Betänkande - A8-0050/2019Betänkande
A8-0050/2019

BETÄNKANDE om ett utkast till Europaparlamentets förordning om föreskrifter och allmänna villkor för ombudsmannens ämbetsutövning (Europeiska ombudsmannens stadga) och om upphävande av beslut 94/262/EKSG, EG, Euratom

29.1.2019 - (2018/2080(INL) – 2019/0900(APP))

Utskottet för konstitutionella frågor
Föredragande: Paulo Rangel
(Initiativ – artikel 45 i arbetsordningen)


Förfarande : 2018/2080(INL)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
A8-0050/2019
Ingivna texter :
A8-0050/2019
Antagna texter :

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om ett utkast till Europaparlamentets förordning om föreskrifter och allmänna villkor för ombudsmannens ämbetsutövning (Europeiska ombudsmannens stadga) och om upphävande av beslut 94/262/EKSG, EG, Euratom (2018/2080(INL)2019/0900(APP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 228.4 i EUF-fördraget,

–  med beaktande av artikel 106a.1 i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av artiklarna 41 och 43 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av artiklarna 45 och 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för konstitutionella frågor och yttrandet från utskottet för framställningar (A8-0050/2019).

1.  Europaparlamentet antar bifogat utkast till förordning.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända bifogat utkast till förordning till rådet och kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 228.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att, så snart kommissionen har avgett sitt yttrande och rådet har godkänt det bifogade utkastet till förordning, se till att förordningen offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

BILAGA TILL FÖRSLAGET TILL RESOLUTION

Utkast till Europaparlamentets förordning om föreskrifter och allmänna villkor för ombudsmannens ämbetsutövning (Europeiska ombudsmannens stadga) och om upphävande av beslut 94/262/EKSG, EG, Euratom

EUROPAPARLAMENTET HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 228.4,

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 106a.1,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av rådets godkännande,

med beaktande av kommissionens yttrande,

i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande, och

av följande skäl:

(1)  Föreskrifterna och de allmänna villkoren för ombudsmannens ämbetsutövning bör fastställas i enlighet med bestämmelserna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 20.2 led d, och artikel 228, fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(2)  I synnerhet i artikel 41 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna erkänns rätten till god förvaltning som en grundläggande rättighet för EU-medborgarna. I artikel 43 i stadgan erkänns i sin tur rätten att vända sig till Europeiska ombudsmannen vid missförhållanden i unionens institutioners, organs och byråers verksamhet. För att dessa rättigheter ska vara effektiva och för att förbättra ombudsmannens förmåga att genomföra grundliga och opartiska undersökningar, bör ombudsmannen ges alla nödvändiga verktyg för att kunna utföra de uppgifter som avses i fördragen och i denna förordning på ett framgångsrikt sätt.

(3)  Europaparlamentets beslut 94/262/EKSG, EG, Euratom[1] ändrades senast 2008. I och med att Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009 infördes en ny rättslig ram för unionen. Enligt i synnerhet artikel 228.4 i EUF-fördraget får Europaparlamentet, efter yttrande från kommissionen och med godkännande av rådet, anta förordningar som fastställer regler och allmänna villkor för ombudsmannens ämbetsutövning. Det är därför önskvärt att upphäva beslut 94/262/EKSG, EG, Euratom och ersätta det med en förordning i enlighet med den nu gällande rättsliga grunden.

(4)  Fastställandet av de villkor under vilka ett klagomål kan inlämnas till ombudsmannen bör vara förenligt med principen om fullständig, fri och enkel tillgång, utan hinder i form av särskilda begränsningar som hänför sig till sammanfallande med nya eller pågående rättsliga och administrativa förfaranden.

(5)  Förfaranden måste fastställas för fall där ombudsmannens undersökningar uppdagar administrativa missförhållanden. Det bör även läggas fast att ombudsmannen vid slutet av varje årlig session överlämnar en uttömmande rapport till Europaparlamentet.

(6)  För att stärka ombudsmannens roll är det önskvärt att ombudsmannen, utan att det påverkar ombudsmannens främsta skyldighet, vilken är att hantera klagomål, ges möjlighet att genomföra undersökningar på eget initiativ i syfte att identifiera upprepade fall av administrativa missförhållanden och främja bästa administrativa praxis inom unionens institutioner, organ och byråer.

(7)   För att öka effektiviteten i ombudsmannens verksamhet bör ombudsmannen, på eget initiativ eller på grund av ett klagomål, ha rätt att genomföra undersökningar för att följa upp tidigare undersökningar för att fastställa om och i vilken omfattning institutionen, organet eller byrån i fråga har följt de rekommendationer som lagts fram. Ombudsmannen bör också ha rätt att i sin årsrapport till Europaparlamentet inkludera en bedömning av efterlevnaden av gjorda rekommendationer och en bedömning av huruvida de resurser som ställts till förfogande för att ombudsmannen ska kunna utföra de uppgifter som avses i fördragen och i denna förordning är tillräckliga.

(8)  Ombudsmannen bör ha tillgång till allt som behövs för ombudsmannens ämbetsutövning. Därför måste unionens institutioner, organ och byråer på ombudsmannens begäran tillhandahålla all information som ombudsmannen begär av dem, utan att det påverkar ombudsmannens skyldigheter i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001[2]. Tillgången till sekretessbelagda uppgifter eller handlingar bör vara förenlig med unionsinstitutionens, unionsorganets eller unionsbyråns bestämmelser i fråga om hantering av konfidentiell information. De institutioner, organ eller byråer som tillhandahåller sekretessbelagda uppgifter eller handlingar bör underrätta ombudsmannen om att dessa är sekretessbelagda. Vid tillämpningen av bestämmelser i fråga om unionsinstitutionens, unionsorganets eller unionsbyråns hantering av konfidentiell information bör ombudsmannen i förväg ha kommit överens med institutionen, organet eller byrån i fråga om villkoren för hantering av sekretessbelagda uppgifter eller handlingar och annan information som omfattas av tystnadsplikt. Om ombudsmannen inte får den begärda hjälpen bör ombudsmannen underrätta Europaparlamentet, som bör vidta lämpliga åtgärder.

(9)  Ombudsmannen och ombudsmannens personal måste behandla den information som de har fått under sin ämbetsutövning förtroligt. Ombudsmannen bör dock underrätta de behöriga myndigheterna om förhållanden som ombudsmannen anser kan omfattas av straffrättslig lagstiftning och som kommit till ombudsmannens kännedom genom en undersökning. Ombudsmannen bör även kunna underrätta unionsinstitutionen, unionsorganet eller unionsbyrån i fråga om förhållanden som ifrågasätter uppträdandet hos en av deras anställda.

(10)  De senaste ändringarna avseende skyddet av unionens ekonomiska intressen mot brott, särskilt inrättandet av Europeiska åklagarmyndigheten genom rådets förordning (EU) 2017/1939[3] bör beaktas, så att ombudsmannen kan anmäla alla uppgifter som faller inom den sistnämnda myndighetens behörighetsområde till denna myndighet. För att också till fullo respektera presumtionen för oskuld och rätten till försvar enligt artikel 48 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, är det önskvärt att ombudsmannen, om ombudsmannen underrättar Europeiska åklagarmyndigheten om uppgifter som faller inom den sistnämnda myndighetens behörighetsområde, rapporterar till den berörda personen och till klaganden om denna underrättelse.

(11)   En bestämmelse bör fastställas för ett eventuellt samarbete mellan ombudsmannen och samma slags myndigheter i medlemsstaterna i överensstämmelse med tillämplig nationell lagstiftning. Det är även önskvärt att vidta åtgärder för att göra det möjligt för ombudsmannen att samarbeta med Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, eftersom ett sådant samarbete kan effektivisera ombudsmannens ämbetsutövning.

(12)  I början av varje valperiod och för hela dess längd bör Europaparlamentet till ombudsman utse en person som är medborgare i unionen och som uppvisar alla erforderliga bevis för oavhängighet och kompetens. Det bör fastställas under vilka villkor som ombudsmannens ämbetsutövning ska upphöra och hur ombudsmannen ska ersättas.

(13)  Ombudsmannen bör utöva sitt ämbete med fullständig oavhängighet. Ombudsmannen bör vid ämbetstillträdet avge en högtidlig försäkran om detta inför domstolen. Det bör fastställas oförenligheter, ersättningar, privilegier och immunitet för ombudsmannen.

(14)  Bestämmelser bör antas i fråga om ombudsmannens säte, som bör vara detsamma som Europaparlamentets. Bestämmelser bör även införas för inte bara tjänstemän och övriga anställda vid ombudsmannens kansli som bistår ombudsmannen, utan även för verksamhetens budget.

(15)  Det är ombudsmannens uppgift att anta bestämmelser för genomförandet av denna förordning. För att garantera rättssäkerhet och de högsta standarderna för ombudsmannens ämbetsutövning bör minimireglerna för vad de genomförandebestämmelser som antas ska innehålla fastställas i denna förordning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE:

Artikel 1

1.   I denna förordning fastställs föreskrifter och allmänna villkor för ombudsmannens ämbetsutövning (Europeiska ombudsmannens stadga).

2.   Ombudsmannen ska agera oavhängigt gentemot unionens institutioner, organ och byråer i enlighet med de befogenheter som ombudsmannen tilldelats genom fördragen, och med vederbörlig hänsyn till artikel 20.2 led d och artikel 228 i EUF-fördraget samt artikel 41 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna om rätten till god förvaltning.

3.   I utförandet av de uppgifter som avses i fördragen och i denna förordning får ombudsmannen inte ingripa i mål som är anhängiga vid domstol, och ombudsmannen får inte heller ifrågasätta domstolsavgöranden eller en domstols behörighet att meddela avgöranden.

Artikel 2

1.  Ombudsmannen ska bidra till upptäckten av administrativa missförhållanden i verksamheten inom unionens institutioner, organ och byråer, med undantag av Europeiska unionens domstol i dess rättsliga funktion, och vid behov föreslå rekommendationer för att avhjälpa dessa administrativa missförhållanden. Handlingar som företas av någon annan myndighet eller person kan inte vara föremål för klagan hos ombudsmannen.

2.  Varje unionsmedborgare eller varje fysisk eller juridisk person som har sin hemvist eller sitt säte i en av unionens medlemsstater kan, antingen direkt eller genom en ledamot av Europaparlamentet, inge ett klagomål till ombudsmannen gällande fall av administrativa missförhållanden i verksamheten inom unionens institutioner, organ och byråer, med undantag av Europeiska unionens domstol i dess rättsliga funktion. Ombudsmannen ska underrätta institutionen, organet eller byrån i fråga så snart ett klagomål inges.

3.  Klagomålet ska innehålla en tydlig hänvisning till föremålet för klagomålet och klagandens identitet. Klaganden får begära att klagomålet, eller delar av det, behandlas konfidentiellt.

4.  Ett klagomål ska göras inom tre år från den dag då omständigheterna på vilka klagomålet grundar sig blev kända av klaganden och föregås av lämpliga hänvändelser till de berörda institutionerna, organen och byråerna.

5.  Ombudsmannen ska avgöra om ett klagomål ligger inom ombudsmannens behörighetsområde och, om så är fallet, om det är tillåtligt. Om ett klagomål ligger utanför ombudsmannens behörighetsområde eller är otillåtligt, får ombudsmannen, innan klagomålet avvisas, råda klaganden att inge klagomålet till en annan myndighet.

6.  Klagomål som inges till ombudsmannen ska inte påverka tidsfrister för överklaganden i administrativa förfaranden eller domstolsförfaranden.

7.  När ombudsmannen måste förklara ett klagomål som otillåtligt eller avsluta behandlingen på grund av pågående eller avslutade rättsliga åtgärder rörande omständigheter som tagits upp i ett klagomål, ska resultatet av de undersökningar som ombudsmannen redan gjort arkiveras utan ytterligare åtgärder.

8.  Klagomål som rör arbetsförhållanden mellan unionens institutioner, organ och byråer och deras tjänstemän och övriga anställda får inte inges till ombudsmannen om inte alla andra möjligheter att framföra interna administrativa önskemål och klagomål, särskilt de förfaranden som avses i artikel 90 i tjänsteföreskrifterna för tjänstemännen vid Europeiska unionen och anställningsvillkoren för övriga anställda i unionen och som fastställs i rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68[4] (tjänsteföreskrifterna), har uttömts av den berörda personen och tidsfristerna för svar från den institution, det organ eller den byrå till vilken hänvändelsen har gjorts har gått ut.

9.  Ombudsmannen ska så snart som möjligt underrätta klaganden om vilka åtgärder som vidtagits avseende klagomålet.

Artikel 3

1.  Ombudsmannen ska på eget initiativ eller på grund av ett klagomål genomföra alla undersökningar, även sådana som följer upp tidigare undersökningar, som ombudsmannen anser vara berättigade för att reda ut misstänkta administrativa missförhållanden i verksamheten inom unionens institutioner, organ och byråer. Ombudsmannen ska agera utan att föregående godkännande krävs och i god tid underrätta den berörda institutionen, det berörda organet eller den berörda byrån om sådana åtgärder. Den berörda institutionen, det berörda organet eller den berörda byrån får översända användbara kommentarer eller bevismaterial till ombudsmannen. Ombudsmannen får även begära att institutionen, organet eller byrån i fråga översänder sådana kommentarer eller bevismaterial.

2.  Utan att det påverkar ombudsmannens främsta skyldighet, vilken är att hantera klagomål, får ombudsmannen genomföra undersökningar på eget initiativ av mer strategisk natur för att identifiera upprepade eller särskilt allvarliga fall av administrativa missförhållanden, för att främja bästa administrativa praxis inom unionens institutioner, organ och byråer och för att proaktivt ta itu med strukturella frågor av allmänt intresse som faller inom ombudsmannens behörighetsområde.

3.  Unionens institutioner, organ och byråer ska förse ombudsmannen med all information som ombudsmannen begär av dem och ge ombudsmannen tillgång till relevanta dokument. Tillgången till sekretessbelagda uppgifter eller handlingar ska vara förenlig med bestämmelser i fråga om unionsinstitutionens, unionsorganets eller unionsbyråns hantering av konfidentiell information.

De institutioner, organ eller byråer som tillhandahåller sekretessbelagda uppgifter eller handlingar i enligt med första stycket ska underrätta ombudsmannen i förväg om att dessa är sekretessbelagda.

Vid tillämpningen av bestämmelserna i första stycket ska ombudsmannen i förväg ha kommit överens med institutionen, organet eller byrån i fråga om villkoren för hantering av sekretessbelagda uppgifter eller handlingar.

Institutionerna, organen eller byråerna i fråga ska ge ombudsmannen tillgång till handlingar som härrör från en medlemsstat och som är hemliga enligt lag endast efter det att ombudsmannen har infört lämpliga åtgärder och garantier för hantering av handlingar som säkerställer en likvärdig nivå av konfidentialitet, i enlighet med artikel 9 i förordning (EG) nr 1049/2001 och i enlighet med säkerhetsbestämmelserna för den berörda unionsinstitutionen, det berörda unionsorganet eller den berörda unionsbyrån.

Tjänstemän och övriga anställda vid unionens institutioner, organ och byråer ska på ombudsmannens begäran vittna om förhållanden som rör en pågående undersökning av ombudsmannen. De ska yttra sig på sin institutions, sitt organs eller sin byrås vägnar. De ska fortsätta att vara bundna av de förpliktelser som följer av de för dem gällande föreskrifterna.

4.  I den mån som deras nationella lagstiftning tillåter det, ska de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna, på begäran av ombudsmannen eller på eget initiativ, snarast till ombudsmannen överlämna alla uppgifter eller handlingar som kan bidra till att reda ut fall av administrativa missförhållanden i verksamheten inom unionens institutioner, organ eller byråer. Om sådana uppgifter eller handlingar omfattas av nationell lagstiftning om hantering av konfidentiell information eller av bestämmelser som hindrar dess spridning, får den berörda medlemsstaten tillåta ombudsmannen att ta del av dessa uppgifter eller handlingar under förutsättning att ombudsmannen åtar sig att hantera dem i överenskommelse med den behöriga myndighet som lämnade dem. En beskrivning av handlingen ska under alla omständigheter lämnas.

5.  Om ombudsmannen inte får den begärda hjälpen ska parlamentet underrättas, som ska vidta lämpliga åtgärder.

6.  Om fall av administrativa missförhållanden konstateras efter en undersökning, ska ombudsmannen meddela institutionen, organet eller byrån i fråga, och när så är lämpligt utfärda rekommendationer. Institutionen, organet eller byrån ska inom tre månader sända ett detaljerat yttrande till ombudsmannen. Ombudsmannen får på begäran av institutionen, organet eller byrån i fråga bevilja en förlängning, som inte får vara längre än två månader. Om institutionen, organet eller byrån i fråga inte avger något yttrande inom tidsfristen på tre månader eller inom den förlängda tidsfristen, får ombudsmannen avsluta undersökningen utan ett sådant yttrande.

7.  Ombudsmannen ska därefter överlämna en rapport till institutionen, organet eller byrån i fråga och, i synnerhet om arten eller omfattningen av det fall av missförhållande som upptäckts så kräver, till Europaparlamentet. Rapporten får innehålla rekommendationer. Ombudsmannen ska underrätta klaganden om undersökningens resultat, om yttrandet från institutionen, organet eller byrån i fråga samt om ombudsmannens rekommendationer i rapporten.

8.  Vid behov, i samband med en undersökning av en unionsinstitutions, ett unionsorgans eller en unionsbyrås verksamhet, får ombudsmannen på eget initiativ eller på begäran av Europaparlamentet framträda inför Europaparlamentet på den mest lämpliga nivån.

9.  Ombudsmannen ska, så långt det är möjligt, försöka att tillsammans med institutionen, organet eller byrån i fråga nå en lösning som undanröjer det administrativa missförhållandet och som tillgodoser klagomålet. Ombudsmannen ska underrätta klaganden om den föreslagna lösningen tillsammans med eventuella kommentarer från institutionen, organet eller byrån i fråga. Om den klagande så önskar ska klaganden ha rätt att inkomma med synpunkter till ombudsmannen.

10.  Vid slutet av varje årlig session ska ombudsmannen överlämna en rapport om resultaten av de undersökningar som ombudsmannen gjort till Europaparlamentet. Rapporten ska innehålla en bedömning av efterlevnaden av ombudsmannens rekommendationer och en bedömning av om de resurser som finns tillgängliga för ombudsmannens ämbetsutövning är tillräckliga. Dessa bedömningar kan också bli föremål för separata rapporter.

Artikel 4

1.  Ombudsmannen och ombudsmannens personal, på vilka artikel 339 i EUF-fördraget och artikel 194 i Euratomfördraget ska tillämpas, får inte avslöja information eller handlingar som de får tillgång till i sina undersökningar. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2, ska de framför allt inte avslöja sekretessbelagd information eller handlingar som överlämnats till ombudsmannen, eller dokument som omfattas av unionslagstiftningen om skydd av personuppgifter liksom sådan information som kan skada klaganden eller någon annan inblandad person.

2.  Om ombudsmannen anser att förhållanden som upptäckts vid en undersökning kan omfattas av straffrättslig lagstiftning, ska ombudsmannen underrätta de behöriga nationella myndigheterna och, i den mån fallet ligger inom deras befogenhetsområde, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning och Europeiska åklagarmyndigheten. Om så är lämpligt ska ombudsmannen även underrätta den unionsinstitution, det unionsorgan eller den unionsbyrå som har maktbefogenheter över tjänstemannen eller den anställde i fråga, som eventuellt kan åberopa artikel 17 andra stycket i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier.

Ombudsmannen får även underrätta unionsinstitutionen, unionsorganet eller unionsbyrån i fråga om förhållanden som ifrågasätter uppträdandet hos en av deras anställda och om all ihållande verksamhet som hindrar den pågående undersökningen.

Ombudsmannen ska rapportera sådana underrättelser till klaganden och de andra berörda personer vars identitet är känd.

Artikel 5

Ombudsmannen och ombudsmannens personal ska hantera allmänhetens begäranden om tillgång till handlingar, utöver vad som avses i artikel 4.1, i enlighet med de villkor och begränsningar som föreskrivs i förordning (EG) nr 1049/2001.

Artikel 6

1.  Ombudsmannen får samarbeta med samma slags myndigheter i medlemsstaterna under förutsättning att ombudsmannen iakttar tillämplig nationell lagstiftning.

2.  Inom ramen för sin ämbetsutövning ska ombudsmannen samarbeta med Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter och andra institutioner och organ och samtidigt undvika överlappningar med deras verksamhet.

Artikel 7

1.  Ombudsmannen ska väljas, och utses på nytt, i enlighet med artikel 228.2 i EUF-fördraget.

2.  Ombudsmannen ska utses bland personer som är unionsmedborgare, som fullt ut äger medborgerliga och politiska rättigheter, som uppvisar alla erforderliga bevis för oavhängighet, som inte har varit nationella regeringsmedlemmar eller ledamöter vid EU-institutionerna under de senaste tre åren, som uppfyller motsvarande krav för opartiskhet som de som gäller för ett domarämbete i sina länder och som besitter en sådan erkänd kompetens och erfarenhet som krävs för att utöva ombudsmannaämbetet.

Artikel 8

1.  Ombudsmannen ska upphöra att utföra de uppgifter som avses i fördragen och i denna förordning antingen vid slutet av sin ämbetsperiod eller vid frivillig avgång eller avskedande.

2.  Ombudsmannen ska stanna i sitt ämbete till dess att en ny ombudsman har valts, utom vid avskedande.

3.  Om ämbetet frånträds i förtid ska en ny ombudsman utses för den resterande delen av Europaparlamentets valperiod inom tre månader från den tidpunkt då ämbetet blev vakant. Fram till dess att en ny ombudsman har valts ska den chefstjänsteman som avses i artikel 12.2 ansvara för de brådskande ärenden som faller inom ombudsmannens behörighetsområde.

Artikel 9

Om Europaparlamentet avser att begära avsättning av ombudsmannen i enlighet med artikel 228.2 i EUF-fördraget, ska det höra ombudsmannen innan en sådan begäran görs.

Artikel 10

1.  I utförandet av de uppgifter som avses i fördragen och i denna förordning ska ombudsmannen agera i enlighet med artikel 228.3 i EUF-fördraget. Ombudsmannen ska avstå från alla handlingar som är oförenliga med de nämnda uppgifterna.

2.  Vid ämbetstillträdet ska ombudsmannen avge en högtidlig försäkran inför domstolen i plenum om att ombudsmannen ämnar utöva de uppgifter som avses i fördragen och i denna förordning med fullständig oavhängighet och opartiskhet och att de förpliktelser som följer av ämbetet under eller efter ämbetsperiodens utgång kommer att respekteras fullt ut. Den högtidliga försäkran ska särskilt omfatta plikten att efter ämbetsperiodens utgång uppträda med integritet och diskretion när det gäller att acceptera vissa befattningar eller förmåner.

Artikel 11

1.  Under ombudsmannens ämbetsperiod får ombudsmannen inte åta sig någon annan politisk eller administrativ uppgift eller utöva någon annan verksamhet oavsett om den är avlönad eller inte.

2.  Ombudsmannen ska ha samma ställning som en domare vid domstolen när det gäller lön, traktamenten och pension.

3.  Artikel 11–14 och artikel 17 i protokoll nr 7 ska tillämpas på ombudsmannen samt tjänstemännen och övriga anställda vid ombudsmannens kansli.

Artikel 12

1.  Ombudsmannen ska tilldelas en lämplig budget som är tillräcklig för att säkerställa ombudsmannens oberoende och för att utföra de uppgifter som avses i fördragen och i denna förordning.

2.  Ombudsmannen ska biträdas av ett kansli vars chefstjänsteman ombudsmannen ska utse.

3.  Tjänstemännen och de anställda vid ombudsmannens kansli ska lyda under de regler och bestämmelser som gäller för tjänstemän och övriga anställda vid unionen. Deras antal ska anpassas varje år som ett led i budgetprocessen och vara tillräckligt för att ombudsmannen ska kunna utföra sina uppgifter och hantera sin arbetsbörda på ett korrekt sätt.

4.  Tjänstemän och anställda vid unionen och i medlemsstaterna som utses att tjänstgöra vid ombudsmannens kansli ska flyttas över i tjänstens intresse och ska garanteras återinträde i en tjänst vid sin ursprungliga institution, sitt ursprungliga organ eller sin ursprungliga byrå.

5.  I personalärenden ska ombudsmannen ha samma status som institutionerna i den betydelse som avses i artikel 1a i tjänsteföreskrifterna.

Artikel 13

Ombudsmannen ska ha samma säte som Europaparlamentet.

Artikel 14

Alla meddelanden till medlemsstaternas nationella myndigheter för genomförandet av denna förordning ska gå via medlemsstaternas ständiga representationer vid unionen.

Artikel 15

Ombudsmannen ska anta bestämmelser för genomförandet av denna förordning. Dessa ska vara förenliga med denna förordning och omfatta åtminstone bestämmelser om

a)  processuella rättigheter för klaganden och institutionen, organet eller byrån i fråga och om säkerställande av skyddet för tjänstemän som rapporterar om fall av överträdelser av unionsrätten (visselblåsning) inom unionens institutioner, organ eller byråer i enlighet med artikel 22a i tjänsteföreskrifterna,

b)  mottagande, behandling och avslutande av ett klagomål,

c)  undersökningar på eget initiativ,

d)  uppföljningsundersökningar,

e)  informationsinsamling.

Artikel 16

Beslut 94/262/EKSG, EG, Euratom ska upphöra att gälla.

Artikel 17

Denna förordning träder i kraft den första dagen i den månad som följer på offentliggörandet i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i ...

    På Europaparlamentets vägnar

Ordförande

  • [1]  Europaparlamentets beslut 94/262/EKSG, EG, Euratom av den 9 mars 1994 om föreskrifter och allmänna villkor för ombudsmannens ämbetsutövning (EGT L 113, 4.5.1994, s. 15).
  • [2]  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, 31.5.2001, s. 43).
  • [3]  Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1).
  • [4]  EGT L 56, 4.3.1968, s. 1.

MOTIVERING

I. Orsaker (ratio essendi)

Den första Europeiska ombudsmannen tillträdde sitt ämbete 1995, efter det att detta organ hade upprättats genom Maastrichtfördraget 1992. Efter mer än tjugo års verksamhet har ombudsmannen etablerat ett anseende och arbetsmetoder som har bidragit till ökad prestige och ett moraliskt och socialt erkännande av detta organs roll.

Stadgan har inte uppdaterats under det senaste årtiondet. Faktum är att det beslut som nu upphävs föregick ikraftträdandet av Lissabonfördraget. Det är därför av största vikt att dess bestämmelser anpassas till de tillämpliga fördragen, samtidigt som man garanterar att detta organ fortsätter att spela en särskild och avgörande roll inom Europeiska unionens konstitutionella ram.

II. Oberoende och mjuk makt: de två pelarna i Europeiska ombudsmannens konstitutionella status

Införandet av ombudsmän, som funnits i Skandinavien sedan 1800-talet, stöds av nästan alla medlemsstaters nationella och regionala rättsordningar. Unionsrätten utgör i detta avseende i dag inget undantag. Trots alla de skillnader som finns mellan dessa myndigheter – från utskottet för framställningar, Petitionsausschuss, i Berlin till Spaniens ombudsman, Defensor del Pueblo – har de vissa gemensamma egenskaper. Dessa egenskaper motsvarar ombudsmannens konstitutionella funktioner.

Ombudsmannen är en médiateur, en defensor och en provedor. Resultatet av detta organs ämbetsutövande bör inte vara beroende av andra institutioner, organ eller byråer, vare sig ur ett politiskt eller finanspolitiskt perspektiv. Den nya stadgan syftar därför till att stärka denna myndighets oavhängighet och opartiskhet.

Faktum är att eftersom ombudsmannen inte har någon verklig befogenhet att vidta tvångsåtgärder ligger dennes institutionella styrka i det mjuka maktutövandet. Detta är avgörande för att ombudsmannen ska kunna utöva sitt ämbete, inte bara eftersom det främjar efterlevnaden av organets önskemål och den öppenhet som gör att EU-förvaltningen vidtar åtgärder, utan också framför allt eftersom det på samma gång upprätthåller denna myndighet både inom och utanför systemet, vad gäller klagomål och andra ärenden, som rättar till utan att fördöma och förbättrar utan att utnyttja.

För att ombudsmannens roll ska utvecklas fullt ut inom unionens konstitutionella struktur ligger fokus därför på dess oavhängighet och mjuka maktutövande.

III. Ändringar och anpassningar i den nya stadgan

a) Rättslig grund

Beslut 94/262/EKSG, EG, Euratom av den 9 mars 1994 om föreskrifter och allmänna villkor för ombudsmannens ämbetsutövning ändrades senast 2008. I och med att Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009 infördes en helt ny rättslig ram för Europeiska unionen. Enligt i synnerhet artikel 228.4 i EUF-fördraget får Europaparlamentet, efter yttrande från kommissionen och med godkännande av rådet, anta förordningar som fastställer regler och allmänna villkor för ombudsmannens ämbetsutövning.

Det är därför önskvärt att upphäva beslut 94/262/EKSG, EG, Euratom och ersätta det med en förordning i enlighet med den nu gällande rättsliga grunden. Rättsakten om upphävande och den nya stadgan är beroende av Europaparlamentets rätt till lagstiftningsinitiativ som direkt hänför sig till denna institutions, och därmed ombudsmannens, demokratiska legitimitet. Detta är således ett särskilt förfarande, sett ur ett institutionellt perspektiv, där parlamentet står i centrum.

Man bör också komma ihåg att i artikel 41 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna erkänns rätten till god förvaltning som en grundläggande rättighet för EU-medborgarna. I artikel 43 i stadgan erkänns i sin tur rätten att vända sig till Europeiska ombudsmannen vid missförhållanden i unionens institutioners, organs och byråers verksamhet. För att dessa rättigheter ska vara effektiva och för att förbättra ombudsmannens förmåga att genomföra grundliga och opartiska undersökningar, bör ombudsmannen ges alla nödvändiga verktyg för att kunna utöva sitt ämbete enligt fördragen på ett framgångsrikt sätt.

b) Tillgång till information och konfidentialitet

Ombudsmannen måste ha tillgång till allt som behövs för ämbetsutövningen. Därför måste unionens institutioner, organ och byråer tillhandahålla ombudsmannen all information som begärs, utan att det påverkar ombudsmannens skyldighet att inte avslöja sådan information. Tillgången till sekretessbelagda uppgifter eller handlingar bör vara förenlig med säkerhetsbestämmelserna för unionsinstitutionen, unionsorganet eller unionsbyrån i fråga. De institutioner, organ eller byråer som tillhandahåller sekretessbelagda uppgifter eller handlingar bör underrätta ombudsmannen om att dessa är sekretessbelagda. Ombudsmannen bör i förväg ha kommit överens med institutionen, organet eller byrån i fråga om villkoren för hantering av sekretessbelagda uppgifter eller handlingar. Om ombudsmannen inte får den begärda hjälpen bör ombudsmannen underrätta Europaparlamentet, som kan vidta lämpliga åtgärder. Ombudsmannen och dennes personal måste behandla den information som de har fått under sin ämbetsutövning förtroligt.

c) Undersökningar på eget initiativ och uppföljningsundersökningar

För att stärka detta organs roll är det önskvärt att ombudsmannen, utan att det påverkar dennes främsta skyldighet att hantera klagomål, ges möjlighet att genomföra undersökningar på eget initiativ i syfte att identifiera upprepade eller särskilt allvarliga fall av administrativa missförhållanden och främja god administrativ praxis inom unionens institutioner, organ och byråer. Det är även önskvärt att ombudsmannen, antingen till följd av ett klagomål eller inte, har rätt att genomföra undersökningar för att följa upp tidigare undersökningar för att fastställa om och i vilken omfattning institutionen, organet eller byrån i fråga har följt ombudsmannens rekommendationer.

d) Vittnesmål från unionens personal

Europeiska ombudsmannens arbete genomförs mestadels informellt och med godkännande av alla berörda parter, särskilt tjänstemän och övriga anställda vid unionens institutioner, organ, och byråer. Dessa bör på ombudsmannens begäran vittna om omständigheter som rör en pågående utredning av ombudsmannen. De aktuella tjänstemännen eller andra anställda måste yttra sig på sin institutions, sitt organs eller sin byrås vägnar. De måste fortsätta att vara bundna av de förpliktelser som följer av de för dem gällande föreskrifterna. Om den berörda institutionen, det berörda organet eller den berörda byrån inte ger sina tjänstemän eller övriga anställda tillstånd att vittna i särskilda ärenden måste den eller det ange skälen till detta till ombudsmannen och, om det är möjligt, föreslå alternativa metoder för informationsutbyte.

e) Europeiska ombudsmannen och förhållanden som kan utgöra brott

De senaste ändringarna avseende skyddet av unionens ekonomiska intressen mot brott, särskilt inrättandet av Europeiska åklagarmyndigheten, bör beaktas, så att ombudsmannen kan anmäla alla uppgifter som faller inom den sistnämnda myndighetens behörighetsområde till denna myndighet. För att också till fullo respektera presumtionen för oskuld och rätten till försvar enligt artikel 48 i stadgan, är det önskvärt att ombudsmannen, om denne underrättar Europeiska åklagarmyndigheten om uppgifter som faller inom den sistnämnda myndighetens behörighetsområde, underrättar den berörda personen om detta. Den person som lämnar in ett klagomål bör också underrättas.

f) Framträdande inför Europaparlamentet och årsrapporter

Vid behov, i samband med en undersökning av en unionsinstitutions, ett unionsorgans eller en unionsbyrås verksamhet, får ombudsmannen begära att framträda inför Europaparlamentet på den mest lämpliga nivån.

Vid slutet av varje årlig session bör ombudsmannen överlämna en rapport om undersökningsresultaten för referensperioden till Europaparlamentet. Rapporten måste innehålla en bedömning av efterlevnaden av ombudsmannens förslag och en bedömning av om de resurser som finns tillgängliga för ombudsmannens ämbetsutövning är tillräckliga. Dessa bedömningar kan också bli föremål för separata rapporter.

g) Samarbete med andra myndigheter

Det är önskvärt att vidta åtgärder för att ge ombudsmannen möjlighet att samarbeta med Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter och med andra institutioner och organ i medlemsstaterna som ansvarar för främjande och skydd av grundläggande rättigheter. Ett sådant samarbete kan effektivisera ombudsmannens ämbetsutövning. Bestämmelser bör även fastställas för ett eventuellt samarbete mellan ombudsmannen och samma slags myndigheter i medlemsstaterna i överensstämmelse med tillämplig nationell lagstiftning.

h) Minimiregler för vad genomförandebestämmelserna ska innehålla

Det är ombudsmannens uppgift att anta bestämmelser för genomförandet av denna förordning. För att garantera rättssäkerheten och de högsta effektivitetsstandarderna för ombudsmannens ämbetsutövning bör minimireglerna för vad de genomförandebestämmelser som antas ska innehålla förtydligas. Dessa bör åtminstone omfatta bestämmelser om i) processuella rättigheter för den person som lämnar in ett klagomål och institutionen, organet eller byrån i fråga, ii) mottagande, behandling och avslutande av ett klagomål, iii) undersökningar på eget initiativ, iv) uppföljningsundersökningar och v) informationsinsamling.

YTTRANDE från utskottet för framställningar (27.11.2018)

till utskottet för konstitutionella frågor

över förslaget till ändring av parlamentets beslut 94/262/EKSG, EG, Euratom av den 9 mars 1994 om föreskrifter och allmänna villkor för ombudsmannens ämbetsutövning
(2018/2080(INL))

Föredragande av yttrande: Margrete Auken

KORTFATTAD MOTIVERING

Europaparlamentet har vid upprepade tillfällen begärt att ombudsmannens stadga ska uppdateras före utgången av denna valperiod för att säkerställa att det nya mandatet, som ska inledas omedelbart efter valet till Europaparlamentet 2019, omfattar eventuella nya eller ändrade arbetsuppgifter redan från början.

Den senaste översynen av stadgan gjordes för tio år sedan (2008) och sedan dess har Lissabonfördraget trätt i kraft. Under de senaste tio åren har ombudsmannens roll befästs och stärkts, framför allt tack vare det outtröttliga arbete som utförts av de personer som innehaft ämbetet. Vi står nu inför nya realiteter och utmaningar och nya förväntningar från medborgarna och från parlamentet på en rad viktiga områden där det finns behov av förbättringar.

När det gäller genomförandet av den grundläggande rätten till tillgång till handlingar har parlamentet noterat att medborgarna visserligen har rätt att överklaga avslag eller delvisa avslag vid EU-domstolen, men att detta förfarande är dyrt och tidskrävande och kräver formellt juridiskt ombud. Europaparlamentet har därför i en rad resolutioner rekommenderat att ombudsmannen bör kunna fatta bindande beslut om tillgång till handlingar så att allmänhetens rätt till tillgång till Europeiska unionens handlingar ges största möjliga effekt.

Det behöver också förtydligas att ombudsmannens kansli omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 om allmänhetens tillgång till EU-institutionernas handlingar, och därför tas ytterligare presumtioner om sekretess bort för vissa kategorier av information.

Ändringar föreslås för att säkerställa att information som klassats som känslig i enlighet med artikel 9 i förordning (EG) nr 1049/2001 ska utbytas med ombudsmannen i enlighet med gällande säkerhetsbestämmelser. För att ombudsmannens undersökningar ska bli effektivare bör EU-anställda när de avlägger vittnesmål inte omfattas av tystnadsplikt.

Klargöranden föreslås för att säkerställa att EU-institutionernas underlåtenhet att följa EU-domstolens domar eller det faktum att de dröjer för länge med att följa dem också kan betraktas som en källa till fel eller försummelser[1]. Fördelningen av befogenheter mellan ombudsmannen och rättsväsendet, liksom förenligheten mellan deras förfaranden, klargörs också, och ändringar av stadgan görs för att säkerställa att ombudsmannen kan få möjlighet att ingripa i rättsliga ärenden vid Europeiska unionens domstol på samma sätt som andra EU-institutioner.

Det görs också ändringar för att säkerställa att ombudsmannen har rätt att vid behov infinna sig i Europaparlamentet, bland annat tillsammans med andra institutioner som kan vara föremål för särskilda eller strategiska undersökningar.

Inom känsliga områden, till exempel skydd för visselblåsare eller trakasserier på arbetsplatsen, som kan bli en källa till fel eller försummelser om de inte sköts på lämpligt sätt av EU:s institutioner, organ och byråer läggs det slutligen fram förslag för att säkerställa att ombudsmannen har en rådgivande funktion i dessa fall och får en motsvarande ökning av resurser som kan behövas till följd av detta.

När det gäller trakasserier på arbetsplatsen föreslås ändringar för att säkerställa att ombudsmannen kan undersöka hur politiken för att motverka trakasserier tillämpas i praktiken och vid behov lämna rekommendationer. Ombudsmannen bör även kunna ge råd till EU-anställda som anser att de utsätts för trakasserier. Ett påskyndat förfarande för ärenden som rör sexuella trakasserier kan också övervägas – återigen skulle denna tjänst vara beroende av att man har lämpliga resurser.

När det gäller skyddet av visselblåsare har ombudsmannen redan undersökt strategierna för att skydda visselblåsare inom nio viktiga EU-insitutioner. Det är viktigt att se till att ombudsmannen kan fortsätta att göra detta, men också att hon kan ge råd till potentiella visselblåsare om hur och i vilken utsträckning de kan skyddas om de lämnar ut uppgifter i allmänhetens intresse. Om en EU-förordning om visselblåsning skulle träda i kraft förväntas ombudsmannen också kunna erbjuda en rådgivningstjänst för EU-medborgare som är osäkra på om EU:s bestämmelser om skydd av visselblåsare skulle gälla för dem eller inte.

Det hänvisas specifikt till behovet av att aktivt övervaka eventuella intressekonflikter. Opartiskhet måste säkerställas, och detta är en uppgift som omfattas av ombudsmannens behörighet.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för framställningar uppmanar utskottet för konstitutionella frågor att som ansvarigt utskott beakta följande ändringsförslag:

Ändringsförslag    1

Ombudsmannens stadga

Titel

Nuvarande text

Ändringsförslag

Europaparlamentets beslut om föreskrifter och allmänna villkor för ombudsmannens ämbetsutövning (1).

Europaparlamentets förordning om föreskrifter och allmänna villkor för ombudsmannens ämbetsutövning(1).

Motivering

Detta är en bindande lagstiftningsakt i form av en förordning, i enlighet med bestämmelserna i Lissabonfördraget.

Ändringsförslag    2

Ombudsmannens stadga

Beaktandeled 1

Nuvarande text

Ändringsförslag

med beaktande av fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna särskilt artikel 195.4 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen samt artikel 107d.4 i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

med beaktande av fördragen om upprättandet av Europeiska unionen, särskilt artikel 228.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och artikel 106a.1 i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

Motivering

Gemenskapen ändras till unionen i hela texten så att den anpassas till fördragens nuvarande terminologi.

Ändringsförslag    3

Ombudsmannens stadga

Skäl 1a (nytt)

Nuvarande text

Ändringsförslag

 

Genom de konstitutionella fördragen inrättas en ombudsmannainstitution. Eftersom det är mycket viktigt att säkerställa ett könsneutralt språk vid alla institutioner förefaller ombudsperson vara ett lämpligare namn på institutionen.

Motivering

The European Institute for Gender Equality defined gender-neutral language as language that is not gender-specific and which considers people in general, with no reference to women and men. Gender-neutral language is a generic term covering the use of non-sexist language, inclusive language or gender-fair language. The purpose of gender-neutral language is to avoid word choices which may be interpreted as biased, discriminatory or demeaning by implying that one sex or social gender is the norm. Using gender-fair and inclusive language also helps reduce gender stereotyping, promotes social change and contributes to achieving gender equality. Having the first woman serve at the post, bear the title Ombudsman is derogative.

Ändringsförslag    4

Ombudsmannens stadga

Skäl 3

Nuvarande text

Ändringsförslag

Ombudsmannen, som även kan handla på eget initiativ, måste ha tillgång till allt som behövs för ämbetsutövningen. Därför måste gemenskapens institutioner och organ på ombudsmannens begäran tillhandahålla all information som begärs om det inte finns vederbörligen fullgoda skäl för sekretess och utan att det påverkar ombudsmannens förpliktelse att inte avslöja sådan information; Tillgången till sekretessbelagd information eller sekretessbelagda dokument, särskilt känsliga handlingar i den mening som avses i artikel 9 i förordning (EG) nr 1049/2001(2), bör vara förenlig med säkerhetsbestämmelserna för unionsinstitutionen eller unionsorganet i fråga. Institutioner och organ som tillhandahåller sekretessbelagda uppgifter eller handlingar enligt artikel 3.2 första stycket bör underrätta ombudsmannen om att de är sekretessbelagda. Vid tillämpningen av bestämmelserna i första stycket bör ombudsmannen i förväg ha kommit överens med institutionen eller organet i fråga om villkoren för hantering av sekretessbelagd information eller sekretessbelagda dokument och annan information som omfattas av tystnadsplikt. Om ombudsmannen inte får den begärda hjälpen ska ombudsmannen underrätta Europaparlamentet, som vidtar lämpliga åtgärder.

Ombudsmannen, som även kan handla på eget initiativ, måste ha tillgång till allt som behövs för ämbetsutövningen. Därför måste unionens institutioner och organ på ombudsmannens begäran tillhandahålla all information som begärs och utan att det påverkar ombudsmannens skyldigheter enligt förordning (EG) nr 1049/2001. Tillgången till sekretessbelagd information eller sekretessbelagda dokument, särskilt känsliga handlingar i den mening som avses i artikel 9 i förordning (EG) nr 1049/2001(2), bör vara förenlig med säkerhetsbestämmelserna för unionsinstitutionen eller unionsorganet i fråga. Institutioner och organ som tillhandahåller sekretessbelagda uppgifter eller handlingar enligt artikel 3.2 första stycket bör underrätta ombudsmannen om att de är sekretessbelagda. Vid tillämpningen av bestämmelserna i artikel 3.2 första stycket bör ombudsmannen i förväg ha kommit överens med institutionen eller organet i fråga om villkoren för hantering av sekretessbelagd information eller sekretessbelagda dokument. Om ombudsmannen inte får den begärda hjälpen ska ombudsmannen underrätta Europaparlamentet, som vidtar lämpliga åtgärder.

Motivering

De språkliga ändringarna syftar till att göra texten mer könsneutral, och de bör göras i hela texten. Dessutom behöver det göras ändringar för att klargöra att ombudsmannen omfattas av förordning (EG) nr 1049/2001 och för att undvika att tystnadsplikten behandlas som en särskild kategori av information som förväntas undanhållas.

Ändringsförslag    5

Ombudsmannens stadga

Skäl 7

Nuvarande text

Ändringsförslag

I början av varje mandatperiod och för hela dess längd bör Europaparlamentet till ombudsman utse en person som är medborgare i unionen och som uppvisar alla erforderliga bevis för oavhängighet och kompetens.

I början av varje mandatperiod och för hela dess längd bör Europaparlamentet till ombudsman utse en person som är medborgare i unionen och som uppvisar alla erforderliga bevis för oavhängighet och kompetens och som inte har haft ett politiskt uppdrag på nationell ministernivå eller vid EU-institutionerna.

Ändringsförslag    6

Ombudsmannens stadga

Skäl 10

Nuvarande text

Ändringsförslag

Bestämmelser bör fastställas för tjänstemän och andra anställda vid ombudsmannens kansli som bistår honom samt för verksamhetens budget. Ombudsmannen bör ha samma säte som Europaparlamentet.

(Berör inte den svenska versionen.)

Motivering

Det nuvarande sätet har gjort det möjligt för Europeiska ombudsmannen att utföra sina uppgifter på ett effektivt och oberoende sätt.

Ändringsförslag    7

Ombudsmannens stadga

Skäl 11

Nuvarande text

Ändringsförslag

Det är ombudsmannens uppgift att anta bestämmelser för genomförandet av detta beslut. Dessutom bör vissa övergångsbestämmelser fastställas för den första ombudsman som utses efter det att Fördraget om Europeiska unionen har trätt i kraft.

Det är ombudsmannens uppgift att anta bestämmelser för genomförandet av detta beslut.

Motivering

Denna övergångsbestämmelse behövs inte längre eftersom Lissabonfördraget redan har trätt i kraft.

Ändringsförslag    8

Ombudsmannens stadga

Artikel 1 – punkt 2

Nuvarande text

Ändringsförslag

2.  Ombudsmannen ska utöva sitt ämbete i enlighet med de befogenheter som fördragen ger gemenskapens institutioner och organ.

2.  Ombudsmannen ska utöva sitt ämbete i enlighet med de befogenheter som fördragen ger unionens institutioner och organ, särskilt artiklarna 20.2 d, 24 och 228 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och artiklarna 41 och 43 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Ombudsmannen ska utöva sitt ämbete i syfte att säkerställa full respekt för rätten till god förvaltning och insyn och demokrati i beslutsprocesserna vid unionens institutioner, organ och byråer.

Ändringsförslag    9

Ombudsmannens stadga

Artikel 1 – punkt 3

Nuvarande text

Ändringsförslag

3.  Ombudsmannen får inte ingripa i mål som är anhängiga vid domstol eller ifrågasätta domstolsavgöranden.

3.  Ombudsmannen får inte ingripa i mål som är anhängiga vid nationell domstol och kan inte ifrågasätta domstolsavgöranden. Ombudsmannens får ingripa i mål som är anhängiga vid Europeiska unionens domstol i enlighet med artikel 40 i stadgan för Europeiska unionens domstol.

Ändringsförslag    10

Ombudsmannens stadga

Artikel 2 – punkt 2

Nuvarande text

Ändringsförslag

2.  Varje unionsmedborgare eller varje fysisk eller juridisk person som har sitt hemvist eller säte i en av unionens medlemsstater kan antingen direkt eller genom en ledamot av Europaparlamentet inge ett klagomål till ombudsmannen gällande fel eller försummelser i samband med verksamheten inom gemenskapens institutioner och organ med undantag av domstolen och förstainstansrätten i deras rättsliga funktion. Ombudsmannen ska underrätta institutionen eller organet i fråga så snart ett klagomål inges.

2.  Varje unionsmedborgare eller varje fysisk eller juridisk person som har sitt hemvist eller säte i en av unionens medlemsstater, kan antingen direkt eller genom en ledamot av Europaparlamentet, inge ett klagomål till ombudsmannen gällande fel eller försummelser i samband med verksamheten inom unionens institutioner och organ, med undantag av domstolen och förstainstansrätten i deras rättsliga funktion. Ombudsmannen ska underrätta institutionen eller organet i fråga så snart ett klagomål inges, enligt EU:s regler för uppgiftsskydd.

Ändringsförslag    11

Ombudsmannens stadga

Artikel 2 – punkt 4

Nuvarande text

Ändringsförslag

4.  Ett klagomål skall göras inom två år från den dag då omständigheterna på vilka klagomålet grundar sig blev kända av den person som framför klagomålet och måste föregås av lämpliga hänvändelser till de berörda institutionerna och organen.

4.  Ett klagomål skall göras inom tre år från den dag då omständigheterna på vilka klagomålet grundar sig blev kända av den person som framför klagomålet, och måste föregås av lämpliga hänvändelser till de berörda institutionerna och organen.

Motivering

Syftet med ändringen är att ge klagande mer tid på sig att inge klagomål med tanke på den totala tid kontakterna med institutionerna tar i dag.

Ändringsförslag  12

Ombudsmannens stadga

Artikel 2 – punkt 7

Nuvarande text

Ändringsförslag

7.  När ombudsmannen måste avvisa ett klagomål eller avbryta sin undersökning på grund av pågående eller avslutade rättsliga åtgärder rörande omständigheter som tagits upp i ett klagomål skall resultatet av de undersökningar som redan är gjorda arkiveras utan ytterligare åtgärder.

7.  Ombudsmannen ska skjuta upp behandlingen av ett klagomål medan de påstådda förhållandena är föremål för rättsliga åtgärder. Ombudsmannen får lämna rekommendationer om resultaten visar att en unionsinstitutions, ett unionsorgans eller en unionsbyrås underlåtenhet att på ett korrekt sätt verkställa en dom från Europeiska unionens domstol kan utgöra fel eller försummelser.

Ändringsförslag  13

Ombudsmannens stadga

Artikel 2 – punkt 8

Nuvarande text

Ändringsförslag

8.  Klagomål som rör arbetsförhållanden mellan unionens institutioner och organ och deras tjänstemän och annan personal får inte inges till ombudsmannen om inte alla andra möjligheter att framföra interna administrativa önskemål och klagomål, särskilt förfarandena som avses i artikel 90.1-2 i tjänsteföreskrifterna, har uttömts av den berörda personen och tidsfristerna för svar från den myndighet till vilken hänvändelse har gjorts har gått ut.

8.  Klagomål som rör arbetsförhållanden mellan unionens institutioner och organ och deras tjänstemän och annan personal får inte inges till ombudsmannen om inte alla andra möjligheter att framföra interna administrativa önskemål och klagomål, i tillämpliga fall särskilt de förfaranden som avses i artikel 90.1 och 90.2 i tjänsteföreskrifterna, har uttömts av den berörda personen eller tidsfristerna för svar från den myndighet till vilken hänvändelse har gjorts har gått ut eller om en annan person som arbetar för unionens institutioner inte kan använda sig av dessa förfaranden på grund av status. Särskilda undantag får också föreskrivas i fall av trakasserier, särskilt sexuella trakasserier.

Ändringsförslag    14

Ombudsmannens stadga

Artikel 2 – punkt 9

Nuvarande text

Ändringsförslag

9.  Ombudsmannen skall snarast möjligt underrätta den person som har framfört klagomålet om vilka åtgärder som vidtagits.

9.  Ombudsmannen ska snarast möjligt, dock senast inom två månader, underrätta den person som har framfört klagomålet om vilka åtgärder som vidtagits.

Ändringsförslag    15

Ombudsmannens stadga

Artikel 2 – punkt 9a (ny)

Nuvarande text

Ändringsförslag

 

9a.  Ombudsmannen kan bli föremål för en talan om underlåtenhet att agera i enlighet med artikel 265 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Ändringsförslag    16

Ombudsmannens stadga

Artikel 3 – punkt 1

Nuvarande text

Ändringsförslag

1.   Ombudsmannen skall på eget initiativ eller på grund av ett klagomål genomföra alla undersökningar som finnes vara berättigade för att reda ut misstänkta fel eller försummelser i samband med verksamheten inom gemenskapens institutioner och organ. Ombudsmannen skall underrätta den berörda institutionen eller det berörda organet om detta och de kan ge alla relevanta upplysningar.

1.   Ombudsmannen ska ges befogenhet att på eget initiativ eller på grund av ett klagomål genomföra alla undersökningar som han eller hon finner berättigade för att reda ut misstänkta fel eller försummelser i samband med verksamheten inom unionens institutioner och organ, utan att föregående godkännande krävs. Berörda institutioner eller organ får informeras i god tid och uppmanas att översända användbara kommentarer eller bevismaterial.

Ändringsförslag  17

Ombudsmannens stadga

Artikel 3 – punkt 1a (ny)

Nuvarande text

Ändringsförslag

 

1a. Ombudsmannen får, utan att det påverkar hans eller hennes ordinarie ämbetsutövning vid hantering av klagomål, genomföra undersökningar på eget initiativ av mer strategisk natur för att identifiera och bekämpa systematiska fel och försummelser och främja bästa administrativa praxis inom unionens institutioner, organ och byråer och för att aktivt ta itu med strukturella frågor av allmänt intresse som kan påverka en god förvaltning, insyn och en demokratisk beslutsprocess.

 

Ombudsmannen får inleda strukturerade och regelbundna dialoger med institutionerna och anordna offentliga samråd för att inhämta synpunkter och bevisning innan han eller hon utfärdar rekommendationer eller i ett senare skede, liksom systematiskt analysera och bedöma framstegen vid den berörda institutionen.

Ändringsförslag  18

Ombudsmannens stadga

Artikel 3 – punkt 2

Nuvarande text

Ändringsförslag

2.  Gemenskapens institutioner och organ skall förse ombudsmannen med all information som begärs av dem och ge ombudsmannen tillgång till relevanta dokument. Tillgången till sekretessbelagd information eller sekretessbelagda dokument, särskilt känsliga handlingar i den mening som avses i artikel 9 i förordning (EG) nr 1049/2001, ska vara förenlig med säkerhetsbestämmelserna för gemenskapsinstitutionen eller gemenskapsorganet i fråga.

2.  Unionens institutioner och organ ska förse ombudsmannen med all information som begärs av dem och ge ombudsmannen tillgång till relevanta dokument. Tillgången till sekretessbelagd information eller sekretessbelagda dokument, särskilt känsliga handlingar i den mening som avses i artikel 9 i förordning (EG) nr 1049/2001, ska vara förenlig med säkerhetsbestämmelserna för unionsinstitutionen eller unionsorganet i fråga.

Institutioner och organ som tillhandahåller sekretessbelagda uppgifter eller handlingar enligt stycket ovan ska underrätta ombudsmannen om att de är sekretessbelagda.

Institutioner och organ som tillhandahåller sekretessbelagda uppgifter eller handlingar enligt stycket ovan ska underrätta ombudsmannen i förväg om att de är sekretessbelagda.

Vid tillämpningen av bestämmelserna i första stycket ska ombudsmannen i förväg ha kommit överens med institutionen eller organet i fråga om villkoren för hantering av sekretessbelagd information eller sekretessbelagda dokument och annan information som omfattas av tystnadsplikt.

Vid tillämpningen av bestämmelserna i första stycket ska ombudsmannen i förväg ha kommit överens med institutionen eller organet i fråga om villkoren för hantering av sekretessbelagd information eller sekretessbelagda dokument.

Institutionerna eller organen i fråga ska ge ombudsmannen tillgång till dokument som härrör från en medlemsstat och som är hemliga enligt lag eller andra författningar endast om den medlemsstaten på förhand har givit sitt godkännande.

Institutionerna eller organen i fråga ska ge ombudsmannen tillgång till dokument som härrör från en medlemsstat och som är hemliga enligt lag eller andra författningar endast efter det att ombudsmannen har infört lämpliga åtgärder och garantier för hantering av handlingar som säkerställer en likvärdig sekretessnivå, i enlighet med artikel 9 i förordning (EG) nr 1049/2001 och i enlighet med säkerhetsbestämmelserna för den berörda unionsinstitutionen eller det berörda unionsorganet.

De ska ge tillgång till andra dokument som härrör från en medlemsstat efter att ha informerat medlemsstaten i fråga.

De ska ge tillgång till andra dokument som härrör från en medlemsstat efter att ha informerat medlemsstaten i fråga.

I båda fallen får ombudsmannen i enlighet med artikel 4 inte avslöja innehållet i sådana dokument.

I båda fallen ska ombudsmannen i enlighet med artikel 4 respektera tillämpningen av förordning (EG) nr 1049/2001.

Tjänstemän och andra anställda inom gemenskapens institutioner och organ ska avlägga vittnesmål på begäran av ombudsmannen; de ska fortfarande vara bundna av de relevanta reglerna i tjänsteföreskrifterna, i synnerhet ska de ha fortsatt tystnadsplikt.

Tjänstemän och övriga anställda inom unionens institutioner, organ och byråer ska avlägga vittnesmål på begäran av ombudsmannen.

Ändringsförslag  19

Ombudsmannens stadga

Artikel 3 – punkt 3

Nuvarande text

Ändringsförslag

3.  På begäran av ombudsmannen måste medlemsstaternas myndigheter via medlemsstaternas beskickningar vid Europeiska gemenskaperna tillhandahålla all information som kan bidra till att reda ut misstänkta fel eller försummelser i samband med verksamheten inom gemenskapens institutioner och organ utom när sådan information omfattas av lagar och andra författningar om sekretess eller av bestämmelser som hindrar dess spridning. I det senare fallet kan dock den berörda medlemsstaten tillåta ombudsmannen att ta del av informationen under förutsättning att han förbinder sig att inte avslöja den.

3.  På begäran av ombudsmannen ska medlemsstaternas myndigheter via medlemsstaternas beskickningar vid Europeiska unionen förse honom eller henne med all information som kan bidra till att reda ut misstänkta fel eller försummelser i samband med verksamheten inom unionens institutioner och organ. Den berörda medlemsstaten kan låta ombudsmannen ta del av information som omfattas av lagar och andra författningar om sekretess efter en överenskommelse om lämplig hantering av känslig information. En utförlig beskrivning av dokumentet ska under alla omständigheter lämnas.

Ändringsförslag    20

Ombudsmannens stadga

Artikel 3 – punkt 4

Nuvarande text

Ändringsförslag

4.  Om ombudsmannen inte får den begärda hjälpen ska parlamentet underrättas. Parlamentet ska vidta lämpliga åtgärder.

4.  Om ombudsmannen inte får den begärda hjälpen ska han eller hon underrätta Europaparlamentet, som ska vidta lämpliga åtgärder, bland annat säkerställa ombudsmannens närvaro vid utskottssammanträden och andra möten eller utfrågningar.

Motivering

Ändringsförslaget gör det möjligt för ombudsmannen att i högre grad närvara i parlamentet, vilket redan föreskrivs i artikel 220.2 i Europaparlamentets arbetsordning[2].

Ändringsförslag  21

Ombudsmannens stadga

Artikel 3 – punkt 4a (ny)

Nuvarande text

Ändringsförslag

 

4a.   Om så är lämpligt kan ombudsmannen begära att få inställa sig eller uppmanas att inställa sig i det ansvariga parlamentsutskottet med anledning av sin ämbetsutövning. När denna begäran avser en pågående undersökning kan den berörda institutionen begära att få inställa sig eller uppmanas att inställa sig tillsammans med ombudsmannen.

Ändringsförslag    22

Ombudsmannens stadga

Artikel 3 – punkt 6

Nuvarande text

Ändringsförslag

6.   Om ombudsmannen upptäcker fall av fel eller försummelse skall han meddela institutionen eller organet i fråga, och när så är lämpligt föreslå rekommendationer. Institutionen eller organet skall inom tre månader sända ett detaljerat yttrande till ombudsmannen.

6.   Om ombudsmannen upptäcker fall av fel eller försummelse ska han eller hon meddela institutionen eller organet i fråga, och föreslå rekommendationer. Institutionen eller organet ska inom tre månader sända ett detaljerat yttrande till ombudsmannen.

Ändringsförslag    23

Ombudsmannens stadga

Artikel 3 – punkt 7

Nuvarande text

Ändringsförslag

7.  Ombudsmannen ska sedan sända en rapport till Europaparlamentet och till institutionen eller organet i fråga. Rapporten får innehålla rekommendationer. Ombudsmannen skall underrätta den person som inlämnat klagomålet om undersökningens resultat, om yttrandet från institutionen eller organet i fråga samt om ombudsmannens rekommendationer.

7.  Ombudsmannen får sedan sända en rapport till Europaparlamentet och till institutionen eller organet i fråga. Rapporten får innehålla rekommendationer. Ombudsmannen skall underrätta den person som inlämnat klagomålet om undersökningens resultat, om yttrandet från institutionen eller organet i fråga samt om ombudsmannens rekommendationer. Om så är lämpligt kan ombudsmannen begära att få inställa sig eller uppmanas att inställa sig i Europaparlamentets plenarförsamling.

Ändringsförslag    24

Ombudsmannens stadga

Artikel 3 – punkt 8

Nuvarande text

Ändringsförslag

8.  Vid slutet av varje årlig session ska ombudsmannen överlämna en rapport om sina undersökningsresultat till Europaparlamentet.

8.  Vid slutet av varje årlig session ska ombudsmannen överlämna en rapport om sina undersökningsresultat till Europaparlamentet, inbegripet en bedömning av om ombudsmannen har tillräckliga resurser för sin ämbetsutövning.

Motivering

Detta är ett försök att se till att det finns tillräckliga resurser för det förfarande som avses i artikel 11.2 i den nuvarande stadgan när det gäller antalet anställda som arbetar för ombudsmannen.

Ändringsförslag    25

Ombudsmannens stadga

Artikel 3 – punkt 8a (ny)

Nuvarande text

Ändringsförslag

 

8a.  Ombudsmannen ska kunna lägga fram styrkande bevisning om misskötsel av EU:s budget för Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) för ytterligare utredning och Europeiska åklagarmyndigheten och utveckla strategiska partnerskap i detta hänseende.

Ändringsförslag    26

Ombudsmannens stadga

Artikel 4 – punkt 1

Nuvarande text

Ändringsförslag

1.  Ombudsmannen och dennes personal, på vilka artikel 287 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och artikel 194 i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen ska tillämpas, får inte avslöja information eller innehåll i dokument som de får tillgång till i sina undersökningar. Framför allt får de inte avslöja sekretessbelagd information eller innehåll i dokument som överlämnats till ombudsmannen, i synnerhet inte känsliga handlingar i den mening som avses i artikel 9 i förordning (EG) nr 1049/2001, eller dokument som omfattas av gemenskapslagstiftningen om skydd av personuppgifter liksom sådan information som kan skada den person som har lämnat in klagomålet eller någon annan inblandad person, dock utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2.

utgår

Motivering

Ombudsmannen omfattas av förordning (EG) nr 1049/2001 precis som alla övriga institutioner, och detta bör därför ändras i stället för att utgöra ett särskilt undantag som endast gäller ombudsmannens undersökningar.

Ändringsförslag    27

Ombudsmannens stadga

Artikel 4a (ny)

Nuvarande text

Ändringsförslag

 

Artikel 4a

 

1.  Ombudsmannen och hans eller hennes personal ska hantera allmänhetens begäranden om tillgång till dokument i enlighet med de villkor och gränser som föreskrivs i förordning (EG) nr 1049/2001. När det gäller klagomål om allmänhetens rätt att få tillgång till officiella dokument ska ombudsmannen, efter vederbörlig analys och alla nödvändiga överväganden, utfärda en rekommendation om huruvida dokumenten ska lämnas ut, som de berörda institutionerna, organen och byråerna ska besvara inom de tidsfrister som föreskrivs i förordning (EG) nr 1049/2001.

 

2.  Om den berörda institutionen inte följer rekommendationen att lämna ut dessa dokument ska den motivera sitt avslag på vederbörligt sätt. Ombudsmannen får hänskjuta eventuella avslag till Europeiska unionens domstol och begära skyndsam handläggning i enlighet med dess rättegångsregler.

Ändringsförslag    28

Ombudsmannens stadga

Artikel 5 – punkt 1

Nuvarande text

Ändringsförslag

1.    Ombudsmannen får samarbeta med myndigheter av samma typ i vissa medlemsstater under förutsättning att det sker i enlighet med gällande nationell lagstiftning, om det gör undersökningsarbetet mer effektivt och ger bättre skydd för rättigheter och intressen åt de personer som lämnar in klagomål. Ombudsmannen får inte på dessa grunder begära att få se dokument som ombudsmannen inte skulle ha tillgång till enligt artikel 3.

1.   Ombudsmannen får samarbeta med myndigheter av samma typ i vissa medlemsstater under förutsättning att det sker i enlighet med gällande nationell lagstiftning, om det gör undersökningsarbetet mer effektivt och ger bättre skydd för rättigheter och intressen åt de personer som lämnar in klagomål. Ombudsmannen får i undantagsfall begära att få se dokument som annars inte är tillgängliga enligt artikel 3.

Ändringsförslag    29

Ombudsmannens stadga

Artikel 5a (ny)

Nuvarande text

Ändringsförslag

 

Artikel 5a

 

1.  Ombudsmannen ska genomföra regelbundna bedömningar av de strategier och översyner av de förfaranden som finns inom unionens berörda institutioner, organ och byråer, i enlighet med artikel 22 i tjänsteföreskrifterna, och ska vid behov utarbeta konkreta rekommendationer om förbättringar för att säkerställa fullständigt skydd för visselblåsare.

 

2.  Ombudsmannen får kontaktas för att under sekretess ge information, opartiska råd och expertråd till potentiella visselblåsare om tillämpningsområdet för de relevanta bestämmelserna i unionslagstiftningen. Ombudsmannen får också inleda undersökningar på grundval av den information som lämnas, om de förfaranden som beskrivs skulle kunna utgöra fel eller försummelser i unionen. För att möjliggöra detta får de gällande tjänsteföreskrifterna om sekretess frångås.

Ändringsförslag    30

Ombudsmannens stadga

Artikel 5b (ny)

Nuvarande text

Ändringsförslag

 

Artikel 5b

 

1.  Ombudsmannen ska regelbundet undersöka förfarandena gällande det administrativa arbetet vid unionens institutioner, organ och byråer och bedöma om de är tillräckligt effektiva för att förhindra intressekonflikter, garantera opartiskhet och säkerställa full respekt för rätten till god förvaltning.

 

2.  Ombudsmannen får identifiera och bedöma eventuella fall av intressekonflikter på alla nivåer som skulle kunna utgöra en källa till fel eller försummelser och då särskilda slutsatser ska dras och parlamentet ska underrättas om resultaten.

Ändringsförslag    31

Ombudsmannens stadga

Artikel 6 – punkt 2

Nuvarande text

Ändringsförslag

2.  Ombudsmannen ska utses bland personer som är unionsmedborgare som fullt ut äger medborgerliga och politiska rättigheter, som uppvisar alla erforderliga bevis för oavhängighet och som uppfyller kraven för utövandet av det högsta domarämbetet i sina länder eller besitter en sådan erkänd kompetens och erfarenhet som krävs för att utöva ombudsmannaämbetet.

2.  Ombudsmannen ska utses bland personer som är unionsmedborgare, som fullt ut äger medborgerliga och politiska rättigheter, som uppvisar alla erforderliga bevis för oavhängighet, som inte har varit nationella regeringsmedlemmar eller ledamöter vid EU-institutionerna under de senaste tre åren och som uppfyller de krav på opartiskhet som ställs för höga domarämbeten i deras länder eller besitter en sådan erkänd kompetens och erfarenhet som krävs för att utöva ombudsmannaämbetet.

Ändringsförslag    32

Ombudsmannens stadga

Artikel 8

Nuvarande text

Ändringsförslag

Artikel 8

Artikel 8

En ombudsman som inte längre uppfyller de krav som ställs för utförande av uppgifterna eller som gör sig skyldig till allvarlig försummelse kan avsättas av Europeiska gemenskapernas domstol på begäran av Europaparlamentet.

En ombudsman som inte längre uppfyller de krav som ställs för att han eller hon ska kunna utföra sina uppgifter eller som gör sig skyldig till allvarlig försummelse, kan avsättas av Europeiska unionens domstol på begäran av Europaparlamentet efter att ha hörts av de ansvariga utskotten.

Motivering

Tillägg av ytterligare ett steg i förfarandet för att garantera en offentlig debatt med tanke på institutionens karaktär och den avgörande roll som den spelar för EU-medborgarna. Detta bör ske inför den institution som har huvudansvaret för utnämningen av ombudsmannen, dvs. parlamentet.

Ändringsförslag    33

Ombudsmannens stadga

Artikel 11 – punkt 1a (ny)

Nuvarande text

Ändringsförslag

 

1a.  Ombudsmannen ska sträva efter en jämn könsfördelning när det gäller kansliets och personalens sammansättning.

Motivering

Kodifiering för att säkerställa könsneutralitet vid ombudsmannens kansli, vilket normalt sett redan tillämpas.

Ändringsförslag    34

Ombudsmannens stadga

Artikel 12a (ny)

Nuvarande text

Ändringsförslag

 

Artikel 12a

 

1.  Ombudsmannen ska i god tid undersöka om unionens institutioner, organ och byråer hanterar trakasserier av olika slag och karaktär på ett lämpligt sätt genom att tillämpa de förfaranden som föreskrivs i samband med klagomål på rätt sätt. Ombudsmannen ska dra lämpliga slutsatser i detta avseende.

 

2.  Ombudsmannen ska inom sitt kansli utse en person eller struktur med sakkunskap om trakasserier som vid behov kan ge råd till EU-personal och andra arbetstagare. Ombudsmannen ska bedöma de förfaranden som finns för att förebygga trakasserier av alla de slag vid unionens institutioner, organ och byråer, liksom de mekanismer som finns för att bestraffa de ansvariga och dra lämpliga slutsatser om huruvida dessa förfaranden är förenliga med principerna om proportionalitet, rimlighet och kraftfulla åtgärder och om de ger offren ett effektivt skydd och stöd.

Ändringsförslag    35

Ombudsmannens stadga

Artikel 13

Nuvarande text

Ändringsförslag

Artikel 13

(Berör inte den svenska versionen.)

Ombudsmannen ska ha samma säte som Europaparlamentet.

Motivering

Det nuvarande sätet har gjort det möjligt för Europeiska ombudsmannen att utföra sina uppgifter på ett effektivt och oberoende sätt.

Ändringsförslag    36

Ombudsmannens stadga

Artikel 15

Nuvarande text

Ändringsförslag

Artikel 15

utgår

Den första ombudsman som utses efter ikraftträdandet av fördraget om Europeiska unionen ska utses för den resterande delen av parlamentets valperiod.

 

Motivering

Föråldrad bestämmelse.

Ändringsförslag    37

Ombudsmannens stadga

Artikel 17

Nuvarande text

Ändringsförslag

Artikel 17

Artikel 17

Detta beslut ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning. Den träder i kraft samma dag som den offentliggörs.

Denna förordning ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning. Den träder i kraft samma dag som den offentliggörs.

Motivering

Se ändringsförslagen 1 och 2. Detta är en ny bindande rättsakt i form av en förordning i enlighet med bestämmelserna i Lissabonfördraget, där ”gemenskapens” och dess laglighet ersätts med ”unionen”.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

21.11.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

16

0

8

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Margrete Auken, Beatriz Becerra Basterrechea, Andrea Cozzolino, Pál Csáky, Miriam Dalli, Eleonora Evi, Peter Jahr, Rikke-Louise Karlsson, Svetoslav Hristov Malinov, Lukas Mandl, Notis Marias, Ana Miranda, Miroslavs Mitrofanovs, Marlene Mizzi, Gabriele Preuß, Eleni Theocharous, Cecilia Wikström

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Urszula Krupa, Kostadinka Kuneva, Julia Pitera, Ángela Vallina

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Asim Ademov, Adam Szejnfeld, Mihai Ţurcanu

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

16

+

ALDE

ECR

EFDD

GUE/NGL

NI

S&D

VERTS/ALE

Beatriz Becerra Basterrechea, Cecilia Wikström,

Urszula Krupa, Notis Marias, Eleni Theocharous

Eleonora Evi

Kostadinka Kuneva, Ángela Vallina

Rikke-Louise Karlsson

Andrea Cozzolino, Miriam Dalli, Marlene Mizzi, Gabriele Preuß

Margrete Auken, Ana Miranda, Miroslavs Mitrofanovs

0

-

8

0

PPE

Asim Ademov, Pál Csáky, Peter Jahr, Svetoslav Hristov Malinov, Lukas Mandl, Julia Pitera, Adam Szejnfeld, Mihai Ţurcanu

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

  • [1]  Definitionen av fel eller försummelser, dvs. administrativa missförhållanden, är enligt den första Europeiska ombudsmannen Jacob Söderman följande: ”Administrativa missförhållanden föreligger när ett offentligt organ underlåter att agera i enlighet med en regel eller princip som är bindande för det”.
  • [2]  Artikel 220: Ombudsmannens verksamhet
    ”2. Ombudsmannen får också lämna information till ansvarigt utskott på begäran av detta eller på eget initiativ höras av det ansvariga utskottet.”

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

22.1.2019

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

20

1

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Gerolf Annemans, Pascal Durand, Esteban González Pons, Danuta Maria Hübner, Jo Leinen, Maite Pagazaurtundúa Ruiz, Markus Pieper, Paulo Rangel, György Schöpflin, Pedro Silva Pereira, Barbara Spinelli, Kazimierz Michał Ujazdowski

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Max Andersson, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Jasenko Selimovic, Gabriele Zimmer

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

José Blanco López, Michael Gahler, Stefan Gehrold, Theresa Griffin, Fernando Ruas

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

20

+

ALDE

Maite Pagazaurtundúa Ruiz, Jasenko Selimovic

GUE/NGL

Barbara Spinelli, Gabriele Zimmer

NI

Kazimierz Michał Ujazdowski

PPE

Michael Gahler, Stefan Gehrold, Esteban González Pons, Danuta Maria Hübner, Markus Pieper, Paulo Rangel, Fernando Ruas, György Schöpflin

S&D

José Blanco López, Theresa Griffin, Sylvia Yvonne Kaufmann, Jo Leinen, Pedro Silva Pereira

VERTS/ALE

Max Andersson, Pascal Durand

1

-

ENF

Gerolf Annemans

0

0

 

 

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Senaste uppdatering: 8 februari 2019
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy