BETÄNKANDE om EU:s färdplan mot homofobi och diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet

7.1.2014 - (2013/2183(INI))

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
Föredragande: Ulrike Lunacek

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om EU:s färdplan mot homofobi och diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet

(2013/2183(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen,

–   med beaktande av artiklarna 8 och 10 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–   med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 21,

–   med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna,

–   med beaktande av rekommendation CM/Rec(2010)5 av den 31 mars 2010 från Europarådets ministerkommitté till medlemsstaterna om åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet,

–   med beaktande av kommissionens meddelande Strategi för Europeiska unionens konkreta tillämpning av stadgan om de grundläggande rättigheterna (COM(2010)0573),

–   med beaktande av kommissionens rapport från 2012 om tillämpningen av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna (COM(2013)0271) och de tillhörande arbetsdokumenten,

–   med beaktande av förslaget till rådets direktiv om genomförande av principen om likabehandling av personer oavsett religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning (COM(2008)0426) och parlamentets ståndpunkt av den 2 april 2009 om detta förslag[1],

–   med beaktande av riktlinjerna för att främja och skydda de mänskliga rättigheterna för homosexuella, bisexuella, transpersoner och intersexuella (hbti-personer), vilka antogs av Europeiska unionens råd vid mötet den 24 juni 2013,

–   med beaktande av den rapport som Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) publicerade i november 2010 om homofobi, transfobi och diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet,

–   med beaktande av resultatet av FRA:s enkätundersökning rörande homosexuella, bisexuella och transpersoner i Europeiska unionen, vilket offentliggjordes den 17 maj 2013,

–   med beaktande av FRA:s yttrande av den 1 oktober 2013 om jämställdhetssituationen i Europeiska unionen tio år efter det att jämställdhetsdirektiven började tillämpas,

–   med beaktande av sin resolution av den 24 maj 2012 om kampen mot homofobi i Europa[2],

–   med beaktande av sin resolution av den 12 december 2012 om situationen för de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen (2010–2011)[3],

–   med beaktande av sin resolution av den 14 mars 2013 om en intensifiering av kampen mot rasism, främlingsfientlighet och hatbrott[4],

–   med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och yttrandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A7-0009/2014), och av följande skäl:

A. Europeiska unionen bygger på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter.

B.  Vid utformningen och genomförandet av sin politik och verksamhet söker Europeiska unionen bekämpa all diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.

C. I juni 2013 antog Europeiska unionens råd starka riktlinjer för främjandet och skyddet av de mänskliga rättigheterna för hbti-personer utanför Europeiska unionen. Rådet bör se till att rättigheterna skyddas på ett effektivt sätt inom EU.

D. Europeiska unionen samordnar redan sina åtgärder genom övergripande strategier: genom Icke-diskriminering och lika möjligheter för alla – en ramstrategi när det gäller jämlikhet och icke-diskriminering, genom Strategin för jämställdhet 2010–2015 när det gäller jämställdhet mellan könen, genom EU:s handikappstrategi 2010–2020 när det gäller jämställdhet för personer med funktionsnedsättning och genom EU-ramen för nationella strategier för integrering av romer fram till 2020 när det gäller jämställdhet för romer.

E.  I strategin för Europeiska unionens konkreta tillämpning av stadgan om de grundläggande rättigheterna uppmärksammar kommissionen behovet av att utveckla särskilda politiska insatser enligt fördragen avseende vissa grundläggande rättigheter.

F.  I enkätundersökningen från 2013 rörande hbt-personer i EU kom Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) fram till att varannan hbt-person som besvarat enkäten runtom i hela EU hade känt sig diskriminerad eller trakasserad på grund av sin sexuella läggning under det år som föregick undersökningen, var tredje svarande hade diskriminerats i fråga om tillgång till varor eller tjänster, var fjärde svarande hade utsatts för fysisk misshandel och var femte svarande hade diskriminerats i samband med anställning eller arbete.

G. FRA rekommenderade att EU och medlemsstaterna skulle utarbeta handlingsplaner för att främja respekten för hbt-personer och skyddet av deras grundläggande rättigheter.

H. I maj 2013 uppmanade elva jämställdhetsministrar[5] kommissionen att utfärda en övergripande EU-strategi beträffande jämställdhet för hbt-personer, och tio medlemsstater[6] har redan antagit eller dryftar liknande strategier på nationell och regional nivå.

I.   Europaparlamentet har tio gånger efterlyst ett övergripande EU-politiskt instrument mot diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet.

Allmänna överväganden

1.  Europaparlamentet fördömer i starka ordalag all diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet, och beklagar djupt att de grundläggande rättigheterna för homosexuella, bisexuella, transpersoner och intersexuella (hbti-personer) fortfarande inte alltid vidmakthålls till fullo i Europeiska unionen.

2.  Europaparlamentet anser att Europeiska unionen för närvarande inte har någon övergripande strategi för att skydda hbti-personers grundläggande rättigheter.

3.  Europarlamentet påpekar att kommissionen och medlemsstaterna har gemensamt ansvar för att skydda de grundläggande rättigheterna. Kommissionen uppmanas att använda sina befogenheter i full utsträckning, bland annat genom att underlätta utbyte av god praxis bland medlemsstaterna. Medlemsstaterna uppmanas att fullgöra sina skyldigheter enligt unionslagstiftningen och enligt Europarådets rekommendationer om åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet.

Färdplanens innehåll

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och relevanta organ att tillsammans utarbeta en övergripande flerårig strategi för hur man ska uppnå ett skydd för hbti-personers grundläggande rättigheter, dvs. en färdplan, en strategi eller en handlingsplan som beskriver de olika problemen och målen i detta hänseende.

A. Övergripande åtgärder för att genomföra färdplanen

i)    Kommissionen bör arbeta för att säkra befintliga rättigheter i all sin verksamhet och på alla områden där den har behörighet, genom att integrera frågor som rör hbti-personers grundläggande rättigheter i all relevant verksamhet, exempelvis när den utarbetar framtida strategier och förslag eller övervakar genomförandet av unionslagstiftningen.

ii)   Kommissionen bör underlätta, samordna och övervaka medlemsstaternas utbyte av god praxis med hjälp av den öppna samordningsmetoden.

iii)   De berörda EU-organen, bland andra Europeiska unionens råd för grundläggande rättigheter (FRA), Europeiska jämställdhetsinstitutet, Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor, Europeiska polisakademin (Cepol), Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust), det europeiska rättsliga nätverket och Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo), bör integrera frågor som rör sexuell läggning och könsidentitet i sin verksamhet och fortsätta att förse kommissionen och medlemsstaterna med faktabaserade råd om hbti-personers grundläggande rättigheter.

iv)  Kommissionen och medlemsstaterna bör uppmuntras att regelbundet samla in relevanta och jämförbara uppgifter om situationen för hbti-personer i EU tillsammans med berörda organ och Eurostat, med fullständig respekt för EU:s bestämmelser om uppgiftsskydd.

v)   Kommissionen och medlemsstaterna bör tillsammans med berörda organ uppmuntra utbildning och kapacitetsutbyggnad för nationella jämställdhetsorgan, nationella människorättsinstitutioner och andra organisationer som har i uppgift att främja och skydda hbti-personers grundläggande rättigheter.

vi)  Kommissionen och medlemsstaterna bör tillsammans med berörda organ försöka att göra medborgarna medvetna om hbti-personers rättigheter.

B. Allmänna bestämmelser beträffande icke-diskriminering

i)    Medlemsstaterna bör konsolidera EU:s befintliga rättsliga ram genom att verka för ett antagande av förslaget till direktiv om genomförande av principen om likabehandling av personer oavsett religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning, samt genom att förtydliga tillämpningsområdet för och de kostnader som är förenade med dess bestämmelser.

ii)    Kommissionen, medlemsstaterna och de relevanta organen bör i synnerhet uppmärksamma att lesbiska ofta utsätts för våld och diskriminering på flera grunder (både för deras kön och för deras sexuella inriktning) och utarbeta och genomföra lämpliga strategier mot diskriminering.

C. Icke-diskriminering i arbetslivet

i)    Kommissionen bör lägga särskilt fokus på sexuell läggning vid övervakningen av genomförandet av direktiv 2000/78/EG om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet, och på könsidentitet vid övervakningen av genomförandet av direktiv 2006/54/EG om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet.

ii)    Kommissionen bör tillsammans med berörda organ utfärda riktlinjer där det specificeras att transpersoner och intersexuella omfattas av begreppet ”kön” i direktiv 2006/54/EG om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet.

iii)   Jämställdhetsorgan bör uppmanas att informera hbti-personer, liksom fackföreningar och arbetsgivarorganisationer, om deras rättigheter.

D. Icke-diskriminering i samband med utbildning

i)    Kommissionen bör genomgående främja jämställdhet och icke-diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet i sina ungdoms- och utbildningsprogram.

ii)    Kommissionen bör genomgående underlätta utbytet av god praxis mellan medlemsstaterna inom formell utbildning, även i fråga om undervisningsmaterial samt strategier mot mobbning och diskriminering, med hjälp av den öppna samordningsmetoden.

(iii)  Kommissionen bör genomgående underlätta utbytet av god praxis mellan medlemsstaterna inom deras ungdoms- och utbildningssektorer, inklusive tjänster för unga människors välfärd och socialt arbete, med hjälp av den öppna samordningsmetoden.

E.  Icke-diskriminering i samband med hälsa

i)    Kommissionen bör inkludera frågor som rör hbti-personers hälsa i relevanta och mer allmänna strategiska hälsopolicyer, inklusive tillgång till hälso- och sjukvård, jämlikhet inom vården och EU:s gemensamma röst i hälsofrågor.

ii)    Kommissionen bör fortsätta sitt arbete inom Världshälsoorganisationen för att stryka könsidentitetsstörningar från förteckningen över psykiska och beteendemässiga störningar samt se till att det görs en icke-patologiserande omklassificering under förhandlingarna om den elfte versionen av den internationella sjukdomsklassifikationen (ICD-11).

iii)   Kommissionen bör stödja medlemsstaterna när det gäller att utbilda hälso- och sjukvårdspersonal.

iv)   Kommissionen och medlemsstaterna bör bedriva forskning om hälsorelaterade frågor som särskilt rör hbti-personer.

v)   Medlemsstaterna bör beakta hbti-personer i sina nationella planer och strategier på hälsoområdet och se till att hänsyn tas till särskilda hälsofrågor som rör hbti-personer i utbildningsprogram, hälso- och sjukvårdspolitik samt hälsoundersökningar.

vi)   Medlemsstaterna bör införa eller se över rättsliga förfaranden för erkännande av könstillhörighet så att de till fullo respekterar transpersoners rätt till värdighet och fysisk integritet.

F.  Icke-diskriminering i samband med varor och tjänster

i)    Kommissionen bör särskilt fokusera på transpersoners tillgång till varor och tjänster vid övervakningen av genomförandet av direktiv 2004/113/EG om genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster.

G. Särskilda åtgärder beträffande transpersoner och intersexuella

i)    Kommissionen bör se till att könsidentitet är en av de förbjudna grunderna för diskriminering i all framtida lagstiftning, även omarbetningar, på jämställdhetsområdet.

ii)    Kommissionen bör genomgående integrera frågor som rör transpersoner och intersexuella i relevant EU-politik, för att återspegla de principer som antagits inom ramen för jämställdhetsstrategin.

iii)   Medlemsstaterna bör se till att jämställdhetsorgan får information och utbildning om rättigheterna för och frågor som rör transpersoner och intersexuella.

iv)   Kommissionen, medlemsstaterna och de relevanta organen bör ta itu med den nuvarande bristen på kunskap, forskning och relevant lagstiftning beträffande intersexuellas mänskliga rättigheter.

H. Medborgarskap, familj och fri rörlighet

i)    Kommissionen bör utfärda riktlinjer för att säkerställa att direktiv 2004/38/EG om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och direktiv 2003/86/EG om rätt till familjeåterförening genomförs på ett sådant sätt att man garanterar respekten för alla typer av familjer som är rättsligt erkända som sådana enligt medlemsstaternas nationella lagstiftning.

ii)    Kommissionen bör först och främst lägga fram förslag om ömsesidigt erkännande av verkningarna av alla civilståndshandlingar inom EU, inklusive registrerade partnerskap, äktenskap och rättsligt erkännande av könstillhörighet, för att minska diskriminerande rättsliga och administrativa hinder för medborgare och deras familjer som utövar sin rätt till fri rörlighet.

iii)   Kommissionen och medlemsstaterna bör undersöka om befintliga restriktioner för ändring av civilstånd och identitetshandlingar för transpersoner begränsar deras möjlighet att utöva rätten till fri rörlighet.

iv)   Medlemsstater som har antagit lagstiftning om samboförhållanden, registrerade partnerskap eller äktenskap för samkönade par bör erkänna liknande bestämmelser som antagits av andra medlemsstater.

I.   Mötes- och yttrandefrihet

i)    Medlemsstaterna bör säkerställa att yttrande- och mötesfriheten garanteras, särskilt med avseende på prideparader och liknande evenemang, genom att se till att evenemangen sker i enlighet med lagen och genom att garantera deltagarna ett effektivt skydd.

ii)    Medlemsstaterna bör avstå från att anta och ompröva befintliga lagar som begränsar yttrandefriheten i fråga om sexuell läggning och könsidentitet.

iii)   Kommissionen och rådet bör notera att medlemsstater som antar lagar för att begränsa yttrandefriheten i fråga om sexuell läggning och könsidentitet handlar i strid med de värden som ligger till grund för Europeiska unionen, och de bör således agera i enlighet med detta.

J.  Hatpropaganda och hatbrott

i)    Kommissionen bör övervaka och bistå medlemsstaterna i frågor som rör sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck vid genomförandet av direktiv 2012/29/EU om fastställande av miniminormer för brottsoffers rättigheter och för stöd till och skydd av dem, särskilt när det gäller brott som begåtts med diskriminerande motiv som kan ha koppling till brottsoffrens personliga egenskaper.

ii)    Kommissionen bör föreslå en omarbetning av rådets rambeslut om bekämpande av vissa former av och uttryck för rasism och främlingsfientlighet enligt strafflagstiftningen, genom att inkludera andra former av hatbrott och uppvigling till hat, även på grund av sexuell läggning och könsidentitet.

iii)   Kommissionen bör tillsammans med berörda organ underlätta medlemsstaternas utbyte av god praxis i fråga om utbildning av polis, rättsliga myndigheter, domare och brottsofferorganisationer.

iv)   Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter bör hjälpa medlemsstaterna att förbättra inhämtningen av jämförbara uppgifter om hatbrott av homofobisk och transfobisk karaktär.

v)   Medlemsstaterna bör registrera och utreda hatbrott mot hbti-personer och anta strafflagstiftning som förbjuder uppvigling till hat på grund av sexuell läggning och könsidentitet.

K. Asyl

i)    Kommissionen bör tillsammans med Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo) och berörda organ och inom ramen för EU:s befintliga lagstiftning och rättspraxis inkludera specifika frågor med koppling till sexuell läggning och könsidentitet vid genomförandet och övervakningen av asyllagstiftningen, däribland direktiv 2013/32/EU om gemensamma förfaranden för att bevilja och återkalla internationellt skydd och direktiv 2011/95/EU om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd.

ii)    Kommissionen och medlemsstaterna bör tillsammans med berörda organ se till att personer som arbetar med asylfrågor, däribland intervjuare och tolkar, får lämplig utbildning – inklusive sådan utbildning som redan erbjuds – i frågor som specifikt rör hbti-personer.

iii)   Kommissionen och medlemsstaterna bör, tillsammans med Easo och i samarbete med Europeiska utrikestjänsten, se till att hbti-personers rättsliga och sociala situation i ursprungsländerna dokumenteras systematiskt och att sådana uppgifter finns tillgängliga för dem som fattar beslut i asylärenden som en del av informationen om ursprungsländer.

L.  Utvidgning och externa åtgärder

i)    Kommissionen bör fortsätta sin nuvarande övervakning av frågor som rör sexuell läggning och könsidentitet i anslutningsländer.

ii)    Kommissionen, Europeiska utrikestjänsten, EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter och medlemsstaterna bör systematiskt tillämpa rådets riktlinjer för främjandet och skyddet av de mänskliga rättigheterna för hbti-personer och tillämpa en gemensam ståndpunkt i sina reaktioner på kränkningar av dessa rättigheter.

iii)   Kommissionen och Europeiska utrikestjänsten bör ge Easo och medlemsstaterna information som de erhållit från EU:s delegationer om hbti-personers situation i tredjeländer.

5.   Europaparlamentet framhåller att denna övergripande strategi måste respektera Europeiska unionens behörighet liksom EU-organens och medlemsstaternas behörighet.

o

o   o

6.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska unionens råd, Europeiska kommissionen, Europeiska utrikestjänsten, medlemsstaternas regeringar och parlament, samtliga organ som nämns i denna resolution samt Europarådet.

• [1]  EUT C 241 E, 8.10.2009, s. 68.
• [2]  Antagna texter, P7_TA(2012)0222.
• [3]  Antagna texter, P7_TA(2012)0500.
• [4]  Antagna texter, P7_TA(2013)0090.
• [5]  Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Kroatien, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Sverige och Österrike.
• [6]  Belgien, Frankrike, Förenade kungariket, Italien, Kroatien, Malta, Nederländerna, Portugal, Spanien och Tyskland.

MOTIVERING

Europeiska unionen är ålagd att bekämpa all diskriminering vid utformningen och genomförandet av sin verksamhet (artikel 10 i EUF-fördraget). Denna skyldighet fullgörs genom befintliga övergripande strategier för att bekämpa diskriminering på grund av kön (genom strategin för jämställdhet 2010–2015), funktionsnedsättning (genom EU:s handikappstrategi 2010–2020) och tillhörighet till den romska befolkningen (genom EU-ramen för nationella strategier för integrering av romer fram till 2020).

Europaparlamentet anser att det krävs ett sådant övergripande politiskt instrument även för att bekämpa diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet. Sedan januari 2011 har parlamentet framfört denna begäran tio gånger i olika resolutioner och uppmanat kommissionen att utarbeta en färdplan mot homofobi och diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet. Detta betänkande innehåller ett förslag till skiss till en sådan övergripande strategi.

Det finns tre starka rättsliga, politiska och strategiska motiv för en sådan färdplan. I rättsligt hänseende är Europeiska unionen skyldig att bekämpa diskriminering vid utformningen och genomförandet av sin politik och verksamhet (artikel 10 i EUF-fördraget) och den måste förbjuda all diskriminering (artikel 21 i stadgan om grundläggande rättigheter). Detta rättsliga krav uppfylls redan genom övergripande strategier på området för jämställdhet, funktionshinder och romernas integrering i samhället – nu måste det även uppfyllas när det gäller diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet.

I politiskt hänseende finns det stöd inom såväl Europaparlamentet som medlemsstaterna, varav elva efterlyste en sådan färdplan i maj 2013. Kommissionen har svarat att åtgärder redan har vidtagits för att säkra likabehandling på grundval av sexuell läggning och könsidentitet, men dessa åtgärder är undermåliga i jämförelse med den övergripande strategi som andra grupper åtnjuter. Dessutom antar allt fler medlemsstater liknande planer på nationell nivå (Belgien, Frankrike, Förenade kungariket, Italien och Nederländerna samt att diskussioner pågår i Lettland), som en del av bredare nationella jämställdhetsplaner (Kroatien, Portugal) eller på regional nivå (Belgien, Spanien, Tyskland).

Slutligen finns det politiska uppgifter som visar att en sådan färdplan är nödvändig. FRA:s enkätundersökning om hbt-personer, som offentliggjordes 2013, visar att 47 procent av hbt-personerna hade känt sig diskriminerade eller trakasserade under det föregående året. Risken att bli diskriminerad var störst bland lesbiska (55 procent), ungdomar (57 procent) och fattigare hbt-personer (52 procent). 26 procent hade blivit angripna eller hotade med våld på grund av sin sexuella läggning eller könsidentitet (bland transpersoner var denna siffra 35 procent ). Endast 10 procent hade vågat rapportera diskrimineringen till polisen, och endast 22 procent hade anmält våld eller trakasserier. 32 procent hade diskriminerats på bostadsmarknaden, i samband med utbildning eller när de velat ha tillgång till sjuk- och hälsovård, varor eller tjänster, och 20 procent hade blivit diskriminerade i samband med anställning eller arbete (bland transpersoner var denna siffra 29 procent).

YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (6.12.2013)

till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

över EU:s färdplan mot homofobi och diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet
(2013/2183(INI))

Föredragande: Minodora Cliveti

FÖRSLAG

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A. Enligt rättspraxis definieras diskriminering mot transpersoner inom ramen för jämställdhetslagstiftningen, men uppfattas som att vara upphovet till en folkrörelse, och i fråga om det civila samhällets organisationer tillhör transpersonerna inte jämställdhetsrörelsen, utan hbti-rörelsen (homosexuella, bisexuella, transpersoner och intersexuella).

B.  Transpersoner utsätts för allvarlig diskriminering på grund av kön, både på arbetsmarknaden och i andra sammanhang. I många medlemsstater finns inte några tillgängliga organisationer som arbetar med jämställdhet eller som ägnar sig åt att bekämpa diskriminering på grund av kön eller hantera enskilda klagomål om diskriminering på grund av kön, eller så har sådana organisationer inte den information och de färdigheter som behövs för att värna deras intressen eller hantera deras klagomål och de som ingår i den rättsliga kedjan har inte den utrustning eller information som krävs för att hantera ärenden där transpersoner har utsatts för diskriminering på grund av kön.

1.  Europaparlamentet är oroat över att transpersoners rättigheter och intressen inte behandlas ordentligt av vare sig det civila samhällets organisationer eller de jämlikhetsorgan som arbetar med jämställdhetsfrågor. Medlemsstaterna uppmanas att ge statligt finansierade organisationer i det civila samhället och jämlikhetsorgan särskilda uppdrag för att bekämpa diskriminering av transpersoner och att se till att de som ingår i den rättsliga kedjan har den utrustning och information som behövs för att hantera klagomål från transpersoner som utsatts för diskriminering på grund av kön.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och parlamentsutskotten att integrera frågor rörande transpersoner i sitt arbete på områden såsom medborgerliga rättigheter, hälso- och sjukvård, utbildning och anställning.

3.  Europaparlamentet framhåller behovet av att följa och säkerställa principen om jämlikhet mellan människor, oavsett deras kön, könsidentitet och könsuttryck, ras eller sexuella läggning.

4.  Europaparlamentet framhåller att intersexuella ofta inte uppmärksammas i vare sig europeisk eller nationell lagstiftning och att det råder brist på kunskap och forskning på detta område. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang ansträngningar för att påskynda arbetet med att få jämställdhetslagstiftningen att fungera, inte minst när det gäller könsidentitet.

5.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att hbti-personer inte utsätts för homofobiska, hatiska uttalanden och homofobiskt våld och att samkönade par åtnjuter samma respekt, värdighet och skydd som det övriga samhället. Allmänhetens har ofta en negativ uppfattning om hbti-personer, och här har medierna en viktig roll att spela för att eliminera sådana uppfattningar. Det måste anordnas informationskampanjer på nationell nivå och på EU-nivå rörande hbti-personers rättigheter.

6.  Europaparlamentet betonar att lesbiska ofta utsätts för diskriminering på flera grunder (både för att de är kvinnor och för att de är lesbiska) och att åtgärder för hbti-personers jämlikhet måste vidtas tillsammans med åtgärder för kvinnors och flickors jämställdhet för att man ska uppnå jämlikhet, icke-diskriminering och ett liv fritt från våld för lesbiska.

7.  Europaparlamentet uppmärksammar behovet av att främja politik och praxis som syftar till att bekämpa diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet, och att verka för politik som främjar mångfald på arbetsplatsen. Dessutom behövs initiativ som uppmuntrar en full integrering och respekt på arbetsplatsen för de hbti-personer som är anställda där.

8.  Europaparlamentet framhåller att reproduktiva val och fertilitetstjänster bör tillhandahållas hbt-personer under icke-diskriminerande former.

9.  Europaparlamentet understryker att sexualundervisningen måste inbegripa icke-diskriminerande information och förmedla en positiv bild av hbti-personer i syfte att effektivt stödja och skydda unga hbti-personers rättigheter.

10. Europaparlamentet understryker att man i samband med allmän och yrkesinriktad utbildning för socialarbetare och hälso- och sjukvårdspersonal, genom att utarbeta särskilda program som ingår i de relevanta läroplanerna, måste framhålla vikten av respekt för hbti-personers värdighet och för deras särskilda behov och val när det gäller hälso- och sjukvård.

11. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att i synnerhet transpersoner verkligen har tillgång till lämpliga könsbytestjänster, inklusive psykologisk, endokrinologisk och kirurgisk expertis på området hälso- och sjukvård för transpersoner, utan att det ställs orimliga krav på dem.

12. Europaparlamentet fördömer tvångssterilisering av transpersoner, vilket fortfarande förekommer i vissa medlemsstater, och efterlyser ett omedelbart stopp på denna kränkning av de mänskliga rättigheterna.

13. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder för att främja respekten för och integreringen av hbti-personer i skolorna och för att sprida objektiva kunskaper i frågor som rör sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck i skolorna och i andra utbildningssammanhang. Parlamentet uttrycker sin oro över att unga hbti-personer och de som uppfattas som hbti-personer löper större risk att utsättas för mobbning. Parlamentet betonar att det bör skapas en säker miljö för alla ungdomar, oavsett deras kön, ras eller sexuella läggning.

14. Europaparlamentet understryker vikten av att erkänna hbti-personers medborgerliga rättigheter, utan diskriminering på grund av deras sexuella läggning eller könsidentitet. Medlemsstaterna uppmanas med kraft att i enlighet med EU-bestämmelserna erkänna alla former av äktenskap, partnerskap och föräldraskap som avtalats någon annanstans av personer som bor eller arbetar inom deras gränser, och uppmanar kommissionen att vidta åtgärder mot de medlemsstater som inte följer bestämmelserna.

15. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att överväga olika sätt att anpassa sin familjelagstiftning till dagens förändrade familjemönster och familjekonstellationer och att inbegripa möjligheten för barn att ha fler än två föräldrar (eller vårdnadshavare) eftersom det skulle möjliggöra ett ökat erkännande av regnbågsfamiljer och hbt-familjer, samt för ombildade familjer.

16. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att garantera att ensamstående kvinnor och lesbiska kvinnor har tillgång till fertilitetsbehandling och assisterad befruktning.

17. Europaparlamentet understryker vikten av att yttrandefriheten respekteras i praktiken genom en säkrad möjlighet att motta och sprida information om frågor som rör sexuell läggning och könsidentitet genom alla uttryckssätt, inklusive press, publikationer, muntliga och skriftliga uttalanden, konst och media. Parlamentet betonar att alla hbti-personers föreningsfrihet och rätt att delta i fredliga sammankomster måste respekteras. De lokala och regionala myndigheterna bör därför underlätta hbti-organisationers arbete med att anordna evenemang såsom Prideparader, eftersom de kan öka allmänhetens medvetenhet om hbti-frågor och ge hbti-personer större egenmakt.

18. Europaparlamentet framhåller den betydande bristen på uppgifter och forskning om de problem som hbti-personer möter, problemens omfattning och de sätt på vilka dessa problem hanteras. Sådan information är av avgörande betydelse för att man ska kunna utarbeta en lämplig politik och fastställa prioriterade åtgärder. EU och medlemsstaterna uppmanas att ta itu med dessa problem och agera i enlighet med detta.

19. Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att se till att det görs en insamling och analys av relevanta kvantitativa uppgifter i form av regelbundna undersökningar om utbredningen av misshandel och diskriminering mot hbti-personer.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	5.12.2013
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	11 4 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Edit Bauer, Marije Cornelissen, Edite Estrela, Mikael Gustafsson, Mary Honeyball, Lívia Járóka, Astrid Lulling, Elisabeth Morin-Chartier, Raül Romeva i Rueda, Marc Tarabella, Britta Thomsen, Marina Yannakoudakis, Inês Cristina Zuber
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Izaskun Bilbao Barandica, Minodora Cliveti

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	17.12.2013
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	40 2 6
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Jan Philipp Albrecht, Edit Bauer, Arkadiusz Tomasz Bratkowski, Philip Claeys, Carlos Coelho, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Ioan Enciu, Tanja Fajon, Monika Flašíková Beňová, Kinga Gál, Kinga Göncz, Sylvie Guillaume, Anna Hedh, Salvatore Iacolino, Lívia Járóka, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Timothy Kirkhope, Baroness Sarah Ludford, Monica Luisa Macovei, Svetoslav Hristov Malinov, Véronique Mathieu Houillon, Anthea McIntyre, Nuno Melo, Roberta Metsola, Claude Moraes, Georgios Papanikolaou, Carmen Romero López, Judith Sargentini, Birgit Sippel, Csaba Sógor, Renate Sommer, Nils Torvalds, Wim van de Camp, Axel Voss, Renate Weber, Auke Zijlstra
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Cornelis de Jong, Mariya Gabriel, Ana Gomes, Wolfgang Kreissl-Dörfler, Jean Lambert, Ulrike Lunacek, Jan Mulder, Raül Romeva i Rueda, Salvador Sedó i Alabart, Marie-Christine Vergiat, Janusz Wojciechowski
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	Leonardo Domenici