Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av genomförandet av handlingsplanen för finansiella tjänster (KOM(1999)0232) som antagits av kommissionen, särskilt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG av den 4 november 2003 om de prospekt som skall offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel(1), Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG av den 28 januari 2003 om insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan (marknadsmissbruk)(2), Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument(3) samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad(4),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/107/EG(5) och 2001/108/EG(6) av den 21 januari 2002 om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG om företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag)(7),

–   med beaktande av interinstitutionella övervakningskommitténs tredje rapport om Lamfalussy-förfarandet,

–   med beaktande av de fyra rapporterna från fyra oberoende expertkommittéer om läget gällande den finansiella integrationen inom sektorerna bankväsen, försäkringar, värdepapper och kapitalförvaltning som kommissionen offentliggjorde i maj 2004 samt kommentarerna till dessa rapporter från finansmarknadens aktörer,

–   med beaktande av sin resolution av den 21 november 2002 om tillsynsregler i Europeiska unionen(8),

–   med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2004 om framtiden beträffande hedgefonder och derivat(9),

–   med beaktande av sin resolution av den 10 februari 2004 om kreditvärderingsinstitutens roll och metoder(10),

–   med beaktande av rapporten från Europeiska värdepapperstillsynskommittén (CESR) om vilka kontrollverktyg som skall användas för EU:s värdepappersmarknad, även kallad Himalayarapporten,

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A6-0087/2005), och av följande skäl:

A.  Den 11 maj 1999 antog kommissionen handlingsplanen för finansiella tjänster i syfte att öka investeringarna, tillväxten och konkurrenskraften, förbättra säkerheten och stabiliteten samt ge alla inblandade parter bättre insyn och skydd.

B.  Den gränsöverskridande handeln, särskilt när det gäller finansiella produkter till privatkunder, är fortfarande splittrad och hämmas av rättsliga och skattemässiga hinder, kulturella skillnader och nationella lagar som skiljer sig markant från en medlemsstat till en annan, särskilt när det gäller konsumentskydd.

C.  Utrymmet för ytterligare lagstiftningsverksamhet och andra åtgärder på EU-nivå borde klart fastställas och debatteras, och konsekvenserna av sådana åtgärder för intressenterna, gällande regler och i synnerhet fullbordandet av den inre marknaden bör utvärderas utförligt, i samråd med berörda intressenter. Principerna om bättre lagstiftning bör följas och kostnads-/nyttoanalyser bör genomföras.

D.  Regleringen och tillsynen bör utgöra en ram som bidrar till att en gemensam marknad för finansiella tjänster skapas och inom vilken företag kan verka på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. En sådan ram borde tillämpas och upprätthållas konsekvent, oberoende av vilken medlemsstat affären förrättas i.

E.  Syftet med Lamfalussy-förfarandet är att skapa en lagstiftning av hög kvalitet och med stor flexibilitet, samstämmighet i genomförande och tillsyn samt institutionell öppenhet och insyn och höga standarder när det gäller samråd. Hur dessa målsättningar uppnås och vilken form den politiska och demokratiska ansvarsskyldigheten tar i hela processen bör utvärderas noggrant.

A.Allmänna perspektiv

1.  Europaparlamentet noterar att handlingsplanen för finansiella tjänster anses vara en stor framgång när det gäller lagstiftningsförfarandet, och 39 av 42 åtgärder har redan antagits. Parlamentet anser dock att det är för tidigt att göra en definitiv bedömning med tanke på att många genomförandeåtgärder ännu inte har antagits, tidsfrister för genomförandet ännu inte löpt ut och det nationella genomförandet ännu inte ägt rum. Parlamentet föreslår att kommissionen gör en fullständig och offentlig utvärdering av den nuvarande handlingsplanen för finansiella tjänster vad gäller dess effektivitet när genomförandet har fullföljts.

2.  Europaparlamentet betonar att om handlingsplanen för finansiella tjänster skall bli framgångsrik krävs det att den införlivas och tillämpas på ett ändamålsenligt sätt och att de nationella tillsynsrutinerna blir mer enhetliga. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna att se till att Lamfalussy-förfarandet fungerar effektivt på samtliga nivåer och i synnerhet att nivå 3-kommittéerna utför sina uppgifter samt att EU-reglerna införlivas i den nationella lagstiftningen på rätt sätt och i rätt tid genom tillämpningen av förfarandena inom nivå 4.

3.  Europaparlamentet rekommenderar att större politisk uppmärksamhet ägnas åt genomförandet och tillämpningen av den nuvarande lagstiftningen. Parlamentet avser att systematiskt föra dialoger med alla berörda aktörer inom sitt behöriga utskott för att säkra den demokratiska kontrollen av genomförandeprocessen.

4.  Europaparlamentet påminner om att erkännandet av dess rätt att ifrågasätta genomförandeåtgärder på nivå 2 och införlivandet av detta i EG-fördraget har varit ett villkor för Europaparlamentets stöd till Lamfalussy-förfarandet och dess utvidgning till bankväsendet, försäkringar, pensionsfonder och fondföretag samt tidsfristklausulen ("sunset clause") i de olika direktiven.

5.  Europaparlamentet anser att principerna för bättre lagstiftning i enlighet med kommissionens handlingsplan för bättre lagstiftning (KOM(2002)0278) bör följas. Framför allt bör alla framtida åtgärder, som bör inriktas på att korrigera specifika brister på marknaden, omfatta en kostnads-/nyttoanalys för alternativ som inte innebär lagstiftning för att komma tillrätta med bristerna.

6.  Europaparlamentet anser att samråd med samtliga intressenter är mycket viktigt för utvecklingen av en lämplig lagstiftning och uppmanar kommissionen att utöka detta till att även omfatta en formell dialog med företrädare för sammanslutningar av såväl leverantörer som konsumenter, däribland små aktiebolag, arbetsmarknadens parter och små och medelstora företag.

7.  Europaparlamentet beklagar bristen på konsumenters och användares medverkan när det gäller lagstiftningen för finansiella tjänster. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja och stödja program för att öka medvetenheten hos konsumenterna, för utbildningsinitiativ samt för upprättandet av specialinriktade konsumentinitiativ inom finanssektorn. Parlamentet påminner om betydelsen av den samrådsprocess som leds av Europeiska värdepapperstillsynskommittén och där företrädare för konsumentorganisationerna medverkar, och uppmanar dessa intressenter att delta aktivt och lämna sina värdefulla synpunkter under beslutsprocessen.

8.  Europaparlamentet anser att den politik och lagstiftning som syftar till finansiell integrering bör grundas på de grundläggande principer och målsättningar som rekommenderas i Lamfalussy-rapporten och rapporten från expertgruppen för värdepapper. Lagstiftningen bör syfta till att behålla förtroendet för EU:s marknader och en hög nivå på tillsynen, bidra till systemstabilitet, säkerställa lämpliga nivåer på konsumentskyddet i förhållande till de olika risknivåer som det är fråga om, respektera subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, främja konkurrens, se till att regleringen är effektiv och uppmuntrar till, snarare än avskräcker från, nyskapande, ta hänsyn till den europeiska och den större internationella dimensionen av marknaden, grundas på riktiga belägg och bedömas i analyser av lagstiftningseffekt, uppmuntra till andra lösningar än lagstiftning, grundas på omfattande samråd och en motiverad bedömning av svaren från sådana samråd, upprätthålla internationell konkurrenskraft på EU:s marknader samt genomföras och verkställas på ett effektivt sätt på nationell nivå och på EU-nivå.

9.  Europaparlamentet anser att ett globalt perspektiv är nödvändigt när det gäller de effekter som EU:s reglering av finansiella tjänster får för konkurrenskraften för de finansiella företag och centra som har sin hemvist inom EU, med tanke på att finansmarknaderna är globala och kräver internationella lösningar på problemen och inte bara EU-lösningar.

B.System för tillsyn och reglering

10.  Europaparlamentet noterar att det krävs en tillnärmning av tillsynsmyndigheternas rutiner i de olika medlemsstaterna för att effektiv gränsöverskridande verksamhet skall vara möjlig. Parlamentet anser att det är viktigt med samarbete och ömsesidigt förtroende mellan tillsynsmyndigheter och uppmanar dessa att stärka sitt samarbete.

11.  Europaparlamentet påminner om vikten av samordning av medlemsstaternas genomförande så att fördelarna med harmoniseringen inte går förlorade på detta stadium. Europaparlamentet stöder kommissionens initiativ att anordna informella arbetsmöten för medlemsstaterna och föreslår att en företrädare för parlamentets behöriga utskott knyts till detta. Europaparlamentet begär att resultaten från dessa sammanträden utmynnar i sammanfattningar som framförs till Europaparlamentet, som på så sätt bättre kan utöva de rättigheter som det tilldelats genom Lamfalussy-förfarandet.

12.  Europaparlamentet välkomnar den så kallade Himalayarapporten som Europeiska värdepapperstillsynskommittén har tagit fram för samråd såsom en god utgångspunkt för fortsatta diskussioner och instämmer med ett antal av dess centrala rekommendationer, särskilt behovet av tillnärmning av befogenheter, ansvar och rutiner när det gäller tillsyn, och detta under parlamentarisk kontroll. Parlamentet rekommenderar att Europeiska värdepapperstillsynskommittén, Kommittén för europeiska banktillsynsmyndigheter och Europeiska tillsynskommittén för försäkringar och tjänstepensioner (CEIOPS) får en vägledande och övervakande roll i enlighet med nuvarande tillsynsramar och att de har ett nära samarbete samt framför allt att medlemsstaterna vidtar lämpliga åtgärder för att anpassa sina arbetsmetoder och öka resurserna för de nationella tillsynssystemen.

13.  Europaparlamentet är medvetet om att det är svårare att nå en tillnärmning när det gäller tillsynsmyndigheter och sanktionssystem på grund av att nationella traditioner och rättssystem skiljer sig åt. Parlamentet uppmanar trots detta kommissionen att tillsammans med Europeiska värdepapperstillsynskommittén, Kommittén för europeiska banktillsynsmyndigheter och Europeiska tillsynskommittén för försäkringar och tjänstepensioner tydligt fastställa inom vilka områden dessa olikheter skulle kunna leda till problem och undergräva genomförandet av åtgärder inom ramen för handlingsplanen för finansiella tjänster.

14.  Europaparlamentet begär, för att säkerställa det demokratiska ansvaret och fullt ut kunna utöva sina rättigheter inom ramen för Lamfalussy-förfarandet, att inte bara tillsynskommittéerna för värdepapper, utan också för bank och försäkring, hörs två gånger per år av Europaparlamentets behöriga utskott så att de kan redogöra för sin verksamhet. Europaparlamentet begär dessutom att detta utskott formellt skall stå som mottagare för skrivelser och alla andra former av dokument som dessa tillsynskommittéer riktar till kommissionen och rådet.

15.  Europaparlamentet förespråkar en stegvis, frivillig "bottom up"-strategi när det gäller att säkerställa tillnärmningen av rutiner, som går i riktning mot att eventuellt utarbeta en uppsättning europeiska standarder som skulle öka insynen och säkerheten för marknadens parter i hela EU.

16.  Europaparlamentet noterar att EU:s finansmarknader är mycket dynamiska och att särskilt koncentrationen av europeiska aktiebörser och de större europeiska bankernas och finanskonglomeratens konsolidering kräver att EU svarar med att tillhandahålla ett passande, ändamålsenligt och samordnat tillsynssystem. I detta hänseende noterar Europaparlamentet än en gång att det måste upprättas ett europeiskt tillsynssystem som återspeglar behovet av att varje medlemsstat skall kunna ta sitt ansvar i enlighet med principen om ömsesidigt erkännande, för att garantera sina företags och medborgares intressen, oavsett var de har sin hemvist.

17.  Europaparlamentet uppmanar EU:s institutioner att uppmuntra tillnärmning genom att ständigt utvärdera huruvida nivån på samarbete mellan tillsynsmyndigheter är tillräcklig och huruvida man i vid lämplig tidpunkt måste överväga att utveckla någon form av integrerad tillsyn på EU-nivå, inbegripet möjligheten av ett tillsynssystem med två nivåer på EU-nivå för stora gränsöverskridande aktörer, utan att ändra de lika villkoren för gränsöverskridande och lokala aktörer.

18.  Europaparlamentet anser att det koncept med en "ledande" eller "konsoliderande" tillsynsmyndighet, med gränsöverskridande befogenheter, som fastställs i förslaget till kapitalkravsdirektiv (KOM(2004)0486) är viktigt och positivt. Parlamentet förespråkar att man upprättar lämpliga riktlinjer eller i sinom tid regler för överföring av den beslutsfattande makten mellan tillsynsmyndigheter, för konfliktlösning och för beslutsfattande i fall då andra möjligheter är uttömda. Europaparlamentet noterar att medling mellan Europeiska värdepapperstillsynskommittén, Kommittén för europeiska banktillsynsmyndigheter och Europeiska tillsynskommittén för försäkringar och tjänstepensioner skulle kunna vara ett steg i rätt riktning i de fall då var och en av dem är ansvariga. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga möjligheten att utarbeta lämpliga förslag som gör det möjligt för gemenskapens kommittéer att uppfylla dessa roller.

19.  Europaparlamentet inser att nationella tillsynsmyndigheter behöver kunna organisera sig när det gäller utövandet av de befogenheter som de tilldelats genom gemenskapsdirektiv och gemenskapsförordningar och genom nationella lagar, men fäster ändå största vikt vid att garantera den politiska ansvarsskyldigheten för tillsynssystemet på EU-nivå och på nationell nivå. Parlamentet är medvetet om bristerna i den parlamentariska granskningen och demokratiska kontrollen, särskilt när det gäller arbeten som gjorts på nivå 3, på grund av att befogenheter förs över till EU-nivå eller på grund av tillsynsmyndigheters initiativ i deras europeiska samordningsstrukturer som kan få avsevärda effekter på den inre marknaden. Europaparlamentet uppmanar alla kommittéer på nivå 3 att fästa största uppmärksamhet vid att skapa en sund rättslig grund för sina åtgärder och undvika att behandla politiska frågor och inkräkta på kommande gemenskapslagstiftning. Parlamentet avser att regelbundet och på formella grunder inom ramen för sitt behöriga utskott anordna utfrågningar med experter och debatter med kommissionen, Europeiska centralbanken, Europeiska värdepapperstillsynskommittén, Kommittén för europeiska banktillsynsmyndigheter och Europeiska tillsynskommittén för försäkringar och tjänstepensioner.

20.  Europaparlamentet månar om att garantera politisk och demokratisk ansvarsskyldighet i fall där andra tillsynsorgan, såsom IASB (International Accounting Standards Board), IAASB (International Auditing and Assurance Standards Board) och FATF (arbetsgruppen för finansiella åtgärder mot penningtvätt) hanterar "tekniska åtgärder" som kan få konsekvenser långt utanför den tekniska nivån och beröra större politiska principer som borde avgöras på det politiska planet. Parlamentet föreslår en ständig interinstitutionell dialog med berörda existerande organ i form av en arbetsgrupp, för att upprätta förfarandet för beslutsprocessen på EU-nivå i de fall där EU måste vidta sådana externa åtgärder. Oavsett vilket förfarande som väljs bör Europaparlamentet och rådet bli delaktiga och kunna avvisa standarder som strider mot europeiskt intresse.

21.  Europaparlamentet betonar vikten av att upprätta och upprätthålla nära förbindelser med berörda motparter i Förenta staterna och andra viktiga globala finansmarknader. Parlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska värdepapperstillsynskommittén, Kommittén för europeiska banktillsynsmyndigheter och Europeiska tillsynskommittén för försäkringar och tjänstepensioner att nära samordna sina kontakter med de respektive politiska myndigheterna och tillsynsmyndigheterna samt att informera och hålla parlamentets behöriga utskott uppdaterade om dessa kontakter och upprätthålla en dialog om dessa kontakter med alla intressenter inom EU. Parlamentet avser att stärka sitt behöriga utskotts kontakter med sina parlamentariska motsvarigheter i Förenta staternas kongress och på andra håll.

C.Uppföljning av handlingsplanen för finansiella tjänster

22.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionen, förutom de lagstiftningsinitiativ som fortfarande håller på att utarbetas, till exempel om kapitalkrav för kreditinstitut och värdepappersföretag, återförsäkring, solvens II, lagstadgad revision, penningtvätt, rättslig ram för betalningar, clearing och avveckling, och åtgärder inom områdena företagsledning och bolagsrätt samt det stora antal nivå 2-åtgärder som håller på att utarbetas, endast bör lägga fram riktade förslag som är noggrant utvärderade och motiverade och följas av en konsekvensanalys och en motivering till valet av antingen lagstiftning eller andra åtgärder för att uppnå de avsedda målsättningarna.

23.  Europaparlamentet noterar att det finns direktiv som överlappar varandra, vilket kan leda till motsägelsefulla och dubbla krav. Parlamentet förordar en funktionell riskbaserad strategi för (framtida) lagstiftning som skapar lika villkor för liknande produkter som levereras av olika emittenter. Parlamentet uppmanar kommissionen att utnyttja de existerande översynsbestämmelserna i relevanta gemenskapsdirektiv för att utvärdera, och vid behov omarbeta, de nuvarande instrumenten i detta hänseende, särskilt i de fall då det finns en risk för snedvriden konkurrens och/eller luckor i lagen eller till och med icke-efterlevnad. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samband med utvärderingen av handlingsplanen för finansiella tjänster eller utarbetandet av sina kommande förslag se till att de övergripande direktiven inom detta område är förenliga med dem som styr konsumentskyddet. Vidare uppmanas kommissionen prioritera ändring eller upphävande av all lagstiftning som hindrar att de europeiska finansmarknaderna fungerar smidigt.

24.  Europaparlamentet föreslår en lagstiftningsmetod som säkerställer rättvis konkurrens mellan olika tjänsteleverantörer och deras affärsmodeller, strukturer, distributionskanaler och olika produkter.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för sin analys av kapitalförvaltning i Europa och de allt diffusare gränserna mellan olika typer av sådan förvaltning överväga behovet av en samlad övergripande regleringsmetod för kapitalförvaltning, inte inom en ny separat pelare utan en metod som täcker och harmoniserar de berörda aspekterna inom marknaderna för finansiella instrument, fondföretag, tjänstepensionsinstitut och direktiven om livförsäkring i syfte att uppnå en väl fungerande, helt integrerad, säker och globalt konkurrenskraftig gemensam marknad för kapitalförvaltning.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera de många nationella programmen för riskkapital, i synnerhet för innovativa nystartade företag och mikrokrediter. Parlamentet stöder förslaget i direktivet om kapitalkrav om att ge dessa program förmånsbehandling. Parlamentet efterlyser relevanta främjande, övervakande och anti-diskriminerande åtgärder för gränsöverskridande kapitalanskaffning från avancerade investerare och investering genom riskkapitalfonder.

27.  Europaparlamentet konstaterar att onoterade bolag har ett starkt uppsving för närvarande och uppmanar kommissionen att övervaka denna utveckling i syfte att uppmuntra dessa bolags bidrag till nyskapande och tillväxt i ekonomin men också utvärdera riskerna för ovana investerare samt att förbättra insynskraven.

28.  Europaparlamentet begär en analys av de företagsstrukturer som har visat sig medföra stora finansiella risker och systemrisker och att särskild uppmärksamhet ägnas åt offshorestrukturer (inbegripet alla som använder sig av för särskilda ändamål skapade juridiska enheter ("special purpose vehicles") i olämpliga funktioner eller sammanhang).

29.  Europaparlamentet betonar konkurrenspolitikens roll när det gäller att övervaka och förbättra finansmarknadernas prestation i EU. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen och de berörda direktoraten att föra ett nära samarbete och att var mer pådrivande i samband med den eventuella sammanslagningen av europeiska börser.

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta itu med alla kvarvarande hinder av betydelse för det gränsöverskridande utbudet av finansiella tjänster inom EU, till exempel de som identifierats i Giovannini-rapporterna, och att med beaktande av medlemsstaternas befogenheter på detta område undersöka sätt att undanröja diskriminerande och konkurrenssnedvridande skattehinder.

31.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra framsteg med genomförandet av tjänstepensionsdirektivet(11) och att skapa en integrerad inre marknad för investeringar i tilläggspensionsfonder, så att möjligheterna och alternativen för spararna ökar och de får maximal avkastning på sina investeringar, med beaktande av den nyckelroll sådana program har för att integrera de europeiska marknaderna och garantera effektivitet och likviditet på dessa och fondernas ökande betydelse för hållbarheten i socialförsäkringssystem i perspektivet av en allt äldre befolkning inom unionen.

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att svara på de initiativbetänkanden som parlamentet antog under sin förra valperiod. Parlamentet noterar också med intresse det arbete som det internationella organet för värdepappersövervakning (IOSCO) och Europeiska värdepapperstillsynskommittén lägger ned för att förbättra insynen och ledningen av kreditvärderingsinstitut. Parlamentet föreslår att kommissionen, i syfte att inrätta ett system för EU-erkännande av externa kreditvärderingsinstitut enligt artikel 81 i förslaget till kapitalkravsdirektiv, skall utvärdera deras situation när det gäller konkurrens och potentiella intressekonflikter. Kommissionen uppmanas att meddela sina resultat på detta område till parlamentet.

33.  Europaparlamentet noterar uppsvinget när det gäller mängden tillgångar som hanteras genom hedgefonder och andra produkter för kollektivt sparande som inte omfattas av direktivet om fondföretag. Parlamentet noterar även initiativen från den amerikanska finansinspektionen SEC att registrera hedgefondernas förvaltare och/eller rådgivare. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma huruvida det finns något behov av åtgärder inom EU.

34.  Europaparlamentet noterar den avgörande vikten av att reformera och rationalisera redovisnings- och revisionsstandarder. Parlamentet understryker även behovet av ett etiskt och ansvarsfullt uppträdande från såväl revisorer som investeringsbanker, juristfirmor och andra som ger företag rådgivning när det gäller finansiell förvaltning och redovisningsrutiner. Parlamentet välkomnar vidareutvecklingen av handlingsplanen för företagsstyrning (KOM(2003)0284). Europaparlamentet välkomnar tillnärmningen av nationella koder för företagsstyrning grundade på principen "följ eller förklara". Europaparlamentet välkomnar inrättandet av Europeiskt företagsstyrningsforum.

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en heltäckande studie av finansiella tjänster med särskild tonvikt på banktjänster i de olika medlemsstaterna i vilken man fastställer de största hindren för konkurrens och fortsatt integrering, inklusive kulturella och sociala skillnader. Europaparlamentet betonar att en låg nivå på gränsöverskridande verksamhet inte behöver betyda bristande konkurrens på nationella privatmarknader. Europaparlamentet betonar också vikten av etableringsfrihet när det gäller att göra det möjligt för marknadsaktörer att vara mycket aktiva på många olika nationella marknader för privatmarknadstjänster, även där den gränsöverskridande handeln är begränsad.

36.  Europaparlamentet anser att medlemsstaterna har långa och varierande traditioner när det gäller konsumentskydd. Parlamentet noterar att kravet inom delar av branschen för finansiella tjänster är en minimal harmonisering medan vissa av de verksamma inom branschen, i synnerhet inom bankindustrin, förespråkar riktad harmonisering i syfte att uppnå helt lika villkor. Därför uppmanas kommissionen att anordna en diskussion om den grundläggande strukturen på EU:s marknader för finansiella tjänster, med beaktande av konsumenters och marknadsaktörers intressen och EU:s globala konkurrenskraft.

37.  Europaparlamentet noterar att utvecklingen av Internet och elektroniska banktjänster kanske kommer att öka efterfrågan på gränsöverskridande finansprodukter. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera genomförandet och effektiviteten i direktivet för distansmarknadsföring(12).

38.  Europaparlamentet noterar att det trots en för närvarande ringa efterfrågan på gränsöverskridande finansiella tjänster finns en betydande efterfrågan från vissa konsumentgrupper som rör sig över nationsgränserna, till exempel arbetstagare som pendlar över gränser eller bor utomlands, som vill ha den typ av finansiella tjänster som de är vana vid. Parlamentet anser att särskilda frivilliga "paneuropeiska" upplägg, som omfattas av en enhetlig 26:e EU-bestämmelse (liknande Stadgan om Europabolag) kan innebära ett valfritt alternativ för dessa grupper och i detta syfte. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma och analysera genomförbarheten i sådana upplägg.

39.  Europaparlamentet är medvetet om att den inre marknadens eventuella fördelar för andra konsumentgrupper när det gäller finansiella tjänster beror på utländska och inhemska aktörers verksamhet på konsumenternas hemmamarknad. Parlamentet noterar att en ökad konkurrens inte bör leda till att kunder utesluts från finansiella tjänster. Parlamentet drar slutsatsen att alla EU-medborgare måste få fortsatt tillgång till grundläggande finansiella tjänster till rimliga priser. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra en utvärdering av situationen i medlemsstaterna.

o
o   o

40.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 345, 31.12.2003, s. 64. (2) EUT L 96, 12.4.2003, s. 16. (3) EUT L 145, 30.4.2004, s. 1. (4) EUT L 390, 31.12.2004, s. 38. (5) EGT L 41, 13.2.2002, s. 20. (6) EGT L 41, 13.2.2002, s. 35. (7) EGT L 375, 31.12.1985, s. 3. (8) EUT C 25 E, 29.1.2004, s. 394. (9) EUT C 92 E, 16.4.2004, s. 407. (10) EUT C, 97 E, 22.4.2004, s. 117. (11) Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/41/EG av den 3 juni 2003 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut (EUT L 235, 23.9.2003, s. 10.) (12) Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/65/EG av den 23 september 2002 om distansförsäljning av finansiella tjänster till konsumenter (EGT L 271, 9.10.2002, s. 16).