliga och tekniska framstegen, eftersom de är allmänna åtgärder som skall användas till att ändra oviktiga element i det grundläggande instrumentet i enlighet med beslut 2006/512/EG.
Ändringsförslag 76 Artikel 21, punkt 2, inledningen
2. Kommissionen får vid behov, i enlighet med det förfarande som avses i artikel [22.2], anta följande:	2. Kommissionen får vid behov, i enlighet med det förfarande som avses i artikel [22.2a], anta följande:
Motivering
Eftersom det införts nya bestämmelser för kommittéförfarandet (rådets beslut 2006/512/EG av den 17 juli 2006) är det nödvändigt att anpassa lagstiftning som skall antas. Vad gäller direktivet om en marin strategi bör det nya föreskrivande förfarandet med kontroll tillämpas på anpassningen av bilagorna II, III och IV och antagandet av tekniska format för överföring och behandling av data, inklusive statistiska och kartografiska data. Dessa är allmänna åtgärder som skall användas till att ändra oviktiga element i det grundläggande instrumentet i enlighet med beslut 2006/512/EG.
Ändringsförslag 77 Artikel 22, punkt 2a (ny)
	2a. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5a och 7 i beslut 1999/468/EG ändrat genom beslut 2006/512/EG tillämpas.
Motivering
Eftersom det införts nya bestämmelser för kommittéförfarandet (rådets beslut 2006/512/EG av den 17 juli 2006) är det nödvändigt att anpassa lagstiftning som skall antas. Detta ändringsförslag inför det nytt föreskrivande förfarande med kontroll i direktivet om en marin strategi.
Ändringsförslag 78 Artikel 22a (ny)
	Artikel 22a
	Vatten som ligger utanför europeiska marina vatten
	Europaparlamentet och rådet, eller i förekommande fall rådet, skall anta gemenskapsåtgärder som syftar till att förbättra miljötillståndet i vatten som ligger utanför europeiska marina vatten när en dylik förbättring är möjlig genom en sådan kontroll av aktiviteterna som faller inom gemenskapens och medlemsstaternas behörighet.
	Dessa åtgärder skall antas på basis av de förslag som kommissionen lagt fram före [utgången av de fyra år som följer detta direktivs ikraftträdande] i enlighet med de förfaranden som fastställts i fördraget.
Ändringsförslag 79 Artikel 23, punkt 1, stycke 1
1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast [tre år efter dagen för dess ikraftträdande]. De skall genast överlämna texterna till dessa bestämmelser till kommissionen tillsammans med en jämförelsetabell för dessa bestämmelser och bestämmelserna i detta direktiv.	1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast [två år efter dagen för dess ikraftträdande]. De skall genast överlämna texterna till dessa bestämmelser till kommissionen tillsammans med en jämförelsetabell för dessa bestämmelser och bestämmelserna i detta direktiv.
Ändringsförslag 80 Bilaga -I (ny)
	Bilaga -I
	Villkor som avses i artiklarna 2b och 8
	a) på basis av information som beskriver utvecklingstendenser kan den biologiska mångfalden bevaras i en marin region (när utvecklingen är stabil) och återställas (när en negativ utveckling registrerats), även när det gäller ekosystem, livsmiljöer och arter, genom att man särskilt beaktar dem som är mest sårbara för följderna av mänskliga aktiviteter på grund av vissa ekologiska särdrag: skörhet, känslighet, långsam tillväxt, låg fruktbarhet, lång livslängd, befintlighet i utkanten av utbredningsområdet, litet genflöde samt genetiskt åtskilda delpopulationer,
	b) bestånden av levande marina resurser har återhämtat sig och kan bevaras på tillräckliga nivåer för att arternas långsiktiga bestånd skall kunna garanteras, deras fulla reproduktiva kapacitet behållas och uppvisar en ålders- och storleksfördelning som vittnar om ett friskt bestånd,
	c) utbredning och bestånd av arter som inte omfattas av direkt utnyttjande skall inte (påtagligen) påverkas av människans verksamhet,
	d) fiskets negativa inverkan på den marina miljön har reducerats, inbegripet inverkan på havsbottnen samt bifångsterna av andra arter än målarter och av ung fisk,
	e) bestånden av små ”foderfiskarter”, på en lägre nivå i näringskedjan, är på en hållbar nivå, särskilt med beaktande av hur viktiga de är för de rovfiskarter som är beroende av dem, inbegripet fiskar som har ett kommersiellt värde, och för ett hållbart bevarande av ekosystemen och deras resursbas,
	f) koncentrationsnivåerna av ekotoxiska ämnen orsakade av människans verksamhet och kemiska produkter som stör hormonsystemet ligger nära noll och kan inte direkt eller indirekt skada miljön eller människans hälsa,
	g) koncentrationsnivåerna av ekotoxiska ämnen av naturligt ursprung ligger nära de naturliga nivåerna i ekosystemet,
	h) inverkan av organiska föroreningar och gödningsmedel som härstammar från kustområden eller inlandet, från vattenbruk, avlopp eller andra avrinningar ligger under de nivåer som kan påverka miljön eller människans hälsa eller ett legitimt utnyttjande av hav och kuster,
	i) eutrofieringen, som bland annat förorsakas av närsalter, såsom fosfor och kväve, skall minskas till en nivå där den inte längre förorsakar skadliga effekter, såsom minskad biologisk mångfald, ett försämrat ekosystem, skadliga algblomningar och syrebrist i bottenvattnet.
	j) inverkan på havens och kusternas ekosystem, inbegripet livsmiljön och arterna, vilken är en följd av utforskningen och utnyttjandet av havsbottnen, underliggande jordlager eller sedentära arter har minimerats och de har inte en negativ inverkan på bentiska och därmed sammanhörande ekosystems strukturella och ekologiska integritet,
	k) mängden avfall i havs- och kustmiljön har reducerats till en nivå som garanterar att de inte utgör ett hot mot arterna och de marina livsmiljöerna, människors hälsa samt kustsamhällenas säkerhet och ekonomi,
	l) regelbundna oljeutsläpp från oljeplattformar och rörledningar och användningen av skadlig borrvätska har upphört och tillfälliga utsläpp av dessa ämnen har minimerats,
	m) skadliga driftsutsläpp och utsläpp från sjöfarten har eliminerats och risken för olyckor som kan medföra skadliga utsläpp minskats till ett minimum,
	n) avsiktligt införande av exotiska arter i havs- och kustmiljön är förbjudet, tillfälliga införanden har begränsats till ett minimum och barlastvattnet har eliminerats som en möjlig källa till spridning. Användningen av nya arter (inbegripet exotiska och genetiskt modifierade arter) inom vattenbruket är förbjuden om inte en konsekvensanalys i förväg utförts,
	o) den inverkan på arterna och havs- och kustlivsmiljöerna som är en följd av människans byggverksamhet har reducerats till ett minimum, och varken de bentiska och därmed sammanhörande ekosystems strukturella och ekologiska integritet eller arternas och havs- och kustlivsmiljöernas kapacitet att anpassa sitt utbredningsområde i förhållande till klimatförändringar påverkas på ett negativt sätt,
	p) buller från till exempel sjöfarten och akustisk undervattensutrustning har minskats till ett minimum för att undvika negativa effekter på det marina livet, människans hälsa eller ett legitimt utnyttjande av hav och kuster,
	q) lagring av koldioxid på havsbottnen och i underliggande jordlager är förbjuden om inte tillstånd beviljats i enlighet med internationell rätt, en miljökonsekvensbedömning i förväg utförts i enlighet med direktiv 85/337/EEG och relevanta internationella konventioner och regelbundna övervaknings- och kontrollåtgärder vidtas,
	r) systematiska/avsiktliga utsläpp av fasta material, vätskor eller gaser på havsbottnen/i de underliggande jordlagren behandlas i en konsekvensbedömning och godkänns före varje utsläpp,
	s) i varje region finns det en tillräckligt stor andel marina områden som skyddas från potentiellt skadlig mänsklig verksamhet och tillräcklig mångfald i ekosystemen i dessa områden, för att de skall utgöra ett effektivt bidrag till det regionala och globala nätverket av marina skyddsområden.

• [1]  EUT C ... / Ännu ej offentliggjort i EUT.

MOTIVERING

1. Inledning

Europeiska gemenskapen måste anta en stark politik för att skydda den marina miljön, i syfte att förhindra att ytterligare biologisk mångfald går förlorad, att den marina miljön försämras och för att göra det möjligt att återställa jämvikten i det marina ekosystemet. Denna politik bör utformas som en integrerad plan för att skydda och återställa den europeiska marina miljön, samtidigt som samtliga befintliga belastningar beaktas och tydliga åtgärder och operativa mål fastställs.

Två tredjedelar av vår planet är täckt av havsvatten. Den marina miljön innefattar livsviktiga resurser och dess ekosystem har oumbärliga fördelar, som exempelvis klimatreglering, frigörande av näringsämnen, assimilation av avfall och syreproduktion. De marina ekosystemen står också för 80 procent av livet på vår planet, vilket gör att den marina miljön är en av grunderna för såväl vårt sociala och ekonomiska välstånd som för vår hälsa.

Europa är omgivet av fyra hav och två oceaner. Dessa hav och oceaner, som sträcker sig från Svarta havet (innanhav) till Nordostatlanten (öppet hav), omfattar olika typer av ekosystem och täcker flera biogeografiska regioner. Den europeiska kusten är 10 000 mil lång och gemenskapens marina territorium är mer vidsträckt än dess landterritorium. Minst 16 procent av EU‑medborgarna lever vid kusterna, och många av dem är yrkesmässigt beroende av havet. Havet är för dem också en plats för avkoppling och fritidsaktiviteter, en källa till konsumtionsvaror eller en inspirationskälla.

Försämringen av det marina ekosystemet har blivit påtaglig i alla delar av världen, och i det hänseendet utgör de europeiska haven inget undantag. Hoten är ofta gränsöverskridande och består i huvudsak av alltför stora fiskefångster, destruktiva fiskemetoder, utsläpp av avfall i havet och av förorenande ämnen från kusterna, bullerstörningar från fartyg, maritima transportinfrastrukturer, tankrengöring och undervattensljudskrämmare, men också av invaderande arter, inverkan av klimatförändringen, grusutvinning, oljeborrning och urbanisering av kusterna. När det gäller innanhav eller hav som delvis är innanhav, som Svarta havet, Östersjön och Medelhavet är risken med föroreningar särskilt stor.

Alltför stora fiskefångster, användningen av destruktiva fiskemetoder och den globala klimatförändringen anses vara de allvarligaste hoten mot den globala marina miljön, samtidigt som de kommersiella fiskebestånden når en kritisk nivå i Europa. Fiskets ekonomi bygger på att de marina ekosystemen är sunda och på deras förmåga att återhämta sig. Man uppskattar att två tredjedelar av de viktigaste rovfiskarna, som tonfisk och svärdfisk, försvunnit under de senaste 50 åren, vilket tydligt visar hur brådskande det är att vidta åtgärder för att skydda den marina biologiska mångfalden. Eutrofiering (förorening av näringsämnen), utvecklingen av kusterna och de många verksamheter som är beroende av havet, utöver den prekära situationen för de marina ekosystemen, är de direkta orsakerna till försvagningen av det ekologiska kapitalet från den marina miljön.

De miljömässiga, sociala och ekonomiska fördelarna med en hållbar användning av havsresurserna och av ekosystemets funktioner är anmärkningsvärda. Kostnaden för att återställa ekosystemets förstörda funktioner är också mycket högre än kostnaden för att skydda ekosystemen. Det är dock allmänt erkänt att de befintliga åtgärderna för att kontrollera och minska påfrestningarna på och hoten mot de europeiska haven inte har varit framgångsrika. Den sektorsvisa karaktären hos den politik som hittills utarbetats har lett till en överlappning av politiska åtgärder, lagstiftning, program och nationella, regionala och internationella åtgärdsplaner, vilket har hindrat inrättandet av en integrerad förvaltningsram. Framstegen genom de åtgärder som medlemsstaterna själva vidtagit på nationell nivå har störts av förseningen i länder som gränsar till samma havsregion. På samma sätt har resultatet av det internationella samarbetet, framför allt inom ramen för den regionala havskonventionen (Regional Seas Convention), varit blandat med tanke på de begränsade genomförandebefogenheterna och bristen på kontroll av de icke‑avtalsslutande parterna, vilket äventyrar effektiviteten och gör det svårt att nå de fastställda målen.

Förslaget till direktiv om en ”marin strategi” är lägligt och väntat, och bör göra det möjligt att integrera och stärka den befintliga politiska ramen för att skydda den marina miljön i Europa. Förslagets effektivitet kommer att avgöra det framtida miljötillståndet för Europas hav, och har den potential som krävs för att garantera den nödvändiga miljömässiga grunden för en hållbar användning av de marina resurserna och funktionerna, i och utanför Europa. Därför föreslås i detta betänkande ett visst antal ändringsförslag i syfte att stärka kommissionens förslag, inom ramen för den ambitiösa men nödvändiga uppgift som den föresatt sig att utföra. Den föreslagna ramen är varken tillräckligt krävande i fråga om de mål som skall nås, eller tillräckligt tydlig för att vara verkligt genomförbar i fråga om samarbetet mellan medlemsstaterna eller tredjeländer.

Europeiska kommissionen har även föreslagit att direktivet om en ”marin strategi” skall utgöra miljöpelaren i EU:s nya havspolitik, som för närvarande diskuteras och om vilken en grönbok kommer att offentliggöras nästa år. Endast ett förstärkt direktiv kan således utgöra en tillräcklig grund för att en hållbar havspolitik inom EU skall kunna tas fram.

2. Sammanfattning av förslaget

Den temainriktade strategin för den marina miljön har utarbetats inom ramen för det sjätte åtgärdsprogrammet för miljön som rådet och parlamentet antagit för perioden 2002–2012, som ett centralt verktyg för att nå målen i det nämnda programmet. Kommissionens förslag till direktiv om en ”marin strategi” (KOM(2005)0505) antogs i oktober 2005 och ingår i EU:s temainriktade marina strategi. Detta förslag föregicks av tre års samråd och av kommissionens meddelande ”Mot en strategi för att skydda och bevara den marina miljön” (KOM(2002)0539).

Direktivet förväntas fylla det befintliga tomrummet i EU:s miljöpolitik, som är centrerad kring förvaltningen av territorier, genom att det i direktivet föreslås en ram för utveckling av strategier med målet att åstadkomma ett gott miljötillstånd senast 2021. I detta syfte inrättas i direktivet en rad förvaltningsenheter i form av ”europeiska marina regioner”, vilka förutsätter att medlemsstaterna utvecklar marina strategier som omfattar en inledande bedömning av staternas marina miljö, fastställande av miljömål, inrättande av ett program för kontroll av de pågående bedömningarna och en regelbunden översyn av målen, samt fastställande av ett åtgärdsprogram som gör det möjligt att nå ett gott miljötillstånd. Medlemsstaterna måste också slå fast vad som kännetecknar ett gott miljötillstånd för vattnen inom deras myndighetsområde.

I direktivet anges också en rad undantag, för vilka ett gott miljötillstånd inte kommer att kunna nås genom de åtgärder som vidtas inom ramen för direktivet. I det fall en åtgärd kan vidtas måste medlemsstaterna samarbeta aktivt med varandra och med relevanta tredjeländer för att nå ett gott miljötillstånd.

3. Sammanfattning av föredragandens synpunkter

Föredragandens målsättning har varit att minska förseningarna i genomförandet, garantera att ett gott miljötillstånd fastställs med exakthet och målmedvetenhet, att åtgärdsstrategierna genomförs effektivt i de marina regionerna och delregionerna och att samarbetet mellan medlemsstaterna och tredjeländer är effektivt och förenligt med de befintliga internationella konventionerna och avtalen.

4. Detaljerad kommentar om de framlagda ändringsförslagen

I artikel 1 i förslaget till direktiv inrättas en ram för utarbetandet av marina strategier ”för att uppnå ett gott miljötillstånd för den marina miljön”. Detta innebär inte att man i direktivet kräver att medlemsstaterna skall skapa ett gott miljötillstånd. Med tanke på den snabba försämringen av den marina miljön har föredraganden lagt fram ändringsförslag för att stärka detta mål, och utgår från medlemsstaternas skyldighet att skapa ett gott miljötillstånd, samtidigt som vissa undantag föreskrivs. Dessa undantag är nödvändiga i de fall då havens miljötillstånd inte uteslutande faller under de berörda medlemsstaternas behörighet eller kontroll.

Det är till exempel fallet om medlemsstaterna delar sina behörigheter med Europeiska gemenskapen eller ett internationellt organ, eller då en försämring av den marina miljön leder till påfrestningar som helt eller delvis ligger utanför medlemsstaternas kontroll (jfr. klimatförändringar).

Föredraganden betonar sin avsikt att utveckla begreppet gott miljötillstånd, i syfte att förtydliga vilken typ av åtgärder som krävs för att nå detta mål. Ändringsförslagen motsvarar delvis slutsatserna från samrådet mellan de berörda aktörerna, framför allt i fråga om de överenskomna målen att skydda de marina ekosystemens funktion, förhindra att de försämras och se till att de kan återhämtas och återställas, förhindra föroreningar och bevara de marina tjänsterna, varorna och samtliga verksamheter på hållbara nivåer som inte äventyrar användningen för framtida generationer, eller de marina ekosystemens förmåga att bemöta naturförändringar som framkallas av människan. Dessutom återspeglar ändringsförslagen viljan att inte skjuta upp definitionen av ett gott miljötillstånd, på så vis att de innehåller en förteckning över villkoren för en sådan definition.

Med tanke på att merparten av eller samtliga påfrestningar på den marina miljön är av gränsöverskridande karaktär kan ett gott miljötillstånd för EU:s havsregioner endast nås om medlemsstaterna samarbetar eller samordnar sina åtgärder sinsemellan och med tredjeländer.

Bestämmelserna i förslaget har stärkts och utvecklats då detta visat sig nödvändigt, och bland annat har man krävt att medlemsstaterna skall inrätta lämpliga mekanismer för att göra det enklare att skapa en enhetlig och samordnad marin strategi och att utarbeta en gemensam rapport per region.

Med tanke på att Rumänien och Bulgarien snart skall ansluta sig till Europeiska unionen har Svarta havet inbegripits som en av de regioner som skall omfattas av det föreslagna direktivet. Dessutom har föredraganden velat nämna den arktiska regionen och de övriga internationella haven och haven utanför unionen, vilket är ett ämne som förtjänar att tas upp mer i detalj och preciseras i den parlamentariska debatten för att uppföljningen av skyddsåtgärderna för dessa hav skall kunna förbättras.

Bland dessa hav är många fortfarande opåverkade, och utgör särskilt känsliga ekosystem. De befintliga eller nya hoten, som exempelvis alltför stora fiskefångster, toxiska föroreningar orsakade av transporter (sjöfart) av miljöskadliga substanser, klimatförändringen, vilken leder till höjda yttemperaturer i haven och till att glaciärisen smälter, och ett ökat resursutnyttjande, däribland av bensin och naturgas, skulle dock kunna få allvarliga miljökonsekvenser för ekosystemen. Dessa hav, bland vilka Norra ishavet är betydande, är en viktig fråga inom det europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Inrättandet av skyddade marina miljöer (MPA) är dessutom ett viktigt verktyg för att skydda de marina ekosystemen, bevara den marina biologiska mångfalden och stärka de marina ekosystemen på lång sikt.

En fullständig förbättring av EU‑lagstiftningen och internationella avtal måste erkännas, skapas och garanteras genom direktivet. I ändringsförslagen preciseras förenligheten mellan genomförandet av dessa avtal och direktivet.

De tidsfrister som kommissionen föreskriver är slutligen alltför långa med hänsyn till frågans brådskande karaktär. Kommissionen föreskriver att målet med ett gott miljötillstånd skall vara nått senast 2021 och föredraganden föreslår att denna tidsfrist skall tidigareläggas till 2017 och att de olika planerade faserna för att nå målet skall förkortas: för den inledande bedömningen och definitionen av ett gott miljötillstånd skulle det behövas 2 år i stället för 4 år, för införandet av miljömål och genomförandet av ett övervakningsprogram skulle det behövas 3 år i stället för 6 år, inrättandet av ett åtgärdsprogram skulle kunna tidigareläggas till 2012 i stället för 2016, och lanseringen av programmet till 2014 i stället för 2018.

(COD)

YTTRANDE från fiskeriutskottet (7.9.2006)

till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

över förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (Direktiv om en marin strategi)
(KOM(2005)0505 – C6‑0346/2005 – 2005/0211(COD))

Föredragande: Ioannis Gklavakis

am

KORTFATTAD MOTIVERING

Det är ett viktigt initiativ som kommissionen tar när den föreslår att en särskild strategi skall utvecklas inom ramen för det sjätte åtgärdsprogrammet för miljön i syfte att förbättra havsmiljön. Det här initiativet går hand i hand med målen för den gemensamma fiskeripolitiken.

Det råder ett brådskande behov av att utveckla en integrerad politik för att skydda haven. Olika former av förorening och det faktum att den biologiska mångfalden minskar bidrar till en degradering av den marina miljön. Denna utveckling har under de senaste åren tilltagit, trots försök att bekämpa den. Fram till dags dato har man använt sig av isolerade och splittrade politiska metoder för att tackla problemen med förorening och degradering av de marina ekosystemen. Det här har lett till att målsättningarna väldigt ofta varit inkompatibla sinsemellan. Kommissionens beslut att införliva politik från områdena för miljö, fiske, sjöfart, transporter, jordbruk, forskning och regional utveckling inom en och samma ram är ett kraftfullt svar på det problem som formuleras i direktivet om en marin strategi.

Konsekvensanalysen[1] för det föreslagna direktivet utmynnar i en slutsats om att förorening av havsmiljö på grund av verksamhet på land och till havs i sista hand har direkta och indirekta konsekvenser för fisket. Föroreningen av havet ändrar nämligen sammansättningen hos de marina ekosystemen, förändrar deras biologiska komponenter och näringsvävens olika faser och påverkar på det här sättet fiskbestånden. På samma sätt inverkar föroreningen av vattnet från vissa förorenande ämnen på fiskens hälsa och fortplantningsförmåga och vad som är ännu värre, på människors hälsa efter eventuell konsumtion av förorenad fisk.

Liknande fenomen har iakttagits i Östersjön, Svarta havet, nordöstra Atlanten och Medelhavet som en följd av avfall från jordbruk, industri och städer. Marina ekosystem nedgraderas även i ansenlig grad av oljeutsläpp eftersom olyckor till havs blir allt vanligare. Fallen där kustfisket på grund av oljeutsläpp avstannat helt och hållet under en räcka av flera år är otaliga. Kostnaderna för fiskeriverksamhet och därtill hörande aktiviteter är med andra ord omfattande. De som är sysselsatta inom den här sektorn kräver att åtgärder vidtas nu.

På grund av havets gränsöverskridande karaktär är det emellertid inte möjligt att uppnå ett gott marint miljötillstånd genom att genomföra politik enbart på gemenskapsnivå. Åtgärder på regional nivå måste också vidtas. Alla involverade stater måste samarbeta för att samordna sina insatser och åstadkomma en harmonisering av den politik de för inom sina marina regioner. Inom ramen för det här samarbetet och med beaktande av varje regions särskilda karaktärsdrag bör biologiska data i mån av möjlighet samlas in i enlighet med gemensamma standarder. På så sätt får vi en mycket detaljerad utvärdering av behoven i varje enskild region, kan jämföra resultaten av undersökningarna och bättre utvärdera strategins följder.

En annan viktig faktor som behöver ses över är det sätt på vilket åtgärderna inom strategin finansieras. Enligt uppskattning uppgår de administrativa kostnaderna för de två första åren till 90 miljoner euro per år, och efter de två första åren kommer kostnaderna att sjunka till 70 miljoner euro per år. Ett problematiskt faktum är att man ingenstans finner någon anvisning om hur medlemsstaterna skall finansiera dessa åtgärder.

Slutligen måste de mest utsatta och sårbara havsområdena behandlas med särskild uppmärksamhet. De medlemsstater som utövar verksamhet i de här områdena måste antagligen utföra ytterligare undersökningar, av större omfång än vad som fastställs i direktivet, vilket medför ännu större kostnader.

Slutsatser

Det bidrag som havens och oceanernas biologiska mångfald ger till den ekonomiska utvecklingen och det sociala välståndet är viktigt. Detta gör det nödvändigt att utveckla en strategi för den marina miljön.

Av strategins konsekvensanalys framgår att fisket direkt påverkas av förorening av havsmiljön i stor skala, till följd av mänsklig verksamhet. Följaktligen bör man betona det ömsesidiga beroendeförhållandet mellan den gemensamma fiskeripolitiken och denna strategi. Det här direktivet bör bli en grundval för all framtida gemenskapspolitik i anslutning till den marina miljön.

Det är viktigt att strategin ger de involverade staterna utrymme för flexibilitet, eftersom de europeiska havsområdena är så olika varandra. Det förefaller dock ändamålsenligt att anta gemensamma standarder för insamlingen av biologiska data. Den marina forskningens bidrag till detta kommer att vara avgörande. Samordnade insatser krävs även för att kontrollera hur strategin genomförs och för att utvärdera resultaten i syfte att uppnå det slutgiltiga målet som är att den marina miljön skall ha ett gott miljötillstånd senast 2021.

Till slut bör man betona att det är en grundläggande målsättning för den gemensamma fiskeripolitiken att skapa balans mellan de mål som avser fisket och de mål som avser miljön. Den här känsliga balansgången bör beaktas i all gemenskapspolitik som rör fisket, en princip som följer direkt av denna strategi.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Fiskeriutskottet uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Kommissionens förslag[2]	Parlamentets ändringar
Ändringsförslag 1 Skäl 3a (nytt)
	(3a) Det är nödvändigt att definiera en temainriktad strategi för havsmiljön – baserad på en integrerad metod – som vid behov bör omfatta kvalitativa och kvantitativa mål och tidsplaner som gör det möjligt att jämföra och utvärdera de föreslagna åtgärderna. Åtgärderna för genomförandet av denna strategi bör respektera subsidiaritetsprincipen. Aktivare involvering av berörda parter och bättre användning av gemenskapens olika finansieringsinstrument som direkt eller indirekt är relaterade till havsmiljön bör också övervägas.
Motivering
I strategin för havsmiljön bör det ingå en övergripande strategi för samtliga politiska områden som direkt eller indirekt är relaterade till havsmiljön. En korrekt användning av och koppling mellan de olika finansieringsinstrumenten och subsidiaritetsprincipen bör också beaktas.
Ändringsförslag 2 Skäl 3b (nytt)
	(3b) Utvecklingen och genomförandet av strategin bör inriktas på bevarandet av ekosystemet. Inom denna metod bör man beakta biogeografiska områden som skall skyddas samt mänskliga aktiviteter som påverkar havsmiljön.
Ändringsförslag 3 Skäl 3c (nytt)
	(3c) Det är nödvändigt att fortsätta fastställa biologiska och miljörelaterade mål och referensramar mot bakgrund av målen i rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (habitatdirektivet)1 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område2 samt andra internationellt överenskomna mål.
	_________________ 1 EGT L 206, 22.7.1992, s. 7. (Svensk specialutgåva Område 15 Volym 11 s. 114.)
	2 EGT L 327, 22.12.2000, s. 1.
Ändringsförslag 4 Skäl 4
(4) För att nå dessa mål krävs ett tydligt och sammanhållet regelverk som kan ge en övergripande handlingsram och bidra till att de åtgärder som vidtas är samordnade, konsekventa och väl integrerade med åtgärder inom annan gemenskapslagstiftning och internationella avtal.	(4) För att nå dessa mål krävs ett tydligt och sammanhållet regelverk som i enlighet med principerna för den gemensamma fiskeripolitiken kan ge en övergripande handlingsram och bidra till att de åtgärder som vidtas är samordnade, konsekventa och väl integrerade med åtgärder inom annan gemenskapslagstiftning och internationella avtal.
Ändringsförslag 5 Skäl 4
(4) För att nå dessa mål krävs ett tydligt och sammanhållet regelverk som kan ge en övergripande handlingsram och bidra till att de åtgärder som vidtas är samordnade, konsekventa och väl integrerade med åtgärder inom annan gemenskapslagstiftning och internationella avtal.	(4) För att nå dessa mål krävs ett tydligt och sammanhållet regelverk, inklusive en definition av vad som avses med gott miljötillstånd, som kan ge en övergripande handlingsram och bidra till att de åtgärder som vidtas är samordnade, konsekventa och väl integrerade med åtgärder inom annan gemenskapslagstiftning och internationella avtal.
Motivering
Det är bättre att ”gott miljötillstånd” definieras i direktivet än via kommittéförfarandet i ett senare skede.
Ändringsförslag 6 Skäl 10a (nytt)
	(10a) Det är nödvändigt att definiera en rationell metod för ett fullt genomförande av Natura 2000-nätverket inom havsmiljön. Denna metod bör innehålla förslag om hur bilagorna till habitatdirektivet om marina livsmiljöer och arter skall anpassas och även tillämpa och anpassa nödvändiga åtgärder för teknisk och finansiell instrumentering.
Motivering
Det är viktigt att fokusera på havsmiljön inom Natura 2000-nätverket i samband med habitatdirektivet i syfte att fastställa nya kriterier och följdåtgärder för teknisk och finansiell instrumentering.
Ändringsförslag 7 Skäl 11a (nytt)
	(11a) Det är nödvändigt att bjuda in grannländerna att delta i denna process och att utveckla partnerskap med dem, särskilt i Östersjön, Medelhavet och Svarta havet, och bland annat ta hänsyn till de partnerskapsinitiativ som lanserats under FN:s världstoppmöte 2002 om hållbar utveckling.
Motivering
Strategin för att bevara den marina miljön bör behandlas ur ett globalt perspektiv. Sålunda är dess framgång också beroende av om tredjeländer deltar eller inte.
Ändringsförslag 8 Skäl 11b (nytt)
	(11b) Man bör även beakta den biologiska mångfalden och den potential som finns i havsforskning som hänför sig till djuphavsmiljöer utanför de yttersta randområdena, och stöd bör ges inom ramen för särskilda program för utarbetandet av vetenskapliga studier i syfte att förbättra karakteriseringen av djuphavens ekosystem.
Motivering
Bristen på information om djuphavsmiljöerna har redan visat sig vara en allvarlig brist då man behandlat vissa frågor som rör detta tema. Det är viktigt att främja utarbetandet av vetenskapliga studier i syfte att förbättra karakteriseringen av djuphavens ekosystem, eftersom många av dem är totalt okända.
Ändringsförslag 9 Skäl 13a (nytt)
	(13a) Gemenskapen bör skapa nödvändiga villkor så att medlemsstaterna kan dra nytta av kvaliteten på den forskning som bedrivs och den kunskapsmängd som finns i de universitet som arbetar med havsforskning. Den vetenskapliga och tekniska information som krävs för att genomföra de olika etapper som skapats till följd av detta direktiv bör sålunda hämtas ur en trovärdig källa, och hållbarheten i kustområden, där dessa undervisningscentrum normalt finns, bör garanteras.
Motivering
De europeiska universitet som arbetar med havsforskning har kunskap av hög kvalitet som måste användas. De bör också få stöd till en hållbar utveckling i kustområdena. På så sätt framträder två lika viktiga mål: hållbarheten i kustområdena och anskaffning av information som är nödvändig för tillämpningen av direktivet.
Ändringsförslag 10 Skäl 13b (nytt)
	(13b) Stöd till forskning om den marina miljön bör ingå i det sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling.
Motivering
Europeiska universitet och forskningslaboratorier som arbetar med de marina vetenskaperna har kunskap av hög kvalitet som måste användas. De bör också få stöd för en hållbar utveckling i kustområdena. På så sätt framträder två lika viktiga mål: hållbarheten i kustområdena och anskaffning av information som är nödvändig för tillämpningen av direktivet.
Ändringsförslag 11 Skäl 16a (nytt)
	(16a) Planeringen, genomförandet och förvaltningen av åtgärdsprogrammen kan medföra avsevärda kostnader. Eftersom åtgärdsprogrammen utgör instrument för att nå målen i det här direktivet bör gemenskapen delta i medlemsstaternas kostnader under förberedandet, genomförandet och samordningen av programmen i fråga.
Motivering
Åtgärdsprogrammen är grundläggande redskap när det gäller att förverkliga målen i direktivet, de har slagkraft på gemenskapsnivå och följaktligen bör det införas en bestämmelse om gemenskapens deltagande i medlemsstaternas kostnader.
Ändringsförslag 12 Skäl 30a (nytt)
	(30a) Det är nödvändigt att täcka de ekonomiska och sociala kostnaderna för genomförandet av detta direktiv.
Ändringsförslag 13 Artikel 1, rubriken
Syfte	Syfte och tillämpningsområde
Ändringsförslag 14 Artikel 1, stycke 2
I detta direktiv avses med miljötillstånd det allmänna tillståndet för miljön i marina vatten, med beaktande av de ingående marina ekosystemens struktur, funktion och processer tillsammans med naturliga geomorfologiska, geografiska och klimatiska faktorer samt fysikaliska och kemiska förhållanden, inbegripet dem som är resultatet av mänskliga aktiviteter i det berörda området.	I detta direktiv avses med miljötillstånd det allmänna tillståndet för miljön i marina vatten, med beaktande av de ingående marina ekosystemens struktur, funktion och processer tillsammans med akustiska, biologiska, kemiska, geologiska, naturliga geomorfologiska, geografiska och klimatiska faktorer som påverkar och bestämmer det marina ekosystemets villkor, produktivitet, kvalitet och tillstånd. De komponenter, villkor och faktorer som skall beaktas omfattar dem som är resultatet av mänskliga aktiviteter.
	”Gott miljötillstånd” innebär det tillstånd då alla villkor i bilaga Ia är uppfyllda för de berörda europeiska havsvattnen.
Motivering
Ändringsförslaget utvidgar de faktorer som skall beaktas då den marina miljön ses över och det betonar att mänsklig aktivitet utanför de berörda havsområdena kan påverka den marina miljöns tillstånd. Till slut inför ändringsförslaget en beskrivning av vad som avses med gott miljötillstånd som därefter utvidgas i förslaget till ny bilaga Ia.
Ändringsförslag 15 Artikel 3, punkt 2, inledningen
2. Medlemsstaterna får, för att ta hänsyn till särskilda förhållanden i ett visst område, genomföra detta direktiv genom hänvisning till delområden av de marina vatten som avses i punkt 1, förutsatt att delområdena avgränsas på ett sätt som är förenligt med följande marina delregioner:	2. Medlemsstaterna får, för att ta hänsyn till särskilda förhållanden i ett visst område, genomföra detta direktiv genom hänvisning till delområden av de marina vatten som avses i punkt 1, förutsatt att delområdena avgränsas på ett sätt som stämmer överens med internationella överenskommelser och är förenligt med följande marina delregioner:
Motivering
Internationella havsforskningsrådet har redan klart och tydligt dragit upp gränser som främst används för att fastställa de totala tillåtna fångstmängderna inom fiskesektorn. För att vara effektiva bör delområdena inom de marina delregionerna återspegla gällande gränser.
Ändringsförslag 16 Artikel 7, punkt 2a (ny)
	2a. Bedömningen av tillståndet i varje enskild marin region skall utföras av medlemsstaterna. Bedömningen skall i mån av möjlighet utföras enligt en harmoniserad metod, med beaktande av de tekniska anpassningarna i artikel 21.
Motivering
Bedömningen av tillståndet i varje enskild marin region förutsätter insamling av data i enlighet med föreskrifterna i bilaga II. Det vore ändamålsenligt att i mån av möjlighet utföra dessa bedömningar på grundval av gemensamma standarder för att få tillförlitliga och jämförbara resultat.
Ändringsförslag 17 Artikel 19, punkt 1, stycke 2a (nytt)
	Kommissionen skall utreda vilka ekonomiska följder det här direktivet har och vilka möjligheter till samfinansiering som finns. De mest utsatta regionerna skall prioriteras i detta sammanhang.
Motivering
Efter att ha mottagit alla åtgärdsprogram har kommissionen möjlighet att bedöma de ekonomiska konsekvenserna av direktivet och utreda om eventuell samfinansiering av medlemsstaternas kostnader är möjlig. I detta sammanhang bör de mest sårbara och utsatta regionerna prioriteras.
Ändringsförslag 18 Kapitel IVa (nytt), artikel 20a (ny)
	Kapitel IVa
	Finansieringsmekanismer
	Artikel 20a
	Samfinansiering
	De program som medlemsstaterna utarbetar skall samfinansieras av EU i enlighet med finansieringsinstrumenten i gemenskapens fjärde stödram.
Ändringsförslag 19 Kapitel IVb (nytt), artikel 20b (ny)
	Kapitel IVb
	Gemenskapsfinansiering
	Artikel 20b
	Införande i gemenskapens budget
	Mot bakgrund av hur viktigt det är att en marin strategi inrättas skall detta direktiv tas med i gemenskapens budget från och med 2007.
Ändringsförslag 20 Kapitel IVc (nytt), artikel 20c (ny)
	Kapitel IVc
	Finansiering
	Artikel 20c
	Finansieringskriterier
	1. De program som medlemsstaterna lägger fram skall samfinansieras av gemenskapen med hänsyn till följande kriterier:
	a) Storleken på medlemsstaternas exklusiva ekonomiska zoner.
	b) Djupförhållandena i de biografiska områden som avses i programmen.
	c) De socioekonomiska effekterna av de åtgärder som föreslås i programmen.
Ändringsförslag 21 Bilaga Ia (ny)
	Bilaga Ia
	Definitionen av ”gott miljötillstånd” skall basera sig på principerna för hållbar utveckling.
	Den skall omfatta, men inte begränsas till, följande princip:
	Bestånd av fiskarter och skaldjur som utnyttjas kommersiellt bör bibehållas inom säkra biologiska gränser och effekten av fisket på den marina miljön bör minimeras.
Or. en
Motivering
”Gott miljötillstånd” bör definieras i detta direktiv.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (Direktiv om en marin strategi)
Referensnummer	KOM(2005)0505 – C6-0346/2005 – 2005/0211(COD)
Ansvarigt utskott	ENVI
Yttrande   Tillkännagivande i kammaren	PECH 15.11.2005
Förstärkt samarbete – tillkännagivande i kammaren
Föredragande av yttrande Utnämning	Ioannis Gklavakis 14.12.2005
Tidigare föredragande av yttrande
Behandling i utskott	23.2.2006		20.6.2006
Antagande	28.8.2006
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	17 0 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Iles Braghetto, Luis Manuel Capoulas Santos, Paulo Casaca, Zdzisław Kazimierz Chmielewski, Carmen Fraga Estévez, Alfred Gomolka, Heinz Kindermann, Henrik Dam Kristensen, Albert Jan Maat, Rosa Miguélez Ramos, Philippe Morillon, Willi Piecyk, Dirk Sterckx, Struan Stevenson, Margie Sudre
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Dorette Corbey, Carl Schlyter
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)	...

• [1]  SEK(2005)1290.
• [2]  Ännu ej offentliggjort i EUT.

ÄRENDETS GÅNG

Titel

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (Direktiv om en marin strategi)

Referensnummer

KOM(2005)0505 – C6-0346/2005 – 2005/0211(COD)

Framläggande för parlamentet

24.10.2005

Ansvarigt utskott   Tillkännagivande i kammaren

ENVI 15.11.2005

Rådgivande utskott   Tillkännagivande i kammaren

PECH 15.11.2005

TRAN 15.11.2005

Inget yttrande avges   Beslut

TRAN 22.11.2005

Förstärkt samarbete   Tillkännagivande i kammaren

Föredragande   Utnämning

Marie-Noëlle Lienemann 14.12.2005

Tidigare föredragande

Förenklat förfarande – beslut

Bestridande av den rättsliga grunden   JURI:s yttrande

Ändrad anslagstilldelning   BUDG:s yttrande

Samråd med Europeiska ekonomiska och sociala kommittén – beslut i kammaren

Samråd med Regionkommittén – beslut i kammaren

Behandling i utskott

30.5.2006

13.9.2006

10.10.2006

Antagande

10.10.2006

Slutomröstning: resultat

+: –: 0:

52 0 1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Adamos Adamou, Georgs Andrejevs, Liam Aylward, Irena Belohorská, John Bowis, Frieda Brepoels, Hiltrud Breyer, Martin Callanan, Chris Davies, Avril Doyle, Mojca Drčar Murko, Anne Ferreira, Karl-Heinz Florenz, Matthias Groote, Cristina Gutiérrez-Cortines, Satu Hassi, Jens Holm, Mary Honeyball, Marie Anne Isler Béguin, Caroline Jackson, Dan Jørgensen, Eija-Riitta Korhola, Urszula Krupa, Aldis Kušķis, Marie-Noëlle Lienemann, Linda McAvan, Marios Matsakis, Roberto Musacchio, Riitta Myller, Péter Olajos, Vittorio Prodi, Guido Sacconi, Karin Scheele, Carl Schlyter, Horst Schnellhardt, Richard Seeber, Kathy Sinnott, Bogusław Sonik, María Sornosa Martínez, Antonios Trakatellis, Evangelia Tzampazi, Thomas Ulmer, Marcello Vernola, Anja Weisgerber, Åsa Westlund, Anders Wijkman

Slutomröstning: närvarande suppleant(er)

Bairbre de Brún, Hélène Goudin, Henrik Lax, Miroslav Mikolášik, Amalia Sartori, Pál Schmitt, Bart Staes

Slutomröstning: närvarande suppleant(er) (art. 178.2)

Fausto Correia

Ingivande

24.10.2006

Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)

...