Betänkande - A8-0045/2019Betänkande
A8-0045/2019

BETÄNKANDE om genomförandet av direktiv 2009/128/EG om en hållbar användning av bekämpningsmedel

30.1.2019 - (2017/2284(INI))

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
Föredragande: Jytte Guteland
Föredragande av yttrande (*):
Sofia Ribeiro, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling
(*) Förfarande med associerat utskott – artikel 54 i arbetsordningen


Förfarande : 2017/2284(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
A8-0045/2019
Ingivna texter :
A8-0045/2019
Antagna texter :

MOTIVERING – BAKGRUND OCH SLUTSATSER

Bakgrund

Det sjunde miljöhandlingsprogrammet har som målsättning att användningen av växtskyddsmedel år 2020 inte ska ha några skadliga effekter på människors hälsa eller någon oacceptabel inverkan på miljön, och att sådana medel bör användas på ett hållbart sätt.

Användningen av bekämpningsmedel har stor betydelse för Europas jordbruksproduktion genom att upprätthålla sunda växter och förhindra att de angrips av sjukdom eller skadedjur. Bekämpningsmedel som används på grödor kan dock tränga in i jorden och ytvattnet via urlakning och avrinning, och kan tränga in i grundvattnet och riskera att skada icke-målarter, både i land- och vattenekosystem. Detta påverkar hur livsmiljöer fungerar och bidrar till förlust av biologisk mångfald, inklusive stora minskningar av insektspopulationer. Det påverkar även jordmånsbildning och jordsammansättning samt tillhandahållande av rent dricksvatten. Rester av bekämpningsmedel i livsmedel kan även medföra hälsorisker för människor medan rester i djurfoder kan utgöra en risk för djurens hälsa och bli en del av livsmedelskedjan. Man har uttryckt särskild oro över hälsoeffekterna för de människor som exponeras för bekämpningsmedel med hormonstörande ämnen och kostnader i samband med människors hälsa. Andra farhågor vad gäller människors hälsa handlar om neurotoxicitet som förknippas med bland annat insekticider och biocider som kan påverka hjärnfunktionen, särskilt om exponeringen sker under fosterutvecklingen.

Vårt nuvarande beroende av bekämpningsmedel som den primära metoden för att bekämpa skadedjur är absolut inte förenlig med hållbart jordbruk eftersom långvarig användning av bekämpningsmedel ofta leder till resistens hos skadedjuren. De har även den negativa effekten att nyttiga organismer som spelar en viktig roll för att förebygga skadedjur dör, vilket ofta leder till utbrott av sekundära skadedjur. Båda dessa faktorer kan leda till ökad användning av bekämpningsmedel, och på så sätt skapa en negativ spiral. Bekämpningsmedlen förstör dessutom den biologiska mångfalden på landsbygden och utarmar den jordbruksmark som är en förutsättning för en hållbar livsmedelsproduktion. I den senaste rapporten från kommissionen om statistik om bekämpningsmedel[1] erkänner man att bekämpningsmedel orsakar utsläpp och har en direkt inverkan på biologisk mångfald, vattendrag och jordmåner. I 2017 års rapport från FN:s särskilda rapportör om rätten till mat[2] betonas bekämpningsmedlens skadliga inverkan på mänskliga rättigheter, människors hälsa (arbetstagare, deras familjer, andra närvarande personer, boende och konsumenter) och miljön. Rapporten visar även att intensivt jordbruk baserat på användning av bekämpningsmedel inte har bidragit till att minska hungern i världen, utan istället till att öka livsmedelskonsumtionen och livsmedelsavfallet i industrialiserade länder.

Användningen av bekämpningsmedel har ökat stadigt i Europa sedan 1996 och trots mycket diskussioner om jordbrukets hållbarhet och trots att bekämpningsmedel som kan användas i små doser har introducerats på marknaden har den genomsnittliga användningen inte minskat under de senaste åren. År 2015 uppgick den totala årliga försäljningen i EU till 400 000 ton bekämpningsmedel varav den stora merparten användes i jordbrukssektorn.

Direktivets genomförande

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG om hållbar användning av bekämpningsmedel föreskriver en rad åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel i EU genom att minska riskerna och konsekvenserna för människors hälsa och miljön och genom att främja användningen av integrerat växtskydd samt av alternativa strategier eller tekniker, såsom icke-kemiska alternativ till bekämpningsmedel.

Artikel 4 i direktivet ålägger medlemsstaterna att anta nationella handlingsplaner med kvantitativa mål, riktmärken, åtgärder och tidtabeller för att minska riskerna med och konsekvenserna av användningen av bekämpningsmedel, och uppmuntra utvecklingen och införandet av integrerat växtskydd och alternativa strategier eller tekniker för att minska beroendet av bekämpningsmedel. Dessutom ska de nationella handlingsplanerna innehålla indikatorer för att övervaka användningen av växtskyddsmedel som innehåller särskilt farliga verksamma ämnen, i synnerhet om det finns andra alternativ. Medlemsstaterna ska i sina nationella handlingsplaner beskriva hur de kommer att genomföra de åtgärder som avses i artiklarna 5–15 i direktivet.

Den 10 oktober 2017 offentliggjorde kommissionen sin rapport om medlemsstaternas nationella handlingsplaner och om framstegen med genomförandet av direktiv 2009/128/EG om en hållbar användning av bekämpningsmedel, i enlighet med de rapporteringskrav som avses i artiklarna 4.3 och 16 i direktivet.

Föredraganden välkomnar kommissionens utvärderingsrapport, men uttrycker samtidigt djup oro över det bristfälliga genomförandet av direktivets bestämmelser som en majoritet av medlemsstaterna har gjort sig skyldiga till. Det är uppenbart att vissa framsteg har gjorts när det gäller att kontrollera besprutningsutrustning och utveckla utbildningskurser i och certifieringssystem för bästa praxis för besprutning, men mycket lite har gjorts för att främja användningen av alternativa tekniker, vilket är en förutsättning för att beroendet av bekämpningsmedel, verkligen ska minska. Enligt Europeiska miljöbyrån har efterfrågan på bekämpningsmedel i EU varit näst intill oförändrad under de senaste åren[3], vilket kan indikera att de miljö- och hälsorisker som bekämpningsmedlen medför har varit konstanta, trots att nationella handlingsplaner har genomförts i enlighet med direktivet om en hållbar användning av bekämpningsmedel.

Det är 21 medlemsstater som har rapporterat att de har mål för att minska riskerna i samband med bekämpningsmedel och nio medlemsstater har mål för att minska användningen av bekämpningsmedel medan vissa medlemsstater rapporterar att de har mål både för att minska risker och användning. Det är endast fem medlemsstater som har högt uppsatta mätbara mål, varav fyra har mål för att minska riskerna (Belgien, Danmark, Grekland och Tyskland) och en (Frankrike) har ett mål för att minska användningen. Medlemsstaterna är skyldiga att se över sina nationella handlingsplaner minst vart femte år och att uppdatera sina nationella handlingsplaner vid behov, med utgångspunkt i denna översyn. Hittills är det tyvärr bara Frankrike och Litauen som har gjort en översyn och ändrat sina nationella handlingsplaner därefter.

Föredraganden är besviken på de inkonsekventa nationella handlingsplanerna och bristen på kvantitativa mål, riktmärken, mätningar och tidsplaner för olika områden, som är ett krav för att en utvärdering av framstegen ska kunna ske i hela EU. Många nationella handlingsplaner fokuserar på utbildning för användare av bekämpningsmedel eller regler för testutrustning, men saknar information om skydd av specifika ekosystem eller dricksvatten. I de flesta handlingsplanerna beskriver man inte heller hur uppnåendet av dessa mål och riktmärken ska mätas. Många medlemsstater har vidtagit åtgärder för att förhindra att bekämpningsmedel hamnar i vattendrag, bland annat genom ändrad utrustning och ekonomiska incitament för jordbrukare att upprätta buffertzoner för bekämpningsmedel, men dessa zoners täckning är ofta mycket begränsad och ambitionsnivå för målen är för låg.

Föredraganden håller helt med om rapportens huvudsakliga slutsats i vilken medlemsstaterna uppmanas att identifiera övergripande mål och mätbara mål för minskad användning av bekämpningsmedel, och anser att särskild uppmärksamhet bör fästas vid övervakning av miljö- och hälsoskador som orsakas av bekämpningsmedel, förbättrad vattenkvalitet, främjande och upprätthållande av biologisk mångfald och prioritering av principerna för integrerat växtskydd (IPM) i den europeiska jordbrukssektorn. Syftet med integrerat växtskydd är att användningen av bekämpningsmedel och andra interventionsformer ska hållas på en nivå som är ekonomiskt och ekologiskt försvarbar och som minskar eller minimerar risken för människors hälsa och miljön, samtidigt som fysiska, icke-kemiska och hållbara biologiska metoder för att skydda växter och bekämpa skadedjur prioriteras. Medlemsstaterna har tyvärr fortfarande inte omvandlat principerna för integrerat växtskydd till tvingande och bedömningsbara kriterier utan ser främst integrerat växtskydd som ett utbildningsverktyg för jordbrukare, och har ingen metod för att bedöma huruvida principerna om integrerat växtskydd respekteras. Integrerat växtskydd är en av direktivets hörnstenar och det är därför särskilt oroande att medlemsstaterna fortfarande inte har fastställt tydliga mål eller sett till att de genomförts. Integrerat växtskydd har en stor outnyttjad potential som metod för att skydda konsumenter och miljön mot bekämpningsmedlens skadliga effekter, och medlemsstaterna måste absolut börja använda detta verktyg så snart som möjligt genom att ersätta användningen av konventionella bekämpningsmedel samtidigt som de säkerställer att lämpliga incitamentsystem finns på plats om de behövs för att främja användningen av metoder för integrerat växtskydd.

Föredraganden tror starkt på ett hållbart jordbruk som främjar förebyggande, icke-kemiska metoder, biologiska kontroller och lågriskprodukter. Genom att öka alternativen till konventionella produkter, till exempel växtskyddsmedel med låg risk, bidrar man samtidigt till ett hållbart jordbruk och till att utöka jordbrukarens verktyg med flera växtskyddsalternativ. Forskning och innovation kommer att behövas för att utveckla alternativ som skyddar mot aktuella och framtida skadedjur, vilket minskar beroendet av bekämpningsmedel och/eller ger växtskyddsalternativ med lägre riskprofil eller nya verkningssätt.

Föredraganden är övertygad om att det bästa sättet att säkerställa ett fullständigt och seriöst genomförande av direktivet om en hållbar användning av bekämpningsmedel är att se till att direktivets mål i möjligaste mån integreras i EU:s gemensamma jordbrukspolitik i den kommande reformen. Man måste integrera minskningsmål för användning av bekämpningsmedel och andra principer för integrerat växtskydd i genomförandemodellen för den gemensamma jordbrukspolitiken för att nå framsteg i genomförandet av direktivet. Hittills har de positiva och konkreta effekterna av de aktuella miljöanpassningsåtgärderna i den gemensamma jordbrukspolitiken varit få och en garanterad efterlevnad av tvärvillkoren mellan direktivet och en moderniserad gemensam jordbrukspolitik med hållbarhet i fokus kan ge ett verkligt miljövänligt, ekonomiskt hållbart och socialt ansvarsfullt jordbruk i Europa.

Föredraganden vill betona att många bekämpningsmedel misstänks ha eller har visat sig ha en hormonstörande verkan. Trots detta är de allmänt tillgängliga och används överallt i Europa. Dessa ämnen bör så fort som möjligt identifieras enligt nyligen antagna kriterier och bekämpningsmedel som innehåller hormonstörande ämnen bör inte få släppas ut på marknaden.

Slutligen är det enligt föredraganden oroväckande att kommissionen, trots den tydliga skyldigheten enligt artikel 15 i direktivet, inte har tagit fram harmoniserade riskindikatorer som skulle säkerställa att de framsteg som uppnås genom att risker och negativa konsekvenser av bekämpningsmedlen på människors hälsa och miljön minskas, verkligen kan mätas och jämföras i alla medlemsstater.

Slutsatser

Föredraganden är övertygad om att det krävs fler insatser både på EU-nivå och nationell nivå för att säkerställa ett effektivt genomförande av direktivet. Det blir alltmer uppenbart att medborgarna känner en växande oro och vill att jordbrukare ska minska sitt beroende av bekämpningsmedel, vilket också framgår av det senaste framgångsrika medborgarinitiativet om att förbjuda glyfosat, som på mindre än sex månader samlade in över 1,3 miljoner underskrifter från hela Europa.

Kommissionen måste erkänna sin roll som väktare av EU:s lagstiftning och agera mot den uppenbart bristande efterlevnaden i flera medlemsstater. Det är viktigt att kommissionen ingriper då ingenting görs eller då det är oklart vad som görs eller då undantag inte är försvarbara eller går längre än vad som definieras i direktivet. Dessutom bör kommissionens övervakning handla om mer än att bara bedöma efterlevnaden av direktivet och också fokusera på hur allmänt bättre miljöresultat kan uppnås för mark, vatten och biologisk mångfald. Kommissionen måste inleda diskussioner med berörda aktörer och medlemsstater om en utveckling av harmoniserade riskindikatorer för att få till stånd jämförbara och tydliga uppgifter och en tillförlitlig utvärdering av framstegen.

Medlemsstaterna måste ha ett proaktivt förhållningsätt till skyddet av människors hälsa och miljön och fullgöra sina rättsliga åtaganden enligt EU:s lagstiftning samt uppfylla de europeiska medborgarnas förväntningar. Medlemsstaterna bör vidta alla nödvändiga åtgärder för att främja och stimulera växtskydd med liten användning av bekämpningsmedel, och om möjligt prioritera icke-kemiska metoder, så att yrkesmässiga användare av bekämpningsmedel byter till de metoder och produkter som är minst skadliga för människors hälsa och miljön, bland de produkter som finns för samma växtskyddsproblem.

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om genomförandet av direktiv 2009/128/EG om en hållbar användning av bekämpningsmedel

(2017/2284(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel[1],

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 850/2004 av den 29 april 2004 om långlivade organiska föroreningar och om ändring av direktiv 79/117/EEG[2],

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 av den 23 februari 2005 om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung och om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG[3],

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG[4],

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG[5], med beaktande av den bedömning av genomförandet på EU-nivå om förordningen och dess relevanta bilagor som Europaparlamentets utredningstjänst offentliggjorde i april 2018,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) nr 73/2009[6],

–  med beaktande av rådets direktiv 98/24/EG av den 7 april 1998 om skydd av arbetstagares hälsa och säkerhet mot risker som har samband med kemiska agenser i arbetet[7] och Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2004/37/EG om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för carcinogener eller mutagena ämnen i arbetet[8].

–  med beaktande av rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (habitatdirektivet)[9] och Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (fågeldirektivet)[10].

–  med beaktande av rådets direktiv 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten[11],

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område[12],

–  med beaktande av kommissionens direktiv 2009/90/EG av den 31 juli 2009 om bestämmelser, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG, om tekniska specifikationer och standardmetoder för kemisk analys och övervakning av vattenstatus[13],

–  med beaktande av antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/127/EG av den 21 oktober 2009 om ändring av direktiv 2006/42/EG avseende maskiner för applicering av bekämpningsmedel[14],

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/39/EU av den 12 augusti 2013 om ändring av direktiven 2000/60/EG och 2008/105/EG vad gäller prioriterade ämnen på vattenpolitikens område[15],

–  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 (COM(2018)0392),

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument om jordbruk och hållbar vattenförvaltning i EU (SWD(2017)0153),

–  med beaktande av meddelandet av den 12 juli 20067 från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén – Temainriktad strategi för hållbar användning av bekämpningsmedel (COM(2006)0373) (SEC(2006)0894) (SEC(2006)0895) (SEC(2006)0914)[16],

–  med beaktande av sin resolution av den 7 juni 2016 om förbättrad innovation och ekonomisk utveckling i framtidens jordbruksdrift i EU[17],

–  med beaktande av sin resolution av den 7 juni 2016 om tekniska lösningar för ett hållbart jordbruk i EU[18],

–  med beaktande av sin resolution av den 15 februari 2017 om bekämpningsmedel med låg risk och biologiskt ursprung[19],

–  med beaktande av sin resolution av den 24 oktober 2017 om utkastet till kommissionens genomförandeförordning om förnyelse av godkännandet av det verksamma ämnet glyfosat i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden, och om ändring av bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 540/2011[20],

–  med beaktande av sin resolution av den 1 mars 2018 om möjligheter och utmaningar för biodlingssektorn i EU[21],

–  med beaktande av sin resolution av den 13 september 2018 om genomförandet av förordning (EG) nr 1107/2009 om växtskyddsmedel[22],

–  med beaktande av den Europaparlamentets pågående genomförandebedömning av direktiv 2009/128/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel och den rapport som offentliggjordes av Europaparlamentets utredningsavdelning (EPRS) den 15 oktober 2018,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1185/2009 av den 25 november 2009 om statistik om bekämpningsmedel[23] och av rapporten från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av den förordningen (COM(2017)0109),

–  med beaktande av kommissionens rapport till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1185/2009 av den 25 november 2009 om statistik om bekämpningsmedel (COM(2017)0109),

–  med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport från 2014, Integrering av EU:s vattenpolitikmål i den gemensamma jordbrukspolitiken: delvis en framgång,

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 10 oktober 2017 om medlemsstaternas nationella handlingsplaner och om framstegen med genomförandet av direktiv 2009/128/EG om en hållbar användning av bekämpningsmedel (COM(2017)0587),

–  med beaktande av översiktsrapporten från oktober 2017 från kommissionens generaldirektorat för hälsa och livsmedelssäkerhet (GD SANTE) om genomförandet av medlemsstaternas åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel enligt direktiv 2009/128/EG[24],

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 22 november 2016 Nästa steg för en hållbar europeisk framtid: EU-åtgärder för hållbarhet (COM(2016)0739),

–  med beaktande av det sjunde miljöhandlingsprogrammet[25],

–  med beaktande av 2017 års rapport från FN:s särskilda rapportör om rätten till mat som har utarbetats i enlighet med resolutionerna 6/2, 31/10 och 32/8[26] från FN:s råd för mänskliga rättigheter,

–  med beaktande av den genomförandeplan för ökad tillgång till växtskyddsmedel med låg risk och ett snabbare införande i medlemsstaterna av ett integrerat växtskydd som expertgruppen för hållbart växtskydd utarbetat och som rådet antog den 28 juni 2016[27],

–  med beaktande av resolutionen från Frankrikes senat av den 19 maj 2017 om att begränsa användningen av bekämpningsmedel i EU[28],

–  med beaktande av den vetenskapliga studien av den 18 oktober 2017 om biomassan för flygande insekter[29],

–  med beaktade av artikel 52 i arbetsordningen och artikel 1.1 e och bilaga 3 i talmanskonferensens beslut av den 12 december 2002 om förfarandet för beviljande av tillstånd att utarbeta initiativbetänkanden,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och yttrandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A8–0045/2018), och av följande skäl:

A.  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG om hållbar användning av bekämpningsmedel (härefter direktivet) fastställer flera åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel genom att minska de risker och konsekvenser som användningen av bekämpningsmedel innebär för människors hälsa och miljön, och genom att främja användningen av integrerat växtskydd och andra alternativa strategier eller tekniker för växtskydd såsom icke-kemiska alternativ och växtskyddsmedel med låg risk enligt definitionen i förordning (EG) nr 1107/2009, med syftet att minska beroendet av bekämpningsmedel och skydda människors och djurs hälsa och miljön.

B.  Direktivet är ett värdefullt verktyg för att säkerställa att miljön, ekosystemen samt människors och djurs hälsa är väl skyddade från farliga ämnen i bekämpningsmedel, samtidigt som man tillhandahåller hållbara och ekologiska lösningar för fler och mer varierade verktyg för att sätta stopp för och förhindra skördeförluster orsakade av skadedjur, sjukdomar, ogräs och invasiva främmande arter, och bekämpa uppkomsten av patogenresistens. Ett fullständigt och heltäckande genomförande av direktivet är en förutsättning för att uppnå en hög skyddsnivå och åstadkomma en övergång till hållbart jordbruk, en produktion av säkra och hälsosamma livsmedel och en giftfri miljö som säkerställer en hög skyddsnivå för människors och djurs hälsa.

C.  Direktivet ska läsas tillsammans med de andra två viktiga lagstiftningsinstrumenten som täcker ett bekämpningsmedels hela livscykel, från dess utsläppande på marknaden (förordning (EG) nr 1107/2009) till fastställandet av gränsvärden för bekämpningsmedelsrester (förordning /EG) nr 396/2005). Det är därför omöjligt att nå direktivets mål att skydda människors hälsa och miljön från de risker som förknippas med användningen av bekämpningsmedel utan att genomföra och verkställa hela ”bekämpningsmedelspaketet” fullt ut.

D.  Kommissionens och medlemsstaternas nuvarande praxis när det gäller godkännande av verksamma ämnen och växtskyddsmedel är inte förenlig med målen för och syftet med direktivet. Denna nuvarande praxis är ett hinder för att uppnå högsta möjliga skyddsnivå och åstadkomma en övergång till en hållbar jordbrukssektor och en giftfri miljö.

E.  De tillgängliga uppgifterna visar tydligt att genomförandet av direktivet inte är tillräckligt anpassat till relevant EU-politik på området för bekämpningsmedel, jordbruk och hållbar utveckling, framför allt men inte enbart till den gemensamma jordbrukspolitiken och förordningen om växtskyddsmedel. Direktivet, i kombination med relaterade åtgärder på EU-nivå, har stor potential att ytterligare förbättra och ge mervärde åt nationella insatser och åtgärder i jordbrukssektorn och att stärka skyddet för miljön och människors hälsa.

F.  Det nuvarande regelverket, inbegripet datakraven, utformades för att bedöma och hantera kemiska växtskyddsmedel och passar därför dåligt för biologiska verksamma ämnen och produkter med låg risk. Detta dåligt anpassade regelverk gör att marknadsinträdet för biologiska växtskyddsmedel med låg risk kraftigt försenas, och ofta avskräcker sökande. Detta hindrar innovation och hämmar konkurrenskraften för EU:s jordbruk. Det leder också till att mer än 60 verksamma ämnen, som enligt kommissionen bör bytas ut, inte ersätts på grund av att det saknas säkrare alternativ, inbegripet biologiska verksamma ämnen med låg risk.

G.  Det råder brist på växtskyddsmedel med låg risk, även biologiska sådana. Av sammanlagt nästan 500 tillgängliga ämnen på EU-marknaden är det endast 13, varav 12 är biologiska, som godkänts som verksamma ämnen med låg risk. Det bristfälliga genomförandet av direktivet har skapat orättvisa villkor i Europa, med olika nationell praxis som hindrar hållbara alternativ på marknaden från att användas på bästa sätt. Den här situationen har gjort det svårt för alternativa icke-kemiska lågriskprodukter att i tillräcklig utsträckning ta sig in på EU-marknaden, vilket gör dem mindre attraktiva för jordbrukare som i stället kanske väljer mer kostnadseffektiva alternativ på kort sikt. Bristen på växtskyddsmedel med låg risk, inbegripet biologiska sådana, hindrar utvecklingen och genomförandet av integrerat växtskydd.

H.  Ekologiskt jordbruk spelar en viktig roll som system med liten användning av bekämpningsmedel och bör uppmuntras mer.

I.  Det finns alltfler belägg för att Europas insektspopulation drastiskt minskar, vilket kopplas till den nuvarande nivån av användning av bekämpningsmedel. Det har konstaterats att antalet insekter har minskat markant, vilket har negativa effekter på hela ekosystemet och den biologiska mångfalden, men också på jordbrukssektorn och dess framtida ekonomiska tillstånd och produktion.

J.  EU står för närvarande vid ett vägskäl som kommer att avgöra jordbrukssektorns framtid och unionens möjligheter att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel, framför allt genom reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken ger stora möjligheter att bättre samordna och harmonisera politiken samt genomföra direktivet, och att underlätta övergången till mer miljömässigt hållbara jordbruksmetoder.

K.  Användningen av konventionella växtskyddsmedel diskuteras alltmer offentligt på grund av de potentiella riskerna för människors och djurs hälsa och miljön.

L.  Det är viktigt att främja utvecklingen av alternativa förfaranden eller tekniker för att minska beroendet av konventionella bekämpningsmedel och hantera den ökande resistensen mot konventionella växtskyddsmedel.

M.  Enligt förordning (EG) nr 1107/2009 är rådet skyldigt att säkerställa att de föreskrivna verksamhetskrav som avses i bilaga III till rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare[30] införlivar principerna för integrerat växtskydd, inklusive god växtskyddssed och icke-kemiska metoder för växtskydd, skadedjursbekämpning och odling.

N.  Genomförandet av integrerat växtskydd är obligatoriskt i EU, i enlighet med direktivet. Medlemsstaterna och de lokala myndigheterna bör lägga större vikt vid en hållbar användning av bekämpningsmedel, inklusive alternativa växtskyddsmedel med låg risk.

O.  En ”hållbar användning” av bekämpningsmedel kan inte uppnås utan att hänsyn tas till människors exponering för kombinationer av verksamma ämnen och tillsatsämnen, samt deras kumulativa och eventuella sammanlagda effekter och synergieffekter på människors hälsa.

Viktiga slutsatser

1.  Europaparlamentet påminner om de specifika målen i den temainriktade strategin för hållbar användning av bekämpningsmedel, till exempel minimeringen av faror och risker för hälsan och miljön till följd av användningen av bekämpningsmedel; förbättrade kontroller av användningen och spridningen av bekämpningsmedel; minskade halter av skadliga verksamma ämnen, bland annat genom att de farligaste ämnena ersätts med säkrare (även icke-kemiska) alternativ; incitament för odling där mycket lite eller inget bekämpningsmedel behövs, och inrättande av ett öppet system för att rapportera och övervaka framsteg när det gäller att uppfylla strategins mål, inklusive genom utarbetande av lämpliga indikatorer.

2.  Europaparlamentet anser att man måste utvärdera genomförandet av direktivet tillsammans med EU:s övergripande politik för bekämpningsmedel, däribland bestämmelserna i förordningen om växtskyddsmedel, i förordning (EU) nr 528/2012 (förordningen om biocidprodukter)[31], i förordningen om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester och i förordning (EG) nr 178/2002 (den allmänna livsmedelslagstiftningen)[32].

3.  Europaparlamentet beklagar att trots de ansträngningar som gjorts räcker inte medlemsstaternas genomförande av direktivet generellt sett för att uppfylla direktivets huvudsakliga mål och utnyttja dess fulla potential och minska de allmänna risker som orsakas av bekämpningsmedel samtidigt som också beroendet av bekämpningsmedel minskas, för att främja övergången till ekologiskt hållbara och säkra växtskyddstekniker och genomföra de välbehövliga förbättringarna av miljön och hälsan som var direktivets egentliga syfte. Parlamentet beklagar att kommissionens rapport om genomförandet av direktivet lämnats in tre år försent.

4.  Europaparlamentet betonar att direktivets genomförande måste vara heltäckande och omfatta alla nödvändiga aspekter och att det inte räcker att genomföra vissa delar men inte andra, för att direktivets övergripande syfte att åstadkomma en hållbar användning av bekämpningsmedel ska uppnås. Parlamentet understryker att genomförandet av metoder för integrerat växtskydd, såsom icke-kemiska alternativ och växtskyddsmedel med låg risk, spelar en särskilt viktig roll i arbetet med att uppnå detta mål.

5.  Europaparlamentet noterar att kommissionen i sin framstegsrapport från 2017 konstaterar att det finns stora brister i medlemsstaternas nationella handlingsplaner, och antyder att vissa länder gör mindre för att skydda miljön och hälsan, vilket kan leda till illojal marknadskonkurrens och undergräva den inre marknaden. Parlamentet förbehåller sig rätten att anmäla de medlemsstater som inte uppfyller kraven till kommissionsledamoten med ansvar för konkurrens.

6.  Europaparlamentet uttrycker oro för att omkring 80 % av medlemsstaternas nationella handlingsplaner saknar specifik information om hur man ska mäta uppnåendet av flera mål och riktmärken, särskilt riktmärken för integrerat växtskydd och skydd av vattenmiljöer. Parlamentet betonar att detta avsevärt komplicerar processen för att mäta medlemsstaternas framsteg när det gäller att uppfylla direktivets huvudsakliga mål och syfte.

7.  Europaparlamentet uttrycker oro över att de nationella handlingsplanerna är inkonsekventa i fastställandet av kvantitativa mål, riktmärken, åtgärder och tidsplaner för olika åtgärdsområden, vilket gör det omöjligt att bedöma de eventuella framsteg som gjorts. Parlamentet beklagar att endast fem nationella handlingsplaner fastställer högt uppsatta mätbara mål, varav fyra avser riskminskning och endast en minskad användning. Parlamentet beklagar att endast elva medlemsstater har tagit fram en reviderad nationell handlingsplan, trots att tidsfristen för översyn löpte ut i slutet av 2017.

8.  Europaparlamentet beklagar det faktum att många medlemsstater inte har satsat tillräckligt på metoder för integrerat växtskydd, baserat på dess åtta principer enligt vilka icke-kemiska alternativ till bekämpningsmedel prioriteras. Parlamentet beklagar att en av de största utmaningarna när det gäller genomförandet av integrerat växtskydd, som utgör grunden för direktivet, verkar vara avsaknaden av lämpliga bekämpningsåtgärder och metoder för att bedöma efterlevnaden i medlemsstaterna samt tydliga regler och vägledning. Parlamentet understryker det faktum att ett omfattande genomförande av integrerat växtskydd är en nyckelåtgärd för att minska beroendet av bekämpningsmedel i ett hållbart jordbruk som är miljövänligt, ekonomiskt hållbart och socialt ansvarsfullt samt bidrar till Europas livsmedelsförsörjning samtidigt som den biologiska mångfalden liksom människors och djurs hälsa stärks, landsbygdsekonomin gynnas och lantbrukarnas kostnader minskas genom att spridningen på marknaden av icke-kemiska alternativ och bekämpningsmedel med låg risk underlättas i de olika europeiska områdena. Parlamentet betonar att ytterligare ekonomiska incitament och utbildningsåtgärder behövs för att öka enskilda jordbruksföretags användning av integrerat växtskydd.

9.  Europaparlamentet anser att integrerat växtskydd utgör ett värdefullt verktyg för jordbrukare i kampen mot skadedjur och sjukdomar och för att de ska få avkastning på sin produktion. Parlamentet konstaterar att det finns ett dubbelt syfte med en ökad användning av integrerat växtskydd, nämligen att stärka skyddet av miljön och den biologiska mångfalden och att sänka kostnaderna för att jordbrukare ska gå över till mer hållbara alternativ och minska användningen av konventionella bekämpningsmedel. Parlamentet anser att det krävs mer insatser för att uppmuntra användningen av integrerat växtskydd genom forskning och medlemsstaternas rådgivande organ. Parlamentet påminner om att integrerat växtskydd kan fylla en viktig funktion när det gäller att minska den mängd och de olika sorters bekämpningsmedel som används.

10.  Europaparlamentet noterar att biologisk bekämpning, i verktygslådan för integrerat växtskydd, handlar om att främja eller införa nyttiga arter som äter upp skadedjursbestånden och på så sätt reglerar dem och håller dem i schack. Parlamentet understryker därför vikten av att använda kemiska bekämpningsmedel som en sista utväg inom integrerat växtskydd efter det att andra fysiska och biologiska metoder har prövats, och att också använda kemiska bekämpningsmedel på ett selektivt och riktat sätt eftersom de skadedjursbekämpande nyttiga arterna annars riskerar att utplånas, vilket innebär att grödorna blir mer sårbara för framtida angrepp.

11.  Europaparlamentet oroas av att mycket få framsteg har gjorts när det gäller att främja och stimulera innovation, utveckling och användning av icke-kemiska lågriskalternativ till konventionella bekämpningsmedel. Parlamentet konstaterar att endast ett fåtal nationella handlingsplaner innehåller incitament för registrering av sådana produkter och metoder. Parlamentet understryker att mindre användningsområden är särskilt sårbara på grund av bristen på relevanta verksamma ämnena.

12.  Europaparlamentet framhåller att en hållbar och ansvarsfull användning av bekämpningsmedel är en förutsättning för godkännande av växtskyddsmedel.

13.  Europaparlamentet beklagar den avsaknad av tillgängliga verksamma ämnen och växtskyddsmedel med låg risk som främst beror på en långdragen process för utvärdering, godkännande och registrering, vilket delvis har att göra med att den kortare tiden för godkännande på 120 dagar för sådana fall sällan uppfylls på medlemsstatsnivå. Parlamentet betonar att den nuvarande situationen inte är förenlig med principerna om att främja och genomföra integrerat växtskydd, och betonar vikten av tillgång till bekämpningsmedel med låg risk, lämplig forskning och utbyte av bästa praxis inom och mellan medlemsstaterna för att fullt ut utnyttja den potential som integrerat växtskydd erbjuder. Parlamentet anser att en snabbare godkännandeprocess skulle stimulera forskare inom industrin att ta fram nya verksamma ämnen med låg risk, inklusive innovativa lågriskämnen, och på så sätt se till att jordbrukarna har tillräckliga växtskyddsverktyg till sitt förfogande och ge dem möjlighet att snabbare övergå till hållbara växtskyddsmedel och effektivisera det integrerade växtskyddet.

14.  Europaparlamentet påminner om att ökad resistens mot bekämpningsmedel leder till ökad användning och ökat beroende. Parlamentet konstaterar att jordbrukarna betalar ett högt pris för en större användning och ett större beroende av bekämpningsmedel, både i form av höga insatskostnader och på grund av förlorad avkastning när jorden utarmas och jordkvaliteten försämras.

15.  Europaparlamentet konstaterar att en ökad tillgång till växtskyddsmedel med låg risk på marknaden skulle minska risken för resistens mot verksamma ämnen liksom de effekter som de växtskyddsmedel som vanligtvis används har på icke-målarter.

16.  Europaparlamentet konstaterar i detta avseende att resistens mot verksamma ämnen i bekämpningsmedel är biologiskt oundvikligt när det gäller skadedjur som snabbt förökar sig och sjukdomar som snabbt sprids, och att detta är ett växande problem. Parlamentet betonar därför att kemiska bekämpningsmedel bör användas selektivt och på ett riktat sätt och som en sista utväg snarare än som ett förstahandsval, och efter det att alla fysiska eller biologiska alternativ prövats. Parlamentet betonar att dessa skadedjursbekämpande nyttiga arter annars riskerar att utplånas och grödorna att bli mer sårbara för framtida angrepp.

17.  Europaparlamentet konstaterar vidare att den största minskningen av mängden bekämpningsmedel sannolikt kommer att ske till följd av systemförändringar som minskar mottagligheten för skadedjursangrepp, främjar strukturell och biologisk mångfald framför monokultur och fortlöpande odling samt minskar skadedjurens resistens mot verksamma ämnen. Parlamentet framhåller därför att man behöver fokusera på att finansiera och integrera agroekologiska metoder som gör hela jordbrukssystemet mer motståndskraftigt mot skadedjur.

18.  Europaparlamentet betonar att den gemensamma jordbrukspolitiken i sin nuvarande form inte i tillräckligt hög grad uppmuntrar och ger incitament till en minskning av jordbrukens beroende av bekämpningsmedel och till en användning av ekologisk produktionsteknik. Parlamentet anser att det behövs specifika politiska instrument i den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2020 för att få jordbrukare att förändra sin användning av bekämpningsmedel.

19.  Europaparlamentet beklagar att kommissionens förslag om den nya gemensamma jordbrukspolitiken efter 2020 inte införlivar principen om integrerat växtskydd i de verksamhetskrav som avses i bilaga III till detta förslag. Parlamentet understryker att bristen på samordning mellan direktivet och den nya modellen för den gemensamma jordbrukspolitiken kommer att göra att det i praktiken blir svårare att minska beroendet av bekämpningsmedel.

20.  Europaparlamentet konstaterar att de flesta medlemsstater använder nationella riskindikatorer för att helt eller delvis göra en bedömning av bekämpningsmedlens skadliga inverkan. Parlamentet beklagar att medlemsstaterna, trots den uttryckliga skyldigheten i artikel 15 i direktivet, fortfarande inte har enats om harmoniserade riskindikatorer på EU-nivå, vilket gör det näst intill omöjligt att jämföra framstegen i olika medlemsstater och i EU som helhet. Parlamentet förväntar sig att de harmoniserade riskindikatorerna, som nu håller på att fastställas, kommer att vara klara i början av 2019.

21.  Europaparlamentet betonar den avgörande betydelsen av biologisk mångfald och robusta ekosystem, framför allt bin och andra pollinerande insekter, som behövs för att åstadkomma en välmående och hållbar jordbrukssektor. Parlamentet understryker att skyddet av biologisk mångfald inte enbart handlar om att skydda miljön utan också om att säkerställa en tryggad livsmedelsförsörjning för Europa i framtiden.

22.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över den fortsatta och eventuellt irreversibla förlusten av biologisk mångfald i Europa och över den drastiska minskningen av bevingade insekter, däribland pollinerare, vilket stöds av resultaten från den vetenskapliga studien från oktober 2017 om biomassan för flygande insekter[33], enligt vilken populationen av flygande insekter i 63 naturskyddsområden i Tyskland har minskat med över 75 % på 27 år. Parlamentet betonar dessutom den kraftiga minskningen av vanliga fågelarter i Europa, som eventuellt beror på den minskade insektspopulationen. Parlamentet noterar vidare de oavsiktliga effekterna av bekämpningsmedel på jord och jordorganismer[34] och andra icke-målarter. Parlamentet anser att bekämpningsmedel är en av de viktigaste faktorerna till att insekter, fågelarter på jordbruksmark och andra icke-målorganismer minskar, och betonar dessutom Europas behov av att gå över till mer hållbara bekämpningsmedel och öka antalet icke-kemiska alternativ och växtskyddsmedel med låg risk för jordbrukare.

23.  Europaparlamentet insisterar på att neonikotinoidbaserade bekämpningsmedel spelar en särskild roll när det gäller den oroväckande minskningen av bipopulationer runtom i Europa, vilket har framkommit i flera internationella studier som ligger till grund för framställningar från allmänheten som har undertecknats av hundratusentals människor i olika delar av Europa.

24.  Parlamentet erkänner betydelsen av nationella handlingsplaner och integrerat växtskydd för att kraftigt minska användningen av bekämpningsmedel i syfte att undvika irreversibel förlust av biologisk mångfald samtidigt som agroekologiska åtgärder och ekologiskt jordbruk gynnas när det är möjligt.

25.  Europaparlamentet betonar vidare att hållbara jordbruksalternativ måste utvecklas för att minska klimatförändringarnas effekter på livsmedelsförsörjningen.

26.  Europaparlamentet är särskilt bekymrat över den fortsatta användningen av bekämpningsmedel med verksamma ämnen som är mutagena, cancerframkallande eller toxiska för reproduktion, eller har hormonstörande egenskaper och är skadliga för människor eller djur. Parlamentet betonar att användningen av sådana bekämpningsmedel inte är förenlig med direktivets mål och syfte.

27.  Europaparlamentet understryker att vattenmiljön är särskilt känslig för bekämpningsmedel. Parlamentet välkomnar det faktum att medlemsstaterna har vidtagit en rad åtgärder för att skydda den från bekämpningsmedel. Parlamentet beklagar dock att de flesta medlemsstater inte har fastställt kvantitativa mål och tidsplaner för åtgärder som ska skydda vattenmiljön från bekämpningsmedel samt att de som har gjort så inte har fastställt hur uppnåendet av riktmärken och mål ska mätas. Parlamentet anser också att övervakningen av de bekämpningsmedel som för närvarande används i vattenmiljön bör förbättras.

28.  Europaparlamentet konstaterar att jordbruk är en av de främsta orsakerna till att vattenförekomster inte lyckas uppnå god kemisk status, eftersom det leder till förorening på grund av bekämpningsmedel. Parlamentet framhåller att det är mer kostnadseffektivt att förhindra bekämpningsmedel från att komma in i sötvattensystem än med teknik för att avlägsna sådana medel, och att medlemsstaterna måste ge jordbrukare lämpliga incitament i detta avseende. Parlamentet erkänner i detta sammanhang även vikten av att genomföra ramdirektivet för vatten för att förbättra vattenkvaliteten. Parlamentet välkomnar de framsteg som medlemsstaterna har gjort för att hantera prioriterade ämnen, vilket har lett till att fler vattenförekomster uppfyller normerna för ämnen som kadmium, bly och nickel samt bekämpningsmedel.

29.  Europaparlamentet beklagar att förstöringen av vattenresurser har gjort att dricksvattenleverantörer allt oftare måste vidta ytterligare reningsåtgärder för att få dricksvattnet att uppfylla de gränsvärden för bekämpningsmedel som föreskrivs i rådets direktiv 98/83/EG om kvaliteten på dricksvatten, och att det är konsumenterna som står för kostnaderna och inte förorenarna.

30.  Europaparlamentet betonar att vissa bekämpningsmedel är internationellt erkända som långlivade organiska föroreningar på grund av sin potential vad gäller långväga transport, persistens i miljön, förmåga att biomagnifiera under hela livsmedelskedjan och bioackumulera i ekosystemen samt sina mycket negativa effekter på människors hälsa.

31.  Europaparlamentet välkomnar att alla medlemsstater har infört utbildnings- och certifieringssystem för användningen av växtskyddsmedel, men beklagar att vissa medlemsstater inte fullföljer sina utbildningsskyldigheter för alla de ämnen som anges i bilaga I. Parlamentet betonar vikten av att utbilda användare för att säkerställa en säker och hållbar användning av växtskyddsmedel. Parlamentet anser att åtskillnad bör göras mellan yrkesmässiga och övriga användare, eftersom de inte omfattas av samma skyldigheter. Parlamentet betonar att både yrkesmässiga och övriga användare av växtskyddsmedel bör få lämplig utbildning.

32.  Europaparlamentet noterar den potential som användningen av intelligent teknik och precisionsjordbruk erbjuder som ett sätt att bättre hantera växtskyddsmedel, till exempel med hjälp av drönare och GPS med precisionsteknik. Parlamentet betonar vidare att användningen av sådana lösningar kan förbättras i medlemsstaterna om de skulle integreras bättre i utbildningskurser och certifieringssystem för användare av bekämpningsmedel i de nationella handlingsplanerna.

33.  Europaparlamentet betonar att växtskyddsmedel inte bara används inom jordbruket utan även för ogräs- och skadedjursbekämpning i områden som används av allmänheten eller av utsatta grupper enligt definitionen i artikel 12a i direktivet, bland annat offentliga parker och järnvägar. Växtskyddsmedel bör inte användas i sådana områden. Parlamentet välkomnar att flera medlemsstater och många regionala och lokala myndigheter har vidtagit åtgärder för att begränsa eller förbjuda användningen av bekämpningsmedel i områden som används av allmänheten eller utsatta grupper. Parlamentet konstaterar dock att det saknas mätbara mål i de flesta medlemsstater.

34.  Europaparlamentet uttrycker oro över att många medlemsstater inte har tolkat kravet i artikel 12a på rätt sätt, eftersom de tolkar det som om endast icke-jordbruksanvändning avses, när utsatta grupper, t.ex. grupper enligt definitionen i förordning (EG) nr 1107/2009, faktiskt inbegriper invånare som är utsatta för hög exponering av bekämpningsmedel på längre sikt. Parlamentet konstaterar dessutom att kommissionen har bekräftat att det inte finns några juridiska skäl till varför jordbrukstillämpning bör undantas från bestämmelserna i artikel 12.

35.  Europaparlamentet noterar medlemsstaternas fortsatta stöd för ekologiskt jordbruk som ett system med liten användning av bekämpningsmedel. Parlamentet välkomnar att antalet ekologiska jordbruk har fortsatt öka i unionen, men konstaterar att framstegen fortfarande varierar stort mellan medlemsstaterna.

36.  Europaparlamentet konstaterar att ekologiska jordbrukare drabbas av ekonomiska förluster när deras mark och ekologiska produkter kontamineras genom användningen av bekämpningsmedel på angränsande gårdar, via exempelvis avdrift från besprutning med bekämpningsmedel och rörelser av långlivade verksamma ämnen i miljön. Parlamentet noterar att ekologiska jordbrukare därför, på grund av åtgärder som ligger utanför deras kontroll, kan tvingas sälja sina produkter som konventionella, och förlora möjligheten ta ut ett högre pris, eller till och med få sitt certifikat indraget.

37.  Europaparlamentet noterar att medlemsstaterna vanligtvis har system för att samla in information om akut förgiftning med bekämpningsmedel, men att uppgifternas tillförlitlighet och användning är ifrågasatt. Parlamentet betonar att relativt få system för insamling av information om kronisk förgiftning har inrättats.

38.  Europaparlamentet betonar att det av Efsas senaste rapport om bekämpningsmedelsrester i livsmedel framgick att 97,2 % av alla prover i hela Europa låg inom de lagstadgade gränsvärdena enligt EU-lagstiftningen, vilket visar att systemet för livsmedelsproduktion är extremt strikt och säkert.

Rekommendationer

39.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att slutföra direktivets genomförande utan vidare dröjsmål.

40.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att agera proaktivt i det praktiska genomförandet av direktivet för att identifiera brister och specifika områden som kräver särskild uppmärksamhet för att skydda människors hälsa och miljön, och att inte inskränka sig till de vanliga nationella mekanismerna för införlivande och kontroll.

41.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att bekräfta att EU måste agera utan dröjsmål och gå över till en mer hållbar användning av bekämpningsmedel och att medlemsstaterna har huvudansvaret för att genomföra en sådan praxis. Parlamentet betonar att snabba åtgärder är nödvändiga.

42.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att följa de etablerade tidslinjerna för att lämna in reviderade nationella handlingsplaner. Parlamentet uppmanar de medlemsstater som ännu inte har lämnat in dem att göra det omedelbart, och denna gång med tydliga kvantitativa mål och ett mätbart övergripande mål om en omedelbar och långsiktig minskning av användningen av bekämpningsmedel, inklusive tydligt definierade årliga minskningsmål, med särskilt fokus på eventuella effekter på pollinerare samt främjandet och användningen av hållbara icke-kemiska alternativ och växtskyddsmedel med låg risk, i linje med principerna om integrerat växtskydd.

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidareutveckla riktlinjer för alla principer om integrerat växtskydd och deras genomförande. Parlamentet uppmanar kommissionen att i detta avseende fastställa riktlinjer för inrättandet av kriterier för mätning och bedömning av genomförandet av integrerat växtskydd i medlemsstaterna.

44.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att främja bekämpningsmedel med låg risk, och att prioritera icke-kemiska alternativ och metoder som medför minst risk för människors hälsa och miljön, samtidigt som de säkerställer ett effektivt och ändamålsenligt skydd av grödor. Parlamentet betonar att de ekonomiska incitamenten för att jordbrukare ska välja dessa alternativ måste stärkas för att det ska bli framgångsrikt.

45.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fokusera mer på att främja utveckling, forskning, registrering och marknadsföring av lågriskalternativ och biologiska alternativ, bland annat genom att öka finansieringsmöjligheterna inom Horisont Europa och den fleråriga budgetramen 2021–2027. Parlamentet påminner om betydelsen av att använda kemiska bekämpningsmedel som en sista utväg inom integrerat växtskydd, efter att ha prövat andra fysiska och biologiska metoder, och om mervärdet av ekologiskt hållbara och säkra växtskyddstekniker.

46.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utan vidare dröjsmål fullgöra sitt åtagande enligt det sjunde miljöhandlingsprogrammet om att lägga fram en unionsstrategi för en icke-toxisk miljö som främjar innovation och utveckling av hållbara alternativ, inbegripet icke-kemiska lösningar. Parlamentet förväntar sig att kommissionen tar särskild hänsyn till bekämpningsmedlens inverkan på miljön och människors hälsa i denna strategi.

47.  Europaparlamentet efterlyser mer fokus på riskminskning, eftersom en omfattande användning av lågriskämnen kan vara skadligare än en begränsad användning av högriskämnen.

48.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att direktivet och dess genomförande stämmer bättre överens med relaterad EU-lagstiftning och EU-politik, särskilt bestämmelserna enligt den gemensamma jordbrukspolitiken och förordning (EU) nr 1107/2009, och att framför allt integrera principerna om integrerat växtskydd som rättsliga krav i den gemensamma jordbrukspolitiken, enligt artikel 14 i direktivet.

49.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att strikt begränsa antalet nödvändiga användningsundantag enligt förordning (EG) 1107/2009, och att uppdatera de relevanta vägledningsdokumenten för att säkerställa att riskbedömningen av bekämpningsmedel avspeglar verklig exponering under verkliga förhållanden och tar hänsyn till alla eventuella effekter på hälsan och miljön.

50.  Europaparlamentet rekommenderar att medlemsstaterna ges möjlighet att tillämpa integrerat växtskydd som en del av miljöanpassningsåtgärderna i den gemensamma jordbrukspolitiken.

51.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att gå vidare med antagandet och genomförandet av harmoniserade riskindikatorer såsom kommissionen nyligen föreslog, för att noggrant övervaka effekterna av minskningen av bekämpningsmedel.

52.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta ett fullt fungerande och transparent system för regelbunden insamling av statistiska uppgifter om användning av bekämpningsmedel, effekterna av yrkesmässig och icke-yrkesmässig exponering för bekämpningsmedel på människors och djurs hälsa, och förekomsten av bekämpningsmedelsrester i miljön, särskilt i mark och vatten.

53.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja forskningsprogram som syftar till att fastställa hur användningen av bekämpningsmedel påverkar människors hälsa, med beaktande av alla toxikologiska effekter, inbegripet immunotoxicitet, hormonstörning och neuroutvecklingstoxicitet, och med fokus på effekterna av prenatal exponering för bekämpningsmedel på barns hälsa.

54.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillämpa en riskbaserad strategi på hanteringen och användningen av de växtskyddsmedel som vanligtvis används, baserat på oberoende vetenskapliga rön som expertgranskats.

55.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, före utgången av sin nuvarande mandatperiod, lägga fram ett särskilt lagstiftningsförslag om ändring av förordning (EG) nr 1107/2009, vid sidan av den allmänna översynen i samband med Refit-initiativet, i syfte att lägga till en definition och en separat kategori för ”naturligt förekommande ämnen” och ”naturidentiska ämnen”, för vilken kriteriet är den befintliga förekomsten av och exponeringen för ämnet i naturen, och för att införa ett rigoröst och snabbt förfarande för utvärdering, godkännande och registrering av biologiska bekämpningsmedel med låg risk, i linje med sin resolution av den 15 februari 2017 om bekämpningsmedel med låg risk och biologiskt ursprung och av den 13 september 2018 om genomförandet av förordningen om växtskyddsmedel.

56.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa ett effektivt genomförande av unionens skyldigheter enligt protokollet till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar och 2004 års Stockholmskonvention om långlivade organiska föroreningar, och att därför göra mer för att sätta stopp för tillverkning, saluföring och användning av bekämpningsmedel med långlivade organiska föroreningar, tillsammans med införandet av bestämmelser om bortskaffande av avfall som innehåller eller är kontaminerat av något av dessa ämnen.

57.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att oberoende rådgivningstjänster med utbildad personal är tillgängliga för att ge slutanvändare råd om och utbildning i hållbar användning av bekämpningsmedel, och framför allt integrerat växtskydd.

58.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att lägga större vikt vid ytterligare investeringar och forskning i utvecklingen och användningen av precisionsteknik och digital teknik för jordbruket för att växtskyddsmedel ska bli effektivare och på så sätt avsevärt minska beroendet av bekämpningsmedel, i enlighet med direktivets syfte, vilket minskar yrkesmässiga användares såväl som allmänhetens exponering. Parlamentet anser att användningen av digitalisering eller precisionsjordbruk inte bör leda till att jordbrukare blir beroende av resurser eller finansiellt skuldsatta.

59.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inte längre tillåta användning av växtskyddsmedel i områden som används av allmänheten eller utsatta grupper.

60.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att investera i fortsatt forskning om bekämpningsmedlens inverkan på icke-målarter, och att vidta omedelbara åtgärder för att minimera den.

61.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja en jordbruksmodell, som bygger på förebyggande och indirekta växtskyddsstrategier vilka syftar till att minska användningen av externa resurser och på multifunktionella naturligt förekommande ämnen. Parlamentet erkänner behovet av mer forskning om och utveckling av förebyggande och indirekta agroekologiska strategier för växtskydd.

62.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att investera mer i anpassningsmetoder som förhindrar agrokemiska ämnen från att nå ytvatten och djupvatten, samt i åtgärder som syftar till att begränsa eventuellt läckage av dessa ämnen till vattendrag, floder och hav. Parlamentet rekommenderar att användningen av sådana ämnen förbjuds på mark där avrinning till grundvatten kan ske.

63.  Europaparlamentet anser att man på grundval av användardatabaser och försäljningssiffror regelbundet måste utvärdera proportionaliteten mellan den mängd bekämpningsmedel som säljs och det jordbruksområde där de ska användas.

64.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att omedelbart förbjuda användningen av bekämpningsmedel med aktiva ämnen som är mutagena, cancerframkallande eller toxiska för reproduktion eller som har hormonstörande egenskaper och är skadliga för människor eller djur.

65.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att strikt tillämpa förbudet mot import av förbjudna bekämpningsmedel till EU från tredjeländer.

66.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga alla tillgängliga åtgärder för att säkerställa efterlevnad, inklusive att inleda överträdelseförfaranden mot medlemsstater som inte har fullföljt skyldigheten att genomföra direktivet fullt ut.

67.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta kraftfulla åtgärder mot medlemsstater som systematiskt missbrukar undantag för förbjudna bekämpningsmedel som innehåller neonikotinoider.

68.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa att principen om att förorenaren betalar är genomförd fullt ut och tillämpas i praktiken när det gäller skydd av vattenresurser.

69.  Europaparlamentet anser att Horisont Europa bör tillhandahålla tillräcklig finansiering för att främja utvecklingen av strategier för växtskydd utifrån ett systemiskt tillvägagångssätt, som kombinerar innovativ agroekologisk teknik och förebyggande åtgärder för att minska användningen av externa resurser till ett minimum.

70.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en alleuropeisk plattform för hållbar användning av bekämpningsmedel som för samman sektorspecifika aktörer och representanter på lokal och regional nivå så att de lättare ska kunna dela och utbyta information om bästa praxis när det gäller att minska användningen av bekämpningsmedel.

71.  Europaparlamentet konstaterar vidare att den största minskningen av mängden bekämpningsmedel sannolikt kommer att ske till följd av systemförändringar som minskar mottagligheten för skadedjursangrepp, främjar strukturell och biologisk mångfald framför monokultur och fortlöpande odling samt minskar skadedjurens resistens mot verksamma ämnen. Parlamentet framhåller därför att man behöver fokusera på att finansiera och införa agroekologiska metoder som skulle göra hela jordbrukssystemet mer motståndskraftigt mot skadedjur.

°

°  °

72.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

  • [1]  EUT L 309, 24.11.2009, s. 71.
  • [2]  EUT L 158, 30.4.2004, s. 7.
  • [3]  EUT L 70, 16.3.2005, s. 1.
  • [4]  EUT L 136, 29.5.2007, s. 3.
  • [5]  EUT L 309, 24.11.2009, s. 1.
  • [6]  EUT L 347, 20.12.2013, s. 608.
  • [7]  EGT L 131, 5.5.1998, s. 11.
  • [8]  EUT L 229, 29.6.2004, s. 23.
  • [9]  EGT L 206, 22.7.1992, s. 7.
  • [10]  EUT L 20, 26.1.2010, s. 7.
  • [11]  EGT L 330, 5.12.1998, s. 32.
  • [12]  EGT L 327, 22.12.2000, s. 1.
  • [13]  EUT L 201, 1.8.2009, s. 36.
  • [14]  EUT L 310, 25.11.2009, s. 29.
  • [15]  EUT L 226, 24.8.2013, s. 1.
  • [16]  https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=celex:52006DC0372
  • [17]  EUT C 86, 6.3.2018, s. 62.
  • [18]  EUT C 86, 6.3.2018, s. 51.
  • [19]  EUT C 252, 18.7.2018, s. 184.
  • [20]  EUT C 346, 27.9.2018, s. 117.
  • [21]  Antagna texter, P8_TA(2018)0057.
  • [22]  Antagna texter, P8_TA(2018)0356.
  • [23]  EUT L 324, 10.12.2009, s. 1.
  • [24]  http://ec.europa.eu/food/audits-analysis/overview_reports/details.cfm?rep_id=114
  • [25]  EUT L 354, 28.12.2013, s. 171.
  • [26]  http://www.pan-uk.org/site/wp-content/uploads/United-Nations-Report-of-the-Special-Rapporteur-on-the-right-to-food.pdf
  • [27]  http://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-10041-2016-ADD-1/en/pdf
  • [28]  http://www.senat.fr/leg/ppr16-477.html
  • [29]  Caspar A. Hallmann m.fl. More than 75 % decline over 27 years in total flying insect biomass in protected areas, PLOS, 18 oktober 2017 – http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0185809
  • [30]  EUT L 270, 21.10.2003, s. 1.
  • [31]  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 av den 22 maj 2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter (EUT L 167, 27.6.2012, s. 1).
  • [32]  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (EGT L 31, 1.2.2002, s. 1).
  • [33]  https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0185809
  • [34]  Se: https://esdac.jrc.ec.europa.eu/public_path/shared_folder/doc_pub/EUR27607.pdf

YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (27.11.2018)

till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

över genomförandet av direktiv 2009/128/EG om en hållbar användning av bekämpningsmedel
(2017/2284(INI))

Föredragande av yttrande (*): Sofia Ribeiro

(*) Förfarande med associerat utskott – artikel 54 i arbetsordningen

FÖRSLAG

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

1.  Europaparlamentet välkomnar framstegen i medlemsstaterna när det gäller genomförandet av direktiv 2009/128/EG och framhåller direktivets betydelse som en ram för säker och hållbar användning av växtskyddsmedel.

2.  Europaparlamentet anser att man måste utvärdera genomförandet av direktivet tillsammans med EU:s övergripande politik för bekämpningsmedel, däribland bestämmelserna i förordning (EG) nr 1107/2009 (förordningen om växtskyddsmedel)[1], förordning (EU) nr 528/2012 (förordningen om biocidprodukter)[2], förordning (EG) nr 396/2005 (förordningen om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester)[3] och förordning (EG) nr 178/2002 (den allmänna livsmedelslagstiftningen).[4]

3.  Europaparlamentet uppskattar de insatser som gjorts för att säkerställa framsteg i fråga om en hållbar användning av bekämpningsmedel inom EU genom att minska de risker och potentiella effekter som användningen av bekämpningsmedel får för människors och djurs hälsa samt för miljön och genom att främja användningen av metoder och tekniker som erbjuder ett ekologiskt alternativ till bekämpningsmedel.

4.  Europaparlamentet noterar att medlemsstaterna vanligen har system för att samla in information om akuta förgiftningar med bekämpningsmedel, men att uppgifternas tillförlitlighet och användning är ifrågasatt. Parlamentet betonar att det generellt sett inte har inrättats system för att inhämta sådan information om kroniska förgiftningar.

5.  Europaparlamentet noterar att den genomföranderapport om direktivet som kommissionen lade fram i oktober 2017 skulle ha lagts fram den 26 november 2014.

6.  Europaparlamentet noterar vidare att kommissionen i sin lägesrapport för 2017 konstaterade att det finns betydande brister i medlemsstaternas nationella handlingsplaner, som i vissa fall har antagits med stora förseningar och med skillnader i fråga om fullständighet och täckning. Till exempel har endast fem nationella handlingsplaner mätbara minskningsmål.

7.  Europaparlamentet noterar att många medlemsstater har ändrat sina ursprungliga mål och lagt ökat fokus på att minska de risker som är förenade med växtskyddsmedel i stället för att faktiskt minska den mängd som används.

8.  Europaparlamentet anser att de nationella handlingsplanerna måste grundas på resultat och utvärderingar samt insatser.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja harmoniseringen av riskindikatorer på EU-nivå och att ålägga medlemsstaterna att tillhandahålla mer omfattande information i sina nationella handlingsplaner, som måste vara samstämda och jämförbara och inbegripa mål som är mätbara och kan uppnås samt att samla in mer tillförlitliga uppgifter, däribland offentlig statistik om effekterna av exponering för bekämpningsmedel med avseende på hälsan, konsumenter, djur, jordmånskvalitet och miljön, och om möjligheten att kartlägga exponering för bekämpningsmedel i och utanför arbetet.

10.  Europaparlamentet begär därför att uppgifter om användningen av bekämpningsmedel ska samlas in i enlighet med förordning (EG) nr 1185/2009[5] om statistik om bekämpningsmedel, däribland användningen av enkla indikatorer, och att EU‑omfattande övervakningsverktyg ska uppmärksammas mer.

11.  Europaparlamentet framhåller i detta sammanhang vikten av öppenhet i statistik om användningen av bekämpningsmedel, eftersom det får effekter för allmänheten och kollektiva nyttigheter som omfattar mer än bara handelsintressen.

12.  Europaparlamentet anser att integrerat växtskydd är en hörnsten i detta direktiv. Det spelar en central roll för att minska beroendet av växtskyddsmedel, som enligt vissa expertgranskade studier skulle kunna ligga på 30–50 procent, och är ett värdefullt verktyg för jordbrukare när det gäller att bekämpa skadedjur och sjukdomar och säkerställa avkastning på sin produktion.

13.  Europaparlamentet beklagar att det i vissa medlemsstater ännu inte finns något fullständigt åtagande att använda integrerat växtskydd och anser att detta bör rättas till för att utveckla ett miljö- och hälsomässigt mer hållbart jordbruk med lägre kostnader för jordbrukarna och med fördelar för miljön, konsumenter och jordbrukare, eftersom det ofta är nödvändigt att använda växtskyddsmedel vid odling.

14.  Europaparlamentet understryker därför vikten av att kemiska bekämpningsmedel används som en sista utväg inom integrerat växtskydd, när andra fysiska och biologiska metoder har uttömts, och att de alltid används på ett selektivt och riktat sätt.

15.  Europaparlamentet betonar att jordbrukare måste ha en större verktygslåda med olika växtskyddslösningar, däribland flera olika verksamma ämnen, lågriskämnen, fysiska metoder och alternativ till dem, såsom organismer eller extrakt därav (biologisk bekämpning) för att en omfattande strategi för integrerat växtskydd som kan genomföras av europeiska jordbrukare ska kunna säkerställas.

16.  Europaparlamentet påminner om att växtskyddsmedel är viktiga verktyg för jordbruket och för ogräs- och skadedjursbekämpning i stadsområden, bland annat i offentliga parker, längs järnvägar och inom andra områden, inte minst för att minska, eliminera och förebygga de avkastningsförluster som orsakas av skadegörare, sjukdomar, ogräs och invasiva främmande arter, samt genom bekämpning av uppkomsten av patogenresistens. Växtskyddsmedel bidrar därmed till att stabilisera jordbrukarnas inkomster så att de kan producera på ett säkert sätt och till rimliga priser.

17.  Europaparlamentet påminner dock om att ökad resistens mot bekämpningsmedel leder till ökad användning och ökat beroende av sådana medel.

18.  Europaparlamentet betonar att det av Efsas senaste rapport om bekämpningsmedelsrester i livsmedel framgår att 97,2 procent av alla prover i hela Europa låg inom de lagstadgade gränsvärdena enligt EU-lagstiftningen, vilket visar att systemet för livsmedelsproduktion är mycket strikt och säkert.

19.  Europaparlamentet konstaterar att medlemsstaterna har vidtagit en rad åtgärder för att skydda vattenmiljön mot bekämpningsmedlens påverkan.

20.  Europaparlamentet välkomnar att europeiska vatten i allmänhet håller på att bli renare, även om det finns ett visst utrymme för förbättringar.

21.  Europaparlamentet efterlyser ökade investeringar i anpassningsmetoder som förhindrar att jordbrukskemikalier når ytvatten och djupt vatten.

22.  Europaparlamentet ser gärna att åtgärder vidtas för att begränsa eventuella utsläpp av dessa ämnen till avlopp, floder och hav, och rekommenderar att användningen av sådana ämnen förbjuds på mark där grundvattenströmmar kan förekomma.

23.  Europaparlamentet framhåller att det är mer kostnadseffektivt att förhindra att bekämpningsmedel kommer in i sötvattensystemen jämfört med att använda dyr teknik för att avlägsna sådana medel.

24.  Europaparlamentet framhåller behovet av att ge jordbrukare tillgång till den senaste digitala tekniken och att investera i precisionsjordbruk och digitalt jordbruk för att förhindra att växtskyddsmedel sprids utanför målområdena samt att utveckla biologiska bekämpningsmetoder.

25.  Europaparlamentet understryker att det behövs forskning och innovation för att utveckla nya växtskyddsmedel med låg risk eftersom en ökad tillgång till sådana medel på marknaden skulle minska risken för resistens mot verksamma ämnen och de effekter som konventionella växtskyddsmedel får för arter som inte är mål för bekämpning.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillämpa ett riskbaserat synsätt på hanteringen och användningen av dessa produkter som grundar sig på oberoende vetenskapliga rön som expertgranskats.

27.  Europaparlamentet understryker att grödor som odlas i mindre omfattning påverkas särskilt mycket av bristen på tillgängliga verksamma ämnen.

28.  Europaparlamentet anser att ytterligare investeringar i och forskning om utrustning och teknik kan spela en viktig roll för att göra växtskyddsmedlen effektivare och minska jordbrukares, aktörers och allmänhetens eventuella exponering.

29.  Europaparlamentet anser att en snabbare godkännandeprocess skulle stimulera forskare inom industrin att ta fram nya verksamma ämnen med låg risk, inklusive nya, innovativa lågriskämnen, och på så sätt se till att jordbrukarna har tillräckliga växtskyddsverktyg till sitt förfogande och ge dem möjlighet att snabbare övergå till hållbara växtskyddsmedel och effektivisera det integrerade växtskyddet.

30.  Europaparlamentet oroar sig också över det stora antalet undantag, vilket är ogynnsamt dels med tanke på förutsägbarheten vid deras tillämpning, dels på grund av svårigheten för företagen att investera i forskning och innovation.

31.  Europaparlamentet betonar vikten av att mobilisera programmet Horisont Europa för att finansiera ytterligare forskning om biologiska bekämpningsmedel med låg risk och för att finna mekaniska eller kemiska lösningar som är mer miljövänliga.

32.  Europaparlamentet framhåller behovet av investeringar för att utveckla, bibehålla eller erhålla typgodkännande för en mer begränsad användning av växtskyddsmedel för ett begränsat antal basgrödor som odlas i de yttersta randområdena, i syfte att göra dessa odlingar mer ekonomiskt och konkurrensmässigt bärkraftiga, särskilt efter det att marknaderna har öppnas för import från tredjeländer.

33.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av lågriskbekämpningsmedel av biologiskt ursprung och nödvändigheten av att främja utveckling av, tillstånd för och saluföring av sådana medel inom EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja de ändringar av den befintliga lagstiftningen som krävs för att införa en gemensam definition av sådana bekämpningsmedel, varvid en tydlig åtskillnad måste fastställas mellan biologiska växtskyddsmedel och syntetiskt-kemiska växtskyddsmedel.

34.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att strikt tillämpa förbudet mot import av förbjudna bekämpningsmedel till EU från tredjeländer.

35.  Europaparlamentet insisterar på att neonikotinoidbaserade bekämpningsmedel spelar en särskild roll när det gäller bipopulationernas oroande nedgång runtom i Europa, vilket har framkommit i åtskilliga internationella studier som ligger till grund för framställningar från allmänheten som har undertecknats av hundratusentals människor i olika delar av Europa.

36.  Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att öka informationskampanjerna och de medvetandehöjande kampanjerna för att se till att jordbrukare vet hur de ska använda växtskyddsmedel på rätt sätt och får fullständig information om effekterna av sådana medel, och bland annat vet hur de ska skydda sin egen och andras hälsa.

37.  Europaparlamentet betonar vikten av jordbruksrådgivning, som stöds av den gemensamma jordbrukspolitiken, för att hjälpa jordbrukarna att bland annat minska sin användning av bekämpningsmedel och införa integrerat växtskydd som standardmetod till en rimlig kostnad, så att de endast använder kemiska bekämpningsmedel om så är nödvändigt efter att ha använt fysiska och biologiska alternativ.

38.  Europaparlamentet understryker behovet av att utbyta bästa praxis inom och mellan medlemsstaterna, och betonar vikten av kunskap och kompetensutveckling när det gäller alternativ till kemiska bekämpningsmedel och av fullt utnyttjande av integrerat växtskydd.

39.  Europaparlamentet konstaterar vidare att de största minskningarna av mängden bekämpningsmedel sannolikt kan ske till följd av systemförändringar som minskar mottagligheten för skadedjursangrepp, främjar strukturell och biologisk mångfald framför monokultur och fortlöpande odling samt minskar skadedjurens resistens mot verksamma ämnen. Parlamentet framhåller därför att fokus behöver läggas på att finansiera och införliva agroekologiska metoder som gör hela jordbrukssystemet mer motståndskraftigt mot skadedjur.

40.  Europaparlamentet anser det vara avgörande att man på grundval av användardatabaser och försäljningssiffror regelbundet utvärderar proportionaliteten hos den mängd bekämpningsmedel som säljs för användning inom jordbruket. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna utveckla plattformar för god praxis vid användning av bekämpningsmedel och integrerat skydd på regional och lokal nivå.

41.  Europaparlamentet betonar vikten av att utbilda användare för att säkerställa att växtskyddsmedel används på ett säkert och hållbart sätt, och understryker att både yrkesmässiga och icke yrkesmässiga användare bör få lämplig utbildning, som även bör omfatta små företag och mikroföretag.

42.  Europaparlamentet välkomnar att utbildning och certifieringssystem har införts i samtliga medlemsstater när det gäller användning av växtskyddsmedel – hittills har cirka fyra miljoner användare utbildats. Samtidigt konstaterar parlamentet att det på grund av bristfälliga uppgifter saknas information om hur många växtskyddsmedelsanvändare som ännu inte har fått någon utbildning.

43.  Europaparlamentet betonar att en hållbar och ansvarsfull användning av bekämpningsmedel är ett krav för att få tillstånd att använda växtskyddsmedel.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

22.11.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

26

1

4

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Clara Eugenia Aguilera García, Eric Andrieu, Daniel Buda, Nicola Caputo, Jacques Colombier, Michel Dantin, Paolo De Castro, Albert Deß, Herbert Dorfmann, Norbert Erdős, Luke Ming Flanagan, Karine Gloanec Maurin, Esther Herranz García, Jarosław Kalinowski, Norbert Lins, Philippe Loiseau, Mairead McGuinness, Giulia Moi, Ulrike Müller, James Nicholson, Maria Noichl, Maria Lidia Senra Rodríguez, Ricardo Serrão Santos, Marc Tarabella

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Angélique Delahaye, Maria Heubuch, Anthea McIntyre, John Procter, Sofia Ribeiro, Annie Schreijer-Pierik

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Stanisław Ożóg, Monika Vana

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

26

+

ALDE

Ulrike Müller

ECR

Anthea McIntyre, James Nicholson, Stanisław Ożóg, John Procter

ENF

Philippe Loiseau

PPE

Daniel Buda, Michel Dantin, Angélique Delahaye, Albert Deß, Herbert Dorfmann, Norbert Erdős, Esther Herranz García, Jarosław Kalinowski, Norbert Lins, Mairead McGuinness, Sofia Ribeiro, Annie Schreijer-Pierik

S&D

Clara Eugenia Aguilera García, Eric Andrieu, Nicola Caputo, Paolo De Castro, Karine Gloanec Maurin, Maria Noichl, Ricardo Serrão Santos, Marc Tarabella

1

-

GUE

Luke Ming Flanagan

4

0

EFDD

Giulia Moi

GUE/NGL

Maria Lidia Senra Rodríguez

VERTS/ALE

Maria Heubuch, Monika Vana

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

  • [1]  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (EUT L 309, 24.11.2009, s. 1).
  • [2]  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 av den 22 maj 2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter (EUT L 167, 27.6.2012, s. 1).
  • [3]  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 av den 23 februari 2005 om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung och om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG (EUT L 70, 16.3.2005, s. 1).
  • [4]  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (EGT L 31, 1.2.2002, s. 1).
  • [5]  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1185/2009 av den 25 november 2009 om statistik över bekämpningsmedel (EUT L 324, 10.12.2009, s. 1)

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

22.1.2019

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

51

1

6

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Margrete Auken, Pilar Ayuso, Catherine Bearder, Ivo Belet, Simona Bonafè, Biljana Borzan, Paul Brannen, Soledad Cabezón Ruiz, Nessa Childers, Birgit Collin-Langen, Miriam Dalli, Seb Dance, Angélique Delahaye, Mark Demesmaeker, Stefan Eck, Bas Eickhout, José Inácio Faria, Karl-Heinz Florenz, Francesc Gambús, Elisabetta Gardini, Arne Gericke, Jens Gieseke, Julie Girling, Sylvie Goddyn, Françoise Grossetête, Jytte Guteland, Anneli Jäätteenmäki, Jean-François Jalkh, Benedek Jávor, Kateřina Konečná, Urszula Krupa, Peter Liese, Valentinas Mazuronis, Susanne Melior, Miroslav Mikolášik, Rory Palmer, Gilles Pargneaux, Bolesław G. Piecha, Pavel Poc, John Procter, Frédérique Ries, Daciana Octavia Sârbu, Annie Schreijer-Pierik, Ivica Tolić, Nils Torvalds, Adina-Ioana Vălean, Jadwiga Wiśniewska, Damiano Zoffoli

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Nikos Androulakis, Cristian-Silviu Buşoi, Christophe Hansen, Martin Häusling, Anja Hazekamp, Jan Huitema, Tilly Metz, Bart Staes, Tiemo Wölken

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Olle Ludvigsson

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

51

+

ALDE

Catherine Bearder, Jan Huitema, Anneli Jäätteenmäki, Valentinas Mazuronis, Frédérique Ries, Nils Torvalds

ECR

Mark Demesmaeker, Arne Gericke

EFDD

Sylvie Goddyn

ENF

Jean-François Jalkh

GUE/NGL

Stefan Eck, Anja Hazekamp, Kateřina Konečná

PPE

Pilar Ayuso, Ivo Belet, Cristian-Silviu Buşoi, Birgit Collin-Langen, Angélique Delahaye, José Inácio Faria, Karl-Heinz Florenz, Francesc Gambús, Françoise Grossetête, Christophe Hansen, Peter Liese, Miroslav Mikolášik, Annie Schreijer-Pierik, Ivica Tolić, Adina-Ioana Vălean

S&D

Nikos Androulakis, Simona Bonafè, Biljana Borzan, Paul Brannen, Soledad Cabezón Ruiz, Nessa Childers, Miriam Dalli, Seb Dance, Jytte Guteland, Olle Ludvigsson, Susanne Melior, Rory Palmer, Gilles Pargneaux, Pavel Poc, Daciana Octavia Sârbu, Tiemo Wölken, Damiano Zoffoli

VERTS/ALE

Margrete Auken, Bas Eickhout, Martin Häusling, Benedek Jávor, Tilly Metz, Bart Staes

1

-

ECR

John Procter

6

0

PPE

Elisabetta Gardini, Jens Gieseke, Julie Girling

ECR

Urszula Krupa, Bolesław G. Piecha, Jadwiga Wiśniewska

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Senaste uppdatering: 8 februari 2019
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy