BETÄNKANDE om miljökonsekvenserna av den planerade gasledningen i Östersjön mellan Ryssland och Tyskland (framställningarna 0614/2007och 0952/2007)
4.6.2008 - (2007/2118(INI))
Utskottet för framställningar
Föredragande: Marcin Libicki
PR_INI_art192
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
om miljökonsekvenserna av den planerade gasledningen i Östersjön mellan Ryssland och Tyskland (framställningarna 0614/2007och 0952/2007)
(2007/2118(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av framställning 0614/2007 från Radvile Morkunaite och undertecknad av ytterligare 20 000 personer, framställning 952/2006 från Krzysztof Mączkowski och andra framställningar som lagts fram om den fråga som behandlas i denna resolution,
– med beaktande av Lissabonfördraget som undertecknades av samtliga medlemsstater den 13 december 2007,
– med beaktande av meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om en temainriktad strategi för skydd och bevarande av den marina miljön (KOM(2005)0504),
– med beaktande av Europeiska gemenskapens sjätte handlingsprogram för miljön,
– med beaktande av rådets direktiv 97/11/EG om ändring av direktiv 85/337/EEG om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt[1] samt direktiven 92/43/EEG[2] och 79/409/EEG[3] där de senare direktiven bildar lagstiftningspaketet för Natura 2000[4],
– med beaktande av sin resolution av den 14 november 2006 om en temainriktad strategi för skydd och bevarande av den marina miljön[5],
– med beaktande av sin resolution av den 16 november 2006 om en strategi för Östersjöområdet för den nordliga dimensionen[6],
– med beaktande av konventionen om skydd för Östersjöns marina miljö (Helsingforskonventionen),
– med beaktande av rekommendationerna från Helsingforskommissionen (HELCOM), särskilt rekommendation 17/3 av den 12 mars 1996 som innehåller en beskrivning av kravet på en miljökonsekvensbeskrivning och på samråd med stater som kan drabbas negativt av ett föreslaget projekt,
– med beaktande av konventionen om utvärdering av gränsöverskridande återverkningar på miljön av den 25 februari 1991 (Esbo‑konventionen),
– med beaktande av konventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslut och rätt till överprövning i miljöfrågor av den 25 juni 1998 (Århuskonventionen),
– med beaktande av Förenta nationernas havsrättskonvention (UNCLOS),
– med beaktande av försiktighetsprincipen, som enligt EG‑domstolens rättspraxis är en av de allmänna principerna i EU:s regelverk och en av dimensionerna av hållbar utveckling enligt gemenskapsrätt och internationell rätt,
– med beaktande av principen om sunda styrelseformer, som är en av gemenskapsrättens allmänna principer,
– med beaktande av verksamheterna i Europaparlamentets tvärgrupp för Östersjön och Europa,
– med beaktande av förslagen från den offentliga utfrågningen den 29 januari 2008,
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1364/2006/EG av den 6 september 2006 om riktlinjer för transeuropeiska energinät[7],
– med beaktande av den handlingsplan för Östersjön som antogs vid ett möte med Östersjöstaternas miljöministrar i Kraków den 15 november 2007,
– med beaktande av artikel 10 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, enligt vilken medlemsstaterna har en lojalitetsplikt gentemot gemenskapen,
– med beaktande av artikel 192.1 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för framställningar och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor och utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A6‑0225/2008), och av följande skäl:
A. Östersjön är ett område som omges av så många som åtta medlemsstater i Europeiska unionen och 80 procent av dess kustlinje tillhör Europeiska unionens territorium. OAO Gazprom är majoritetsaktieägare i Nord Stream,
B. Omsorgen om Östersjöns marina miljö är ett av huvudmålen inom unionens nordliga dimension, vilket har bekräftats upprepade gånger i kommissionens meddelanden och parlamentets resolutioner.
C. Jordbruket och industrin i alla kustmedlemsstaterna och Ryssland är de största förorenarna av Östersjön och orsakar de största problemen med den ekologiska balansen.
D. Unionen har ett särskilt åtagande om miljöskydd, bland annat havsmiljöskydd.
E. Vid rättsliga förfaranden i EG‑domstolen har kommissionen upprepade gånger bekräftat att miljöskydd är ett av gemenskapens huvudmål, och domstolen har erkänt gemenskapens behörighet i fråga om skydd och bevarande av den marina miljön.
F. Det finns för närvarande en mängd planer på infrastrukturprojekt i Östersjön (Nord Stream, vindkraftverksanläggningar, Scanled Baltic Pipe, en gasledning mellan Finland och Estland, elkablar mellan Sverige och Litauen, LNG-terminaler i Świnoujścje, etc.).
G. Den ökande andelen naturgas i energibalansen i Europa har, särskilt sedan 1990, varit den största enskilda källan till minskningen av koldioxidutsläppen.
H. Enligt försiktighetsprincipen som fastställs i artikel 174.2 i EG-fördraget måste alla aktörer vidta erforderliga åtgärder för att göra en miljökonsekvensbedömning av vilka effekter som nya beslut eller nya arbeten kan få och vidta lämpliga förebyggande åtgärder när det finns en rimlig sannolikhet för ett miljöhot.
I. I enlighet med principen om att miljöskyddskraven bör integreras i sektorsspecifika strategier bör vederbörlig hänsyn tas till sådana krav vid genomförandet av gemenskapens verksamhet och för att uppfylla dess mål.
J. I artikel 194 i det framtida fördraget om Europeiska unionens funktion, som införs genom Lissabonfördraget sägs uttryckligen att EU:s energipolitik ska bedrivas i en anda av solidaritet mellan medlemsstaterna och med hänsyn till kravet på att skydda och förbättra miljön.
K. Östersjöns särskilda känslighet för miljöhot har bekräftats av Internationella sjöfartsorganisationen (IMO), som har erkänt Östersjön som ett ”ytterst sårbart område”.
L. Östersjön är i dag ett av världens mest förorenade havsområden, och framför allt är koncentrationen av farliga ämnen, såväl i vattnet som i de levande organismerna, fortfarande onaturligt stor.
M. Östersjön är ett typiskt innanhav liksom ett grunt havsområde, och tillsammans med Svarta havet är dess cykel för vattenutbyte med världshavet den längsta i världen, ungefär 30 år.
N. Livslängden för gasledningen är uppskattad till 50 år och arbetet med att montera ned den kommer att vara ungefär lika omfattande som arbetet med den planerade installationen. När man överväger projektets miljömässiga och ekonomiska följder måste denna aspekt vägas mot den tid som krävs för att växt- och djurlivet ska bli fullt återställt till sitt ursprungliga stadium.
O. Exponeringen för tungmetaller, gifter och andra skadliga ämnen medför risker och effekter för livsmedelskedjan som måste utredas.
P. Ett antal faktorer, bland annat långa vattendämningstider, den stratifierade vattenpelaren och det vidsträckta, industrialiserade avrinningsområdet och den särskilt ökade intensifieringsgraden inom jordbruket i Östersjöområdet, gör Östersjöns miljö särskilt sårbar.
Q. Den verksamhet som bedrivs under de särskilda förhållanden som råder i Östersjön kommer att leda till en plötslig ökning av algbeståndet vilket särskilt drabbar Finland, Sverige och Tyskland.
R. Ytterligare en viktig miljöriskfaktor är att det finns ca 80 000 ton krigsmateriel som dumpades på Östersjöns havsbotten efter andra världskriget, vilka innehåller giftiga substanser som senapsgas, svavelsenapsgas, kvävesenapsgas, lewisit, Clark I, Clark II och adamsit, som utgör en fara för såväl Östersjöns marina miljö som människors liv och hälsa.
S. Ett antal stater fortsatte att dumpa behållare med krigsmateriel från 1945 till slutet av 1960‑talet.
T. Krigsmaterielbehållarna är dessutom i ett kritiskt skick – enligt uppskattningar har de frätts sönder till 80 procent – och exakt var de finns kan vara svårt att fastställa.
U. Den handlingsplan för Östersjön som antogs den 15 november 2007 i Kraków kräver samtidigt att stater som gränsar till Östersjön ska se till att gamla kemikalielager och apparater som innehåller farliga ämnen förvaras säkert.
V. Gasledningen kan komma att få konsekvenser för Östersjöns miljö och de stater som gränsar till Östersjön.
W. En ökad trafik med oljetankfartyg och andra fartyg i Östersjön skulle kunna medföra brandrisker och en risk för att fartyg förlorar flytförmågan och sjunker på grund av ett allvarligt brott i gasledningen under dess konstruktion, installation och drift, och man måste beakta de potentiella mänskliga, ekonomiska och miljömässiga följderna av detta.
X. Byggandet av den nordeuropeiska gasledningen kommer att leda till en teknogenisk inverkan på en undervattensled som är 1 200 km lång och ca 2 km bred, med ett område på 2 400 km², och den kommer således att bli världens största undervattensbyggplats.
Y. Fiske, turism och sjöfart kommer att påverkas negativt av projektets konstruktion, installation och drift, och därmed utgöra ett allvarligt hot mot ekonomin i kustområdena.
Z. Enligt artikel 123 i FN:s havsrättskonvention, som är en väsentlig del av EU:s regelverk, ska stater som gränsar till hav delvis omringade av land samarbeta med varandra när de utnyttjar sina rättigheter och fullgör sina skyldigheter och samordna utövandet av sina rättigheter och skyldigheter med respekt för skyddet och bevarandet av den marina miljön.
AA. Enligt artikel 2.1 i Esbokonventionen krävs att parterna till denna, antingen enskilt eller gemensamt, vidtar alla lämpliga och effektiva åtgärder för att förhindra, minska och kontrollera viktiga negativa gränsöverskridande miljöeffekter av föreslagna aktiviteter.
AB. Enligt artikel 5a i Esbokonventionen kan samråd med parter som utsätts för skadeverkningar till följd av gränsöverskridande projekt innebära alternativa förslag till ett planerat projekt och även nedläggning av projektet.
AC. Enligt artikel 12 i Helsingforskonventionen krävs att parterna till denna vidtar alla åtgärder för att förhindra den förorening av Östersjöområdets marina miljö som beror på utforskning eller exploatering av havsbottnen eller närliggande verksamheter.
AD. Den föreslagna sträckningen för den nordeuropeiska gasledningen kommer att gå genom områden som ingår i Natura 2000‑programmet och som enligt direktiv 92/43/EEG klassificeras som särskilda bevarandeområden.
AE. Enligt artikel 6.2 i direktiv 92/43/EEG ska medlemsstaterna vidta lämpliga åtgärder för att undvika en försämring av naturliga livsmiljöer och livsmiljöer för arter i särskilda bevarandeområden.
AF. Enligt artikel 6.3 i direktiv 92/43/EEG ska medlemsstaterna göra en lämplig bedömning av konsekvenserna av alla planer eller projekt som inte har direkt samband med eller är nödvändiga för skötseln av ett bevarandeområde, men som sannolikt har en betydande effekt på området med hänsyn till dess bevarandemål.
AG. Enligt artikel 6.3 i direktiv 92/43/EEG ska de behöriga nationella myndigheterna, mot bakgrund av slutsatserna av ovan nämnda bedömning, godkänna planen eller projektet först efter att ha försäkrat sig om att det berörda området inte kommer att skadas och, om lämpligt, efter att ha inhämtat allmänhetens åsikter.
AH. Den föreslagna gasledningen skulle bli världens längsta dubbla gasledning under vatten, och den grundaste, vilket gör den särskilt utsatt för eventuella skador.
AI. I beslut nr 1364/2006/EG ingick den nordeuropeiska gasledningen bland prioriterade projekt av europeiskt intresse.
AJ. Varje storskalig teknisk anläggning som byggs i havsvatten måste, på grund av de förenade riskerna, genomgå en särskilt grundlig och omfattande analys och miljökonsekvensbeskrivning, som för att åstadkomma tillförlitliga resultat måste täcka minst en hel växtsäsong, vilken i fallet med vissa arter kan vara så lång som två år – en mycket längre period än den sex månader långa undersökningsperiod som investeraren föreslagit.
AK. Enligt Esbokonventionen bör varje projekt av detta slag föregås av en analys av alternativen, särskilt vad gäller genomförandekostnader och miljösäkerhet, i det här fallet en analys av sträckningar på land för gasledningen.
AL. Enligt artikel 1 i Århuskonventionen ska varje part till denna garantera rättigheterna till tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslut och rätt till överprövning i miljöfrågor.
AM. Det finns rättsliga krav på utarbetande av en korrekt miljökonsekvensbeskrivning som måste uppmärksamma och beakta alla nämnda risker.
AN. Det är dessutom nödvändigt med en analys av terroristhotet och kapaciteten för effektiva motåtgärder.
1. Europaparlamentet anser att gasledningen Nord Stream är ett infrastrukturprojekt med en bred politisk och strategisk dimension för både EU och Ryssland. Parlamentet förstår de farhågor som EU:s medlemsstater har gett uttryck för när det gäller byggandet och underhållet av ledningen. Parlamentet understryker att små kuststaters möjlighet att agera för att se till att det finns säkerhet i Östersjöregionen inte får betraktas som en isolerad fråga i förhållande till EU:s förmåga att agera som en enhet och tala med en röst i energifrågor och påminner om sin resolution av den 26 september 2007 om en gemensam europeisk utrikespolitik för energi[8]. Parlamentet understryker att i beslut 1364/2006/EG (om riktlinjer för transeuropeiska energinät) erkänns Nord Stream som ett projekt av europeiskt intresse som skulle kunna bidra till att tillgodose EU:s framtida energibehov. Parlamentet betonar att detta projekt, tillsammans med andra kompletterande rörledningar, såsom Yamal II och Amber, bör planeras med den gemensamma utrikespolitiken för energi i åtanke och fullt ut beakta effekterna på miljön och medlemsstaternas säkerhet.
2. Europaparlamentet upprepar sin uppfattning att det, med tanke på EU:s ökande beroende av ett begränsat antal energikällor, leverantörer och transportrutter, är nödvändigt att stödja initiativ som syftar till diversifiering av energikällor, både geografiskt och genom utveckling av hållbara alternativ. Parlamentet framhåller i synnerhet behovet av att stödja utvecklingen av infrastruktur för bränslehantering i hamnarna. Parlamentet påminner om att Nord Stream bara är ett av många gasinfrastrukturprojekt, t.ex. rörledningar och LNG-anläggningar, som kommer att behövas för att tillfredsställa gemenskapens behov av naturgas som, enligt flera studier, kommer att öka väsentligt under kommande år och ersätta mindre miljöanpassade fossila bränslen. Parlamentet anser att man måste bedöma de långsiktiga miljöeffekterna av den nya gasinfrastrukturen för att kunna garantera en stabil gasförsörjning.
3. Europaparlamentet stöder förslaget i sin ovannämnda resolution av den 14 november 2006 om att EU:s framtida marina strategi måste resultera i bindande överstatliga skyldigheter som kan innefatta gemensamma åtaganden i tredjeländer.
4. Europaparlamentet understryker att tryggad energiförsörjning måste betraktas som en grundläggande beståndsdel i Europeiska unionens övergripande säkerhet. Definitionen av tryggad energiförsörjning bör alltså inte begränsas till att handla om bristen på inhemsk produktion inom EU, utan bör också ta hänsyn till de geopolitiska aspekterna av importberoende och de därmed sammanhängande riskerna för politiskt motiverade avbrott. Det tredje energipaketet kommer att minska varje medlemsstats energiberoende, eftersom inget land kan klara sig utan leverantörer från tredjeländer på en helt liberaliserad och integrerad energimarknad.
5. Europaparlamentet beklagar den marginella roll som EU, särskilt kommissionen, spelar i detta projekt. Ett större engagemang från EU:s sida skulle minska den osäkerhet som många medlemsstater känner inför Nord Stream-projektet.
6. Europaparlamentet noterar det motstånd som vissa medlemsstater har gett uttryck för mot det ledningsprojekt som planeras för Östersjöområdet, som är en gemensam tillgång för de stater som gränsar till Östersjön, och inte en fråga om bilaterala förbindelser mellan stater. Därför bör projektet realiseras i samarbete med var och en av länderna runt Östersjön i enlighet med Esbokonventionen, Helsingforskonventionen och andra relevanta rättsliga instrument.
7. Europaparlamentet motsätter sig i detta sammanhang investeringar i den omfattning som föreslagits utan medgivande från samtliga kuststater.
8. Europaparlamentet uttrycker sin övertygelse om att energiprojekt som involverar EU:s medlemsstater och tredjeländer bör vara av gemensamt europeiskt intresse och en angelägenhet för hela Europeiska unionen och dess medborgare.
9. Europaparlamentet konstaterar att Nord Stream har genomfört den pågående miljökonsekvensbeskrivningen som ska lämnas till de, enligt Esbokonventionen, så kallade ursprungsländerna (Ryssland, Finland, Sverige, Danmark och Tyskland) för godkännande. Parlamentet uppmanar företaget att se till så att inte endast dessa länder, utan även Helcom och andra berörda parter kan få tillgång till resultaten av studierna och alla uppgifter som samlas in under de miljöundersökningar som utförs av oberoende uppdragstagare om den ekologiska situationen på platsen för den planerade gasledningen.
10. Europaparlamentet betonar att en långsiktigt hållbar lösning kräver full insyn för alla parter i såväl byggnadsskedet som när det gäller driften, och att förtroendet för detta viktiga projekt stärks om länderna kring Östersjön kan kontrollera verksamheten.
11. Europaparlamentet anser att utmaningen att trygga energiförsörjningen samtidigt som man respekterar EU:s åtaganden i samband med miljöskydd och hållbar utveckling gör det nödvändigt att införa en sammanhållen och samordnad gemenskapspolitik för naturgasförsörjning, baserad på en noggrann utvärdering på gemenskapsnivå av de olika alternativa lösningarnas miljöaspekter samt ömsesidig solidaritet mellan medlemsstaterna.
12. Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen och rådet att fullt ut åta sig att analysera miljökonsekvensen av byggandet av den nordeuropeiska gasledningen, särskilt i situationer där avvägningar kräver ett yttrande från kommissionen, enligt föreskrifterna i artikel 6.4 i direktiv 92/43/EEG.
13. Europaparlamentet betonar att ömsesidighetsprincipen måste respekteras fullt ut när det gäller investeringar om Rysslands och EU:s ömsesidiga beroende ska kunna utvecklas till ett partnerskap. Europaparlamentet noterar att fördelarna med Europas öppna marknad i stor utsträckning kommer tredjeland till del, men också att motsvarande förmåner inte erbjuds europeiska investerare i Ryssland.
14. Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte godtog förslaget i parlamentets resolution av den 16 november 2006 om att kommissionen ska utarbeta objektiva miljökonsekvensbeskrivningar av föreslagna projekt, och upprepar samtidigt sitt krav på att en sådan bedömning utarbetas av ett oberoende organ som ska utses med alla kuststaters godkännande.
15. Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att göra en grundlig utvärdering av huruvida genomförandet av projektet är i överensstämmelse med gemenskapslagstiftningen och internationell rätt.
16. Europaparlamentet uttrycker sin oro för Nord Streams tidsplan för projektet. Om denna tidsplan följs kommer de berörda staterna, de icke‑statliga organisationerna och HELCOM‑experterna inte att kunna göra en grundlig analys av resultaten av miljökonsekvensbeskrivningen.
17. Europaparlamentet påpekar att många månaders arbete i ett område på nästan 2 400 km², som kräver ett stort antal fartyg och annan utrustning, utgör ett allvarligt hot mot den biologiska mångfalden och antalet livsmiljöer samt mot säkerheten och en friktionsfri sjöfart i regionen.
18. Europaparlamentet beklagar att det saknas en exakt definition av omfattningen av den störning av havsbottnen som krävs för att gräva ned ledningen, vilket skulle kunna ha en kritisk påverkan på havsbottenmiljön.
19. Europaparlamentet uttrycker djup oro för uppgifter om att investeraren före beställningen av gasledningen planerar att använda den mycket giftiga föreningen glutaraldehyd. Parlamentet understryker att varje åtgärd som skulle resultera i en omfattande miljökatastrof med oåterkalleliga konsekvenser bör undvikas.
20. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en tillförlitlig och oberoende miljöstudie där man undersöker utsläppen från jordbruket och industrin som förorenar Östersjön, och att utvärdera läget i relation till eventuella miljöhot från de ledningar som för närvarande korsar Östersjön. Kommissionen uppmanas också att utvärdera den ytterligare påverkan på Östersjön som Nord Stream-projektet innebär.
21. Europaparlamentet uppmanar konstruktören att se till att byggandet och driften av ledningen på Östersjöns havsbotten inte hotar många fisk- och fågelarter liksom en population av endast 600 tumlare, som är en unik art för denna geografiska region.
22. Europaparlamentet anser att skyddet av Östersjöns marina miljö är en central del av EU:s nordliga dimension.
23. Europaparlamentet konstaterar att välståndet och ekonomiernas konkurrenskraft i kustregionerna i hög grad påverkas och hotas av förstörda kustområden och försämring av havsmiljön. Med tanke på i vilken utsträckning som kustregionerna påverkas av havsrelaterad verksamhet och havspolitik, är en långsiktigt hållbar miljö ett absolut villkor för skydd av deras ekonomiska, sociala och miljömässiga välstånd.
24. Europaparlamentet påpekar att det helt och hållet saknas en strategi för att hantera strukturella misslyckanden och externa hot mot ledningens säkerhet. Parlamentet understryker hur viktigt det är att tydligt definiera alla aspekter i samband med säkerhets- och nödåtgärder, inklusive ekonomiska resurser, aktörer, roller och rutiner.
25. Europaparlamentet understryker att med tanke på de allvarliga miljöriskerna och de höga kostnaderna för det föreslagna projektet bör alternativa sträckningar av gasledningen analyseras först, med beaktande av både miljöaspekter och ekonomiska aspekter, inklusive tidsplaneringen för sådana sträckningar. Det är möjligt att dra sådana sträckningar till den ryska gränsen på land endast genom Europeiska unionens medlemsstater.
26. Europaparlamentet understryker att frågan om ekonomisk ersättning vid eventuella fel eller haverier måste vara helt klarlagd innan arbetet överhuvudtaget kan påbörjas. Parlamentet påpekar att ett större fel på ledningen kan leda till komplikationer för länderna kring Östersjön och skulle vara förödande för den marina miljön. Parlamentet anser att det fulla ersättningsansvaret således ska ligga på Nord Stream.
27. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en sådan analys i dialog med berörda stater, investeraren och Helsingforskommissionen, och med deltagande av berörda icke‑statliga organisationer.
28. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra en ingående utvärdering av de olika ekonomiska, budgetmässiga och insynsrelaterade aspekterna av Nord Stream-projektet och de företag som är inblandade i detta projekt.
29. Europaparlamentet välkomnar följande beslut av myndigheterna i medlemsstaterna:
– Den svenska regeringens beslut av den 12 februari 2008 att vägra Nord Stream tillstånd att bygga gasledningen på grund av betydande brister i förfaranden och innehåll, särskilt bristen på analys av en alternativ sträckning och av valet att inte bygga ledningen.
– Det litauiska parlamentets ståndpunkt av den 27 mars 2007 som pekar på behovet av att skjuta upp storskaliga infrastrukturprojekt i Östersjön i väntan på en grundlig analys av alternativa lösningar tillsammans med oberoende och allomfattande miljökonsekvensbeskrivningar.
– Den estniska regeringens beslut av den 21 september 2007 om att vägra tillstånd att genomföra undervattensstudier inom Estlands exklusiva ekonomiska zon på grund av osäkerheten kring dessa studiers räckvidd och omfattning.
30. Europaparlamentet beklagar att grönboken ”Unionens framtida havspolitik” inte tar upp problemet med storskaliga projekt, som undervattensledningar.
31. Europaparlamentet uppmanar till beställning av en verkligt oberoende miljökonsekvensbedömning, med godkännande från samtliga kuststater, samtidigt som man beaktar den miljökonsekvensbedömning som gjorts av Rambøll.
32. Europaparlamentet beklagar att kommissionen i de rättsakter och meddelanden om marina strategier som den tar initiativ till förbigår problemet med undervattensledningar, vilket är centralt både med hänsyn till miljöskyddet och till EU:s energisäkerhet.
33. Europaparlamentet påpekar hur viktigt det är att utarbeta en tydlig kommunikationsstrategi i flera steg avseende resultaten från miljökonsekvensbedömningarna, och att aktivt kommunicera dessa resultat till alla EU-medlemsstater, särskilt de baltiska kuststaterna.
34. Europaparlamentet upprepar därför uppmaningen i sin resolution av den 14 november 2006 om ett förslag till en obligatorisk mekanism för förhandlingar mellan medlemsstaterna och betoningen av att rådet bör vidta åtgärder på internationell nivå för att utveckla obligatoriska miljökonsekvensbeskrivningar i förbindelserna mellan EU och tredjeländer.
35. Europaparlamentet noterar att en sträckning av den nordeuropeiska gasledningen måste innebära att de strategiska och ekonomiska målen i beslut 1364/2006/EG uppfylls samtidigt som omfattande miljöskador undviks.
36. Europaparlamentet uppmanar rådet, kommissionen och medlemsstaterna att använda alla lagliga medel som står till deras förfogande för att förhindra att den nordeuropeiska gasledningen byggs i den skala som föreslås av investeraren, om det visar sig att det föreligger risk för en miljökatastrof i Östersjöområdet.
37. Europaparlamentet uppmanar särskilt kommissionen att se till att bygget följer bestämmelserna i de handlingar som tidigare nämnts, dvs. havsrättskonventionen, Helsingforskonventionen, Esbokonventionen, Århuskonventionen samt direktiven 85/337/EEG, 97/11/EG, 92/43/EEG och 79/409/EEG, liksom artikel 10 i EG‑fördraget, försiktighetsprincipen och principen om hållbar utveckling, och att inleda förfaranden enligt artikel 226 i EG‑fördraget om nämnda skyldigheter inte skulle fullgöras.
38. Europaparlamentet uppmanar särskilt kommissionen att vidta kraftfulla åtgärder i linje med principen om sunda styrelseformer, som innebär att beslutsfattande organ som har stort handlingsutrymme måste genomföra en analys i rätt tid av den faktiska situationen och, om nödvändigt, för att inhämta expertutlåtanden och förhindra att ett godtyckligt beslut fattas.
39. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för sin behörighet utvärdera hur konkurrenssituationen på marknaden skulle påverkas av ett eventuellt färdigställande av Nord Stream-ledningen, och att om nödvändigt vidta åtgärder för att hindra Gazprom från att få en dominerande roll på de europeiska gasmarknaderna utan garantier om EU-företags motsvarande rättigheter att få tillträde till den ryska energimarknaden.
40. Europaparlamentet föreslår att det inrättas ett system för gemensam övervakning av ledningen, som inkluderar alla Östersjöstater. Parlamentet föreslår vidare att skyldigheten att betala kompensation för miljöskador bör ligga helt och hållet hos Nord Stream.
41. Europaparlamentet noterar bristen på institutionella strukturer som kan reagera adekvat på de miljöfrågor och frågor i samband med den geopolitiska säkerheten som är förbundna med detta projekt. Därför föreslår parlamentet att kommissionen skapar en lämplig post med ansvar för nuvarande och framtida projekt som ska agera under överinseende av den nyinrättade höge representanten för utrikes och säkerhetspolitik samt kommissionens vice ordförande.
42. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet och medlemsstaternas regeringar.
MOTIVERING
Förra året mottog Europaparlamentet framställningar som stöddes av nästan 30 000 EU‑medborgare, huvudsakligen från Östersjöstaterna, som framförde sina farhågor om det planerade byggandet av en gasledning från Ryssland till Tyskland som ska dras på Östersjöns havsbotten. De anser att projektet utgör ett hot mot den naturliga miljön och att det kan strida mot EU‑lagstiftningen.
Med anledning av det stora antalet framställare och problemets omfattning beslutade utskottet för framställningar, som granskar framställningar från medborgarna om gemenskapens verksamhet för Europaparlamentets räkning, enhälligt att utarbeta ett betänkande om konsekvenserna av den planerade gasledningen för den naturliga miljön i Östersjön.
Med tanke på att problemet är mångfasetterat och förutom miljöskyddsfrågorna även rör unionens energisäkerhet och andra internationella frågor, har två behöriga utskott (utskottet för utrikesfrågor och utskottet för industrifrågor, forskning och energi) utarbetat egna yttranden.
Det ovanligt stora intresset för projektet och dess eventuellt kraftiga inverkan på centrala områden av EU:s verksamhet, särskilt folkhälsa, miljöskydd och energisäkerhet samt ökade gaspriser som konsumenterna skulle få bära i slutändan, motiverar en grundlig granskning av problemen i samband med denna satsning. Med anledning av detta anordnade Europaparlamentet en offentlig utfrågning där alla berörda parter och intressegrupper deltog och fick tillfälle att framföra sina synpunkter.
Efter att ha granskat de olika synpunkterna och bedömningarna och lyssnat till deltagarna i den offentliga utfrågningen är föredraganden övertygad om att Europeiska unionen måste behandla detta projekt med yttersta försiktighet och största intresse, eftersom det utgör ett direkt hot mot miljön i hela Östersjöområdet. Problemet har en verkligt europeisk dimension eftersom det allvarligt påverkar åtta EU‑medlemsstater, nämligen Tyskland, Sverige, Finland, Lettland, Litauen, Estland, Danmark och Polen. Framställaren uppmanar därför rådet och kommissionen att använda alla lagliga medel som står till deras förfogande för att förhindra att den nordeuropeiska gasledningen byggs i den skala som föreslås av investeraren. Föredraganden är fullständigt övertygad om att en sträckning på land för den nordliga gasledningen genom EU:s territorium kommer att göra det möjligt att nå de strategiska och ekonomiska målen i beslut nr 1364/2006/EG samtidigt som det allvarliga hotet mot miljön och de prishöjningar som konsumenterna skulle få bära kan undvikas.
Föredraganden är allvarligt oroad över att expertgrupper, miljöansvariga regeringsorgan och företrädare för miljöorganisationer i praktiskt taget alla Östersjöstater, som under de senaste månaderna har granskat grundläggande fakta om projektet, har dragit slutsatsen att projektet kan medföra allvarliga hot mot miljön, bland annat
1. skador på Natura 2000‑områden,
2. risk för störning av dumpade tyska kemiska vapen från andra världskriget, minor, odetonerade bomber och sjunkna fartyg, särskilt i Finska viken och i områdena längs sträckningen för den planerade gasledningen,
3. den unika storleken på byggplatsen (2 400 km2 – lika stor som Luxemburg) i ett hav som Östersjön, som är relativt litet och omringat av land,
4. hotet av storskaliga föroreningar till följd av att tusentals ton kemikalier (aldehyder) som behövs för att rengöra ledningen innan den tas i drift släpps ut i Östersjön.
De risker som flera experter detaljerat redogjorde för under den offentliga utfrågningen bekräftas av de åsikter och ståndpunkter som andra organisationer som har kontaktat ledamöter av Europaparlamentet hyser, däribland Greenpeace Norden, som översände ett uttalande där organisationen uttrycker sin oro över och sitt motstånd mot den planerade Nord Stream‑gasledningen och ger sitt stöd till alternativet med en sträckning på land.
Föredraganden kan inte godta uppfattningen att projekt som påverkar Östersjöns havsbotten är en bilateral fråga för Tyskland och Ryssland. Skyddet av miljön i Östersjön är en av huvuduppgifterna inom EU:s så kallade nordliga dimension, och behandlas i ett antal resolutioner och rättsakter som EU har utarbetat om denna fråga.
I detta sammanhang har EU en skyldighet att särskilt värna om miljön i Östersjöområdet, förutom behovet av solidaritet, energisäkerhet och konsumentskydd. Det har funnits fall där EU‑institutioner har reagerat kraftigt mot mellanstatliga projekt med eventuellt skadliga effekter på miljön, projekt som egentligen endast berörde en medlemsstat. Det är svårt att föreställa sig att EU:s institutioner skulle ta lätt på ett projekt som i praktiken berör en tredjedel av medlemsstaterna och EU:s enda innanhav.
Det ska särskilt betonas att investeraren inte tog hänsyn till behovet av att först av allt undersöka alternativa sträckningar av gasledningen som inte skulle skada den marina miljön, med tanke på att det är möjligt att dra sådana sträckningar från den ryska gränsen på land endast genom EU:s medlemsstater. I detta sammanhang uppmanar föredraganden kommissionen att göra en sådan analys i dialog med berörda stater, investeraren, Helsingforskommissionen och med deltagande av berörda icke‑statliga organisationer.
Föredraganden stöder den svenska regeringens beslut av den 12 februari 2008 om att vägra tillstånd för Nord Stream att bygga gasledningen på grund av stora innehållsliga och förfarandemässiga brister, särskilt att det saknas en analys av en alternativ sträckning och av alternativet att inte bygga ledningen.
Föredraganden stöder även det litauiska parlamentets ståndpunkt av den 27 mars 2007 där man påpekar behovet av att vänta med storskaliga infrastrukturprojekt i Östersjön tills detaljerade analyser av alternativa lösningar har gjorts tillsammans med oberoende och allomfattande miljökonsekvensbeskrivningar.
Föredraganden noterar även den estländska regeringens beslut av den 21 september 2007 om att vägra Nord Stream tillstånd att genomföra undervattensundersökningar inom landets exklusiva ekonomiska zon.
Föredraganden vill även uppmärksamma problemet med att täcka kostnaderna för de skador som orsakas under byggandet och användningen av gasledningen och kostnaden för att demontera gasledningen när den tas ur drift.
Förutom miljöfrågorna är det även viktigt att beakta de åsikter som har framförts av ledande experter och i europeiska medier, som talar om en ökning av investeringskostnaderna med upp till 20 miljarder euro och förutser avsevärda förseningar i byggprojektets tidsplan till följd av behovet av grundliga undersökningar och samråd på politisk och social nivå. Även om projektet slutförs inom ett antal år och man vidtar exceptionella säkerhetsåtgärder och betalar ut ersättning för skador på skyddade Natura 2000‑områden, anser de att den enorma kostnaden för projektet ändå måste påverka de europeiska gaspriserna, särskilt de tyska konsumenterna och de företag som bygger gasledningen. Dessa experter anser att de aktuella kostnaderna skulle bli flera gånger högre än kostnaden för alternativa sträckningar på land.
YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor (13.5.2008)
till utskottet för framställningar
om miljökonsekvenserna av den planerade gasledningen i Östersjön mellan Ryssland och Tyskland
(2007/2118(INI))
Föredragande: Christopher Beazley
FÖRSLAG
Utskottet för utrikesfrågor uppmanar utskottet för framställningar att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:
1. Europaparlamentet upprepar sin uppfattning att det, med tanke på EU:s ökande beroende av ett begränsat antal energikällor, leverantörer och transportrutter, är nödvändigt att stödja initiativ som syftar till diversifiering av energikällor, både geografiskt och genom utveckling av hållbara alternativ. Parlamentet framhåller i synnerhet behovet av att stödja utvecklingen av infrastruktur för bränslehantering i hamnarna.
2. Europaparlamentet understryker att en trygg energiförsörjning bör anses som en grundläggande beståndsdel av Europeiska unionens övergripande säkerhet och att definitionen av en trygg energiförsörjning inte bör begränsas till bristen på produktion inom EU utan också bör beakta de geopolitiska aspekterna av importberoende.
3. Europaparlamentet understryker att dialogen med stora producent-, transit- och förbrukningsländer måste stärkas. Parlamentet understryker att det är avgörande för en europeisk energisolidaritet att det finns både tydliga och ömsesidigt genomförbara avtal med producentländerna och en fungerande intern energimarknad, samt en sammankopplad energiinfrastruktur.
4. Europaparlamentet anser att alla medlemsstater bör ta hänsyn till frågor som rör energisolidariteten inom EU när de fattar beslut om projekt för energiinfrastruktur. Europaparlamentet beklagar bristen på framsteg med att inrätta en gemensam europeisk energipolitik och oroas av de bilaterala avtal som flera medlemsstater har ingått och som urholkar EU:s förmåga att visa upp en enad front gentemot de stora leverantörsländerna. Parlamentet uppmanar än en gång medlemsstaterna att hålla kommissionen och varandra underrättade innan de fattar strategiska beslut som rör viktiga bilaterala avtal som skulle kunna påverka andra medlemsstaters och hela EU:s intressen. Detsamma bör gälla för alla utrikespolitiska frågor av gemensamt intresse.
5. Europaparlamentet anser att gasledningen Nord Stream är ett infrastrukturprojekt med en bred politisk och strategisk dimension för både EU och Ryssland. Parlamentet förstår de farhågor som EU:s medlemsstater har gett uttryck för när det gäller byggandet och underhållet av ledningen. Parlamentet understryker att små kuststaters möjlighet att agera för att se till att det finns säkerhet i Östersjöregionen inte får betraktas som en isolerad fråga i förhållande till EU:s förmåga att agera som en enhet och tala med en röst i energifrågor och påminner om sin resolution av den 26 september 2007 om en gemensam europeisk utrikespolitik för energi.[1] Parlamentet understryker att projektet har betecknats som ett projekt av europeiskt intresse i de senaste riktlinjerna om transeuropeiska energinät (TENE E) som antogs i september 2006, och att det bör utformas med den gemensamma europeiska utrikespolitiken för energi i åtanke.
6. Europaparlamentet understryker betydelsen av en grundlig, oberoende och objektiv miljökonsekvensbeskrivning av Nord Stream, särskilt med tanke på den ömtåliga havsbottnen i Östersjön. Parlamentet anser att alla relevanta säkerhets och miljöaspekter måste beaktas fullt ut under förberedandet, byggandet och användningen av gasledningar i Östersjön. Parlamentet betonar vidare att en slutlig bedömning av miljökonsekvenserna av Nord Stream inte kan göras förrän miljökonsekvensbeskrivningen har slutförts.
7. Europaparlamentet upprepar betydelsen av EU:s energipartnerskap med Ryssland, och uppmärksammar återigen det faktum att detta strategiska partnerskap enbart kan grundas på principen om icke-diskriminering och rättvis behandling samt lika villkor för marknadstillträde. Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att ta upp miljö- och energisäkerhetsfrågor inom ramen för EU:s energidialog med Ryssland, och anser att denna dialog bör stärkas på grundval av de principer som stadfästs i energistadgefördraget. Parlamentet erinrar om sitt yttrande i vilket det slog fast att såväl principerna som innehållet i energistadgefördraget och dess transiteringsprotokoll måste ingå i samarbetsavtal med tredjeländer, inbegripet det nya partnerskaps- och samarbetsavtalet med Ryssland. Det är viktigt att Ryssland ratificerar energistadgefördraget och dess transiteringsprotokoll eftersom risken för konflikter om projekt som Nord Stream minskar med ratificering.
8. Europaparlamentet konstaterar att Nord Stream-projektet, om det genomförs, kan leda till en miljökatastrof på grund av det mycket giftiga industriavfall som dumpats, särskilt i Finska viken, liksom betydande mängder kemiska vapen som efter andra världskriget har spridits över Östersjöns havsbotten, om dessa påverkas av byggnadsarbetena. Man bör även beakta att frakten av flytande energiprodukter sannolikt kommer att öka över Östersjön. Parlamentet uppmanar Nord Stream att påta sig det ekonomiska ansvaret för den ersättning som eventuellt måste utbetalas för skador som åsamkats.
9. Europaparlamentet beklagar att EU har en så marginell roll i det här projektet, särskilt kommissionen. Parlamentet påpekar att en större delaktighet från EU:s sida skulle minska den osäkerhet som många medlemsstater känner i fråga om Nord Stream projektet.
10. Europaparlamentet ber därför kommissionen och medlemsstaterna att
– göra en granskning av de olika aspekterna i fråga om öppenhet, ekonomi, budget, tillsyn och reglering för Nord Stream projektet,
– genomföra en undersökning av hur Nord Stream bidrar till att tillgodose Europas energibehov, inklusive en granskning av alla alternativ,
– se till att Nord Stream och dess dotterbolag för en öppen och genomblickbar dialog i nära samarbete med alla berörda parter om alla aspekter under alla skeden före och efter bygget av gasledningen Nord Stream,
– se till att vederbörlig hänsyn tas till alla kuststaters farhågor inom ramen för genomförandet av den oberoende miljökonsekvensbeskrivningen,
– upprepa sitt krav på ratificerande av och åtagande om fullständigt genomförande av bestämmelserna i Esbokonventionen och energistadgefördraget, inklusive transiteringsprotokollet, från Rysslands sida.
11. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att se till att fullständiga och oberoende miljökonsekvensbeskrivningar görs innan beslut fattas om alla stora infrastrukturinvesteringar, däribland ledningar till havs och på land. Parlamentet är övertygat om att den aktuella debatten om behovet av bättre miljönormer för genomförandet av Nord Stream projektet kommer att bidra till att utforma lämpliga normer för framtida projekt. Parlamentet välkomnar i det avseendet Nord Streams beslut nyligen att beställa en utredning från Finland och Sverige om miljöriskerna i samband med den ammunition som dumpades i Östersjön efter andra världskriget och som innehåller mycket giftiga ämnen.
12. Europaparlamentet föreslår att en gemensam övervakning av ledningen för alla länderna i Östersjöområdet ska inrättas. Parlamentet anser vidare att det är mycket viktigt att kommissionen noga övervakar miljöaspekterna av det planerade ledningsbygget, genom att utnyttja alla rättsliga instrument som den har till sitt förfogande och, på begäran av en medlemsstat, genom direkt medverkan av och nära samarbete med HELCOM (Helsingforskommissionen).
13. Europaparlamentet konstaterar att det saknas lämpliga institutionella strukturer som på ett tillfredsställande sätt kan ta itu med de miljömässiga och geopolitiska säkerhetsfrågorna i samband med utvecklingen av extern energiinfrastruktur och uppmanar återigen rådet att beakta förslaget att utse en särskild representant för utrikespolitiken för energi med ”dubbla roller”, som ska agera under överinseende av den nyinrättade höge representanten för utrikes- och säkerhetspolitik, vars befogenheter har utökats, en vice ordförande i kommissionen.
14. Europaparlamentet uttrycker sitt starka stöd för det tredje avregleringspaketet, inklusive klausulen om tredjeländer, eftersom endast en dynamisk och avreglerad europeisk energimarknad, utrustad med de verktyg som krävs för att motverka monopolistiskt beteende, kan skapa en trygg energiförsörjning.
15. Europaparlamentet uttrycker sin oro över förslagen att säkra planerade ledningar med militära medel.
RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET
|
Antagande |
6.5.2008 |
|
|
|
||
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
55 3 0 |
||||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Christopher Beazley, Angelika Beer, Colm Burke, Marco Cappato, Véronique De Keyser, Giorgos Dimitrakopoulos, Hanna Foltyn-Kubicka, Bronisław Geremek, Maciej Marian Giertych, Ana Maria Gomes, Klaus Hänsch, Richard Howitt, Anna Ibrisagic, Jelko Kacin, Ioannis Kasoulides, Maria Eleni Koppa, Helmut Kuhne, Joost Lagendijk, Vytautas Landsbergis, Johannes Lebech, Willy Meyer Pleite, Francisco José Millán Mon, Raimon Obiols i Germà, Vural Öger, Ria Oomen-Ruijten, Justas Vincas Paleckis, Ioan Mircea Paşcu, Alojz Peterle, Tobias Pflüger, João de Deus Pinheiro, Mirosław Mariusz Piotrowski, Michel Rocard, Libor Rouček, Katrin Saks, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Jacek Saryusz-Wolski, György Schöpflin, Hannes Swoboda, Konrad Szymański, Charles Tannock, Inese Vaidere, Kristian Vigenin, Jan Marinus Wiersma, Luis Yañez-Barnuevo García, Zbigniew Zaleski, Josef Zieleniec |
|||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Laima Liucija Andrikienė, Alexandra Dobolyi, Carlo Fatuzzo, Evgeni Kirilov, Marios Matsakis, Rihards Pīks, Dariusz Rosati, Wojciech Roszkowski, Inger Segelström, Adrian Severin, Jean Spautz |
|||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2) |
Renate Weber |
|||||
- [1] Antagna texter, P6_TA(2007)0413.
YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (7.5.2008)
till utskottet för framställningar
över miljökonsekvenserna av den planerade gasledningen i Östersjön mellan Ryssland och Tyskland
(2007/2118(INI))
Föredragande: Andres Tarand
FÖRSLAG
Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar utskottet för framställningar att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:
1. Europaparlamentet erinrar om att gasproduktionen i EU minskar och att behovet av gasimport under de kommande åren därmed kommer att öka, både för att uppfylla hushållens och industrins ökande behov och för att ersätta mindre miljövänliga fossila bränslen. Parlamentet anser det nödvändigt att bedöma den nya gasinfrastrukturens långsiktiga miljöeffekter, med hänsyn tagen till en garanterad, stabil gasförsörjning
2. Europaparlamentet erinrar om ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte den 8–9 mars 2007 och det stöd som där gavs till Europeiska rådets handlingsplan (2007‑2009) för att nå målen i energipolitiken för Europa, nämligen att med solidarisk och diversifierad energiförsörjning som bas hantera EU:s ökande energiberoende.
3. Europaparlamentet beklagar att utvecklingen av en trovärdig, effektiv och konsekvent energipolitik undergrävs av vissa nationella strategiska beslut om viktiga bilaterala överenskommelser med tredjeländer, till följd av att medlemsstaterna har behörighet att själva välja energimix.
4. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att på ett öppet sätt införa en samordnad strategi i arbetet med att trygga energiförsörjningen. Parlamentet noterar Europaparlamentets och rådets beslut nr 1364/2006/EG av den 6 september 2006 om riktlinjer för transeuropeiska energinät, där syftet är att geografiskt diversifiera transportvägarna för och leverantörerna av energiimporter. Parlamentet erinrar därvidlag om att Nord Stream-gasledningen endast är en av många gassträckningar som ingår i de transeuropeiska energinäten.
5. Europaparlamentet erinrar om att Internationella sjöfartsorganisationen har klassat Östersjön som ett särskilt känsligt havsområde och att dess ekosystem är extremt känsliga för minsta störning och förorening, eftersom Östersjön är relativt grund och vattenomsättningen är långsam. Parlamentet manar därför till största möjliga försiktighet när gasledningsprojektet Nord Stream övervägs.
6. Europaparlamentet erinrar om att det visserligen är förenligt med havsrätten att lägga submarina gasledningar på kontinentalsockeln, men att det i artikel 79 i FN:s havsrättskonvention från 1982 slås fast att kuststatens samtycke måste inhämtas innan sträckningen för sådana gasledningar fastställs.
7. Europaparlamentet uppmanar gasledningens byggherre Nord Stream AG att motivera valet av den nuvarande sträckningen och att ingående utvärdera alternativa sträckningar för en gasledning mellan Ryssland och Tyskland, även sträckningar på land. Parlamentet vill att de integrerade miljömässiga, ekonomiska och tekniska studierna bifogas den miljökonsekvensbedömning som genomförs.
8. Europaparlamentet uppmanar Nord Stream AG att som en del av den samlade miljökonsekvensbedömningen även bedöma de ackumulerade negativa konsekvenser som både anläggningsarbetet och driftsfaserna kan komma att få och att i miljökonsekvensbedömningen ta med en analys av vilka konsekvenser gasledningsprojektet Nord Stream kan få för Östersjöns skyddade områden och Natura 2000-områden.
9. Europaparlamentet uppmanar Nord Stream AG att offentliggöra åtgärder för att minska de negativa miljöeffekterna om detta projekt genomförs. Parlamentet vädjar även till Nord Stream AG att utföra anläggningsarbetet för gasledningen vid en så lämplig tidpunkt som möjligt och att vid installationen och underhållet av gasledningen undvika att använda det potentiellt farliga ämnet glutaraldehyd, så att de negativa effekterna på ekosystemen kan minimeras.
10. Europaparlamentet anser att både sjunkna krigsfartyg och kemiska vapen som på 1940‑talet dumpades på Östersjöns botten kan ställa till problem när gasledningen ska läggas. Parlamentet begär därför att Nord Stream AG ska upprätta en förteckning, som berörda nationella myndigheter ska få ta del av, över alla vrak och alla explosiva och kemiska ämnen som finns i närheten av gasledningens föreslagna sträckning, exempelvis de två ”skeppskyrkogårdar” med fartyg som i augusti 1941 sjönk tillsammans med sin krigsmateriel nära ön Hogland och mellan Helsingfors och Lahemaa nationalpark i Estland. Förteckningen bör även innehålla en utvärdering av de risker som dessa vrak och ämnen utgör.
11. Europaparlamentet anser att de utsläpp som orsakas av ryska militärbasers verksamhet kan få konsekvenser för miljön när Nord Stream‑projektet har genomförts, och begär därför att denna aspekt ska bedömas.
12. Europaparlamentet uppmanar de stater som är direkt inblandade i gasledningsprojektet Nord Stream att innan gasledningen fått definitivt godkännande klargöra vem som i händelse av olycka bär det juridiska ansvaret för eventuella konsekvenser för Östersjöns miljö och för Östersjöstaternas kuster, invånare och ekonomier, exempelvis om gasledningen skadas när fartyg sjunker i de trånga farvattnen i Finska viken och resten av Östersjön.
13. Europaparlamentet erinrar om den senaste tidens jordbävningar, till exempel den i Kaliningradområdet 2004, och uppmanar de projektansvariga att lägga fram relevanta studier i enlighet med miljökonsekvensbedömningen.
14. Europaparlamentet konstaterar att Nord Stream AG genomför den pågående miljökonsekvensbedömningen och uppmanar därför företaget att ge Helcom och samtliga berörda länder tillgång till resultaten av studierna och till alla de uppgifter om den ekologiska situationen på platsen för projektet som samlats in under miljöundersökningarna.
15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sin kommande rapport om genomförandet av beslut 1364/2006/EG ta med en bedömning av de framsteg som har gjorts och tydligt identifiera de eventuella överträdelser av gemenskapsrätten som Nord Stream AG har gjort sig skyldigt till.
16. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera Nord Streams miljökonsekvensbedömning av gasledningen och bedöma dess förenlighet med EU:s miljölagstiftning samt dess noggrannhet, grundlighet och objektivitet.
17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att som en av signatärerna till Helcom försöka genomföra Helcoms rekommendation om att fastställa standardkrav för hur omfattande utredningar som ska krävas för godkännandeförfarandena för undervattenskablar och gasledningar i Östersjön.
18. Europaparlamentet uppmanar, med hänsyn till det tredje lagstiftningspaketet om den inre marknaden för gas, Nord Stream AG att se till att gasledningen förblir lättillgänglig för angränsande medlemsstater som vill anslutas direkt till gasledningen via förbindelseledningar.
RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET
|
Antagande |
6.5.2008 |
|
|
|
||
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
31 0 2 |
||||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Jan Březina, Jerzy Buzek, Jorgo Chatzimarkakis, Giles Chichester, Pilar del Castillo Vera, Den Dover, Nicole Fontaine, Norbert Glante, András Gyürk, Fiona Hall, Romana Jordan Cizelj, Werner Langen, Anne Laperrouze, Eluned Morgan, Angelika Niebler, Reino Paasilinna, Atanas Paparizov, Francisca Pleguezuelos Aguilar, Anni Podimata, Miloslav Ransdorf, Vladimír Remek, Herbert Reul, Teresa Riera Madurell, Paul Rübig, Andres Tarand, Catherine Trautmann, Nikolaos Vakalis, Alejo Vidal-Quadras |
|||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Dorette Corbey, Göran Färm, Juan Fraile Cantón, Vittorio Prodi, Silvia-Adriana Ţicău |
|||||
RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET
|
Antagande |
27.5.2008 |
|
|
|
||
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
26 3 1 |
||||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Sir Robert Atkins, Margrete Auken, Inés Ayala Sender, Victor Boştinaru, Michael Cashman, Alexandra Dobolyi, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, David Hammerstein, Marian Harkin, Carlos José Iturgaiz Angulo, Lasse Lehtinen, Marcin Libicki, Miguel Angel Martínez Martínez, Manolis Mavrommatis, Mairead McGuinness, Willy Meyer Pleite, Marie Panayotopoulos-Cassiotou, Eoin Ryan, Frank Vanhecke, Diana Wallis, Rainer Wieland |
|||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Thijs Berman, Marie-Hélène Descamps, Georgios Georgiou, Henrik Lax, Grażyna Staniszewska, Margie Sudre |
|||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2) |
Urszula Gacek, Tunne Kelam, Vytautas Landsbergis, Markus Pieper, Konrad Szymański |
|||||