Tillbaka till Europarl-webbplatsen

Choisissez la langue de votre document :

 Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Antagna texter
PDF 96k
Torsdagen den 13 februari 2003 - Strasbourg Slutlig utgåva
Mänskliga rättigheter: Zimbabwe
P5_TA(2003)0066B5-0112, 0142, 0148 och 0151/2003

Europaparlamentets resolution om de mänskliga rättigheterna i Zimbabwe

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av sina tidigare resolutioner om situationen i Zimbabwe av den 13 april 2000(1) , 18 maj 2000(2) , 6 juli 2000(3) , 15 mars 2001(4) , 6 september 2001(5) , 13 december 2001(6) , 14 mars 2002(7) , 4 juli 2002(8) och 5 september 2002(9) , och av följande skäl:

A.  EU införde genom sin gemensamma ståndpunkt av den 18 februari 2002 (som skall förnyas den 18 februari 2003) riktade sanktioner mot Mugabes regim på grund av det allt allvarligare förtrycket av Zimbabwes befolkning. Det rör sig bland annat om ett reseförbud för högt uppsatta medlemmar av Zanu PF.

B.  Det politiska förtrycket i Zimbabwe har intensifierats och ledaren för oppositionspartiet "Movement for Democratic Change" (MDC), Morgan Tsvangirai, samt partiets generalsekreterare Welshman Ncube och parlamentsledamoten Renson Gasela har nu ställts inför rätta i Zimbabwe på falska grunder anklagade för förräderi.

C.  Zimbabwe är inte längre ett demokratiskt land, då såväl parlaments- och presidentvalen som alla senare lokala val har präglats av hot, förtryck, valfusk och regeringsstött politiskt våld och de grundläggande rättigheterna kränks systematiskt.

D.  Hela 7,2 miljoner zimbabwier – över halva befolkningen – hotas av svält, och personer som inte kan visa att de är medlemmar i Zanu PF nekas mat som regeringen har kontrollen över.

E.  Den allmänna ekonomiska situationen går nedåt i en negativ spiral. Arbetslösheten ligger på 70 % och inflationen på över 100 %, och bara 50 % av landets tidigare jordbruksmark brukas.

F.  MDC-anhängare som gripits, däribland parlamentsledamöter, vittnar om att polisen använder sig av allt mer våldsamma förhörsmetoder, bland annat tortyr i form av misshandel, elchocker och förgiftning.

G.  Mugabes ungdomsmilis åtnjuter åtalsimmunitet fastän den sprider stor skräck bland befolkningen och ofta misshandlar oskyldiga civila.

H.  Robert Mugabe har bjudits in till det fransk-afrikanska toppmöte som skall hållas i Paris den 19 februari 2003.

I.  Europaparlamentet har konsekvent krävt att sanktionerna skall utökas och tillämpas rigoröst, liksom andra insatser för att göra de internationella åtgärderna mot Mugabes regim mer effektiva.

J.  Framtida insatser kommer att vara avgörande för att öka trycket på Mugabes regim, till exempel översynen av Zimbabwes ställning inom Brittiska samväldet, frågan om hur EU:s sanktioner skall tillämpas i samband med EU-Afrika-toppmötet och FN:s förväntade diskussion om situationen i Zimbabwe.

K.  Sydafrika har i egenskap av Zimbabwes mäktigaste granne och ekonomiska samarbetspartner en särskild möjlighet och skyldighet att visa prov på ledarskap genom att bidra till att en förändring till det bättre snarast sker i Zimbabwe.

L.  EU avser att upprätthålla nära förbindelser med sina partners i AVS-länderna och samarbeta med dem och med världssamfundet i allmänhet för att hitta en gemensam strategi för att återupprätta demokratin och göra slut på det zimbabwiska folkets lidande.

M.  Afrikanska länder får inte låta sina förbindelser med EU:s medlemsstater vara bereoende av Mugabes regim. Det ligger därför i Afrikanska unionens och SADC:s intresse att vidta brådskande åtgärder tillsammans med det övriga världssamfundet för att snarast få till stånd en förbättring av situationen i Zimbabwe.

N.  En stor del av den rapport som FN:s expertpanel lade fram i oktober 2002 om den illegala exploateringen av naturtillgångar i Demokratiska republiken Kongo ägnas åt den olagliga roll som spelas av regeringsstödda zimbabwiska intressen och innehåller uppseendeväckande bevis på att Mugabes korrupta hejdukars agerande har konsekvenser inte bara för det egna folket utan även för grannländerna. Bland annat citeras talmannen i Zimbabwes parlament, Emmerson Mnangagwa, i rapporten.

O.  Ledande medlemmar av Mugabes regim har utnyttjat möjligheterna att kringgå EU:s reseförbud, något som rådet inte lyckats förhindra.

P.  Europaparlamentet agerade i november 2002 genom att vägra tillträde till parlamentets byggnader för två zimbabwier som står på förbudslistan men som beviljats visum av de belgiska myndigheterna.

1.  Europaparlamentet fördömer bristen på konsekvens i EU:s strategi och uppmanar rådet och alla medlemsstaters regeringar att inte tillåta undantag från EU:s egna sanktioner.

2.  Europaparlamentet uppmanar rådet att vid översynen av sin gemensamma ståndpunkt av den 18 februari 2002 säkerställa att sanktionerna mot Mugabes regim fortlöper utan avbrott eller undantag samt att med absolut exakthet ange hur visumförbudet för medlemmar av Zanu PF skall tillämpas.

3.  Europaparlamentet insisterar på att de uppseendeväckande och grundlösa åtalen mot Morgan Tsvangirai, Welshman Ncube och Renson Gasela läggs ned och att det systematiska våldet och hoten mot Mugabe-regimens motståndare upphör.

4.  Europaparlamentet begär att en representativ regering snarast tillsätts genom fria och rättvisa val som genomförs korrekt och under internationellt överinseende.

5.  Europaparlamentet fördömer att matbistånd utnyttjas som ett politiskt vapen mot oppositionella och uppmanar Zimbabwes regering att säkra matleveranserna till befolkningen oavsett politisk tillhörighet. Parlamentet uppmanar även det internationella samfundet, däribland FN, att inta en mer interventionistisk hållning vad gäller matdistributionen, att tillhandahålla garantier för säkra och rättvisa matleveranser till dem som behöver det samt att arbeta med Zimbabwes grannländer, som nu står inför flyktingproblem.

6.  Europaparlamentet uppmanar FN att utse ett särskilt sändebud som skall undersöka situationen för de mänskliga rättigheterna i Zimbabwe.

7.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att utöka de befintliga sanktionerna och införa sanktioner för de handelsmän som finansierar Zanu PF:s regim. Dessutom efterfrågar parlamentet ytterligare åtgärder, bland annat att rätten att bosätta sig i Europa upphävs för dem som omfattas av EU:s sanktioner och att deras familjemedlemmar nekas tillträde för anställning och utbildning i EU.

8.  Europaparlamentet uppmanar åter kommissionen och rådet att tillhandahålla mer information om frysningen av bankkonton som innehas av dem som omfattas av EU-sanktionerna.

9.  Europaparlamentet begär att man överväger införandet av vidare sanktioner mot regimen i Zimbabwe, bland annat en internationell idrotts- och kulturbojkott, dock inga sanktioner som ökar den zimbabwiska befolkningens lidande.

10.  Europaparlamentet lovordar det mod som de zimbabwiska cricketspelarna Andy Flower och Henry Olonga visade då de protesterade mot Mugabe, samt det engelska cricketlagets markering då det vägrade att spela i Zimbabwe.

11.  Europaparlamentet hoppas att man inom EU, AVS-staterna och det internationella samfundet blir mer medvetna om MDC:s önskan om att EU:s sanktioner verkligen skall genomföras samt uppmaningen från MDC:s ordförande Morgan Tsvangirai om att visumförbudet skall tillämpas strikt.

12.  Europaparlamentet ställer sig kritiskt till att Mugabe inbjudits till det fransk-afrikanska toppmötet i februari 2003.

13.  Europaparlamentet kräver att rådet inte skall bevilja Mugabe och andra bannlysta zimbabwier visum för att delta i EU-Afrika-toppmötet i Lissabon. Parlamentet beklagar att möjligheten till en dialog mellan EU och Afrika än en gång äventyras av de problem som den zimbabwiska regimen orsakar.

14.  Europaparlamentet kräver i enlighet med Cotonouavtalet att frågor som rör god förvaltning och främjande av mänskliga rättigheter och rättstatsprincipen, fokuserade på Zimbabwe, skall tas upp i EU:s alla diskussioner i de afrikanska länderna och i deras regionala organisationer, och inte enbart i dialogen med Sydafrika.

15.  Europaparlamentet uppmanar den sydafrikanske presidenten Mbeki, i egenskap av nuvarande ordförande för Afrikanska unionen, och president Dos Santos, i egenskap av ordförande för Sydafrikanska utvecklingsgemenskapen (SADC) att ta initiativ för att utöva påtryckningar på Zimbabwe i form av effektiva, regionala initiativ och att kräva nya presidentval i Zimbabwe under internationella observatörers överinseende.

16.  Europaparlamentet kräver att det brittiska samväldet fortsätter sin blockad av Zimbabwe.

17.  Europaparlamentet förkastar påståendet att problemet med Zimbabwe skulle lösas om president Mugabe ersattes med Emmerson Mnangagwa, eftersom Mnangagwa bär ett uttalat ansvar för den situation som den zimbabwiska ekonomin och statsförvaltningen nu befinner sig i och eftersom han är inblandad i politiskt våld och valfusk.

18.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet, medlemsstaternas regeringar, AVS-EG-ministerrådet, Zimbabwes parlament och regering samt FN:s, Afrikanska unionens och SADC:s generalsekreterare.

(1) EGT C 40, 7.2.2001, s. 425.
(2) EGT C 59, 23.2.2001, s. 241.
(3) EGT C 121, 24.4.2001, s. 394.
(4) EGT C 343, 5.12.2001, s. 304.
(5) EGT C 72 E, 21.3.2002, s. 339.
(6) EGT C 177 E, 25.7.2002, s. 305.
(7) P5_TA(2002)0131.
(8) P5_TA(2002)0376.
(9) P5_TA(2002)0412.

Senaste uppdatering: 6 maj 2004Rättsligt meddelande