Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Världshälsoorganisationens handlingsplan 2008–2013 om en global strategi för förebyggande och kontroll av icke smittsamma sjukdomar(1),

–  med beaktande av Världshälsoorganisationens resolution av den 11 september 2006 om förebyggande och kontroll av icke smittsamma sjukdomar i WHO:s europeiska region(2),

–  med beaktande av FN:s resolution 64/265 om förebyggande och kontroll av icke smittsamma sjukdomar från oktober 2010(3),

–  med beaktande av Moskvaförklaringen om sunda livsstilar och kontroll av icke smittsamma sjukdomar från april 2011(4),

–  med beaktande av Världshälsoförsamlingens resolution om icke smittsamma sjukdomar från maj 2011(5),

–  med beaktande av rapporten från FN:s generalsekreterare om förebyggande och kontroll av icke smittsamma sjukdomar(6),

–  med beaktande av WHO:s rapport från 2008 om global övervakning, förebyggande och kontroll av kroniska luftvägssjukdomar(7),

–  med beaktande av Parma-deklarationen och åtagandet att agera, som antogs av medlemsstaterna i WHO:s europeiska region i mars 2011(8),

–  med beaktande av WHO:s förklaring från Asturien 2011(9),

–  med beaktande av den europeiska stadgan för att motverka fetma som antogs i november 2006(10),

–  med beaktande av artiklarna 168 och 179 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF),

–  med beaktande av artikel 35 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av sin resolution av den 1 februari 2007 om att främja goda kostvanor och motion: En europeisk dimension i arbetet för att förebygga övervikt, fetma och kroniska sjukdomar(11) och sin resolution av den 25 september 2008 om vitboken om hälsofrågor som rör kost, övervikt och fetma(12),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 juli 2007 om åtgärder mot hjärt- och kärlsjukdomar(13), sin resolution av den 10 april 2008 om kampen mot cancer i den utvidgade Europeiska unionen(14), och med beaktande av sin förklaring om diabetes av den 27 april 2006(15),

–  med beaktande av sin resolution av den 4 september 2008 om halvtidsöversynen av den europeiska handlingsplanen för miljö och hälsa 2004–2010(16),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1600/2002/EG av den 22 juli 2002 om fastställande av gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram(17),

–  med beaktande av sin resolution av den 11 november 2010 om den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna(18) och sin resolution av den 8 mars 2011 om att minska ojämlikhet i hälsa i EU(19),

–  med beaktande av sin resolution av den 6 maj 2010 om meddelandet från kommissionen: åtgärder mot cancer: ett europeiskt partnerskap(20) och om kommissionens vitbok: Anpassning till klimatförändring: en europeisk handlingsram(21),

–  med beaktande av rådets beslut 2004/513/EG av den 2 juni 2004 om ingående av WHO:s ramkonvention om tobakskontroll(22),

–  med beaktande av rådets slutsatser om förebyggande av hjärt- och kärlsjukdomar från 2004(23),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1350/2007/EG av den 23 oktober 2007 om inrättande av ett andra gemenskapsprogram för åtgärder på hälsoområdet (2008–2013)(24),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG av den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013)(25),

–  med beaktande av rådets slutsatser ”Innovativa tillvägagångssätt avseende kroniska sjukdomar inom folkhälsan samt i hälso- och sjukvårdsystem” av den 7 december 2010(26),

–  med beaktande av rådets slutsatser om gemensamma värderingar i Europeiska unionens hälso- och sjukvårdssystem av den 22 juni 2006 och rådets slutsatser ”Mot moderna, flexibla och hållbara hälso- och sjukvårdssystem” av den 6 juni 2011(27),

–  med beaktande av rådets slutsatser om EU:s roll i det globala hälsoarbetet av den 10 maj 2010(28),

–  med beaktande av artikel 110.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Enligt Världshälsoorganisationen förorsakas 86 procent av dödsfallen i Europa av icke smittsamma sjukdomar.

B.  De fyra vanligaste icke smittsamma sjukdomarna är hjärt- och kärlsjukdomar, luftvägssjukdomar, cancer och diabetes. Andra viktiga icke smittsamma sjukdomar får inte förbises.

C.  Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken och orsakar över två miljoner dödsfall per år. De vanligaste av dessa sjukdomar är kranskärlssjukdom och slaganfall som orsakar över en tredjedel (dvs. 741 000) respektive drygt en fjärdedel (dvs. 508 000) av alla dödsfall i hjärt- och kärlsjukdomar.

D.  Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken och drabbar mellan 3 och 4 procent av befolkningen och bland äldre ligger siffran på mellan 10 och 15 procent. Varje år diagnostiseras uppskattningsvis 2,45 miljoner människor i EU med cancer och 1,23 miljoner dödsfall registreras. Cancer bland barn ökar med över 1 procent per år i Europa.

E.  Miljoner människor i Europa lider av kroniska luftvägssjukdomar som kan förebyggas, såsom astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom.

F.  Det finns ingen övergripande strategi eller initiativ på EU-nivå mot diabetes (typ 1 och typ 2), som uppskattningsvis drabbar över 32 miljoner EU-medborgare. Ungefär lika många lider av nedsatt glukostolerans och löper mycket hög risk att senare utveckla kliniskt manifest diabetes. Dessa siffror förväntas 2030 ha ökat med 16 procent eftersom fetma sprider sig som en epidemi och Europas befolkning blir allt äldre men även på grund av andra bidragande orsaker som fortfarande återstår att fastställa och som kräver mera forskning.

G.  Det finns fyra bakomliggande orsaker till merparten av de kroniska icke smittsamma sjukdomarna: tobak, obalanserat näringsintag, alkohol och brist på fysisk aktivitet, medan exponering för föroreningar i miljön är den femte viktiga orsaken som bör beaktas.

H.  Tobaken är huvudorsaken till de dödsfall som hade kunnat förebyggas, och varannan av de personer som använder tobak under längre tid dör.

I.  Alkoholkonsumtion, obalanserad kost, miljöföroreningar och brist på fysisk aktivitet kan avsevärt bidra till risken för att utveckla vissa former av hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och diabetes.

J.  Motion erkänns alltmer som en viktig faktor för att förebygga icke smittsamma sjukdomar.

K.  Sju riskfaktorer för förtida död (högt blodtryck, höga kolesterolvärden, högt kroppsmasseindex, otillräcklig konsumtion av frukt och grönsaker, bristande fysisk aktivitet, alltför stor alkoholkonsumtion och rökning) är kopplade till kost- och motionsvanor.

L.  Flertalet kroniska icke smittsamma sjukdomar går att förebygga, närmare bestämt genom att minska eller undvika vissa betydande riskfaktorer såsom rökning, obalanserat näringsintag, fysisk inaktivitet, alkoholkonsumtion och exponering för vissa kemiska ämnen. En effektiv miljöpolitik, där gällande lagstiftning och normer genomförs, erbjuder stora möjligheter i förebyggande syfte.

M.  Ytterligare faktorer såsom ålder, kön, genetisk bakgrund och fysiologiska tillstånd, inklusive fetma, bör också beaktas när strategier för förebyggande åtgärder och tidig upptäckt utarbetas.

N.  De flesta icke smittsamma sjukdomar har likartade symptom, såsom kronisk smärta och psykiska hälsoproblem, som direkt påverkar patienten och livskvaliteten. Dessa problem bör åtgärdas med hjälp av gemensamma övergripande insatser som leder till att hälso- och sjukvårdssystemen blir mera kostnadseffektiva i sina åtgärder mot dessa sjukdomar.

O.  Möjligheterna att förebygga sjukdomar har fortfarande inte utnyttjats, trots att man har visat att strategier som omfattar hela befolkningar och inriktar sig på att förebygga icke smittsamma sjukdomar genomgående leder till kostnadsbesparingar.

P.  För närvarande går 97 procent av alla hälsoutgifter till att behandla sjukdomar, men bara 3 procent till att förebygga dem. Kostnaderna för att behandla och komma till rätta med icke smittsamma sjukdomar ökar dramatiskt till följd av att olika former för diagnostik och behandling blir mera allmänt tillgängliga.

Q.  Världshälsoorganisationen betraktar ökningen av antalet fall av icke smittsamma sjukdomar som en epidemi och enligt dess uppskattningar kommer denna epidemi fram till 2030 att kräva 52 miljoner liv.

R.  Uppgifter från Världsekonomiskt forum och Harvard School of Public Health uppskattar att de icke smittsamma sjukdomarna globalt sett kommer att leda till ekonomiska förluster på 25 000 miljarder EUR från 2005 till 2030.

S.  De icke smittsamma sjukdomarna kan komma att lägga hinder i vägen för Europa 2020-strategin och inkräkta på människors rätt att leva friska och produktiva liv.

T.  EU har en viktig funktion att fylla för att nå snabbare framsteg när det gäller de globala hälsoutmaningarna, däribland millennieutvecklingsmålen för hälsa och icke smittsamma sjukdomar, enligt rådets slutsatser om EU:s roll i det globala hälsoarbetet.

U.  Vissa faktorer rörande icke smittsamma sjukdomar är utan tvekan kopplade till globala problem såsom miljöförstöring och bör därför hanteras på global nivå. Andra aspekter kan åtgärdas på nationell eller regional nivå, i enlighet med subsidiaritetsprincipen.

V.  Den prenatala miljön, inklusive exponeringen för miljöföroreningar, påverkar olika aspekter av människors hälsa och välmående under hela livet, särskilt risken för att utveckla luftvägssjukdomar, och kan bidra till cancer och diabetes.

W.  Människor i dag lever visserligen längre och friskare än tidigare generationer, men eftersom befolkningen blir allt äldre och antalet riktigt gamla personer ökar, står EU inför en epidemi av kroniska sjukdomar och multimorbiditet, samt, till följd av detta, inför ett hot mot eller ett ökat tryck på de nationella hälso- och sjukvårdssystemens ekonomiska bärkraft.

X.  Socioekonomiska faktorer är också viktiga utslagsgivande faktorer för hälsan och ojämlikhet i hälsa finns både mellan och inom medlemsstaterna.

Y.  Senast 2020 kommer det att i Europa saknas uppskattningsvis en miljon yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården, bland dem läkare, sjuksköterskor, tandläkare, apotekare och sjukgymnaster.

Z.  Sociala och miljörelaterade faktorer bör klart anges såsom utslagsgivande faktorer för hälsan, mot bakgrund av att exempelvis förorenad inomhusluft varje år förorsakar 1,6 miljoner dödsfall vilket gör den till ett allvarligt miljöbetingat hot mot hälsan i Europa, samtidigt som den leder till avsevärt minskad livslängd och produktivitet.

AA.  EU-medborgarna oroar sig för hur miljön kan komma att påverka deras hälsa. Det främsta orosmomentet är vilken inverkan farliga kemikalier kan få. Föroreningar från fina partiklar förknippas exempelvis med över 455 000 dödsfall per år i EU:s 27 medlemsstater, på grund av effekterna på hjärta och luftvägar.

1.  Europaparlamentet efterlyser ett starkt politiskt åtagande från kommissionen och medlemsstaternas sida, så att det framgår hur betydande och allvarlig den världsomfattande epidemin av icke smittsamma sjukdomar är.

2.  Europaparlamentet uppmanar med kraft EU att sätta upp ett djärvt mål för minskning av dödsfall från icke smittsamma sjukdomar som kan förebyggas, till exempel Världshälsoorganisationens mål om att dödligheten på nationell nivå senast 2025 ska minskas med 25 procent jämfört med vad den var 2010.

3.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att anta följande fem centrala åtaganden och ta med dem i det politiska uttalandet från FN:s högnivåmöte om icke smittsamma sjukdomar i september 2011:

4.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att aktivt genomföra den politiska deklarationen efter högnivåmötet, under medverkan av alla relevanta EU-organ och EU-institutioner, för att bemöta de utmaningar som icke smittsamma sjukdomar innebär.

5.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna till ökade insatser för primärt förebyggande av, forskning kring, tidig diagnos av och hantering av de fyra vanligaste icke smittsamma sjukdomarna, dvs. hjärt- och kärlsjukdomar, luftvägssjukdomar, cancer och diabetes, utan att man försummar andra viktiga icke smittsamma sjukdomar, såsom psykiska och neurologiska sjukdomar, däribland Alzheimers sjukdom. Parlamentet betonar vikten av att man på ett tidigt stadium identifierar de personer som löper stor risk att drabbas eller dö av dessa sjukdomar eller är predisponerade, eller lider av kroniska och allvarliga sjukdomar samt riskfaktorer som förvärrar icke smittsamma sjukdomar.

6.  Europaparlamentet betonar att det behövs ett samlat och helhetsbetonat patientcentrerat grepp på problematiken med långvariga sjukdomar, vilket ska omfatta sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande åtgärder, tidig diagnos, övervakning och fostran och även informationskampanjer riktade till allmänheten om riskfaktorer, redan befintliga sjukdomar och en ohälsosam livsstil (tobakskonsumtion, dåliga kostvanor, brist på fysisk aktivitet och alkoholintag) samt samordning av sjukhusvård och öppenvård i närsamhället.

7.  Europaparlamentet vill att strategier för förebyggande av icke smittsamma sjukdomar ska genomföras från och med tidig ålder. Parlamentet betonar att det behövs mer utbildning om hälsosamma kost- och motionsvanor i skolorna. Parlamentet konstaterar att det generellt bör tillgängliggöras lämpliga resurser för sådant utbildningsarbete.

8.  Europaparlamentet konstaterar att strategierna mot beteendemässiga, sociala, ekonomiska och miljörelaterade faktorer som förknippas med icke smittsamma sjukdomar snabbt och fullständigt bör genomföras för att dessa sjukdomar ska bemötas så effektivt som möjligt och livskvaliteten och jämlikhet i samband med hälsa ska öka.

9.  Europaparlamentet medger att vi behöver flytta fokus när det gäller vård av långt framskridna kroniska sjukdomar så att fokus läggs vid behandling av patienter i tidiga stadier av icke smittsamma sjukdomar och det slutliga målet blir att inte bara kunna hantera sjukdomarna utan också förbättra prognosen för dem som drabbats av kroniska sjukdomar. Samtidigt betonas vikten av palliativ vård.

10.  Europaparlamentet välkomnar att tidigare ordförandeskap för EU betonat arbetet med att förebygga och kontrollera kroniska icke smittsamma sjukdomar, bland annat att det spanska ordförandeskapet prioriterat hjärt- och kärlsjukdomar och det polska ordförandeskapet hållit konferenser om kroniska luftvägssjukdomar hos barn och om solidaritet i hälsofrågor och att överbrygga klyftan i fråga om hälsa mellan EU:s medlemsstater.

11.  Europaparlamentet efterlyser med kraft klara protokoll och evidensbaserade riktlinjer för de vanligaste icke smittsamma sjukdomarna för att garantera att patienterna på lämpligt sätt omhändertas och behandlas av alla inom hälso- och sjukvården, bland dem specialister, läkare inom primärvården och specialistsjuksköterskor.

12.  Europaparlamentet betonar att det behövs forskning kring och undervisning om kroniska sjukdomar på alla nivåer, framför allt om de fyra vanligaste icke smittsamma sjukdomarna, utan att andra viktiga icke smittsamma sjukdomar försummas. Detta behövs också om minskning av riskfaktorerna, insatser för folkhälsan överlag samt samspelet mellan föroreningskällor och hälsoeffekter, varvid det tvärvetenskapliga samarbetet om icke smittsamma sjukdomar ska göras till en prioritet inom forskningen i de regioner och länder som har tillräckligt med resurser för ändamålet.

13.  Europaparlamentet yrkar eftertryckligen på att medlemsstaterna ska följa EU:s luftkvalitetsnormer och genomföra Världshälsoorganisationens rekommenderade riktlinjer för kvaliteten på luften utomhus och inomhus, liksom Parma-deklarationen från 2010 och åtagandet att agera, där det står att klimatförändringarnas hälsoeffekter måste åtgärdas.

14.  Europaparlamentet understryker att direktivet om tobaksprodukter omedelbart och effektivt måste ses över.

15.  Europaparlamentet understryker att EU och medlemsstaterna ytterligare måste integrera det förebyggande arbetet och arbetet med att minska riskfaktorer i all relevant lagstiftning och politik och framför allt inom miljö-, livsmedels- och konsumentpolitiken för att de ska kunna uppnå mål i samband med icke smittsamma sjukdomar och klara av de utmaningar mot folkhälsan, samhället och ekonomin som de innebär.

16.  Europaparlamentet inser att åtgärder i hälso- och sjukvårdsfrågor enligt artikel 168 i EUF i första hand kommer an på medlemsstaterna, men betonar vikten av att det fastställs en EU-strategi för kroniska icke smittsamma sjukdomar, följd av en rådsrekommendation med enskilda avsnitt om de fyra vanligaste bland dessa sjukdomar, och att det i denna tas hänsyn till könsspecifika faktorer i samarbete med relevanta intressenter, bland dem patienter och yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården.

17.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att senast 2013 fastställa nationella planer för icke smittsamma sjukdomar och framför allt för de fyra vanligaste bland dem (hjärt- och kärlsjukdomar, luftvägssjukdomar, cancer och diabetes) anslå resurser som motsvarar den belastning som dessa sjukdomar innebär samt inrätta en global samordningsmekanism på hög nivå för åtgärder mot dem.

18.  Europaparlamentet konstaterar att genomförandet av nationella planer för icke smittsamma sjukdomar, tillsammans med ett effektivare arbete för att förebygga, diagnostisera och komma till rätta med dem och med riskfaktorer såsom befintliga eller kroniska och allvarliga sjukdomar, avsevärt skulle kunna minska den belastning dessa sjukdomar överlag innebär och således bidra positivt till att bevara de nationella hälso- och sjukvårdssystemens ekonomiska bärkraft.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortlöpande övervaka och rapportera om hur det går med medlemsstaternas genomförande inom EU av de nationella planerna för icke smittsamma sjukdomar, framför allt för de fyra vanligaste av dessa sjukdomar, varvid tyngdpunkten ska vila vid vilka framsteg som görs med att förebygga och tidigt upptäcka sjukdomarna, komma till rätta med dem samt forska kring dem.

20.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder för att öka antalet utbildade och i praktiken yrkesverksamma inom hälso- och sjukvårdssystemen för att den belastning som icke smittsamma sjukdomar innebär ska kunna bemötas effektivare.

21.  Europaparlamentet betonar att det behövs konsekvens och ett samlat grepp som ska omfatta FN:s politiska deklaration och rådets och kommissionens aktuella åtgärder, alltså den reflektionsprocess om kroniska sjukdomar som efterfrågats.

22.  Europaparlamentet ber kommissionen att överväga och bedöma möjligheten av att utvidga mandatet för Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) så att också icke smittsamma sjukdomar omfattas av dess ansvarsområde, samt att använda det som ett centrum för uppgiftsinsamling och utarbetande av rekommendationer om dessa sjukdomar så att de som är ansvariga för utformningen av politiken, samt forskare och läkare, får uppgifter om bästa praxis och ökad kunskap om icke smittsamma sjukdomar.

23.  Europaparlamentet betonar att det måste fastställas prioriteringar för en centraliserad uppgiftsinsamling för att vi ska få jämförbara data som möjliggör bättre planering och bättre rekommendationer runtom i EU.

24.  Europaparlamentet efterlyser en genomgripande översyn senast 2014 av hur FN:s politiska deklaration genomförts.

25.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att se till att en delegation på hög nivå är närvarande vid FN:s möte den 19–20 september 2011 och därvid lägger fram en vittsyftande och samordnad EU-ståndpunkt.

26.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, EU:s FN-ambassadör, FN:s generalsekreterare och Världshälsoorganisationens generaldirektör.

(1) http://whqlibdoc.who.int/publications/2009/9789241597418_eng.pdf (2) http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0004/77575/RC56_eres02.pdf (3) http://www.un.org/ga/search/view_doc.asp?symbol=A/RES/64/265&Lang=E (4) http://www.un.org/en/ga/president/65/issues/moscow_declaration_en.pdf (5) http://apps.who.int/gb/ebwha/pdf_files/WHA64/A64_R11-en.pdf (6) http://www.un.org/ga/search/view_doc.asp?symbol=A/66/83&Lang=E (7) http://www.who.int/gard/publications/GARD%20Book%202007.pdf (8) http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0011/78608/E93618.pdf (9) http://www.iarc.fr/en/media-centre/iarcnews/2011/asturiasdeclaration.php (10) http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0009/87462/E89567.pdf (11) EUT C 250 E, 25.10.2007, s. 93. (12) EUT C 8 E, 14.1.2010, s. 97. (13) EUT C 175 E, 10.7.2008, s. 561. (14) EUT C 247 E, 15.10.2009, s. 11. (15) EUT C 296 E, 6.12.2006, s. 273. (16) EUT C 295 E, 4.12.2009, s. 83. (17) EUT L 242, 10.9.2002, s. 1. (18) Antagna texter, P7_TA(2010)0400. (19) Antagna texter, P7_TA(2011)0081. (20) EUT C 81 E, 15.3.2011, s. 95. (21) EUT C 81 E, 15.3.2011, s. 115. (22) http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2004:213:0008:0024:EN:PDF (23) www.consilium.europa.eu/uedocs/NewsWord/en/lsa/80729.doc (24) http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2007:301:0003:0013:sv:PDF (25) http://cordis.europa.eu/documents/documentlibrary/90798681SV6.pdf (26) http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/en/lsa/118282.pdf (27) http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/en/lsa/122395.pdf (28) http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/en/lsa/114352.pdf