Europaparlamentet (1) och Europeiska kommissionen (nedan kallade ”de båda institutionerna”) ingår detta avtal

-    med beaktande av fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt artikel 295, och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (nedan kallad ”fördragen”),

-    med beaktande av de interinstitutionella avtal och texter som reglerar förbindelserna mellan de båda institutionerna,

-    med beaktande av Europaparlamentets arbetsordning (2), särskilt artiklarna 105, 106 och 127 samt bilagorna VIII och XIV,

-    med beaktande av de politiska riktlinjer som utfärdats och de uttalanden som gjorts av kommissionens valda ordförande den 15 september 2009 och den 9 februari 2010 och de uttalanden som var och en av de nominerade kommissionsledamöterna gjorde under parlamentutskottsutfrågningarna, och av följande skäl:

A.    Lissabonfördraget stärker den demokratiska legitimiteten i unionens beslutsprocess.

B.    De båda institutionerna lägger mycket stor vikt vid ett effektivt införlivande och genomförande av unionslagstiftningen.

C.    Detta ramavtal inverkar inte på parlamentets, kommissionens eller någon annan unionsinstitutions eller något annat unionsorgans ansvarsområden eller befogenheter, utan syftar till att dessa ska utövas på bästa sätt och så öppet som möjligt.

D.    Detta ramavtal bör tolkas i överensstämmelse med de institutionella ramarna sådana de är utformade i fördragen.

E.    Kommissionen kommer att ta vederbörlig hänsyn till parlamentets och rådets respektive roller enligt fördragen, särskilt avseende den grundläggande principen om lika behandling som fastställs i punkt 9.

F.    Det ramavtal som ingicks i maj 2005 (3) bör uppdateras och ersättas av nedanstående text.

HÄRIGENOM AVTALAS FÖLJANDE:

I. TILLÄMPNINGSOMRÅDE

1.    För att det nya särskilda partnerskapet mellan parlamentet och kommissionen ska återspeglas bättre, beslutar de båda institutionerna om följande åtgärder för att öka kommissionens politiska ansvar och legitimitet, utvidga den konstruktiva dialogen och förbättra informationsflödet mellan de båda institutionerna samt förbättra samarbetet när det gäller förfaranden och planering.

Institutionerna har även kommit överens om särskilda bestämmelser

-    om kommissionens möten med nationella experter, enligt bilaga 1,

-    om överlämnande av sekretessbelagd information till parlamentet, enligt bilaga 2,

-    om förhandlingar om och ingående av internationella avtal, enligt bilaga 3, och

-    om tidsplanen för kommissionens arbetsprogram, enligt bilaga 4.

II. POLITISKT ANSVAR

2.    Efter att ha blivit nominerad av Europeiska rådet kommer kommissionens nominerade ordförande att överlämna sitt politiska program för sin mandatperiod till parlamentet, så att en välunderbyggd diskussion kan föras med parlamentet innan det ska rösta om utnämningen.

3.    Parlamentet ska i enlighet med artikel 106 i sin arbetsordning höra kommissionens nyvalde ordförande i god tid innan förfarandet för godkännande av den nya kommissionen inleds. Parlamentet ska beakta eventuella kommentarer från den nyvalde ordföranden.

De nominerade kommissionsledamöterna ska tillhandahålla alla relevanta uppgifter i enlighet med det krav på oberoende som fastställs i artikel 245 i EUF-fördraget.

Förfarandena ska vara utformade på ett sätt som säkerställer att den nominerade kommissionen i sin helhet bedöms på ett öppet, rättvist och konsekvent sätt.

4.    Varje kommissionsledamot ska ta politiskt ansvar för verksamheten på det område som han eller hon är ansvarig för utan att kommissionens kollegialitetsprincip påverkas.

Kommissionens ordförande ska ha det fulla ansvaret för att avgöra om det finns någon eventuell intressekonflikt som gör det omöjligt för en kommissionsledamot att fullgöra sina uppgifter.

Kommissionens ordförande ska även ansvara för alla eventuella åtgärder som vidtas under sådana omständigheter och omedelbart skriftligen underrätta parlamentets talman om detta.

Kommissionsledamöternas deltagande i valkampanjer regleras i uppförandekoden för kommissionens ledamöter.

Kommissionsledamöter som deltar aktivt i valkampanjer i egenskap av kandidater i val till Europaparlamentet bör ta obetald valledighet med början från utgången av den sista sammanträdesperioden före valet.

Kommissionens ordförande ska i god tid informera parlamentet om sitt beslut att bevilja sådan ledighet och om vilken kommissionsledamot som kommer att ta över berörda ansvarsområden under ledighetsperioden.

5.    Om parlamentet ber kommissionens ordförande att dra tillbaka sitt förtroende för en enskild ledamot av kommissionen, kommer ordföranden att allvarligt överväga huruvida ledamoten ska uppmanas att avgå, i enlighet med artikel 17.6 i EU-fördraget. Ordföranden ska antingen begära att ledamoten avgår eller förklara inför parlamentet under följande sammanträdesperiod sitt beslut att inte göra så.

6.    I de fall en ersättare för en kommissionsledamot måste utses under pågående mandattid enligt artikel 246 andra stycket i EUF-fördraget, kommer kommissionens ordförande att noga beakta resultatet av samrådet med parlamentet innan samtycke ges till rådets beslut.

Parlamentet ska se till att dess förfaranden genomförs så snabbt som möjligt, så att kommissionens ordförande noga kan beakta parlamentets synpunkter innan den nya kommissionsledamoten utses.

På samma sätt kommer kommissionens ordförande, när återstoden av kommissionens mandattid är kort, att noga beakta parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 246 tredje stycket i EUF-fördraget.

7.    Om kommissionens ordförande avser att ändra ansvarsfördelningen mellan kommissionens ledamöter under kommissionens mandattid enligt artikel 248 i EUF-fördraget, ska han eller hon underrätta parlamentet om dessa ändringar i god tid före det relevanta samrådet med parlamentet. Ordförandens beslut att omfördela ansvarsområdena kan träda i kraft omedelbart.

8.    När kommissionen föreslår en översyn av uppförandekoden för kommissionsledamöterna vad gäller intressekonflikt eller etiskt uppförande kommer den att inhämta parlamentets synpunkter.

III. KONSTRUKTIV DIALOG OCH INFORMATIONSFLÖDE

(i) Allmänna bestämmelser

9.    Kommissionen garanterar att den kommer att tillämpa den grundläggande principen om lika behandling av parlamentet och rådet, särskilt när det gäller att få tillträde till sammanträden och få kännedom om inlägg eller annan information, i synnerhet avseende lagstiftnings- och budgetfrågor.

10.    Inom ramen för sina befogenheter ska kommissionen vidta åtgärder för att bättre involvera parlamentet så att dess åsikter i så stor utsträckning som möjligt beaktas när det gäller den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.

11    Ett antal åtgärder kommer att vidtas för att genomföra det särskilda partnerskapet mellan parlamentet och kommissionen enligt följande:

-    Kommissionens ordförande kommer på parlamentets begäran att träffa talmanskonferensen minst två gånger per år för att diskutera frågor av gemensamt intresse.

-    Kommissionens ordförande kommer regelbundet att diskutera viktiga övergripande frågor och viktiga lagstiftningsförslag med parlamentets talman. Denna dialog bör också omfatta en inbjudan till parlamentets talman att närvara vid kommissionskollegiets sammanträden.

-    Kommissionens ordförande eller vice ordförande med ansvar för interinstitutionella förbindelser kommer att bjudas in till sammanträdena med talmanskonferensen eller utskottsordförandekonferensen när specifika frågor rörande plenarförsamlingens sammanträdeskalender, interinstitutionella förbindelser mellan parlamentet och kommissionen samt lagstiftningsfrågor och budgetfrågor kommer att diskuteras.

-    Varje år ska talmanskonferensen, utskottsordförandekonferensen och kommissionskollegiet träffas för att diskutera relevanta frågor, inklusive förberedelserna och genomförandet av kommissionens arbetsprogram.

-    Talmanskonferensen och utskottsordförandekonferensen ska i god tid informera kommissionen om resultaten av sina diskussioner när dessa har en interinstitutionell dimension. Parlamentet ska också regelbundet ge kommissionen fullständig information om resultaten av sina sammanträden där sammanträdesperioderna planeras, med beaktande av kommissionens synpunkter. Detta påverkar inte tillämpningen av punkt 45.

-    För att säkerställa ett regelbundet flöde av relevant information mellan de båda institutionerna ska parlamentets och kommissionens generalsekreterare träffas regelbundet.

12.    Alla kommissionsledamöter ska se till att det sker ett regelbundet och direkt informationsutbyte mellan dem själva och ordföranden för det ansvariga parlamentsutskottet.

13.    Kommissionen får inte offentliggöra lagstiftningsförslag eller viktiga initiativ eller beslut innan parlamentet underrättats skriftligen.

På grundval av kommissionens arbetsprogram ska de båda institutionerna genom överenskommelse på förhand fastställa centrala initiativ som ska läggas fram i plenum. I princip kommer kommissionen först att presentera dessa initiativ i plenum och endast därefter för allmänheten.

Institutionerna ska också fastställa vilka förslag och initiativ som talmanskonferensen eller, på lämpligt sätt, det ansvariga parlamentsutskottet eller dess ordförande ska informeras om.

Dessa beslut ska fattas inom ramen för den löpande dialog mellan de båda institutionerna som anges i punkt 11 och ska regelbundet uppdateras med hänsyn till den politiska utvecklingen.

14.    Om ett internt dokument från kommissionen – som parlamentet inte har fått information om i enlighet med detta ramavtal – sprids utanför institutionerna, får parlamentets talman begära att detta dokument överlämnas till parlamentet utan dröjsmål så att det kan vidarebefordras till de ledamöter av parlamentet som så begär.

15.    Kommissionen kommer att ge fullständig information och dokumentation om sina möten med nationella experter inom ramen för arbetet med att förbereda och genomföra unionslagstiftning, även i fråga om icke-bindande bestämmelser och delegerade akter. Om parlamentet så begär får kommissionen också bjuda in parlamentets experter att närvara vid dessa möten.

Bestämmelserna om detta fastställs i bilaga 1.

16.    Inom tre månader efter det att Europaparlamentet har antagit en resolution ska kommissionen lämna skriftlig information till parlamentet om åtgärder som vidtagits som ett svar på specifika uppmaningar som parlamentet riktat till kommissionen i sina resolutioner, även i de fall där den inte har kunnat följa parlamentets åsikter. Tidsfristen kan förkortas om en uppmaning är brådskande. Tidsfristen kan förlängas med en månad om en uppmaning kräver mer uttömmande arbete och önskemålet om förlängning är väl underbyggt. Europaparlamentet kommer att se till att denna information får en bred spridning inom institutionen.

Europaparlamentet kommer att försöka undvika att ställa muntliga eller skriftliga frågor i de fall då kommissionen redan informerat parlamentet om sin ståndpunkt genom en skriftlig uppföljning.

Kommissionen ska utfästa sig att redogöra för den konkreta uppföljningen av alla uppmaningar om att den ska lägga fram förslag i enlighet med artikel 225 i EUF-fördraget (betänkanden som avser lagstiftningsinitiativ) inom tre månader efter det att motsvarande betänkande antogs i plenum. Senast efter ett år ska kommissionen lägga fram ett lagstiftningsförslag eller låta förslaget ingå i sitt arbetsprogram för det följande året. Om kommissionen inte lägger fram något förslag ska den ge Europaparlamentet en detaljerad förklaring till detta.

Kommissionen ska också utfästa sig att ha ett nära samarbete, som inleds på ett tidigt stadium, med parlamentet i alla lagstiftningsinitiativ som härrör från medborgarinitiativ.

När det gäller förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet ska de särskilda bestämmelser som anges i punkt 31 tillämpas.

17.    I de fall initiativ, rekommendationer eller uppmaningar att utarbeta lagstiftningsakter görs i enlighet med artikel 289.4 i EUF-fördraget, ska kommissionen på begäran underrätta parlamentet om sin ståndpunkt beträffande dessa förslag inför det ansvariga parlamentsutskottet.

18.    De båda institutionerna är eniga om att samarbeta när det gäller förbindelserna med de nationella parlamenten.

Parlamentet och kommissionen ska samarbeta när det gäller genomförandet av protokoll nr 2 till EUF-fördraget om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Detta samarbete ska inbegripa arrangemang för att ombesörja nödvändiga översättningar av motiverade yttranden från de nationella parlamenten.

När de trösklar som anges i artikel 7 i protokoll nr 2 till EUF-fördraget har uppnåtts, ska kommissionen tillhandahålla översättningar av samtliga motiverade yttranden från de nationella parlamenten tillsammans med sin ståndpunkt avseende dessa yttranden.

19.    Kommissionen ska underrätta parlamentet om förteckningen över de av sina expertgrupper som inrättats för att bistå kommissionen när den utövar sin initiativrätt. Förteckningen ska uppdateras regelbundet samt offentliggöras.

I detta sammanhang ska kommissionen, på särskild och motiverad begäran av utskottsordföranden, på lämpligt sätt informera det ansvariga parlamentsutskottet om dessa gruppers arbete och sammansättning.

20.    De båda institutionerna ska med hjälp av lämpliga mekanismer föra en konstruktiv dialog med varandra om viktiga administrativa frågor, särskilt frågor som direkt påverkar parlamentets egen administration.

21.    Parlamentet kommer att be om kommissionens synpunkter när det lägger fram ett förslag till översyn av sin arbetsordning vad gäller förbindelserna med kommissionen.

22.    Om sekretess åberopas i fråga om information som överlämnats i enlighet med detta ramavtal ska bestämmelserna i bilaga 2 tillämpas.

(ii) Internationella avtal och utvidgning

23.    Parlamentet ska informeras omedelbart och fullständigt i alla skeden av förhandlingar om och ingående av internationella avtal, även när det gäller fastställandet av förhandlingsdirektiv. Kommissionen ska agera så att den till fullo uppfyller sina skyldigheter enligt artikel 218 i EUF-fördraget, samtidigt som varje institutions roll respekteras i enlighet med artikel 13.2 i EU-fördraget.

Kommissionen ska tillämpa de bestämmelser som fastställs i bilaga 3.

24.    Sådan information som avses i punkt 23 ska översändas till parlamentet i så god tid att parlamentet ges möjlighet att framföra sina eventuella synpunkter och kommissionen ges möjlighet att i största möjliga mån ta hänsyn till parlamentets synpunkter. Informationen ska, som allmän regel, tillhandahållas parlamentet genom det ansvariga parlamentsutskottet och, vid behov, vid ett plenarsammanträde. I välmotiverade fall ska den ges till mer än ett parlamentsutskott.

Parlamentet och kommissionen förbinder sig att fastställa förfaranden och vidta lämpliga åtgärder för överlämnande av sekretessbelagd information från kommissionen till parlamentet, i enlighet med bestämmelserna i bilaga 2.

25.    De båda institutionerna erkänner att det på grund av deras olika institutionella roller är kommissionen som företräder Europeiska unionen i internationella förhandlingar, med undantag för de som rör den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och andra fall såsom fastställs i fördragen.

När kommissionen företräder unionen vid internationella konferenser ska den på parlamentets begäran underlätta för en delegation av ledamöter i Europaparlamentet att delta som observatörer i unionsdelegationer, så att det omedelbart och fullständigt kan informeras om hur konferensen fortskrider. Kommissionen åtar sig att i tillämpliga fall regelbundet lämna information till parlamentets delegation om förhandlingarnas resultat.

Europaparlamentets ledamöter får inte delta direkt i dessa förhandlingar. Beroende på de rättsliga, tekniska och diplomatiska möjligheterna kan kommissionen ge dem observatörsstatus. I händelse av en vägran kommer kommissionen att informera parlamentet om skälen till detta.

Kommissionen ska dessutom underlätta Europaparlamentsledamöternas deltagande som observatörer vid alla relevanta sammanträden som kommissionen ansvarar för, före och efter förhandlingarna.

26.    På samma sätt ska kommissionen hålla parlamentet regelbundet informerat om sammanträden med organ som inrättats genom multilaterala internationella avtal där unionen är involverad, och underlätta tillträde för ledamöter i Europaparlamentet som observatörer ingående i EU:s delegationer, när dessa organ har i uppgift att fatta beslut som kräver parlamentets samtycke eller vilkas tillämpning kan kräva antagande av rättsakter enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

27.    Kommissionen ska också ge parlamentsdelegationer som ingår i unionsdelegationer till internationella konferenser möjlighet att använda unionsdelegationernas alla hjälpmedel vid dessa tillfällen, i linje med den allmänna principen om ett gott samarbete mellan institutionerna och med hänsyn till tillgänglig logistik.

Parlamentets talman ska senast fyra veckor före en konferens början sända ett förslag till kommissionens ordförande om att låta en delegation från parlamentet ingå i unionsdelegationen, och ange vem som ska leda parlamentsdelegationen och hur många av Europaparlamentets ledamöter som ska ingå i delegationen. I välmotiverade fall kan denna tidsfrist undantagsvis förkortas.

Antalet ledamöter av Europaparlamentet som ska ingå i parlamentets delegation och antalet övriga medarbetare ska stå i proportion till hur stor hela unionsdelegationen är.

28.    Kommissionen ska hålla parlamentet fullständigt underrättat om läget i anslutningsförhandlingar, särskilt om viktigare aspekter och händelser, så att parlamentet ges möjlighet att i god tid lämna synpunkter genom de tillämpliga parlamentariska förfarandena.

29.    Om kommissionen av tungt vägande skäl beslutar att inte stödja en rekommendation som parlamentet antagit om de frågor som avses i punkt 28 i enlighet med artikel 90.4 i sin arbetsordning, ska den redogöra för dessa skäl inför parlamentet vid ett plenarsammanträde eller vid det ansvariga utskottets nästföljande sammanträde.

(iii) Budgetgenomförandet

30.    Innan kommissionen gör sådana utfästelser om finansiellt stöd vid givarkonferenser som medför nya ekonomiska åtaganden och för vilka budgetmyndighetens godkännande krävs, ska den informera budgetmyndigheten och beakta dess synpunkter.

31.    Kommissionen ska inom ramen för det årliga förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet, vilket regleras genom artikel 319 i EUF-fördraget, översända all information som krävs för att kontrollera budgetgenomförandet för det berörda året och som begärs för detta ändamål av ordföranden för det parlamentsutskott som är ansvarigt för förfarandet för beviljandet av ansvarsfrihet i enlighet med bilaga VII till parlamentets arbetsordning.

Om det kommer fram nya uppgifter om tidigare år för vilka ansvarsfrihet redan beviljats ska kommissionen översända all relevant information, i syfte att uppnå en lösning som är acceptabel för båda parter.

(iv) Förbindelser med tillsynsmyndigheter

32.    De som nominerats som kandidater till tjänsten som verkställande direktör i tillsynsmyndigheter bör frågas ut av parlamentets utskott

Dessutom kommer kommissionen och parlamentet, till följd av de diskussioner som förts inom den interinstitutionella arbetsgrupp om tillsynsmyndigheter som inrättades i mars 2009, att sträva efter en gemensam strategi i fråga om decentraliserade organs roll och ställning i unionens institutionella landskap, åtföljd av gemensamma riktlinjer för dessa organs inrättande, struktur och drift, tillsammans med frågor som rör finansiering, budget, övervakning och förvaltning.

IV. SAMARBETE KRING FÖRFARANDEN FÖR OCH PLANERING AV LAGSTIFTNING

(i) Kommissionens arbetsprogram och Europeiska unionens programplanering

33.    Kommissionen ska initiera unionens årliga och fleråriga programplanering, i syfte att uppnå interinstitutionella avtal.

34.    Varje år ska kommissionen lägga fram sitt arbetsprogram.

35.    De båda institutionerna ska samarbeta i enlighet med tidsplanen i bilaga 4.

Kommissionen ska ta hänsyn till de eventuella prioriteringar som parlamentet gett uttryck för.

Kommissionen ska tillhandahålla tillräckliga uppgifter om planerade åtgärder för varje punkt i dess arbetsprogram.

36.    Kommissionen ska lämna en förklaring när den inte kan lägga fram enskilda förslag i dess arbetsprogram för året i fråga eller när den avviker från programmet. Den vice kommissionsordförande som ansvarar för de interinstitutionella förbindelserna åtar sig att regelbundet inför utskottsordförandekonferensen redogöra för huvuddragen i det politiska genomförandet av kommissionens arbetsprogram för det berörda året.

(ii) Förfaranden för antagande av akter

37.    Kommissionen åtar sig att noga granska de ändringar av kommissionens lagförslag som parlamentet antagit, i syfte att ta hänsyn till dessa ändringar i eventuellt ändrade förslag.

Vidare åtar sig kommissionen att när den i enlighet med artikel 294 i EUF-fördraget avger yttranden över parlamentets ändringar ta största möjliga hänsyn till de ändringar som antagits under andra behandlingen. Om kommissionen på grund av tungt vägande skäl och efter en behandling i kollegiet av kommissionsledamöter beslutar att inte anta eller stödja sådana ändringar ska den redogöra för sitt beslut inför parlamentet samt under alla förhållanden i det yttrande över parlamentets ändringar som kommissionen ska avge i enlighet med artikel 294.7 c i EUF-fördraget.

38.    Parlamentet åtar sig, när det rör sig om ett initiativ som föreslagits av minst en fjärdedel av medlemsstaterna i enlighet med artikel 76 i EUF-fördraget, att inte anta något betänkande i sitt ansvariga utskott förrän parlamentet tagit emot kommissionens yttrande över initiativet.

Kommissionen åtar sig att avge sitt yttrande över ett sådant initiativ senast tio veckor efter det att initiativet lagts fram.

39.    Kommissionen ska i god tid tillhandahålla en noggrann förklaring innan den drar tillbaka eventuella förslag om vilka parlamentet redan har lagt fram en ståndpunkt vid första behandlingen.

När en ny kommission inleder sin mandattid ska den göra en översyn av alla förslag vars behandling ännu inte avslutats i syfte att politiskt bekräfta eller dra tillbaka dem, med vederbörlig hänsyn till parlamentets synpunkter.

40.    Vid särskilda lagstiftningsförfaranden för vilka parlamentet måste höras och andra förfaranden såsom det som fastställs i artikel 148 i EUF-fördraget gäller att kommissionen

(i)    ska vidta åtgärder för att bättre involvera parlamentet så att dess synpunkter beaktas så långt möjligt, särskilt för att se till att parlamentet har tillräckligt med tid för att behandla kommissionens förslag,

(ii)    i god tid ska se till att rådets instanser påminns om att de inte bör träffa någon politisk överenskommelse om kommissionens föreslag innan parlamentet antagit sitt yttrande; kommissionen ska begära att diskussionen slutförs på ministernivå efter det att rådsmedlemmarna har fått en rimlig tidsfrist för att behandla parlamentets yttrande,

(iii)    ska se till att rådet respekterar de principer för nytt samråd med parlamentet som fastställts av Europeiska unionens domstol i de fall rådet väsentligt ändrar ett förslag från kommissionen; kommissionen ska underrätta parlamentet i det fall den påmint rådet om behovet av ett nytt samråd,

(iv)    åtar sig att, vid behov, dra tillbaka de lagstiftningsförslag som avvisats av parlamentet; om kommissionen av tungt vägande skäl och efter diskussion i kollegiet av kommissionsledamöter beslutar att vidhålla sitt förslag ska den motivera detta beslut i ett uttalande inför parlamentet.

41.    I syfte att förbättra lagstiftningsplaneringen åtar sig Europaparlamentet å sin sida att

    (i) planera de lagstiftningsrelaterade delarna av föredragningslistan så att de anpassas till kommissionens gällande arbetsprogram och till de resolutioner som parlamentet har antagit rörande detta program, särskilt med tanke på förbättrad planering av prioriterade debatter,

    (ii) respektera rimliga tidsfrister, om detta är till fördel för förfarandet, när det gäller att anta sin ståndpunkt vid första behandlingen i det ordinarie lagstiftningsförfarandet eller sin ståndpunkt i samrådsförfarandet,

    (iii) i så hög grad som möjligt utnämna föredragande för kommande förslag så snart kommissionens arbetsprogram har antagits,

    (iv) ge absolut prioritet åt behandlingen av förfrågningar om nytt samråd, under förutsättning att all nödvändig information har översänts till parlamentet.

(iii) Frågor med koppling till bättre lagstiftning

42.    Kommissionen ska se till att dess konsekvensanalyser genomförs på dess ansvar och enligt en öppen process som garanterar en oberoende utvärdering. Konsekvensanalyserna ska offentliggöras vid lämplig tidpunkt, och beakta ett antal olika scenarier, inklusive alternativet att ”inte göra någonting”, och ska i princip presenteras för det ansvariga parlamentsutskottet inom ramen för tillhandahållande av information till de nationella parlamenten enligt protokoll nr 1 och nr 2 i EUF-fördraget.

43.    Inom områden där parlamentet vanligtvis deltar i lagstiftningsprocessen ska kommissionen använda sig av icke-bindande bestämmelser när så är lämpligt, och med vederbörlig motivering efter att parlamentet har fått möjlighet att ge sina synpunkter. Kommissionen ska ge parlamentet en detaljerad förklaring om hur dess synpunkter har beaktats när förslaget antas.

44.    För att säkerställa bättre övervakning av införlivande och tillämpning av unionslagstiftningen ska kommissionen och parlamentet sträva efter att införa obligatoriska jämförelsetabeller och en bindande tidsfrist för införlivandet, vilken i direktiv normalt inte bör överskrida två år.

Förutom särskilda rapporter och den årliga rapporten om genomförandet av unionens lagstiftning ska kommissionen ge parlamentet kortfattad information om samtliga överträdelseförfaranden från det att en formell underrättelse översänds, inklusive, om parlamentet begär det, i enskilda fall och med respekt för reglerna om konfidentialitet, särskilt de som Europeiska unionens domstol har erkänt, information om de frågor som överträdelseförfarandet rör.

V. KOMMISSIONENS DELTAGANDE I PARLAMENTETS FÖRFARANDEN

45.    Om kommissionen har flera evenemang eller inbjudningar att välja mellan ska den prioritera att närvara, om detta begärs, vid plenarsammanträden eller sammanträden med andra instanser inom parlamentet.

Kommissionen ska som en allmän regel se till att den ansvariga kommissionsledamoten, om parlamentet så begär, närvarar vid plenarsammanträden då ärenden som ingår i kommissionsledamotens ansvarsområde behandlas. Detta är tillämpligt på de preliminära förslagen till föredragningslista som talmanskonferensen antagit under föregående sammanträdesperiod.

Parlamentet ska som en allmän regel försöka se till att punkter på föredragningslistan som ingår i en viss kommissionsledamots ansvarsområde behandlas vid ett och samma tillfälle.

46.    På parlamentets begäran kommer en regelbunden frågetimme med kommissionens ordförande att inrättas. Denna frågetimme kommer att delas in i två delar: en första del med ledarna för de politiska grupperna eller deras företrädare, som förlöper helt spontant; en andra del som ägnas åt ett politiskt tema som man kommit överens om på förhand, senast torsdagen före den berörda sammanträdesperioden, men utan förberedda frågor.

Dessutom ska det inrättas en frågetimme med ledamöter av kommissionen, inbegripet dess vice ordförande med ansvar för yttre förbindelser/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, enligt samma modell som frågetimmen med kommissionens ordförande och i syfte att förändra den befintliga frågestunden. Denna frågetimme ska vara knuten till respektive kommissionsledamots ansvarsområde.

47.    Kommissionsledamöter ska höras på egen begäran.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 230 i EUF-fördraget ska de båda institutionerna enas om allmänna regler för fördelningen av talartid mellan de båda institutionerna.

De båda institutionerna är eniga om att deras vägledande fördelning av talartid bör respekteras.

48.    I syfte att säkra kommissionsledamöternas närvaro åtar sig parlamentet att göra sitt bästa för att inte ändra sina slutgiltiga förslag till föredragningslista.

Om parlamentet ändrar sitt slutgiltiga förslag till föredragningslista eller flyttar om punkterna på föredragningslistan för en sammanträdesperiod ska det omedelbart informera kommissionen om detta. Kommissionen ska göra sitt bästa för att garantera att den ansvariga kommissionsledamoten närvarar.

49.    Kommissionen kan föreslå att punkter förs upp på föredragningslistan fram till det sammanträde under vilket talmanskonferensen fastställer ett slutgiltigt förslag till föredragningslista för en sammanträdesperiod. Parlamentet ska ta största möjliga hänsyn till sådana förslag.

50.    Parlamentsutskotten ska sträva efter att inte ändra sitt förslag till föredragningslista eller sin föredragningslista.

När ett parlamentsutskott ändrar sitt förslag till föredragningslista eller sin föredragningslista ska kommissionen omedelbart informeras om detta. Parlamentsutskotten ska särskilt sträva efter att respektera en rimlig tidsfrist för att kommissionsledamöter ska kunna närvara vid deras sammanträden.

Om det inte uttryckligen begärs att en kommissionsledamot ska närvara vid ett utskottssammanträde ska kommissionen se till att den företräds av en behörig tjänsteman på lämplig nivå.

Parlamentsutskotten kommer att sträva efter att samordna sitt arbete och undvika att hålla parallella sammanträden i samma fråga, och kommer att sträva efter att inte avvika från förslaget till föredragningslista, så att kommissionen har möjlighet att vara representerad på lämplig nivå.

Om man har begärt att en hög tjänsteman (generaldirektör eller direktör) ska närvara vid ett utskottssammanträde där ett kommissionsförslag behandlas, ska kommissionens företrädare ha möjlighet att yttra sig.

VI. SLUTBESTÄMMELSER

51.    Kommissionen bekräftar sitt åtagande att så snart som möjligt undersöka de lagstiftningsakter som inte anpassades till det föreskrivande förfarandet med kontroll innan Lissabonfördraget trädde i kraft, för att se huruvida dessa instrument behöver anpassas till systemet med delegerade akter, som införts genom artikel 290 i EUF-fördraget.

Det slutliga målet – ett sammanhängande system av delegerade akter och genomförandeakter som är helt och hållet i linje med fördraget – bör uppnås genom en fortlöpande utvärdering av karaktären och innehållet i de åtgärder som för närvarande omfattas av det föreskrivande förfarandet med kontroll, för att de i sinom tid ska kunna anpassas till det system som fastställs i artikel 290 i EUF-fördraget.

52.    Bestämmelserna i detta ramavtal kompletterar det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning (4) utan att påverka det, och hindrar inte en eventuell framtida revidering. Utan att föregripa kommande förhandlingar mellan parlamentet, kommissionen och rådet, utfäster sig de båda institutionerna att samtycka till avgörande förändringar som förberedelse för de framtida förhandlingarna om anpassning av det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning till de nya bestämmelser som införts genom Lissabonfördraget, med beaktande av nuvarande praxis och detta ramavtal.

De är också överens om att den nuvarande interinstitutionella kontaktmekanismen behöver förstärkas på politisk och teknisk nivå i fråga om ”bättre lagstiftning” för att säkerställa ett effektivt interinstitutionellt samarbete mellan parlamentet, kommissionen och rådet.

53.    Kommissionen utfäster sig att snabbt inleda unionens årliga och fleråriga programplanering för att få till stånd interinstitutionella avtal i enlighet med artikel 17 i EU-fördraget.

Kommissionens arbetsprogram är kommissionens bidrag till unionens årliga och fleråriga programplanering. Efter att det har antagits av kommissionen bör trepartsöverläggningar inledas mellan parlamentet, rådet och kommissionen för att man ska nå en överenskommelse om unionens programplanering.

I detta sammanhang, och så snart som parlamentet, rådet och kommissionen har enats om unionens programplanering, ska de båda institutionerna se över bestämmelserna om programplanering i detta ramavtal.

Europaparlamentet och kommissionen uppmanar rådet att snarast börja diskutera unionens programplanering, i enlighet med artikel 17 i EU-fördraget.

54.    De båda institutionerna ska regelbundet utvärdera den praktiska tillämpningen av detta ramavtal och dess bilagor. Senast 2011 ska en översyn göras mot bakgrund av praktiska erfarenheter.

Bilaga 1:    Kommissionens möten med nationella experter

I denna bilaga fastställs de bestämmelser om genomförande som avses i punkt 15 i ramavtalet.

1.    Tillämpningsområde

Bestämmelserna i punkt 15 i ramavtalet gäller följande möten:

(1)    Kommissionens möten inom ramen för expertgrupper som inrättats av kommissionen och dit nationella myndigheter från samtliga medlemsstater bjudits in, när de avser utarbetande och genomförande av unionslagstiftning, inklusive icke-bindande bestämmelser och delegerade akter.

(2)    Kommissionens särskilda möten dit man bjudit in nationella experter från samtliga medlemsstater, när de avser utarbetande och genomförande av unionslagstiftning, inklusive icke-bindande bestämmelser och delegerade akter.

Kommittémöten inom ramen för kommittéförfarandet är undantagna, utan att det påverkar gällande och framtida särskilda bestämmelser avseende information till parlamentet om utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (5).

2.    Information som ska ges till parlamentet

Kommissionen åtar sig att till parlamentet ge samma information som den sänder till de nationella myndigheterna i samband med ovan nämnda möten. Kommissionen ska översända dessa handlingar, även föredragningslistor, till en elektronisk brevlåda samtidigt som handlingarna skickas till de nationella experterna.

3.    Inbjudan av parlamentets sakkunniga

På begäran av parlamentet kan kommissionen besluta att erbjuda parlamentet att skicka sakkunniga från parlamentet till kommissionens möten med nationella experter enligt punkt 1.

Bilaga 2:   Överlämnande av sekretessbelagda uppgifter till parlamentet

1. Tillämpningsområde

1.1.    I denna bilaga regleras hur sekretessbelagda uppgifter enligt definitionen i punkt 1.2 ska överlämnas från kommissionen till parlamentet och hanteras i samband med parlamentets utövande av sina rättigheter och befogenheter. De båda institutionerna ska verka i enlighet med sina respektive skyldigheter att samarbeta lojalt i en anda av fullständigt ömsesidigt förtroende samt i strikt överensstämmelse med fördragens tillämpliga bestämmelser.

1.2.    Med uppgifter/information avses alla muntliga eller skriftliga uppgifter, oavsett överföringsmedium eller upphovsman.

1.2.1.    Med sekretessbelagda uppgifter avses säkerhetsklassificerade sekretessbelagda EU uppgifter och andra sekretessbelagda uppgifter som inte säkerhetsklassificerats.

1.2.2. Med sekretessbelagda EU-uppgifter avses alla uppgifter och allt material som klassificerats som TRÈS SECRET UE/EU TOP SECRET, SECRET UE, CONFIDENTIEL UE eller RESTREINT UE, eller som betecknats med likvärdiga nationella eller internationella säkerhetsklassificeringar, vilkas röjande utan tillstånd skulle kunna vålla unionens eller en eller flera av medlemsstaters intressen skada i varierande grad, oavsett om upphovet till uppgifterna finns inom unionen eller om uppgifterna har erhållits från en medlemsstat, ett tredjeland eller en internationell organisation.

a)    TRÈS SECRET UE/EU TOP SECRET: Denna sekretessgrad ska endast användas för uppgifter och material vilkas röjande utan tillstånd skulle kunna vålla unionen eller en eller flera av dess medlemsstaters väsentliga intressen synnerligen allvarlig skada

b)    SECRET UE: Denna sekretessgrad ska endast användas för uppgifter och material vilkas röjande utan tillstånd skulle kunna vålla unionen eller en eller flera av dess medlemsstaters väsentliga intressen allvarlig skada.

c)    CONFIDENTIEL UE: Denna sekretessgrad ska användas för uppgifter och material vilkas röjande utan tillstånd skulle kunna vålla unionen eller en eller flera av dess medlemsstaters väsentliga intressen skada.

d)    RESTREINT UE: Denna sekretessgrad ska användas för uppgifter och material vilkas röjande utan tillstånd skulle kunna vara till nackdel för unionen eller en eller flera av dess medlemsstaters intressen.

1.2.3.    Med andra sekretessbelagda uppgifter avses alla andra känsliga uppgifter, inklusive uppgifter som omfattas av kravet på yrkessekretess, som begärts av parlamentet och/eller överlämnats av kommissionen.

1.3.    Kommissionen ska se till att parlamentet får tillgång till sekretessbelagda uppgifter i enlighet med bestämmelserna i denna bilaga när någon av de parlamentsinstanser eller befattningshavare som anges i punkt 1.4 lämnar in en begäran om överlämnande av sekretessbelagda uppgifter. Kommissionen får dessutom på eget initiativ överlämna sekretessbelagda uppgifter till parlamentet i enlighet med bestämmelserna i denna bilaga.

1.4. Följande instanser får inom ramen för denna bilaga begära sekretessbelagda uppgifter från kommissionen:

-    parlamentets talman,

-    berörda parlamentsutskotts ordförande,

-    presidiet och talmanskonferensen, och

-    presidiet och talmanskonferensen, och ordföranden för en parlamentsdelegation som ingår i en unionsdelegation vid en internationell konferens.

1.5.    Information om överträdelseförfaranden och förfaranden i konkurrensfrågor, med undantag för de fall då uppgifterna redan omfattas av ett slutligt beslut från kommissionen eller av en dom från Europeiska unionens domstol när begäran inkommer från en av de parlamentsinstanser eller befattningshavare som anges i punkt 1.4, och information som rör skyddet av Europeiska unionen ekonomiska intressen omfattas inte av denna bilagas tillämpningsområde. Denna bestämmelse påverkar inte punkt 44 i ramavtalet eller parlamentets rätt att utöva budgetkontroll.

1.6.    Dessa bestämmelser ska tillämpas utan att det påverkar Europaparlamentets, rådets och kommissionens beslut 95/167/EG, Euratom, EKSG av den 19 april 1995 om närmare föreskrifter för utövandet av Europaparlamentets undersökningsrätt (6) eller tillämpliga bestämmelser i kommissionens beslut 1999/352/EG, EKSG, Euratom av den 28 april 1999 om inrättande av en europeisk byrå för bedrägeribekämpning (OLAF) (7).

2. Allmänna bestämmelser

2.1.    Kommissionen ska på begäran av en av de parlamentsinstanser eller befattningshavare som anges i punkt 1.4 till denna parlamentsinstans eller befattningshavare utan dröjsmål överlämna alla sekretessbelagda uppgifter som krävs för att parlamentet ska kunna utöva sina rättigheter och befogenheter. De båda institutionerna ska inom ramen för sina respektive befogenheter och ansvarsområden respektera

-    grundläggande mänskliga rättigheter, inbegripet rätten till en rättvis rättegång och rätten till respekt för privatlivet,

-    bestämmelser om rättsliga och disciplinära förfaranden,

-    skydd av affärshemligheter och handelsförbindelser,

-    skydd av unionens intressen, särskilt sådana intressen som rör den allmänna säkerheten, försvarsfrågor, internationella förbindelser, valutastabilitet och ekonomiska intressen.

Om de båda institutionerna är oeniga ska frågan hänskjutas till kommissionens ordförande och parlamentets talman för att de ska kunna finna en lösning.

Sekretessbelagda uppgifter från en stat, en institution eller en internationell organisation ska endast överlämnas med dess samtycke.

2.2.    Sekretessbelagda EU-uppgifter ska överlämnas till och hanteras och skyddas av parlamentet enligt de gemensamma miniminormer för säkerhet som tillämpas av övriga unionsinstitutioner, särskilt kommissionen.

När kommissionen säkerhetsklassificerar egna uppgifter, kommer den att se till att använda lämpliga sekretessgrader i överensstämmelse med internationella normer och definitioner och i enlighet med sina egna interna bestämmelser, samtidigt som den tar hänsyn till parlamentets behov av att få tillgång till sekretessbelagda handlingar för att kunna utöva sina rättigheter och befogenheter på ett effektivt sätt.

2.3.    Om det råder tvivel om huruvida vissa uppgifter är sekretessbelagda eller om vilken sekretessgrad som ska användas, eller om formerna för att överlämna uppgifterna behöver preciseras i enlighet med de alternativ som anges i punkt 3.2, ska de båda institutionerna samråda med varandra utan dröjsmål och innan handlingarna överlämnas. Vid dessa samråd ska parlamentet företrädas av den ansvariga parlamentsinstansens ordförande, vid behov tillsammans med den föredragande eller den befattningshavare som begärt fram uppgifterna. Kommissionen ska företrädas av sin ansvariga ledamot, efter samråd med den kommissionsledamot som ansvarar för säkerhetsfrågor. Om de inte kan enas ska frågan hänskjutas till kommissionens ordförande och parlamentets talman för att de ska kunna finna en lösning.

2.4.    Om oenigheten kvarstår efter förfarandet i punkt 2.3 ska parlamentets talman på motiverad begäran av den ansvariga parlamentsinstans eller befattningshavare som begärt fram uppgifterna uppmana kommissionen att inom en lämplig och på vederbörligt sätt angiven tidsfrist överlämna de sekretessbelagda uppgifterna samt precisera formerna för detta i enlighet med de alternativ som anges i punkt 3.2 i denna bilaga. Kommissionen ska före utgången av denna tidsfrist skriftligen underrätta parlamentet om sin slutliga ståndpunkt beträffande vilken parlamentet förbehåller sig rätten att vid behov väcka talan.

2.5.    Tillgång till sekretessbelagda EU-uppgifter ska beviljas i enlighet med tillämpliga bestämmelser för säkerhetsprövning av personal.

2.5.1.    Tillgång till uppgifter som klassificerats som TRÈS SECRET UE/EU TOP SECRET, SECRET UE och CONFIDENTIEL UE får endast beviljas tjänstemän inom parlamentet eller sådana personer som är anställda inom parlamentet för att arbeta för de politiska grupperna och som absolut behöver uppgifterna, har blivit utsedda på förhand och av parlamentsinstansen eller befattningshavaren förklarats behöva få kännedom om uppgifterna samt har genomgått lämplig säkerhetsprövning.

2.5.2.    Mot bakgrund av parlamentets rättigheter och befogenheter ska ledamöter som inte har genomgått personlig säkerhetsprövning ges tillgång till handlingar med sekretessgraden CONFIDENTIEL UE enligt praktiska arrangemang som fastställs genom gemensam överenskommelse, inklusive undertecknande av en försäkran på heder och samvete att de inte kommer att röja handlingarnas innehåll för tredje part.

Tillgång till handlingar med sekretessgraden SECRET UE ska beviljas ledamöter som genomgått lämplig personlig säkerhetsprövning.

2.5.3.    Med stöd av kommissionen ska ett system inrättas för att se till att parlamentet så snabbt som möjligt kan få den hjälp som behövs från nationella myndigheter i samband med säkerhetsprövningen.

Samtidigt som en begäran om att få fram sekretessbelagda uppgifter inlämnas ska det meddelas vilken kategori eller vilka kategorier av personer som ska få tillgång till dem.

Innan en person ges tillgång till uppgifterna ska han eller hon kort informeras om uppgifternas sekretessgrad och därav följande säkerhetsregler.

I samband med översynen av denna bilaga och framtida säkerhetsarrangemang som avses i punkt 4.1 och 4.2 kommer frågan om säkerhetsprövningar att behandlas på nytt.

3. Former för tillgång till och hantering av sekretessbelagda uppgifter

3.1.    Sekretessbelagda uppgifter som överlämnats i enlighet med förfarandena i punkt 2.3 och, i förekommande fall, punkt 2.4 ska på kommissionsordförandens eller en kommissionsledamots ansvar göras tillgängliga för den parlamentsinstans eller befattningshavare som begärt fram uppgifterna, enligt följande villkor:

Parlamentet och kommissionen kommer att ansvara för att de sekretessbelagda uppgifterna registreras och går att spåra.

Sekretessbelagda EU-uppgifter som klassificerats som CONFIDENTIEL UE eller SECRET UE ska överlämnas från kommissionens generalsekretariats centrala register till motsvarande instans inom parlamentet, som kommer att ha ansvaret för att i enlighet med de arrangemang som avtalats ge den parlamentsinstans eller befattningshavare som begärt fram uppgifterna tillgång till dem.

Överlämnande av sekretessbelagda EU-uppgifter som klassificerats som TRÈS SECRET UE/EU TOP SECRET ska ske i enlighet med ytterligare bestämmelser som avtalas mellan kommissionen och den instans eller befattningshavare inom parlamentet som begärt fram uppgifterna, så att skyddsnivån motsvarar deras sekretessgrad.

3.2.    Utan att det påverkar bestämmelserna i punkt 2.2 och 2.4 och de framtida säkerhetsarrangemang som avses i punkt 4.1, ska tillgången till uppgifterna och formerna för skydd av deras sekretess fastställas genom en gemensam överenskommelse innan uppgifterna överlämnas. I denna överenskommelse mellan den kommissionsledamot som ansvarar för det berörda politikområdet och den parlamentsinstans (företrädd av sin ordförande) eller befattningshavare som begärt fram uppgifterna, ska något av de alternativ som fastställs i punkt 3.2.1 och 3.2.2 väljas i syfte att garantera lämplig sekretessgrad.

3.2.1. När det gäller mottagarna av sekretessbelagda uppgifter bör ett av följande alternativ finnas:

-    Uppgifter avsedda endast för parlamentets talman, i välmotiverade och exceptionella fall,

-    presidiet och talmanskonferensen,

-    ordföranden och föredraganden i det ansvariga parlamentsutskottet,

-    alla ledamöter (inklusive suppleanter) i det ansvariga parlamentsutskottet,

-    alla ledamöter av Europaparlamentet.

De sekretessbelagda uppgifterna får inte offentliggöras eller vidarebefordras till någon som helst annan mottagare utan kommissionens samtycke.

3.2.2. När det gäller system för hur de sekretessbelagda uppgifterna ska hanteras bör följande alternativ finnas:

a)    Läsning av handlingar i en säker läsesal om uppgifterna är klassificerade som CONFIDENTIEL UE eller med högre sekretessgrad.

b)    Sammanträden inom stängda dörrar, dit endast följande personer har tillträde: ledamöter tillhörande presidiet och talmanskonferensen samt det ansvariga parlamentsutskottets ledamöter och suppleanter, parlamentets tjänstemän eller personer som är anställda inom parlamentet för att arbeta för de politiska grupperna och som har blivit utsedda av ordföranden på förhand för att de behöver få kännedom om uppgifterna och för att deras närvaro är absolut nödvändig, under förutsättning att de har genomgått lämplig säkerhetsprövning och enligt följande villkor:

-    Alla handlingar kan numreras, delas ut i början av sammanträdet och samlas in igen i slutet. Inga anteckningar av dessa handlingar får göras och inga fotokopior får tas.

-    Protokollet från sammanträdet ska inte redogöra för behandlingen av en punkt som behandlats under sekretess.

Innan handlingarna överlämnas får alla personuppgifter i dem tas bort.

Sekretessbelagda uppgifter som överförs muntligen till mottagare i parlamentet ska behandlas enligt samma sekretessgrad som motsvarande skriftliga sekretessbelagda uppgifter. Detta kan innebära att uppgifternas mottagare måste försäkra på heder och samvete att de inte ska sprida uppgifterna till tredje part.

3.2.3. När skriftliga uppgifter ska granskas i en säker läsesal ska parlamentet se till att följande arrangemang tillämpas:

-    Ett säkert förvaringssystem för sekretessbelagda uppgifter.

-    En läsesal som uppfyller säkerhetskraven (utan kopieringsmaskiner, telefoner, telefax, skanner eller annan teknisk utrustning för reproduktion eller överföring av handlingarna osv.).

-    Säkerhetsbestämmelser om tillträde till läsesalen, i vilka det bl.a. ska finnas krav på underskrift av en tillträdeslista och på en förklaring i vilken den som tar del av sekretessbelagda uppgifter intygar på heder och samvete att de inte kommer att spridas.

3.2.4.    Det ovannämnda utesluter inte andra likvärdiga bestämmelser som institutionerna kommer överens om.

3.3.    Om dessa föreskrifter inte följs ska bestämmelserna om påföljder för ledamöterna i bilaga VIII till parlamentets arbetsordning tillämpas. För parlamentets tjänstemän och övriga anställda ska bestämmelserna i artikel 86 i tjänsteföreskrifterna (8) respektive artikel 49 i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna tillämpas.

4. Slutbestämmelser

4.1.    Kommissionen och parlamentet ska vidta alla åtgärder som behövs för att genomföra bestämmelserna i denna bilaga.

För detta syfte ska kommissionens och parlamentets ansvariga avdelningar tillsammans samordna genomförandet av denna bilaga. Deras arbete ska omfatta övervakning av sekretessbelagda uppgifters spårbarhet och regelbunden gemensam kontroll av de säkerhetsarrangemang och säkerhetsnormer som används.

Parlamentet åtar sig att om det behövs anpassa sina interna bestämmelser för att genomföra de säkerhetsbestämmelser för sekretessbelagda uppgifter som fastställs i denna bilaga.

Parlamentet åtar sig att så snart som möjligt anta sina framtida säkerhetsbestämmelser och att verifiera dessa bestämmelser enligt överenskommelse med kommissionen, i syfte att uppnå likvärdiga säkerhetsnormer. Denna bilaga kommer därmed att börja tillämpas avseende

-    tekniska säkerhetsföreskrifter och säkerhetsnormer för hantering och lagring av sekretessbelagda uppgifter, inklusive säkerhetsåtgärder som gäller fysisk säkerhet, personers säkerhet, handlingars säkerhet och It-säkerhet,

-    inrättande av en särskild övervakningskommitté, bestående av ledamöter som genomgått lämplig säkerhetsprövning för hantering av sekretessbelagda EU uppgifter klassificerade som TRÈS SECRET UE/EU TOP SECRET.

4.2. Parlamentet och kommissionen kommer att se över denna bilaga och om det behövs anpassa den senast det datum för översyn som anges i punkt 54 i ramavtalet, med beaktande av utvecklingen i fråga om

-    framtida säkerhetsarrangemang som berör parlamentet och kommissionen,

-    andra avtal eller rättsakter som är relevanta för överlämnandet av uppgifter mellan institutionerna.

Bilaga 3    Förhandlingar om och ingående av internationella avtal

Denna bilaga innehåller detaljerade bestämmelser för tillhandahållande av information till parlamentet om förhandlingar och ingående av sådana internationella avtal som avses i punkterna 23, 24 och 25 i ramavtalet:

1.    Kommissionen ska informera parlamentet om sin avsikt att lägga fram förslag om inledande av förhandlingar samtidigt som den informerar rådet.

2.    I enlighet med bestämmelserna i punkt 24 i ramavtalet ska kommissionen när den lägger fram förslag till förhandlingsdirektiv som ska antas av rådet samtidigt presentera dem för parlamentet.

3.    Kommissionen ska ta vederbörlig hänsyn till parlamentets synpunkter under hela förhandlingens gång.

4.    I enlighet med bestämmelserna i punkt 23 i ramavtalet ska kommissionen löpande och utan dröjsmål hålla parlamentet informerat om läget i förhandlingarna tills avtalet har paraferats och redogöra för om och hur parlamentets synpunkter tagits med i skrivningarna och, om så inte skett, ange skälen till detta.

5.    Vid internationella avtal där parlamentets godkännande krävs ska kommissionen ge parlamentet all relevant information som den även ger rådet (eller den särskilda kommitté som rådet utsett). Denna information ska omfatta samtliga förslag till ändringar av antagna förhandlingsdirektiv, förslag till förhandlingstexter, artiklar som godkänts, fastställt datum för parafering av avtalet samt den avtalstext som ska paraferas. Kommissionen ska även till parlamentet, som den gör till rådet (eller till den särskilda kommitté som rådet utsett), översända samtliga relevanta handlingar som inkommit från tredje part, under förutsättning att handlingarnas upphovsman medger detta. Kommissionen ska informera parlamentets ansvariga utskott om hur förhandlingarna utvecklas och särskilt redogöra för hur parlamentets synpunkter har beaktats.

6.    Vid ingående av internationella avtal där parlamentets godkännande inte krävs ska kommissionen se till att parlamentet informeras omedelbart och fullständigt genom att ge information som omfattar åtminstone förslagen till förhandlingsdirektiv, de antagna förhandlingsdirektiven, hur förhandlingarna sedan förts och hur förhandlingarna avslutats.

7.    I enlighet med bestämmelserna i punkt 24 i ramavtalet ska kommissionen i god tid lämna grundlig information till parlamentet när ett internationellt avtal ska paraferas och informera parlamentet så tidigt som möjligt när den avser att föreslå rådet att avtalet ska tillämpas provisoriskt och ange skälen till detta, om inte brådskande skäl hindrar den att göra det.

8.    Kommissionen ska informera rådet och parlamentet samtidigt och i god tid om sin avsikt att lägga fram förslag för rådet om upphävande av ett internationellt avtal och om skälen till detta.

9.    För internationella avtal som enligt EUF-fördraget omfattas av godkännandeförfarandet, ska kommissionen även hålla parlamentet fullständigt informerat innan den godkänner ändringar av ett avtal som rådet genom ett undantag gett tillstånd till i enlighet med artikel 218.7 i EUF-fördraget.

Bilaga 4:   Tidsplan för kommissionens arbetsprogram

Kommissionens arbetsprogram ska åtföljas av en förteckning över förslag till lagstiftning och andra åtgärder för kommande år. Kommissionens arbetsprogram täcker nästa år, och innehåller detaljerad information om kommissionens prioriteringar för följande år. Kommissionens arbetsprogram kan alltså utgöra grunden för en strukturerad dialog med parlamentet, i syfte att nå en gemensam överenskommelse.

Kommissionens arbetsprogram ska även omfatta planerade initiativ avseende icke-bindande bestämmelser, tillbakadraganden och förenklingar.

1.    Under första halvåret ett givet år ska kommissionens ledamöter ha en löpande dialog med motsvarande parlamentsutskott om genomförandet av kommissionens arbetsprogram för detta år och om utarbetandet av kommissionens framtida arbetsprogram. Utifrån denna dialog ska parlamentsutskotten rapportera om resultatet av denna till utskottsordförandekonferensen.

2.    Utskottsordförandekonferensen ska parallellt med detta föra löpande diskussioner med kommissionens vice ordförande med ansvar för de interinstitutionella förbindelserna, för att bedöma hur långt man kommit i genomförandet av kommissionens pågående arbetsprogram, diskutera utarbetandet av kommissionens framtida arbetsprogram och undersöka resultaten av den pågående bilaterala dialogen mellan berörda parlamentsutskott och kommissionsledamöter.

3.    I juni ska utskottsordförandekonferensen lägga fram en sammanfattande rapport, som bör innehålla resultaten av undersökningen av kommissionens arbetsprograms genomförande och parlamentets prioriteringar för kommissionens kommande arbetsprogram, för talmanskonferensen, som i sin tur ska informera kommissionen om detta.

4.    Utifrån denna sammanfattande rapport ska parlamentet under sammanträdesperioden i juli anta en resolution som ska innehålla parlamentets ståndpunkter och särskilt inkludera önskemål i betänkanden som avser lagstiftningsinitiativ.

5.    Varje år under första sammanträdesperioden i september ska en debatt om läget i unionen anordnas, där kommissionens ordförande ska hålla ett anförande där han eller hon utvärderar innevarande år och blickar framåt mot prioriteringar för följande år. I samma syfte ska kommissionens ordförande parallellt med detta för parlamentet skriftligen redogöra för de viktigaste element som ligger till grund för utarbetandet av kommissionens arbetsprogram för följande år.

6.    Från och med september kan de ansvariga parlamentsutskotten och de berörda kommissionsledamöterna hålla sammanträden för att föra en mer detaljerad diskussion om framtida prioriteringar inom vart och ett av politikområdena. Dessa sammanträden ska avslutas med ett möte mellan utskottsordförandekonferensen och kommissionskollegiet och ett möte mellan talmanskonferensen och kommissionens ordförande, enligt vad som är lämpligt.

7.    I oktober ska kommissionen anta sitt arbetsprogram för det följande året. Därefter ska kommissionens ordförande lägga fram arbetsprogrammet för parlamentet på lämplig nivå.

8.    Parlamentet kan hålla en debatt och anta en resolution under sammanträdesperioden i december.

9.    Denna tidsplan ska tillämpas på varje normal programcykel, med undantag för år då val till parlamentet sammanfaller med att kommissionens mandatperiod löper ut.

10.    Denna tidsplan ska inte inverka på några framtida överenskommelser om interinstitutionell planering.