BETÄNKANDE om genomförandet av förordning (EU) nr 978/2012 om det allmänna preferenssystemet
26.2.2019 - (2018/2107(INI))
Utskottet för internationell handel
Föredragande: Christofer Fjellner
MOTIVERING – BAKGRUND OCH SLUTSATSER
Den 19 februari 2018 gavs föredraganden i uppdrag att utarbeta ett betänkande om genomförandet av förordning (EU) nr 978/2012 om tillämpning av det allmänna preferenssystemet och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 732/2008.
I. Informationskällor
Sedan föredraganden utnämndes har han samlat in information och förlitat sig på olika källor, däribland följande:
• Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 978/2012 av den 25 oktober 2012.
• Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 607/2013 av den 12 juni 2013 om upphävande av rådets förordning (EG) nr 552/97 om tillfälligt upphävande av allmänna tullförmåner för Myanmar/Burma, och Europaparlamentets resolution om återinförande av Myanmar/Burmas tillgång till allmänna tullförmåner (2012/2929(RSP)).
• Halvtidsöversynen av den befintliga förordningen om det allmänna preferenssystemet (förordning (EU) nr 978/2012) och kommissionens rapport samt det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 4 oktober 2018.
• Kommissionens rapporter om det allmänna preferenssystemet för perioderna 2014–2015 och 2016–2017, där en bedömning görs av effekterna av det allmänna preferenssystemet, med tonvikt på förmånsländerna inom den särskilda stimulansordningen och deras prestationer.
• Den offentliga utfrågningen Trade preferences for sustainable development: Scrutinising the new GSP+ mechanism after two years som anordnades inom utskottet för internationell handel den 16 februari 2016.
• Diskussionerna inom utskottet för internationell handel om genomförandet av det allmänna preferenssystemet vid sammanträdet den 19 februari 2018 och diskussionerna den 21 mars 2017 om beviljande av GSP+ till Sri Lanka.
• Studien Labour rights in Export Processing Zones with a focus on GSP+ beneficiary countries från utredningsavdelningen vid Europaparlamentets generaldirektorat för unionens externa politik, juni 2017.
• Studien Generalised Scheme of Preferences Regulation (No 978/2012): European Implementation Assessment från Europaparlamentets utredningstjänst.
II. De viktigaste resultaten
På grundval av de komparativa informationskällorna ovan framkommer följande på ett tydligt sätt:
• De länder som var berättigade till förmåner inom det allmänna preferenssystemet (GSP) under hela perioden 2011–2016, tre år före och efter att den nya förordningen trädde i kraft, ökade sin export till EU på ett betydande sätt. Detta var särskilt fallet för förmånsländerna inom initiativet ”Allt utom vapen”, eftersom deras totala importvärde ökade med 62,1 % medan förmånsländerna inom den särskilda stimulansordningen (GSP+) ökade sitt importvärde med 53,8 %. Importen från förmånsländerna inom GSP‑ordningen var stabil och minskade endast med 0,3 %.
• Sista året innan den nya förordningen trädde i kraft, det vill säga 2013, minskade GSP‑importen från 6,1 % 2013 till 4,9 % 2016 sett till den totala EU-importen, vilket till stor del kan förklaras med att förmånsländerna var färre. De hårdare kriterierna i den nya förordningen för att kunna omfattas av GSP-ordningen innebar att antalet GSP‑förmånsländer minskade till 92 och att fler länder, till exempel Kina, uppgraderades efter att förordningen började tillämpas.
• Både förmånsländerna inom Allt utom vapen-initiativet och förmånsländerna inom GSP+-ordningen har ökat sitt förmånsutnyttjande väsentligt sedan 2014, och med mer än tio procentenheter i genomsnitt. Tio av 49 förmånsländer inom Allt utom vapen‑initiativet minskade sitt förmånsnyttjande med mer än tio procentenheter, och GSP-förmånsländerna minskade sitt utnyttjande med i genomsnitt tre procentenheter under perioden 2011–2016.
• GSP-ordningen verkar ha fått tvetydiga effekter på exportdiversifieringen, eftersom det finns uppgifter som visar att exportdiversifieringen har ökat för förmånsländerna inom Allt utom vapen-initiativet från att i början ha legat på en låg nivå, medan den har minskat markant på alla sektorsnivåer när det gäller förmånsländerna inom GSP. Vidare uppvisar de olika förmånsländerna inom GSP+-ordningen stora skillnader i hur de har lyckats diversifiera sin export.
• Textilsektorn är den dominerande sektorn när det gäller GSP-import, och textilimporten uppgick till 50 % av den totala importen inom GSP-ordningen 2016, vilket innebar att textilimportens andel av GSP-importen fördubblades jämfört med den situation som rådde innan reformen genomfördes.
• Diversifieringen verkar ha försvårats av att det enligt GSP-förordningen inte är tillåtet med kumulation eller att använda insatsvaror av icke-ursprungskaraktär från länder som har uppgraderats från GSP-ordningen och de som har stannat kvar i ordningen. Kambodjas cykelindustri är ett konkret exempel på detta.
• Den negativa effekten för de länder som inte längre var berättigade till förmåner efter 2012 års reform har varit mycket liten, eftersom uppgraderade länder inte verkar ha lidit några långsiktiga effekter, med undantag för vissa särskilda sektorer som den kubanska tobaksindustrin.
• GSP-ordningen har gett utvecklingsländerna tydliga incitament att ratificera internationella konventioner för att göra de förberedelser som krävs för att få större tillträde till unionens marknad via GSP+-ordningen. Ratificeringen i sig innebär inte nödvändigtvis att rättigheterna i konventionerna respekteras, men den är en viktig drivkraft och ram för förbättringar.
• Den ökade övervakningen av länder som omfattas av GSP+-ordningen, med tonvikt på det praktiska genomförandet av de 27 internationella konventionerna om mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter, miljöskydd och goda styrelseformer – vilket var ett centralt krav från Europaparlamentets sida vid reformen – har möjliggjort en konstruktiv dialog mellan EU och förmånsländerna på alla områden där genomförandet är otillfredsställande.
• GSP-ordningens effekter på miljön är svåra att bedöma, eftersom uppgifter och miljöindikatorer saknas och det tar lång tid innan sådana finns tillgängliga. Vidare finns det bevis på att GSP+-ordningen har gett förmånsländerna incitament att iaktta miljöskyddsregler, men även lett till en ökad export av textilier och kläder som tenderar att få negativa återverkningar på miljön.
• Reformen av GSP-ordningen har gett både positiva och negativa effekter, till exempel fler sysselsättningsmöjligheter för kvinnor och fler kvinnliga arbetstagare sysselsatta vid exportföretag som handlar med EU, men även en snabbare miljöförstöring som är kopplad till förmånsländernas exportföretag.
III. Centrala rekommendationer
• Man bör överväga olika åtgärder för att öka diversifieringen bland förmånstagarna.
• För detta ändamål bör man i nästa GSP-förordning återinföra möjligheten till kumulation med länder som har uppgraderats från GSP-ordningen, i enlighet med den metod som Kanada tillämpade vid reformen av sitt motsvarande system.
• Man bör även överväga hur tjänster kan tas med i nästa GSP-förordning, i syfte att främja en ökad diversifiering och med tanke på tjänstehandelns ökade betydelse i allmänhet, genom att utgå från erfarenheterna med WTO:s undantag för tjänster för de minst utvecklade länderna.
• Det är tydligt att kommissionen har stärkt sin övervakning av det praktiska genomförandet av de nödvändiga konventionerna, särskilt när det gäller förmånsländerna inom GSP+-ordningen, men även vissa förmånsländer inom Allt utom vapen-initiativet. Insynen i förfarandet kan dock förbättras ytterligare genom man tydligare definierar förfarandet för inlämnande av information från civilsamhällets aktörer.
• GSP-förmånstagarna och framför allt GSP+-förmånstagarna bör också utnyttja det större kapacitetsbyggandet för att kunna genomföra konventionerna på ett ändamålsenligare sätt.
• Det krävs en mer riktad strategi för upphävande av förmåner, så att dessa begränsas till särskilda sektorer, eller så att man i fråga om specifika överträdelser överväger möjligheterna att upphäva exportlicenser för vissa ekonomiska aktörer, tillsammans med svartlistning av aktörer i systemet med registrerade exportörer.
• Fler åtgärder krävs för att säkerställa att GSP-ordningen bidrar till en positiv miljömässig utveckling.
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
om genomförandet av förordning (EU) nr 978/2012 om det allmänna preferenssystemet
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 978/2012 av den 25 oktober 2012 om tillämpning av det allmänna preferenssystemet och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 732/2008[1],
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 607/2013 av den 12 juni 2013 om upphävande av rådets förordning (EG) nr 552/97 om tillfälligt upphävande av allmänna tullförmåner för Myanmar/Burma[2], och Europaparlamentets resolution av den 23 maj 2013 om återinförande av Myanmar/Burmas tillgång till allmänna tullförmåner[3],
– med beaktande av halvtidsöversynen av den befintliga förordningen om det allmänna preferenssystemet i juli 2018[4] och kommissionens rapport om tillämpningen av förordning (EU) nr 978/2012[5] samt det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 4 oktober 2018[6],
– med beaktande av kommissionens rapporter av den 28 januari 2016 och den 19 januari 2018 om det allmänna preferenssystemet för perioderna 2014–2015[7] respektive 2016–2017[8], där en bedömning görs av effekterna av det allmänna preferenssystemet, med tonvikt på förmånsländerna inom den särskilda stimulansordningen och deras prestationer,
– med beaktande av den offentliga utfrågning om det allmänna preferenssystemet som anordnades av utskottet för internationell handel den 16 februari 2016, diskussionerna den 21 mars 2017 om beviljande av GSP+ till Sri Lanka och diskussionerna om genomförandet av förordningen om det allmänna preferenssystemet den 19 februari 2018,
– med beaktande av artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),
– med beaktande av artikel 21 i EU-fördraget,
– med beaktande av artikel 208 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget),
– med beaktande av Europeiska ombudsmannens beslut i ärende 1409/2014/MHZ om Europeiska kommissionens underlåtenhet att utföra en föregående konsekvensbedömning på området mänskliga rättigheter för frihandelsavtalet mellan EU och Vietnam[9],
– med beaktande av sin resolution av den 5 juli 2016 om genomförande av parlamentets rekommendationer från 2010 om sociala och miljömässiga normer, mänskliga rättigheter och företagens ansvar[10],
– med beaktande av sin resolution av den 12 december 2018 om årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2017 och Europeiska unionens politik på området[11],
– med beaktande av sin resolution av den 27 april 2017 om EU:s flaggskeppsinitiativ för klädsektorn[12],
– med beaktande av sin resolution av den 14 juni 2017 om det aktuella läget avseende tillämpningen av överenskommelsen om godtagbarhet i Bangladesh (Bangladesh Sustainability Compact)[13],
– med beaktande av frivilliga landspecifika partnerskap, såsom överenskommelsen om godtagbarhet i Bangladesh och initiativet för arbetstagares rättigheter i Burma/Myanmar,
– med beaktande av EU:s och dess medlemsstaters gemensamma strategi från 2007 ”Aid for trade”: Förstärkt EU-stöd till handelsrelaterade behov i utvecklingsländer,
– med beaktande av FN:s mål för hållbar utveckling för 2030,
– med beaktande av Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner om barnarbete, tvångsarbete, diskriminering och föreningsfrihet och rätten till kollektiva förhandlingar,
– med beaktande av rådets slutsatser av den 12 maj 2016 om EU och ansvarsfulla globala värdekedjor,
– med beaktande av sin resolution av den 12 september 2017 om den internationella handelns och EU:s handelspolitiks inverkan på de globala värdekedjorna[14],
– med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen och artikel 1.1 e och bilaga 3 i talmanskonferensens beslut av den 12 december 2002 om förfarandet för beviljande av tillstånd att utarbeta initiativbetänkanden[15],
– med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor och utskottet för utveckling (A8-0090/2019), och av följande skäl:
A. EU var först med att införa ett allmänt preferenssystem 1971 till följd av rekommendationen från FN:s konferens för handel och utveckling om att industriländer skulle bevilja allmänna, ensidiga och icke-diskriminerande handelsförmåner till utvecklingsländer och på så sätt hjälpa dem att generera ytterligare intäkter genom internationell handel för att försöka minska fattigdomen, främja goda styrelseformer och gynna hållbar utveckling.
B. Enligt artikel 207 i EUF-fördraget ska EU:s handelspolitik bygga på principerna och målen för EU:s externa politik och främja unionens grundläggande värden, i enlighet med artikel 2 i EU-fördraget, och bidra till uppnåendet av de mål som fastställs i artikel 21, såsom befästandet av demokrati och rättsstaten, respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande fri- och rättigheterna, jämlikhet, respekt för människans värdighet, miljöskydd och skydd av sociala rättigheter.
C. I sina slutsatser fastställde Europeiska ombudsmannen att god förvaltning kräver efterlevnad av och respekt för de grundläggande rättigheterna, att det inte kan föreligga god förvaltning om de grundläggande rättigheterna inte respekteras, och att EU:s institutioner och organ alltid måste beakta huruvida deras åtgärder är förenliga med de grundläggande rättigheterna, och att de även bör sträva efter att främja de mänskliga rättigheterna i partnerländerna.
D. Det befintliga allmänna preferenssystemet upprättades genom förordning (EU) nr 978/2012 av den 25 oktober 2012, vilken antogs på grundval av artikel 207 i EUF‑fördraget i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet då Europaparlamentet för första gången agerade som medlagstiftare för en förordning om det allmänna preferenssystemet.
E. Enligt artikel 40 i förordningen om det allmänna preferenssystemet (GSP-förordningen) ska kommissionen inge en rapport om tillämpningen av GSP-förordningen till Europaparlamentet och rådet fem år efter antagandet, vilken bör ligga till grund för nästa GSP-förordning, som ska antas senast 2022. Förordningen har varit i kraft sedan den 1 januari 2014. Det har utförts en grundlig och oberoende utvärdering av hur den rådande förordningen fungerar i syfte att tillhandahålla underlag för kommissionens översyn, och en förteckning över konkreta rekommendationer har utarbetats.
F. Systemet består av tre ordningar: den allmänna ordningen (GSP), den särskilda stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre (GSP+) och ordningen ”Allt utom vapen”. GSP-förmånstagarna – för närvarande 18 länder – åtnjuter lägre tullar på 66 % av EU:s samtliga produktkategorier. De åtta GSP+-förmånstagarna exporterar cirka 66 % av alla produktkategorier tullfritt mot att de åtar sig att i praktiken genomföra 27 internationella grundläggande konventioner om arbetstagares rättigheter, mänskliga rättigheter, goda styrelseformer och miljöfrågor. De 49 minst utvecklade länderna som omfattas av Allt utom vapen-ordningen beviljas tullfritt tillträde till unionsmarknaden i fråga om samtliga produkter, utom när det gäller vapen och ammunition. Samtliga förmånsländer är bundna av internationella konventioner på området för mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter inom ramen för GSP‑förordningen, och GSP+-länderna är dessutom bundna av internationella konventioner om miljöfrågor och goda styrelseformer. Endast GSP+-ordningen föreskriver en strukturerad dialog med syftet att utvärdera hur förmånsländerna faktiskt tillämpar dessa konventioner. GSP-förmånsländerna måste samtidigt kunna genomföra internationella standarder och normer, inklusive utarbeta, genomföra och verkställa nödvändig lagstiftning, särskilt när det gäller befästandet av rättsstaten och kampen mot korruption.
G. De viktigaste målen med 2012 års reform av GSP-ordningen var att lägga större tonvikt vid behövande länder – de minst utvecklade länderna och andra länder med lägre inkomster –, ytterligare främja de grundläggande principerna om hållbar utveckling och goda styrelseformer samt förbättra stabiliteten och förutsebarheten och öka säkerheten för företagare.
H. Flera internationella konventioner, riktlinjer och bestämmelser syftar till att förhindra kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Framför allt har GSP-förmånsländerna en skyldighet att genomföra dessa riktlinjer och skapa lämpliga rättsliga och ekonomiska förutsättningar så att företagen kan bedriva verksamhet och delta i de globala värdekedjorna.
I. EU bör reagera ännu mer effektivt på social och miljömässig dumpning, illojal konkurrens och otillbörliga handelsmetoder, vid sidan av att säkerställa lika villkor.
J. I flera länder är industriella frizoner för bearbetning på export undantagna från den nationella arbetslagstiftningen, vilket hindrar den fulla rätten att utöva facklig verksamhet eller att begära rättslig prövning. Detta utgör en kränkning av ILO:s grundläggande normer och skulle kunna få ännu större negativa konsekvenser för de mänskliga rättigheterna.
K. Jämställdheten mellan kvinnor och män inom EU:s alla politikområden fastställs tydligt i artikel 8 i EUF-fördraget. Handels- och investeringsavtalen har tendens att påverka kvinnor och män på olika sätt på grund av strukturella klyftor mellan könen. Enligt ILO var 21 miljoner personer offer för tvångsarbete globalt under 2012, varav 55 % var kvinnor och flickor, och i 90 % av fallen ägde detta rum inom den privata ekonomiska sektorn.
L. Enligt artikel 19.6 i GSP-förordningen krävs att kommissionen tar hänsyn till all relevant information, inbegripet information från civilsamhället, när den avgör om GSP‑förmånsländer på vederbörligt sätt fullgör sina förpliktelser i fråga om mänskliga rättigheter. Om det civila samhället och arbetsmarknadens parter får medverka vid genomförandet av GSP-ordningen kan detta öka EU:s gemensamma handelspolitiks legitimitet och effektivitet.
M. Enligt GSP-förordningen har EU möjlighet att upphäva förmåner i de allvarligaste fallen av människorättskränkningar på grundval av artikel 19.1 a i kapitel V i GSP‑förordningen, där det fastställs att förmånsbehandlingen får upphävas tillfälligt av olika skäl, bland annat allvarligt och systematiskt åsidosättande av principerna i de konventioner som förtecknas i del A i bilaga VIII.
N. Kommissionen har inlett processen i Kambodjas fall och håller för Myanmars/Burmas del på att inleda undersökningar om brott mot de mänskliga rättigheterna inom ramen för ett potentiellt upphävande av Allt utom vapen-arrangemangen.
De viktigaste slutsatserna och rekommendationerna
1. Europaparlamentet välkomnar halvtidsöversynen av tillämpningen av den befintliga GSP-förordningen, i vilken sannolikheten för att målen i förordningen kommer att uppnås bedöms. Det är glädjande att den nya förordningen har lett till en ökning av exporten från Allt utom vapen- och GSP+-förmånstagarna, vilket är en viktig bidragande faktor till fattigdomsutrotning.
2. Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att importen till EU inom ramen för GSP-ordningen uppgick till ett värde av 62,6 miljarder euro 2016 (en ökande tendens), fördelat enligt följande: 31,6 miljarder euro från GSP-förmånstagare, ca 7,5 miljarder euro från GSP+-förmånstagare och 23,5 miljarder euro från Allt utom vapen-förmånstagare (uppgifter från Eurostat från september 2017).
3. Europaparlamentet påminner om att GSP hjälper industrier i utvecklingsländerna att övervinna de svårigheter som dessa länder brottas med på exportmarknaderna till följd av höga initialkostnader. Parlamentet påminner om att GSP:s syften, i överensstämmelse med målen för Unctad, är att öka exportintäkterna, främja utvecklingsländernas och följaktligen de minst utvecklade ländernas industrialisering och att påskynda deras tillväxt i syfte att utrota fattigdomen.
4. Europaparlamentet betonar att GSP+ är ett viktigt instrument i EU:s handelspolitik som förbättrar marknadstillträdet och omfattar stränga övervakningsmekanismer för att främja mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter, miljöskydd och goda styrelseformer i sårbara utvecklingsländer.
5. Europaparlamentet noterar att den befintliga GSP-förordningen har varit i kraft i tre år, det vill säga sedan halvtidsöversynen inleddes, genom vilken man redan fastställt aspekter som eventuellt bör reformeras i nästa GSP-förordning. Parlamentet välkomnar rekommendationerna i slutrapporten om halvtidsöversynen.
6. Europaparlamentet betonar att GSP-ordningen, som en del av EU:s handelspolitik, måste bygga på de principer för EU:s externa politik (effektivitet, öppenhet och värderingar) som fastställs i artikel 21 i EU-fördraget. Parlamentet betonar att artikel 208 i EUF-fördraget fastställer principen om en konsekvent utvecklingspolitik, och slår fast utrotning av fattigdom som det främsta målet. Parlamentet betonar att kommissionens meddelande Handel för alla bekräftar dessa principer.
7. Europaparlamentet uppmärksammar att GSP+ spelar en viktig roll för att främja internationella arbetstagarrättigheter, mänskliga rättigheter, god samhällsstyrning och miljöskyddsnormer i förmånsländerna, inte bara genom att erbjuda incitament att efterleva dessa normer, utan även genom att skapa en plattform för regelbunden dialog på de områden som konventionerna omfattar och genom att främja genomförandet av väsentliga reformer.
8. Europaparlamentet inser att GSP-ordningen har gett ekonomiska vinster för förmånsländerna och för EU, i och med att exporten till EU har ökat och förmånsländerna inom Allt utom vapen-initiativet och inom GSP+-ordningen utnyttjar förmånerna i högre grad. Parlamentet uppmanar EU att öka förmånsländernas medvetenhet om GSP-bestämmelserna för att se till att ordningen utnyttjas på ett ännu bättre sätt. Parlamentet uppmanar kommissionen att, när så är möjligt, på grundval av tillgängliga uppgifter bedöma fördelningen av vinster när det gäller GSP-ordningen. Parlamentet noterar att ökade exportvolymer och ekonomiska möjligheter i vissa fall även oavsiktligt fått en negativ indirekt effekt på de grundläggande rättigheterna och den sociala utvecklingen, och till exempel lett till markrofferi eller bristande efterlevnad av arbetstagarnas rättigheter. Parlamentet betonar därför att handelsförmåner måste åtföljas av en tillämpning av internationella konventioner och reformer, så att man förhindrar att GSP-program eventuellt leder till ökad miljödumpning och social dumpning.
9. Europaparlamentet välkomnar den förenklade mekanismen för tillträde till GSP+‑ordningen, vilket gör ordningen mer attraktiv för GSP-förmånsländerna. Parlamentet betonar att många av kandidatländerna till GSP+-ordningen har ratificerat flera av de internationella konventioner som krävs för att få omfattas av denna ordning. Parlamentet betonar att den förbättrade, konstanta och systematiska övervakningen av genomförandeprocessen är ytterst viktig, och kan säkras genom ett utökat samarbete mellan alla aktörer för att förbättra informationsinsamlingen och djupgående analyser genom att använda all tillgänglig information och alla tillgängliga resurser, såsom rapporter från internationella övervakningsorgan, däribland FN, ILO, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), och genom att direkt involvera det civila samhället och arbetsmarknadens parter i processen. Parlamentet betonar att detta är nödvändigt för att säkra att man genom det konkreta genomförandet av de 27 konventionerna kan utnyttja GSP+-ordningens fulla potential att förbättra situationen när det gäller arbetstagarrättigheter, främjande av jämställdhet och avskaffande av barnarbete och tvångsarbete.
10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samband med sina kontakter med GSP+-förmånsländer och inom ramen för det utökade engagemanget för Allt utom vapen-initiativet ta upp frågor som rör det civila samhällets krympande utrymme och skyddet av människorättsförsvarare i riskzonen, eftersom dessa frågor är direkt kopplade till förpliktelser enligt den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och relevanta bestämmelser i ILO:s grundläggande konventioner, i linje med kommissionens meddelande Handel för alla. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att undersöka ytterligare alternativ för det strukturerade, formella och oberoende deltagandet av det civila samhället och företrädare för fackföreningar och den privata sektorn, som skulle kunna bidra till att stärka övervakningsprocessen.
11. Europaparlamentet betonar att GSP-ordningen generellt verkar ha främjat ratificeringen av internationella konventioner och därmed skapat ett bättre ramverk för framsteg. Parlamentet betonar vikten av att införa ytterligare genomgripande åtgärder för att säkerställa att GSP bidrar till en positiv miljömässig utveckling. Parlamentet rekommenderar att Parisavtalet läggs till i förteckningen över de 27 grundläggande internationella konventioner som GSP+-förmånsländerna måste respektera. Parlamentet betonar att många framsteg måste göras i mottagarländerna för att en hållbar utvecklingsmodell ska kunna åstadkommas.
12. Europaparlamentet erkänner de framsteg som har gjorts i det praktiska genomförandet, med stöd av en utökad övervakning och dialog mellan EU och förmånsländerna, i synnerhet i samband med övervakningen och genomförandet av de 27 grundläggande konventionerna. Parlamentet betonar behovet av ökad samordning mellan Europeiska utrikestjänsten, unionens delegationer, medlemsstaternas diplomatiska beskickningar, förmånsländernas regeringar, internationella organisationer, företag, arbetsmarknadens parter samt det civila samhället för att förbättra informationsinsamlingen och åstadkomma mer ingående analyser av övervakningsarbetet. Parlamentet rekommenderar, om så är möjligt, ökad transparens och kommunikation mellan medlagstiftarna och de berörda parterna inom ramen för förfaranden för upphävande av GSP-förmåner, särskilt under kommissionens undersökningsförfarande.
13. Europaparlamentet betonar att ratificering och framsteg när det gäller ett effektivt genomförande av relevanta konventioner är viktiga riktmärken för att uppnå de nödvändiga framstegen inom systemet. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att de åtgärder som vidtas för att övervaka att förmånsländernas faktiska genomförande av internationella konventioner är i linje med landstrategidokumenten, i syfte att säkerställa en konsekvent politik, samstämmighet och integrering av mänskliga rättigheter i handelspolitiken.
14. Europaparlamentet betonar att det krävs ett fortsatt engagemang och ännu större transparens i övervakningen av GSP+-ordningen, samtidigt som man ser till att EU kan upprätthålla sin fulla hävstångseffekt med mottagarländerna i denna dialog, särskilt när det gäller genomförandet av resultattavlan. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga ytterligare åtgärder på detta område och inom ramen för dialogen med förmånsländerna för att öka systemets transparens, övervakning och effektivitet.
15. Europaparlamentet anser att alla beslut om att upphäva förmåner måste fattas helt och hållet i överensstämmelse med det övergripande målet att minska fattigdomen, och betonar att EU:s sekundärrätt måste vara utformad och tolkas i enlighet med EU:s primärrätt och unionsrättens allmänna principer i detta avseende. Parlamentet betonar därför att man måste upprätthålla nuvarande riktade strategi för upphävande av förmåner, och se till att ett sådant upphävande är begränsat till specifika sektorer och utformat på ett sådant sätt att de negativa effekterna för lokalbefolkningen minimeras. Parlamentet uppmanar kommissionen att, när så är lämpligt, utnyttja möjligheten med gradvisa upphävanden av handelsförmåner eller andra tidsbundna åtgärder för upphävande. Parlamentet betonar slutligen att upphävande av handelsförmåner bör ses som en sista utväg och endast tillämpas vid allvarliga brister i det faktiska genomförandet av de internationella konventionerna och om ett förmånsland saknar konkret vilja och engagemang att ta itu med dem. Parlamentet betonar samtidigt ordningarnas villkorliga karaktär och att denna villkorlighet bör användas för att bevara trovärdigheten för varje ordning och säkerställa åtgärder i fall av allvarliga och systematiska brott mot konventionerna.
16. Europaparlamentet välkomnar de beslut som kommissionen nyligen fattat om att inleda processen med att dra in Allt utom vapen-förmånerna för Kambodja och att skicka ett brådskande högnivåuppdrag från EU till Myanmar med anledning av människorättssituationen i de båda länderna. Parlamentet förväntar sig att kommissionen ska hålla parlamentet väl informerat och underrättat om ytterligare åtgärder, bland annat när det gäller upphävande av förmåner.
17. Europaparlamentet noterar att förmånsländerna har blivit betydligt färre till följd av de reformerade urvalskriterierna, vilket tillsammans med produktgraderingen har lett till att EU-importen från GSP-förmånsländer har minskat överlag. Enligt parlamentet innebär reformerna att förmånerna kan riktas till de mest behövande länderna. Parlamentet begär att kommissionen ska säkra samstämmighet och konsekvens mellan GSP och frihandelssystemen i konsekvensbedömningen för nästa förordning, i syfte att fullt ut bevara GSP:s centrala roll för utvecklingsländerna inom EU:s handelspolitik. Parlamentet noterar i detta avseende att de länder som omfattas av Allt utom vapen-initiativet har ett allt större konkurrenstryck från länder som har upprättat frihandelsavtal med EU. Parlamentet noterar vidare att vissa länder som tidigare omfattades av GSP + nu omfattas av frihandelsavtal som innehåller kapitel om handel och hållbar utveckling, vilka bör vara effektiva och genomförbara.
18. Europaparlamentet beklagar att GSP-ordningen, särskilt när det gäller 29 länder som omfattas av Allt utom vapen-initiativet, inte har lett till några förändringar, utan i vissa fall till en försämring av deras profiler för exportdiversifiering på produktnivå. Parlamentet beklagar vidare att GSP inte i tillräcklig utsträckning har bidragit till ekonomisk diversifiering. Parlamentet efterlyser ytterligare åtgärder för att öka diversifieringen av exporten från GSP-länderna. Parlamentet beklagar att diversifieringen bland förmånsländerna verkar ha försvårats genom att det inte längre finns möjlighet till kumulering med länder som har uppgraderats från GSP, eftersom dessa inte längre kan åberopa ursprungsreglerna för GSP-förmånsländer. Parlamentet kräver att denna möjlighet ska återinföras, i synnerhet för de mest utsatta länderna. Parlamentet noterar att exportdiversifieringen har minskat markant på alla sektorsnivåer när det gäller GSP-förmånsländerna. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att överväga möjligheten att reformera och utöka förteckningen över produkter som omfattas av förordningen, särskilt när det gäller halvfärdiga och färdiga produkter, och vid behov införa mindre strikta regler avseende ursprung för de mest utsatta länderna. Parlamentet uppmuntrar vidare GSP-förmånsländerna att införa effektiva åtgärder som syftar till produktdiversifiering. I detta avseende understryker parlamentet behovet av att sörja för tillgång till kunskap och teknik för att diversifiera produkter, så att exporten kan klara sig i den globala konkurrensen, särskilt i Europa.
19. Europaparlamentet uppmuntrar GSP-förmånsländerna att införa och effektivt tillämpa lagstiftning för att skydda den intellektuella äganderätten.
20. Europaparlamentet välkomnar den höga utnyttjandegraden för förmåner bland Allt utom vapen-förmånstagare. Parlamentet betonar vikten av kapacitetsbyggande i förmånsländerna för att hjälpa dem att dra största möjliga nytta av preferenssystemet. Parlamentet begär i detta avseende att Aid for Trade-åtgärderna utnyttjas på ett mer ändamålsenligt sätt. Parlamentet anser att man bör överväga att i nästa GSP-förordning ta med tjänster för att ytterligare främja ökad diversifiering. Parlamentet betonar vidare i detta sammanhang vikten av en strategi som bygger på affärsverksamhet mellan företag (business-to-business). Parlamentet efterfrågar inrättandet av sektorsvisa plattformar och onlineresurser för flera intressenter som sammanför exportföretag från GSP-förmånsländer, importföretag i EU och potentiella nya aktörer på båda sidorna – de som för närvarande inte exporterar och inte importerar – för att utbyta bästa praxis och öka medvetenheten om GSP-bestämmelserna och de villkor och ekonomiska perspektiv som de erbjuder.
21. Europaparlamentet välkomnar slutförandet av den första undersökningen om skyddsåtgärder enligt förordningen och anser att bestämmelsen bör medföra ett skydd för EU:s finansiella, ekonomiska och miljömässiga intressen. Parlamentet betonar att när man erbjuder förmåner för känsliga produkter måste de kunna åtnjuta en särbehandling för att undvika att vissa sektorer utsätts för risker.
22. Europaparlamentet betonar att alla delar av förmånsländernas territorium, inbegripet industriella frizoner för bearbetning på export, omfattas av systemet och de skyldigheter som följer av ratificeringen av de relevanta konventionerna. Parlamentet uppmanar mottagarländerna att effektivt tillämpa arbetsnormer, och uppmanar kommissionen att hantera kränkningar av ILO:s standarder, inklusive rätten till kollektiva förhandlingar och föreningsfriheten i industriella frizoner för bearbetning på export som ligger i nuvarande eller potentiella förmånsländer, och att se till att eventuella undantagsbestämmelser avskaffas. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheter att se till att produkter från industriella frizoner för bearbetning på export inte åtnjuter förmåner i de allmänna preferenssystemen, i den mån de är undantagna från nationell lagstiftning och inte efterlever relevanta internationella konventioner.
23. Europaparlamentet betonar att GSP har gjort företagssektorn mer dynamisk, i viss utsträckning bidragit till ökad ekonomisk egenmakt för kvinnor och främjat kvinnornas deltagande på arbetsmarknaden, särskilt inom industrierna i de exportländer som bedriver handel med EU. Parlamentet betonar i detta sammanhang att det är viktigt att skapa ett gynnsamt företagsklimat för kvinnor, så att de kan dra nytta av dessa nya färdigheter och erfarenheter, och så att de kan avancera i företagsstrukturer eller starta egna nya företag. Parlamentet konstaterar dock att kvinnor fortfarande diskrimineras och är oroat över kvinnors arbetsvillkor, särskilt inom textil- och beklädnadssektorn. Parlamentet hänvisar på nytt till sin resolution av den 27 april 2017 om EU:s flaggskeppsinitiativ för klädsektorn[16], och uppmanar kommissionen att följa upp detta initiativ.
24. Europaparlamentet välkomnar den effekt som GSP haft när det gäller att införa renare och säkrare teknik, och dess effekt på frivilliga initiativ för företagens sociala ansvar, vilket har haft en direkt positiv inverkan på arbetstagarna och miljön. Parlamentet anser att åtgärder för att ytterligare uppmuntra och på ett tillförlitligt sätt bedöma denna utveckling bör planeras. Parlamentet erkänner att man måste skapa rätt balans mellan lagstadgade och frivilliga åtgärder när det gäller företagen tillämpning av tillbörlig aktsamhet i detta avseende, och uppmanar kommissionen att undersöka sätt att införa skyldigheter avseende tillbörlig aktsamhet.
25. Europaparlamentet anser att EU bör säkerställa en konsekvent politik genom att uppmuntra andra internationella aktörer, såsom multinationella företag, att fullt ut delta i förbättringen av respekten för mänskliga rättigheter, sociala rättigheter och miljönormer världen över, inte minst genom att tvinga de ekonomiska aktörerna att införa åtgärder för tillbörlig aktsamhet i linje med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att utöva ledarskap för att mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter ska efterlevas i globala värdekedjor, och att rapportera om genomförandet av parlamentets resolution från 2016 om genomförandet av dess rekommendationer om sociala och miljömässiga normer, mänskliga rättigheter och företagens ansvar, inbegripet uppmaningen att inkludera företagens sociala ansvar i förordningen och att reformera WTO:s regler genom krav på tillbörlig aktsamhet och transparens i leveranskedjan, på grundval av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.
26. Europaparlamentet påminner om att EU för att skapa konsekvens med den policy som tillämpas av andra internationella aktörer, såsom multinationella företag, måste uppmuntra till ett fullgott deltagande i arbetet med att öka respekten för de mänskliga rättigheterna, barnens rättigheter, sociala rättigheter, miljörättigheter och folkhälsan i världen. Parlamentet uppmanar EU att se till att de mänskliga rättigheterna respekteras i samband med arbetsrätten i globala värdekedjor, dvs. i hela leveranskedjan.
27. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inför den förestående översynen av GSP-förordningen undersöka möjligheten att införa ytterligare tullförmåner för bevisligen hållbart producerade produkter. Parlamentet anser att varorna på frivillig grund ska lämnas in för certifiering av hållbara produktionsmetoder, och att bevis för detta ska läggas fram i samband med import till EU.
28. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.
- [1] EUT L 303, 31.10.2012, s. 1.
- [2] EUT L 181, 29.6.2013, s. 13.
- [3] EUT C 55, 12.2.2016, s. 112.
- [4] http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2018/october/tradoc_157434.pdf
- [5] COM(2018)0665.
- [6] SWD(2018)0430.
- [7] COM(2016)0029.
- [8] COM(2018)0036.
- [9] https://www.ombudsman.europa.eu/en/decision/en/64308
- [10] EUT C 101, 16.3.2018, s. 19.
- [11] Antagna texter, P8_TA(2018)0515.
- [12] EUT C 298, 23.8.2018, s. 100.
- [13] EUT C 331, 18.9.2018, s. 100.
- [14] EUT C 337, 20.9.2018, s. 33.
- [15] http://www.europarl.europa.eu/RegData/organes/conf_pres_groupes/proces_verbal/2002/12-12/CPG_PV(2002)12-12(ANN01)_SV.doc
- [16] EUT C 298, 23.8.2018, s. 100.
YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor (22.1.2019)
till utskottet för internationell handel
över genomförandet av förordning (EU) nr 978/2012 om det allmänna preferenssystemet
(2018/2107(INI))
Föredragande av yttrande: Pier Antonio Panzeri
FÖRSLAG
Utskottet för utrikesfrågor uppmanar utskottet för internationell handel att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:
A. Artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) fastställer EU:s skyldighet att sörja för samstämmigheten mellan de olika områden som omfattas av dess yttre åtgärder, vilket inbegriper dess handels- och människorättspolitik, och dessa politikområden kan därmed ömsesidigt förstärka varandra. I artikel 3.5 i EU-fördraget anges att EU bland annat ska bidra till hållbar utveckling, utrotning av fattigdomen och skydd för de mänskliga rättigheterna.
B. EU:s handelspolitik ska bidra till att främja unionens grundläggande värden, i enlighet med artikel 2 i EU-fördraget, liksom till uppnåendet av de mål som fastställs i artikel 21 i EU-fördraget, såsom befästandet av demokrati, rättsstaten, respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande fri- och rättigheterna, jämlikhet, respekt för människans värdighet, miljöskydd och skydd av sociala rättigheter. Det allmänna preferenssystemet (GSP), GSP+ och ”Allt utom vapen”-ordningen kan utgöra viktiga redskap för att främja respekten för dessa värden, och det är viktigt att de faktiskt genomförs och övervakas.
C. Europaparlamentet föreslår i sin resolution av den 5 juli 2016 om genomförande av parlamentets rekommendationer från 2010 om sociala och miljömässiga normer, mänskliga rättigheter och företagens ansvar[1] att företagens sociala ansvar ska föras in i förordningen om det allmänna preferenssystemet (nedan kallad förordningen), att det ska säkerställas att transnationella företag efterlever mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter, och att WTO:s regler ska reformeras genom krav på tillbörlig aktsamhet och öppenhet i leveranskedjan, på grundval av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.
D. Det allmänna preferenssystemet har blivit ett politiskt påtryckningsmedel som EU och dess medlemsstater använder för att få tredjeländers stöd till olika aspekter av sina internationella agendor. EU bör främja olika handelsmodeller som bygger på jämlikhet mellan parterna.
1. Europaparlamentet konstaterar att det allmänna preferenssystemet har visat sig vara ett viktigt verktyg för att främja och skydda de grundläggande mänskliga rättigheterna och principerna om hållbar utveckling. Parlamentet välkomnar att man erkänner behovet av ökad öppenhet och ansvarighet genom att civilsamhället och andra aktörer såsom arbetsmarknadens parter, parlamentet och rådet deltar på ett meningsfullt sätt i övervakningen av det faktiska genomförandet av åtagandena avseende mänskliga rättigheter inom ramen för GSP+. Parlamentet efterlyser en strukturerad övervakningsmekanism för att säkerställa efterlevnad av relevanta GSP-konventioner, vilken även bör tillämpas på den allmänna ordningen inom det allmänna preferenssystemet och ”Allt utom vapen”. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga mer permanenta strukturer för civilsamhällets deltagande, t.ex. inrättandet av gemensamma tillsynskommissioner eller nationella rådgivande grupper med deltagande av det lokala civilsamhället, människorättsförsvarare och fackföreningsföreträdare.
2. Europaparlamentet påminner om vikten av fortsatt samarbete med de relevanta internationella organisationer och övervakningsorgan som inrättats inom ramen för relevanta konventioner, såsom Internationella arbetsorganisationens (ILO), OECD:s och FN:s konventioner, och av att stödja lokala civilsamhällesorganisationer som tillvaratar marginaliserade befolkningsgruppers intressen, inbegripet personer med funktionsnedsättning.
3. Europaparlamentet betonar att man i samband med övervakningen och utvärderingen av GSP+ bör beakta rapporterna från internationella övervakningsorgan, såsom FN, ILO och internationella icke-statliga organisationer och deras landsspecifika rekommendationer inom ramen för varje konvention, och att man bör förvissa sig om att förordningen faktiskt genomförs.
4. Europaparlamentet beklagar att de resultattavlor som används för övervakning av förmånsländer inom GSP+ fortfarande är konfidentiella. Parlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra GSP+-bedömningar avseende stödberättigande liksom resultattavlor för att öka öppenheten och tillsynen beträffande systemet.
5. Europaparlamentet erkänner att GSP+ spelar en viktig roll för att främja internationella arbetstagarrättigheter, mänskliga rättigheter, god samhällsstyrning och miljöskyddsnormer i förmånsländerna, inte bara genom att erbjuda incitament till att efterleva dessa normer utan även genom att skapa en plattform för regelbunden dialog på de områden som konventionerna omfattar och genom att främja genomförandet av väsentliga reformer.
6. Europaparlamentet påminner om GSP+-systemets potential att förbättra situationen när det gäller mänskliga rättigheter, hållbar utveckling och god samhällsstyrning, inbegripet arbetstagarrättigheter, avskaffande av barnarbete och tvångsarbete, främjande av jämställdhet, begränsad tillämpning av dödsstraff med efterlevnad av alla skyldigheter som fastställs i internationella konventioner, medborgerliga och politiska rättigheter, religionsfrihet och yttrandefrihet samt skydd av miljön. Parlamentet påminner om att GSP+-systemets fulla potential endast kan uppnås om rapporteringskraven och övervakningsmekanismerna för det faktiska genomförandet av de skyldigheter som fastställs i de 27 konventionerna och som krävs för att bevilja handelsförmåner inom ramen för GSP + förbättras, och om handelsförmånsincitamentet åtföljs av andra stödåtgärder, baserat på all information som behövs för att bedöma om de bindande åtagandena uppfyllts. Parlamentet betonar behovet av en konsekvensbedömning av mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter i samråd med det civila samhället.
7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att intensifiera samarbetet med förmånsländerna, Europeiska utrikestjänsten, EU:s delegationer, medlemsstaternas diplomatiska beskickningar, internationella organisationer, företag, arbetsmarknadens parter samt det civila samhället för att förbättra informationsinsamlingen och få en fördjupad analys av övervakningsarbetet så att genomförandet av alla delar av systemet klart och tydligt kan utvärderas.
8. Europaparlamentet kräver att medtagandet av ILO:s konvention 169 om ursprungsbefolkningar bland de grundläggande bindande konventionerna ska vara ett villkor för att beviljas handelsförmåner.
9. Europaparlamentet understryker att framstegen på lagstiftningsnivån ännu inte motsvaras av lika stora framsteg på genomförandenivån i många förmånsländer.
10. Europaparlamentet betonar att det är mycket viktigt att involvera civilsamhällesorganisationer på lokal nivå för att intressen ska kunna tillvaratas effektivt, och uppmanar kommissionen att objektivt och på ett jämförbart sätt undersöka det krympande utrymmet för civilsamhället samt ta itu med hot mot oberoende fackföreningar, risker för och hot mot människorättsförsvarare och hinder för EU‑finansiering av icke-statliga organisationer i resultattavlor och GSP+-dialoger, eftersom dessa frågor är direkt knutna till rättsliga förpliktelser enligt den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och relevanta bestämmelser i centrala ILO-konventioner. Parlamentet uppmanar återigen kommissionen att fortsätta finansiera initiativ i civilsamhället som övervakar genomförandet av detta system.
11. Europaparlamentet betonar att människorättsförsvarare bör kunna utföra sina uppgifter fritt och obehindrat och att deras arbetsförhållanden bör riktmärkas vid bedömningen av GSP+-efterlevnad.
12. Europaparlamentet rekommenderar, inom ramen för översynen av förordningen, att de konventioner som för närvarande finns förtecknade under GSP+ utvidgas till förmånsländer inom ”Allt utom vapen” och GSP. Parlamentet upprepar att Internationella brottmålsdomstolens Romstadga bör tar med i förteckningen över konventioner som krävs för GSP+-status.
13. Europaparlamentet påminner om vikten av att fastställa tydliga riktmärken som är relevanta för varje lands problem och brister för att bedöma det faktiska genomförandet av de 27 internationella konventionerna och att, utifrån vad som är lämpligt, systematiskt inkludera riktmärkena i landsstrategidokumenten om mänskliga rättigheter i syfte att säkerställa en konsekvent politik.
14. Europaparlamentet kräver att det inrättas en oberoende klagomålsmekanism och ett oberoende klagomålsorgan inom ramen för det allmänna preferenssystemet, som skulle göra det möjligt för alla berörda parter, även lokala aktörer, att lämna in klagomål om påstådda kränkningar av arbetstagarrättigheter och mänskliga rättigheter begångna av stater eller företag som åtnjuter handelsförmåner inom ramen för förordningen.
15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att diskutera arbetsnormer, inbegripet kollektivförhandlingar och föreningsfrihet, i industriella frizoner för bearbetning på export i befintliga eller potentiella förmånsländer. Parlamentet uppmanar också kommissionen att se till att undantagsbestämmelser avlägsnas från skyddet av arbetstagares rättigheter i de industriella frizonerna och att upprätta en långsiktig färdplan med berörda partnerländer.
16. Europaparlamentet ser med oro på uppgifter om att GSP+-systemet bidrar till markrofferi och andra människorättskränkningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att på ett verkningsfullt sätt ta itu med sådana negativa konsekvenser och se till att det vidtas lämpliga åtgärder för begränsning och gottgörelse.
17. Europaparlamentet stöder ökat samarbete med de minst utvecklade länderna inom ramen för ”Allt utom vapen” med avseende på att förebygga och ta itu med allvarliga och systematiska fall av människorättskränkningar. Parlamentet begär i detta sammanhang att ”Allt utom vapen”-ordningens resultattavla ska utvidgas. Hotet om återkallande av handelsförmåner måste åtföljas av lämpliga politiska initiativ och lämpligt stöd för att säkerställa att förmånsländerna verkligen fullgör sina internationella människorättsåtaganden.
18. Europaparlamentet anser att alla beslut om indragning av förmåner måste fattas helt och hållet i överensstämmelse med det övergripande målet om att minska fattigdomen och att en partiell indragning, om en sådan metod väljs, bör utformas så att den minimerar de negativa följderna för lokalbefolkningen. Parlamentet betonar att indragningen av handelsförmåner bör ses som en sista utväg och endast tillämpas vid allvarliga brister i det faktiska genomförandet av de internationella konventionerna och om ett förmånsland inom ”Allt utom vapen”-ordningen saknar konkret vilja och engagemang att ta itu med dem.
19. Europaparlamentet välkomnar de beslut som kommissionen nyligen fattat om att inleda processen med att dra in ”Allt utom vapen”-förmånerna för Kambodja och att skicka ett brådskande högnivåuppdrag från EU till Myanmar med anledning av människorättssituationen i de båda länderna. Parlamentet förväntar sig att kommissionen ska hålla parlamentet väl informerat och underrättat om ytterligare åtgärder, bland annat när det gäller indragning av förmåner.
20. Europaparlamentet anser att EU bör säkerställa en konsekvent politik genom att uppmuntra andra internationella aktörer, såsom multinationella företag, att fullt ut delta i förbättringen av mänskliga rättigheter, sociala rättigheter och miljönormer världen över, inte minst genom att tvinga de ekonomiska aktörerna att införa åtgärder för tillbörlig aktsamhet i linje med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att utöva ledarskap för att mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter ska efterlevas i globala värdekedjor, och att rapportera om genomförandet av parlamentets resolution från 2016 om genomförandet av dess rekommendationer om sociala och miljömässiga normer, mänskliga rättigheter och företagens ansvar, inbegripet uppmaningen att inkludera företagens sociala ansvar i förordningen och att reformera WTO:s regler genom krav på tillbörlig aktsamhet och transparens i leveranskedjan, på grundval av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.
21. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en interinstitutionell arbetsgrupp för företag och mänskliga rättigheter och att utan ytterligare dröjsmål ta initiativ till obligatorisk lagstiftning om tillbörlig aktsamhet på EU-nivå.
22. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra det allmänna preferenssystemet och ”Allt utom vapen”-ordningen i den nya förordningen efter 2023, så att företag som gör sig skyldiga till allvarliga människorättskränkningar och som vill exportera till EU kan svartlistas.
INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET
Antagande |
22.1.2019 |
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
50 2 6 |
|||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Michèle Alliot-Marie, Francisco Assis, Petras Auštrevičius, Amjad Bashir, Goffredo Maria Bettini, Mario Borghezio, Klaus Buchner, James Carver, Aymeric Chauprade, Javier Couso Permuy, Arnaud Danjean, Georgios Epitideios, Knut Fleckenstein, Eugen Freund, Michael Gahler, Sandra Kalniete, Manolis Kefalogiannis, Wajid Khan, Andrey Kovatchev, Eduard Kukan, Ilhan Kyuchyuk, Ryszard Antoni Legutko, Barbara Lochbihler, Sabine Lösing, Andrejs Mamikins, Ramona Nicole Mănescu, David McAllister, Clare Moody, Pier Antonio Panzeri, Demetris Papadakis, Ioan Mircea Paşcu, Tonino Picula, Julia Pitera, Cristian Dan Preda, Jozo Radoš, Alyn Smith, Jordi Solé, Dobromir Sośnierz, Dubravka Šuica, Charles Tannock, László Tőkés, Ivo Vajgl, Geoffrey Van Orden, Anders Primdahl Vistisen |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Asim Ademov, Doru-Claudian Frunzulică, Elisabetta Gardini, Rebecca Harms, Patricia Lalonde, Juan Fernando López Aguilar, Antonio López-Istúriz White, Bodil Valero, Marie-Christine Vergiat, Janusz Zemke, Željana Zovko |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2) |
Norbert Erdős, Axel Voss, Martina Werner |
||||
SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET
50 |
+ |
|
ALDE |
Petras Auštrevičius, Ilhan Kyuchyuk, Patricia Lalonde, Jozo Radoš, Ivo Vajgl |
|
ECR |
Amjad Bashir, Ryszard Antoni Legutko, Charles Tannock, Anders Primdahl Vistisen |
|
EFDD |
Aymeric Chauprade |
|
PPE |
Asim Ademov, Michèle Alliot-Marie, Arnaud Danjean, Norbert Erdős, Michael Gahler, Elisabetta Gardini, Sandra Kalniete, Manolis Kefalogiannis, Andrey Kovatchev, Eduard Kukan, Antonio López-Istúriz White, David McAllister, Ramona Nicole Mănescu, Julia Pitera, Cristian Dan Preda, Dubravka Šuica, László Tőkés, Axel Voss, Željana Zovko |
|
S&D |
Francisco Assis, Goffredo Maria Bettini, Knut Fleckenstein, Eugen Freund, Doru-Claudian Frunzulică, Wajid Khan, Juan Fernando López Aguilar, Andrejs Mamikins, Clare Moody, Pier Antonio Panzeri, Demetris Papadakis, Ioan Mircea Paşcu, Tonino Picula, Martina Werner, Janusz Zemke |
|
VERTS/ALE |
Klaus Buchner, Rebecca Harms, Barbara Lochbihler, Alyn Smith, Jordi Solé, Bodil Valero |
|
2 |
- |
|
EFDD |
James Carver |
|
NI |
Georgios Epitideios |
|
6 |
0 |
|
ECR |
Geoffrey Van Orden |
|
ENF |
Mario Borghezio |
|
GUE/NGL |
Javier Couso Permuy, Sabine Lösing, Marie-Christine Vergiat |
|
NI |
Dobromir Sośnierz |
|
Teckenförklaring:
+ : Ja-röster
- : Nej-röster
0 : Nedlagda röster
- [1] EUT C 101, 16.3.2018, s. 19.
YTTRANDE från utskottet för utveckling (24.1.2019)
till utskottet för internationell handel
över genomförandet av förordning (EU) nr 978/2012 om det allmänna preferenssystemet
(2018/2107(INI))
Föredragande av yttrande: Frank Engel
FÖRSLAG
Utskottet för utveckling uppmanar utskottet för internationell handel att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:
1. Europaparlamentet välkomnar kommissionens halvtidsutvärdering av EU:s allmänna preferenssystem (GSP). Det är glädjande att den nya förordningen har lett till en ökning av exporten från Allt utom vapen- och GSP+-förmånstagarna, vilket är en viktig bidragande faktor till fattigdomsutrotning.
2. Europaparlamentet betonar att EU:s handelspolitik ska bygga på principerna för EU:s externa politik (effektivitet, öppenhet och värderingar). I artikel 208 i EUF‑fördraget fastställs principen om en konsekvent utvecklingspolitik, och utrotning av fattigdom slås fast som det främsta målet.
3. Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att 2016 uppgick importen till EU inom ramen för det allmänna preferenssystemet till ett värde av 62,6 miljarder euro (en ökande tendens), fördelat enligt följande: 31,6 miljarder euro från GSP‑förmånstagare, ca 7,5 miljarder euro från GSP+-förmånstagare och 23,5 miljarder euro från Allt utom vapen-förmånstagare (uppgifter från Eurostat från september 2017).
4. Europaparlamentet påminner om att det allmänna preferenssystemet hjälper industrier i utvecklingsländerna att övervinna dessa länders svårigheter på exportmarknaderna till följd av höga initialkostnader. I överensstämmelse med målen för Unctad är syftet med det allmänna preferenssystemet att öka exportintäkterna, främja utvecklingsländernas och följaktligen de minst utvecklade ländernas industrialisering och att påskynda deras tillväxt i syfte att utrota fattigdomen.
5. Europaparlamentet betonar att GSP+ är ett viktigt instrument i EU:s handelspolitik som förbättrar marknadstillträdet och omfattar stränga övervakningsmekanismer för att främja mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter, miljöskydd och goda styrelseformer i sårbara utvecklingsländer.
6. Europaparlamentet välkomnar den höga andelen ianspråktagna förmåner bland Allt utom vapen-förmånstagare, men påminner om att enbart marknadstillträde inte är tillräckligt för att minska fattigdomen och ojämlikheten i de minst utvecklade länderna. Parlamentet betonar därför att Allt utom vapen bör kompletteras med såväl utvecklingsbistånd som handelsrelaterat bistånd och kapacitetsuppbyggnad för att bli ännu effektivare. Framför allt behövs kraftfullare insatser för ta itu med frågor såsom markrofferi och miljöförstöring inom ramen för Allt utom vapen.
7. Europaparlamentet beklagar att det i halvtidsutvärderingen konstateras att det allmänna preferenssystemet bara haft en begränsad inverkan på hållbar utveckling och miljöskydd. Parlamentet finner det särskilt oroande att produktionen av och handeln med textil och konfektion, som är de främsta importprodukterna inom ramen för det allmänna preferenssystemet, har påskyndat miljöförstörelsen i förmånsländerna då det inte har funnits lämpliga miljöskydds- och avfallshanteringssystem[1]. Halvtidsöversynen av det allmänna preferenssystemet bör vidare uppmuntra EU:s handelspartner att anta högre sociala, arbetsrättsliga och miljömässiga normer, vilket kan uppnås med hjälp av incitament såsom ytterligare tullförmåner för hållbart producerade produkter.
8. Europaparlamentet noterar att det allmänna preferenssystemet bedöms ha bidragit stort till social utveckling och mänskliga rättigheter, särskilt kvinnors sysselsättning, grundläggande rättigheter och arbetstagarrättigheter, efterlevnad av miljönormer, genomförande av goda styrelseformer, inbegripet bekämpning av narkotika, korruption, penningtvätt och terrorism samt ratificering av centrala ILO-konventioner. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att intensifiera dialogen med partnerländerna om dessa frågor för att säkerställa kontinuerliga framsteg.
9. Europaparlamentet påminner dock om att det allmänna preferenssystemet är ett incitamentbaserat system som måste användas på ett konsekvent sätt för att vara verkningsfullt. Parlamentet beklagar att undersökningar av påstådd bristande efterlevnad av kraven inte har inletts på ett enhetligt sätt eller i rätt tid. Parlamentet anser att ett tillfälligt upphävande av tullförmåner vid allvarliga och systematiska kränkningar av de grundläggande rättigheterna bör användas konsekvent och ändamålsenligt. Parlamentet betonar vikten av fortsatt engagemang och övervakning tillsammans med ökat deltagande från civilsamhället i dessa processer.
10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta snabbare och kraftfullare åtgärder mot påstådda kränkningar av de mänskliga rättigheterna eller arbetstagarnas rättigheter enligt kraven i det allmänna preferenssystemet. Parlamentet menar att det bör inrättas en mekanism som kan åberopas av personer eller grupper som har påverkats negativt av tillämpningen av det allmänna preferenssystemet.
11. Europaparlamentet efterlyser mer stöd till GSP+-förmånsländer för att vända trenden med en minskad diversifiering av produkterna. Parlamentet anser att det intensifierade GSP+-övervakningssystemet, jämte FN:s och ILO:s övervakningsorgans resultat och tredje parters information har bidragit till att alla GSP+-förmånstagare gör framsteg i genomförandet av de 27 konventionerna. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra mer för att förbättra insynen i EU:s GSP+- övervakning, vars mekanism bör gälla även för GSP- och Allt utom vapen-förmånsländerna.
12. Europaparlamentet noterar med oro att det inte finns några villkor som ålägger GSP- och Allt utom vapen-förmånsländerna att uppfylla miljönormer och internationella konventioner om klimatförändringar och miljöskydd. Förteckningen över konventioner om grundläggande mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter samt om miljö- och förvaltningsprinciper bör uppdateras vid nästa reform av förordningen om det allmänna preferenssystemet, och framför allt bör det införas ett nytt villkor att Parisavtalet om klimatförändringar ska ratificeras och genomföras på ett effektivt sätt, och mer allmänt uppmanas kommissionen att tillhandahålla tekniskt stöd för att förbättra miljöskyddet vid genomförandet av var och en av de tre GSP-ordningarna.
13. Europaparlamentet påminner om att EU för konsekvens med andra internationella aktörers, t.ex. multinationella företags, politik måste uppmuntra till fullt deltagande i arbetet med att öka respekten för de mänskliga rättigheterna, barns rättigheter, sociala rättigheter, miljörättigheter och folkhälsan i världen. Parlamentet uppmanar EU att se till att de mänskliga rättigheterna respekteras i samband med arbetsrätten i globala värdekedjor, dvs. i hela leveranskedjan.
14. Europaparlamentet påminner om att det allmänna preferenssystemet framför allt omfattar textil- och konfektionsindustrin, att de låga investeringskostnaderna och tillgången till lågkvalificerade jobb innebär att textil- och konfektionsindustrin är en viktig sektor när det gäller de minst utvecklade ländernas industrialisering och att textil och konfektion spelar en nyckelroll för kvinnors egenmakt. Parlamentet uppmanar EU att inrätta en rättsligt bindande due diligence-ram för företag och att utvidga de modeller som utvecklats i samband med konfliktmineraler, särskilt i fråga om transparens och spårbarhet, till textilsektorn.
15. Europaparlamentet uppmanar till ökat deltagande i övervakningsprocessen från civilsamhället och biståndsmyndigheter.
16. Europaparlamentet betonar vikten av kapacitetsuppbyggnad i förmånsländerna för att minska begränsningarna på utbudssidan för diversifiering och förmånsutnyttjande. I detta sammanhang bör Aid for Trade-åtgärderna utnyttjas mer effektivt.
INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET
Antagande |
22.1.2019 |
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
20 0 1 |
|||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Mireille D’Ornano, Doru-Claudian Frunzulică, Enrique Guerrero Salom, Maria Heubuch, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Linda McAvan, Norbert Neuser, Vincent Peillon, Lola Sánchez Caldentey, Elly Schlein, Bogusław Sonik, Eleni Theocharous, Anna Záborská, Joachim Zeller, Željana Zovko |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Marina Albiol Guzmán, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Frank Engel, Stefan Gehrold, Maria Noichl, Judith Sargentini |
||||
SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET
20 |
+ |
|
ECR |
Eleni Theocharous |
|
GUE/NGL |
Marina Albiol Guzmán, Lola Sánchez Caldentey |
|
PPE |
Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Frank Engel, Stefan Gehrold, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Bogusław Sonik, Anna Záborská, Joachim Zeller, Željana Zovko |
|
S&D |
Doru-Claudian Frunzulică, Enrique Guerrero Salom, Linda McAvan, Norbert Neuser, Maria Noichl, Vincent Peillon, Elly Schlein |
|
VERTS/ALE |
Maria Heubuch, Judith Sargentini |
|
0 |
- |
|
|
|
|
1 |
0 |
|
EFDD |
Mireille D’Ornano |
|
Teckenförklaring:
+ : Ja-röster
- : Nej-röster
0 : Nedlagda röster
- [1] Se halvtidsutvärderingen av det allmänna preferenssystemet, som nämns ovan.
INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
Antagande |
19.2.2019 |
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
36 2 1 |
|||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Laima Liucija Andrikienė, Maria Arena, Tiziana Beghin, Daniel Caspary, Santiago Fisas Ayxelà, Christofer Fjellner, Karoline Graswander-Hainz, Heidi Hautala, Nadja Hirsch, France Jamet, Jude Kirton-Darling, Patricia Lalonde, Bernd Lange, David Martin, Emma McClarkin, Anne-Marie Mineur, Sorin Moisă, Godelieve Quisthoudt-Rowohl, Inmaculada Rodríguez-Piñero Fernández, Kārlis Šadurskis, Marietje Schaake, Helmut Scholz, Joachim Schuster |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Klaus Buchner, Ramona Nicole Mănescu, Georg Mayer, Ralph Packet, Bolesław G. Piecha, Fernando Ruas, Lola Sánchez Caldentey, Wim van de Camp, Jarosław Wałęsa |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2) |
Georges Bach, Malin Björk, Ramón Jáuregui Atondo, Bernd Kölmel, Julia Pitera, Mirja Vehkaperä, Marco Zanni |
||||
SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET
36 |
+ |
|
ALDE |
Nadja Hirsch, Patricia Lalonde, Marietje Schaake, Mirja Vehkaperä |
|
ECR |
Bernd Kölmel, Emma McClarkin, Ralph Packet, Bolesław G. Piecha |
|
EFDD |
Tiziana Beghin |
|
GUE/NGL |
Malin Björk, Anne-Marie Mineur, Lola Sánchez Caldentey, Helmut Scholz |
|
PPE |
Laima Liucija Andrikienė, Georges Bach, Wim van de Camp, Daniel Caspary, Santiago Fisas Ayxelà, Christofer Fjellner, Ramona Nicole Mănescu, Sorin Moisă, Julia Pitera, Godelieve Quisthoudt-Rowohl, Fernando Ruas, Kārlis Šadurskis, Jarosław Wałęsa |
|
S&D |
Maria Arena, Karoline Graswander-Hainz, Ramón Jáuregui Atondo, Jude Kirton-Darling, Bernd Lange, David Martin, Inmaculada Rodríguez-Piñero Fernández, Joachim Schuster |
|
VERTS/ALE |
Klaus Buchner, Heidi Hautala |
|
2 |
- |
|
ENF |
France Jamet, Marco Zanni |
|
1 |
0 |
|
ENF |
Georg Mayer |
|
Teckenförklaring:
+ : Ja-röster
- : Nej-röster
0 : Nedlagda röster