Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Antagna texter
PDF 121kWORD 67k
Torsdagen den 19 februari 2009 - Bryssel Slutlig utgåva
Barcelonaprocessen: en union för Medelhavsområdet
P6_TA(2009)0077A6-0502/2008

Europaparlamentets resolution av den 19 februari 2009 om Barcelonaprocessen: en union för Medelhavsområdet (2008/2231(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av Barcelonaförklaringen, som antogs vid konferensen för utrikesministrarna i Europa-Medelhavsområdet den 27–28 november 1995 och som upprättade ett partnerskap mellan Europa och Medelhavsområdet,

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 maj 2008 med titeln "Barcelonaprocessen: en union för Medelhavsområdet" (KOM(2008)0319),

–   med beaktande av att Europeiska rådet vid sitt möte i Bryssel den 13–14 mars 2008 godkände "Barcelonaprocessen: en union för Medelhavsområdet",

–   med beaktande av den gemensamma förklaringen från Medelhavstoppmötet i Paris den 13 juli 2008,

–   med beaktande av slutförklaringen från det möte som utrikesministrarna i unionen för Medelhavsområdet höll i Marseille den 3–4 november 2008,

–   med beaktande av slutsatserna från den konferens för utrikesministrarna i Europa-Medelhavsområdet som hölls i Lissabon den 5–6 november 2007,

–   med beaktande av slutsatserna från toppmötet Europa–Medelhavsområdet i Barcelona den 27–28 november 2005 med anledning av Europa–Medelhavspartnerskapets tioårsdag,

–   med beaktande av förklaringen av den 12 juli 2008 från presidiet för den parlamentariska församlingen för Europa–Medelhavsområdet, församlingens förklaring av den 13 oktober 2008 om fredsprocessen i Mellanöstern och församlingens rekommendation av den 13 oktober 2008 till det första mötet för utrikesministrarna inom "Barcelonaprocessen: en union för Medelhavsområdet",

–   med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 9 oktober 2008,

–   med beaktande av förklaringen från det toppmöte mellan de ekonomiska och sociala råden i Europa-Medelhavsområdet som hölls i Rabat den 16 oktober 2008,

–   med beaktande av slutförklaringen från ordförandeskapet för den parlamentariska församlingen för Europa-Medelhavsområdet, samt av de rekommendationer som församlingen antog vid sitt fjärde plenarsammanträde i Aten den 27–28 mars 2008,

–   med beaktande av det första mötet för EuroMedScola, vilket hölls i Strasbourg den 16–17 november 2008 mellan unga medborgare i partnerländerna och EU:s medlemsstater,

–   med beaktande av sina tidigare resolutioner om EU:s Medelhavspolitik, särskilt resolutionen av den 5 juni 2008 om Barcelonaprocessen: en union för Medelhavsområdet(1) ,

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 21 maj 2003 med titeln "Stärkande av EU:s åtgärder för mänskliga rättigheter och demokratisering i samarbete med Medelhavspartnerna – Strategiska riktlinjer" (KOM(2003)0294),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 4 december 2006 om stärkande av den europeiska grannskapspolitiken (KOM(2006)0726),

–   med beaktande av sin resolution av den 15 november 2007 om stärkande av den europeiska grannskapspolitiken(2) ,

–   med beaktande av prioriteringarna för den parlamentariska församlingen för Europa-Medelhavsområdet under Europaparlamentets ordförandeskap (mars 2008-mars 2009),

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandena från utskottet för internationell handel, utskottet för konstitutionella frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A6-0502/2008), och av följande skäl:

A.  Medelhavsområdet är en viktig knutpunkt och EU och partnerländerna har i allt större utsträckning ett gemensamt intresse av att möta globaliseringens utmaningar och leva i fredlig samexistens. Båda parter måste därför trygga en mer omfattande regional sammanhållning och utarbeta en gemensam politisk strategi i området.

B.  Unionen stöder FN:s millennieutvecklingsmål och bör fortsätta att göra detta.

C.  Det ekonomiska, politiska och kulturella avståndet mellan de norra och södra delarna av Medelhavsområdet blir allt större. Olikheterna mellan de båda delarna måste dock utjämnas, så att man på längre sikt kan skapa ett gemensamt område med fred, säkerhet och välstånd.

D.  Det finns ett behov av en grundlig och resultatorienterad översyn och fördjupning av förbindelserna mellan EU och Medelhavspartnerländerna. I detta sammanhang bör man utgå från principen om alla parters jämlikhet. Man bör också tillvarata de framsteg som redan gjorts men även ta hänsyn till den förda politikens begränsningar och brister, särskilt bakslagen för Barcelonaprocessen.

E.  Den europeiska grannskapspolitiken med Medelhavsländerna har sina brister. Politiken prioriterar nämligen de bilaterala förbindelserna och har därför varit obalanserad och inte kunnat bidra till en gemensam process med betydande reformer i regionen.

F.  Relationerna mellan EU och länderna i hela Medelhavsområdet måste utgå från ett nära partnerskap som grundar sig på respekten för de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen.

G.  Sedan Barcelonaprocessen inleddes har det i flera partnerländer inte gjorts några betydande framsteg när det gäller anslutningen till och respekten för några av de gemensamma värden och principer som lyftes fram i Barcelonaförklaringen 1995 och som dessa länder själva anslutit sig till. Detta gäller framför allt de värden och principer som avser demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen.

H.  Det är nödvändigt att främja regional och ekonomisk integration mellan länderna i Medelhavsområdet. För att få till stånd en verklig regional och ekonomisk integration är det nödvändigt att konkret förbättra insatserna för att lösa de nuvarande konflikterna och göra framsteg när det gäller demokrati och mänskliga rättigheter.

I.  De utökade förbindelserna mellan EU och Medelhavsländerna har medfört en kraftig ökning av trafiken mellan dessa länder. Man har dock inte genomfört nödvändiga förbättringar och moderniseringar av den aktuella infrastrukturen.

J.  Stats- och regeringscheferna erkände i sin gemensamma förklaring från Medelhavstoppmötet i Paris den 13 juli 2008 för Medelhavsområdet att den parlamentariska församlingen för Europa-Medelhavsområdet kommer att vara det legitima parlamentariska uttrycket för "Barcelonaprocessen: en union för Medelhavsområdet". Samtidigt gav de sitt helhjärtade stöd för en förstärkning av den parlamentariska församlingens roll i dess förbindelser med Medelhavspartnerländerna.

K.  Förbindelserna på regeringsnivå måste kompletteras med andra politiska förbindelser mellan länderna i Europa-Medelhavsområdet.

L.  Den parlamentariska församlingen för Europa-Medelhavsområdet har en viktig roll eftersom det är den enda parlamentariska församling som möjliggör dialog och samarbete i Europa-Medelhavsområdet och inbegriper de 27 EU-medlemsstaterna och alla de parter som deltar i fredsprocessen i Mellanöstern.

M.  Det är viktigt att se till att lokalsamhällena och de regionala samhällena deltar i de projekt och initiativ som fastställts av "Barcelonaprocessen: en union för Medelhavsområdet". Det är också viktigt att beakta de förslag som nyligen lagts fram av dessa instanser.

N.  Det är viktigt att se till att arbetsmarknadens parter och det civila samhället deltar i arbetet med att ge Europa-Medelhavsförbindelserna ny luft under vingarna.

O.  Befintliga instrument, politiska strategier och institutionella nivåer får inte kopieras, eftersom de då kan komma att överlappa varandra. Det är också mycket angeläget att se till att alla förbindelser mellan EU och Medelhavsländerna samordnas.

P.  Det är nödvändigt att finna en snabb och fredlig lösning på alla de konflikter som berör Medelhavsländerna. I detta sammanhang har den interkulturella dialogen en stor betydelse.

Q.  Konflikten mellan Israel och Palestina har nyligen blossat upp på nytt, vilket påverkar den politiska dialogen i Europa-Medelhavspartnerskapet och kan leda till att flera av den nya institutionens mål hotas.

R.  Det saknas alltjämt en lösning på de allvarliga politiska spänningarna i Västsahara, vilket inte gör det lättare att återuppliva Europa-Medelhavspartnerskapet.

1.  Europaparlamentet anser att förslaget om "Barcelonaprocessen: en union för Medelhavsområdet", som antogs av stats- och regeringscheferna på Medelhavstoppmötet i Paris den 13 juli 2008, bidrar till fred och välstånd och utgör ett steg på vägen mot ekonomisk och regional integration och miljö- och klimatsamarbete mellan Medelhavsländerna, förutsatt att löftena infrias och att konkreta och synliga resultat uppnås. Genom att öppna processen för länder som inte deltar i partnerskapet ökar möjligheterna att skapa jämställda relationer mellan EU och Medelhavspartnerländerna och angripa problemen i regionen med ett helhetsperspektiv.

2.  Europaparlamentet står fast vid sin ståndpunkt från den 15 januari 2009 om situationen i Gazaremsan(3) och är oroat över att konflikten mellan Israel och Palestina har blossat upp på nytt, vilket redan har påverkat den politiska dialogen mellan partnerländerna i Europa-Medelhavspartnerskapet. Parlamentet anser att det är viktigt att undvika ytterligare förseningar i denna inledande fas av unionen för Medelhavsområdet och hoppas att samarbetet så snart som möjligt kommer att ta fart på nytt och bidra till det gemensamma målet att skapa fred i Mellanöstern. Med tanke på de principer man kom överens om vid Medelhavsmötet i Paris den 13 juli 2008 och mötet i Marseille den 3–4 november 2008 bör de nya institutionerna inom unionen för Medelhavsområdet koncentrera sig på en tydlig projektinriktad dimension, som utgör dess huvudsakliga mervärde.

3.  Europaparlamentet konstaterar att det på utrikesministrarnas möte den 3–4 november 2008 i Marseille föreslogs att man skulle ge "Barcelonaprocessen: en union för Medelhavsområdet" namnet "unionen för Medelhavsområdet". Detta namn gör det möjligt att utnyttja partnerskapets paritetiska karaktär i syfte att genomföra ekonomiska och regionala integrationsprojekt. Det är dock nödvändigt att det strategiska värdet av Europa-Medelhavsförbindelserna och resultaten av Barcelonaprocessen, särskilt det civila samhällets medverkan, bekräftas med utgångspunkt i den politik som Europeiska unionen redan har fastställt tillsammans med sina partner i Medelhavsområdet, med hjälp av regionala och lokala program och gemensamma riktlinjer som ligger till grund för det bilaterala samarbetet.

4.  Europaparlamentet uppmanar därför rådet och kommissionen att se till att unionens insatser är konsekventa, framför allt i samband med en eventuell utveckling av institutionerna (särskilt rollen som unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik i dennes egenskap av kommissionens vice ordförande) och användningen av gemenskapens budget.

5.  Europaparlamentet gläds åt att EU-institutionerna har gett sitt stöd för att skapa unionen för Medelhavsområdet.

6.  Europaparlamentet stöder beslutet om att prioritera en multilateral ram genom att fastställa några stora projekt som ska förverkligas med hjälp av de nya instrumenten inom "Barcelonaprocessen: en union för Medelhavsområdet". Inom Medelhavsområdet saknas det dock strategier för ekonomisk och regional integration som kan stödja de berörda projekten.

7.  Europaparlamentet anser att man för att genomföra projekten bör anta s.k. programavtal som, med utgångspunkt i subsidiaritetsprincipen, klart och tydligt fastställer vilket finansierings-, förvaltnings- och tillsynsansvar som tillkommer de olika institutionella nivåerna, dvs. EU, medlemsstaterna, regionerna, företagen och arbetsmarknadens parter.

8.  Europaparlamentet påpekar att de projekt som finansieras inom ramen för unionen för Medelhavsområdet bör stödjas av medel från gemenskapen och partnerländerna och från den privata sektorn. Rådet och kommissionen uppmanas i detta syfte att förtydliga och stärka rollen för lånefaciliteten för investeringar och partnerskap mellan Europa och Medelhavsområdet (FEMIP), som genom sitt investeringsprogram underlättar en ekonomisk öppning och en modernisering av Medelhavsländerna. Parlamentet står fast vid sitt stöd till inrättandet av en investeringsbank för Europa-Medelhavsområdet och till samordning med internationella investerare. Parlamentet understryker vikten av att migranter från länderna i det södra Medelhavsområdet skickar sparpengar till sina hemländer. Detta är en mycket viktig och hittills underutnyttjad hävstång för utveckling.

9.  Europaparlamentet anser att man, i avvaktan på översynen av budgetplanen, måste säkerställa EU:s bidrag till finansieringen av projekt i Medelhavsområdet utan att påverka regionala Europa-Medelhavsprogram som pågår eller planerats och som parlamentet flera gånger har velat stärka. Parlamentet framhåller i detta sammanhang sina befogenheter inom EU:s budgetförfarande och vill hållas regelbundet underrättat om hur projekten fortskrider.

10.  Europaparlamentet anser att sekretariatet kan spela en central roll i samband med återupplivandet av förbindelserna mellan EU och Medelhavsområdet. Sekretariatet har nämligen en hög operationell kapacitet och en stark politisk sammansättning. Sekretariatet bör inleda sitt arbete så snart som möjligt, så att man visar att det är möjligt att övervinna de nuvarande spänningarna genom att främja verkliga och konkreta projekt som bygger på ett ömsesidigt samarbete. Parlamentet gläds åt att man har nått en enhällig överenskommelse om placeringen av sekretariatets säte och påpekar att Barcelona är den stad där Europa-Medelhavspartnerskapet inleddes.

11.  Europaparlamentet håller med om att det delade ordförandeskapet, sett ur EU:s synvinkel, måste vara förenligt med EU:s externa representation i överensstämmelse med de gällande fördragsbestämmelserna. Om Lissabonfördraget träder i kraft hoppas parlamentet att Europeiska unionen kommer att se till att man representeras på ett konsekvent och sammanhängande sätt i de nya institutioner som ingår i unionen för Medelhavsområdet.

12.  Europaparlamentet välkomnar ministerkonferensens beslut av den 3 november 2008, som vederbörligen beaktade den rekommendation som antogs i Jordanien av den parlamentariska församlingen för Europa-Medelhavsområdet den 13 oktober 2008. Parlamentet stöder beslutet att ge unionen för Medelhavsområdet en solid parlamentarisk dimension för att stärka dess demokratiska legitimitet genom att utgå från den ovannämnda församlingen, som bör stärkas ytterligare och vars arbete bör samordnas bättre med verksamheten i partnerskapets övriga institutioner. Man bör överväga möjligheten att ge församlingen status som en juridisk person och rätten att föreslå och utvärdera strategier för ekonomisk och regional integration samt möjligheten att utfärda rekommendationer till utrikesministrarnas sammanträden. Parlamentet förväntar sig att detta institutionella erkännande av den parlamentariska församlingen för Europa-Medelhavsområdet leder till att den kan medverka som observatör i alla de möten som det verkställande organet, stats- och regeringscheferna och ministrarna håller och i de höga tjänstemännens förberedande möten.

13.  Europaparlamentet gläds åt att utrikesministrarna inom unionen för Medelhavsområdet har beslutat att låta Arabförbundet delta i samtliga möten på alla nivåer, med tanke på dess positiva bidrag till insatserna för att uppnå målen om fred, välstånd och stabilitet i Medelhavsområdet.

14.  Europaparlamentet framhåller vikten av att involvera de regionala och lokala myndigheterna i den nya institutionella ramen. Parlamentet välkomnar Regionkommitténs yttrande och förslaget om att inrätta en regional och lokal Europa-Medelhavsförsamling.

15.  Europaparlamentet anser att det vid sidan av ökningen av den parlamentariska dimensionen krävs en liknande utveckling för att säkerställa det civila samhällets medverkan i den ändamålsenliga institutionella strukturen för unionen för Medelhavsområdet, inte minst genom mekanismer som kan säkerställa ett samråd med det civila samhällets aktörer i samband med urvalet, genomförandet och uppföljningen av projekten. Den parlamentariska församlingen för Europa-Medelhavsområdet uppmanas att i större utsträckning involvera det civila samhället i norra och södra Medelhavsområdet i sitt arbete. Parlamentet begär att man ska tillvarata den roll som arbetsmarknadens parter har när det gäller att inrätta ett ekonomiskt och socialt utskott för Europa-Medelhavsländerna.

16.  Europaparlamentet betonar att några av de länder som deltar i "Barcelonaprocessen: en union för Medelhavsområdet" inte omfattades av Europa-Medelhavspartnerskapet. Rådet, kommissionen och alla de stater som deltar i "Barcelonaprocessen: en union för Medelhavsområdet" uppmanas att skapa en sammanhållen ram för förbindelserna som är inriktad på en ekonomisk och regional integration mellan Europeiska unionen och alla länderna i Medelhavsområdet. Rådet och kommissionen uppmanas att se till att alla medlemsländer i unionen för Medelhavsområdet kan ha tillträde till de regionala program som redan genomförts inom ramen för Europa-Medelhavspartnerskapet.

17.  Europaparlamentet betonar att deltagandet i unionen för Medelhavsområdet inte är ett alternativ till en utvidgning av EU och därför inte påverkar de nuvarande eller kommande kandidatländernas utsikter till anslutning. Unionen för Medelhavsområdet kommer inte att hindra andra regionala samarbetsinitiativ.

18.  Europaparlamentet framhåller att det är nödvändigt att grundligt reformera hela Europa-Medelhavspolitiken och stärka dess politiska dimension och den gemensamma utvecklingen. Initiativet "Barcelonaprocessen: en union för Medelhavsområdet" begränsar under inga omständigheter räckvidden för denna politik.

19.  Europaparlamentet anser att "Barcelonaprocessen: en union för Medelhavsområdet" bör utöka de nuvarande samarbetsformerna inom ramen för Europa-Medelhavspartnerskapet. Syftet bör vara att ge alla partnerländer möjlighet att delta i regionala program och Europeiska unionens motsvarande politiska åtgärder på grundval av prioriteringar och mål som avtalats i samförstånd. Det är viktigt att stärka gemenskapsprogrammens räckvidd till att omfatta deltagande av partnerländer, inte minst när det gäller utbildning, forskning och yrkesutbildning (utbytesprogram för studerande etc.).

20.  Europaparlamentet anser att frågorna om fred, säkerhet, mänskliga rättigheter och demokrati samt kulturellt samarbete måste angripas ur ett Europa-Medelhavsperspektiv. Parlamentet vidhåller att unionen för Medelhavet syftar till att ta itu med problem i samband med territorier, infrastrukturer och miljö, genom strategiska planer och särskilda projekt. Parlamentet hoppas att denna konkreta dimension kan bidra till att återuppliva Europa-Medelhavspartnerskapet.

21.  Europaparlamentet erinrar om de första initiativ som föreslogs vid Medelhavstoppmötet i Paris den 13 juli 2008: rening av Medelhavet, motorvägar till sjöss och på land, civilskydd, en solenergiplan för Medelhavsområdet, högre utbildning och forskning och Medelhavsinitiativet om företagsutveckling.

22.  Europaparlamentet påpekar att man för att uppnå Barcelonaprocessens ambitiösa mål snabbt måste utvidga samarbetet till att även omfatta vattenvård, jordbruk, livsmedelstrygghet, energi, yrkesutbildning, kultur, hälsa, turism, etc.

23.  Europaparlamentet ger sitt helhjärtade stöd till miljödimensionen i "Barcelonaprocessen: en union för Medelhavsområdet" och de tillhörande initiativen och projekten, såsom det nya Europa-Medelhavsinitiativet om rening av Medelhavet och Medelhavsprojektet för solenergi.

24.  Europaparlamentet anser att inlemmandet av alla Medelhavsländer i "Barcelonaprocessen: en union för Medelhavsområdet" gör det möjligt att hantera regionens problem på ett mer omfattande sätt och att effektivare sammankoppla och samordna processen med redan befintliga program, såsom åtgärdsplanen för Medelhavsområdet inom FN:s miljöprogram.

25.  Europaparlamentet välkomnar det förslag som lades fram i ordförandeskapets slutförklaring vid det fjärde plenarsammanträdet den 27–28 mars 2008 och som rörde inrättandet av en energigemenskap för Europa-Medelhavsområdet med stöd från den parlamentariska församlingen för Europa-Medelhavsområdet. Det är viktigt att stärka samarbetet mellan Europa-Medelhavspartnerländerna på energiområdet och det finns ett behov av att utveckla en regional energimarknad med målsättningen att genomföra storskaliga projekt med inriktning på användning av förnybar energi och uppbyggnad av energiinfrastruktur i Europa-Medelhavsområdet.

26.  Europaparlamentet hoppas att förstärkningen av förbindelserna mellan EU och Medelhavspartnerländerna kommer att främja utvecklingen av ett område med fred och välstånd. Fred och politisk stabilitet i Medelhavsområdet är av central betydelse för den kollektiva och individuella säkerheten långt utanför Medelhavsländernas gränser. Detta mål kan endast uppnås genom en framförhandlad och heltäckande lösning på konflikterna i regionen. EU måste gå i bräschen för att lösa dessa konflikter genom att vinna alla de berörda parternas förtroende. Det är viktigt att formellt upprätthålla samarbetet om bekämpning av den internationella terrorismen, narkotikahandeln, den organiserade brottsligheten och människohandeln. Parlamentet gläds åt att man i Marseille-förklaringen uppmanar de berörda parterna att anstränga sig för att genomföra en process med gradvis demilitarisering och nedrustning i Mellanöstern, framför allt för att skapa ett område utan kärnvapen och massförstörelsevapen.

27.  Europaparlamentet anser att den interkulturella och mellanfolkliga förståelsen mellan länderna kring Medelhavet måste förbättras för att man ska kunna lösa upp spänningarna i regionen. Initiativ såsom alliansen mellan civilisationer måste därför stödjas. Alliansen är nämligen det främsta forumet för dialogen och bidrar därmed till en stabilisering av regionen. Rådet och kommissionen uppmanas att lägga fram strategier för utveckling av denna dialog. Parlamentet uppmuntrar starkare förbindelser mellan den parlamentariska församlingen för Europa-Medelhavsområdet och Anna Lindh-stiftelsen, bland annat genom att anordna möten mellan stiftelsens ledande nätverk och kulturutskottet vid den parlamentariska församlingen för Europa-Medelhavsområdet.

28.  Europaparlamentet påpekar att ett av de främsta målen med Europa-Medelhavspolitiken är att främja rättsstatsprincipen, demokratin, respekten för de mänskliga rättigheterna och politisk mångfald och konstaterar att det alltjämt förekommer allvarliga kränkningar av dessa värden. Parlamentet framhåller vikten av att främja de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen och begär att man ska bedöma de resultat som hittills uppnåtts och se över ändamålsenligheten i de instrument som antagits inom ramen för partnerskapet. Kommissionen uppmanas att fastställa tydliga kriterier för stödberättigande i samband med dessa instrument, även när det gäller andra internationella organisationer såsom Europarådet och att inrätta ett effektivt system för övervakning av genomförandet. Alla de berörda parterna uppmanas att främja och öka respekten för religionsfrihet, samvetsfrihet och minoritetsrättigheter. Parlamentet efterlyser en definition av en gemensam politisk-institutionell ram som gör det möjligt att stärka ömsesidigheten, såväl vid problemformuleringen som vid insatserna för att hitta gemensamma lösningar.

29.  Europaparlamentet uppmanar därför rådet och kommissionen att klart förankra främjandet av mänskliga rättigheter och demokrati i målen för detta nya initiativ, att ytterligare stärka genomförandet av de befintliga mekanismerna, såsom den människorättsklausul som ingår i associeringsavtalen, och att främja inrättandet av underutskott för mänskliga rättigheter och skapa en mekanism för genomförande av denna klausul i kommande avtal och den europeiska grannskapspolitikens bilaterala handlingsplaner. Parlamentet understryker att de instrument för att främja de mänskliga rättigheterna som står till förfogande för den europeiska grannskapspolitiken ska utnyttjas fullt ut så att man säkerställer en bättre politisk sammanhållning mellan EU-institutionerna.

30.  Europaparlamentet uppmanar alla de länder som deltar i partnerskapet samt kommissionen och de framtida institutionerna inom unionen för Medelhavsområdet att gjuta nytt liv i den gemensamma migrationspolitiken, så att man tillvaratar de mänskliga resurserna och stärker det mellanfolkliga utbytet i Medelhavsområdet samtidigt som man undviker ett tänkande som är helt och hållet säkerhetsinriktat. Invandringsfrågorna bör fokusera på möjligheterna till laglig rörlighet över gränserna, bekämpning av illegal invandring och bättre integrering av invandrargrupper samt på utövandet av asylrätten. Det är angeläget med ett nära samarbete och en anda av delat ansvar mellan EU:s medlemsstater och länderna söder om Medelhavet. Parlamentet gläds åt att Europa-Medelhavspartnerskapets ministerkonferens om migration hölls i november 2007 och anser att unionen för Medelhavsområdet måste prioritera insatserna för en ordnad förvaltning av migrationsströmmarna.

31.  Europaparlamentet noterar stats- och regeringschefernas gemensamma förklaring på Medelhavstoppmötet i Paris den 13 juli 2008 om att "Barcelonaprocessen: en union för Medelhavsområdet" visar att det finns en vilja att främja utvecklingen av mänskliga resurser och sysselsättning, i överensstämmelse med millennieutvecklingsmålen, genom att bland annat bekämpa fattigdomen. Parlamentet hoppas på nya initiativ, program och finansiella bestämmelser för detta ändamål.

32.  Europaparlamentet anser att de ekonomiska och handelsrelaterade initiativen inom unionen för Medelhavsområdet måste vara inriktade på att främja den ekonomiska tillväxten i regionen, bidra till regionens integrering i den globala ekonomin och minska skillnaderna i utveckling mellan Medelhavsområdets norra och södra delar, så att det blir möjligt att i Europa-Medelhavsområdet skapa ett frihandelsområde som gynnar båda parter. Samtidigt är det angeläget att stärka den sociala sammanhållningen.

33.  Europaparlamentet betonar vikten av att utvärdera och systematiskt beakta de sociala konsekvenserna av liberaliseringsprocessen, särskilt när det gäller en tryggad livsmedelsförsörjning. Dessa konsekvenser kan skilja sig väsentligt från en sektor till en annan och från ett land till ett annat.

34.  Europaparlamentet framhåller vikten av den informella sektorn och den folkliga ekonomin i länderna i södra och östra Medelhavsområdet. Utvecklingen av regionen gör det nödvändigt att stödja en successiv integrering av denna verksamhet i den formella ekonomin.

35.  Europaparlamentet konstaterar att handeln mellan unionens nya medlemsstater och dess Medelhavspartnerländer har ökat ständigt sedan utvidgningarna 2004 och 2007. Denna utveckling måste beaktas och stödjas inom ramen för partnerskapet.

36.  Europaparlamentet understryker att det är nödvändigt att uppmuntra ungdomar att starta småföretag, bland annat genom att underlätta tillgången till mikrokrediter. Det är angeläget att öka stödet från FEMIP.

37.  Europaparlamentet konstaterar att avtalen mellan EU och medlemsstaterna å ena sidan och Medelhavsländerna å andra sidan föreskriver samarbetsåtgärder när det gäller invandring och politisk asyl, bland annat finansiering av förvarsenheter. Parlamentet vädjar till unionen och medlemsstaterna att undersöka om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna respekteras fullt ut i dessa förvarsenheter.

38.  Europaparlamentet anser att det är ytterst viktigt att uppnå konkreta och tydliga mål på det sociala området. Målet att skapa ett frihandelsområde får inte bara bedömas i förhållande till den ekonomiska tillväxten utan framför allt när det gäller skapandet av arbetstillfällen. Ungdomsarbetslösheten och arbetslösheten bland kvinnor är det mest akuta samhällsproblemet i Medelhavsländerna.

39.  Europaparlamentet uppmanar partnerländerna söder om Medelhavet att stärka syd-syd-handeln precis som i det ekonomiska avtal i Agadir som ingåtts mellan Egypten, Jordanien, Marocko och Tunisien, och betonar att EU-institutionerna måste tillgodose kraven på tekniskt stöd för att främja denna ekonomiska syd-syd-integration.

40.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament och till alla regeringar och parlament i de länder som är partnerländer inom unionen för Medelhavsområdet.

(1) Antagna texter, P6_TA(2008)0257.
(2) EUT C 282 E, 6.11.2008, s. 443.
(3) Antagna texter, P6_TA(2009)0025.

Senaste uppdatering: 22 december 2009Rättsligt meddelande