Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2011/2178(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0083/2012

Ingivna texter :

A7-0083/2012

Debatter :

PV 19/04/2012 - 19
CRE 19/04/2012 - 19

Omröstningar :

PV 20/04/2012 - 10.3
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2012)0140

Antagna texter
PDF 251kWORD 80k
Fredagen den 20 april 2012 - Strasbourg
En konkurrenskraftig digital inre marknad – e-förvaltning som en spjutspets
P7_TA(2012)0140A7-0083/2012

Europaparlamentets resolution av den 20 april 2012 om en konkurrenskraftig digital inre marknad – e-förvaltning som en spjutspets (2011/2178(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europeiska gemenskapens regelverk om den inre marknaden och informationssamhället,

–  med beaktande av kommissionens meddelande ”Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla” (COM(2010)2020),

–  med beaktande av kommissionens meddelande om en digital agenda för Europa (COM(2010)0245),

–  med beaktande av sin resolution av den 5 maj 2010 om en ny digital agenda för Europa: 2015.eu(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 21 september 2010 om fullbordandet av den inre marknaden för e-handel(2),

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 31 maj 2010 om en digital agenda för Europa,

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 17 juni 2010 om Europa 2020-strategin, däribland den digitala agendan (punkt 7),

–  med beaktande av ”Vägledningen för upphandling av standardbaserad IKT – delar av god praxis”, offentliggjord av kommissionen den 23 december 2011,

–  med beaktande av kommissionens meddelande om att utnyttja fördelarna med elektronisk fakturering i Europa (COM(2010)0712),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 922/2009/EG av den 16 september 2009 om lösningar för att uppnå interoperabilitet mellan offentliga förvaltningar i EU (ISA)(3),

–  med beaktande av kommissionens meddelande ”EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2011–2015 – Utnyttja IKT för att skapa en smart, hållbar och innovativ förvaltning” (COM(2010)0743),

–  med beaktande av kommissionens meddelande ”Interoperabilitet för europeiska offentliga tjänster – Europeiska interoperabilitetsstrategin (EIS) för EU:s offentliga tjänster (bilaga 1) och Europeiska interoperabilitetsramen (EIF) för EU:s offentliga tjänster (bilaga 2)” (COM(2010)0744),

–  med beaktande av kommissionens meddelande ”Handlingsplan för e-förvaltning inom ramen för initiativet i2010: Ett snabbare införande av e-förvaltning i Europa till nytta för alla” (COM(2006)0173),

–  med beaktande av kommissionens meddelande ”Inremarknadsakten – Tolv åtgärder för att stimulera tillväxten och stärka förtroendet för inre marknaden: Gemensamma insatser för att skapa ny tillväxt” (COM(2011)0206),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 31 mars 2011 ”Skydd av kritisk informationsinfrastruktur – Resultat och kommande åtgärder: vägen mot global it-säkerhet” (COM(2011)0163),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 30 mars 2009 ”Skydd av kritisk informationsinfrastruktur – Skydd mot storskaliga it-attacker och avbrott: förbättrad beredskap, säkerhet och motståndskraft i Europa” (COM(2009)0149),

–  med beaktande av kommissionens strategi om öppna uppgifter, offentliggjord i december 2011, bestående av: Kommissionens meddelande ”Öppna uppgifter – En drivkraft för innovation, tillväxt och öppen styrning”, kommissionens förslag till direktiv om ändring av direktiv 2003/98/EG om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (COM(2011)0877) och kommissionens beslut 2011/833/EU av den 12 december 2011 om vidareutnyttjande av dokument från kommissionen ,

–  med beaktande av studien om den ekonomiska effekten av information från den offentliga sektorn som genomfördes av kommissionen 2011 (Vickery-studien),

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om en gemensam europeisk köplag (COM(2011)0635),

–  med beaktande av kommissionens meddelande om ett samstämmigt ramverk för stärkande av tilliten på den digitala inre marknaden för e-handel och onlinetjänster (COM(2011)0942),

–  med beaktande av kommissionens meddelande ”Grönbok – mot en gemensam Europeisk marknad för kort-, internet- och mobilbetalningar” (COM(2011)0941),

–  med beaktande av 2011 års lägesrapport om den digitala agendan för Europa, offentliggjord den 22 december 2011,

–  med beaktande av kommissionens meddelande ”Europeisk rapport om digital konkurrenskraft – De största landvinningarna för strategin i2010 under 2005–2009” (COM(2009)0390),

–  med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2011 om Europeiska bredbandssektorn – investeringar i digitalt baserad tillväxt(4),

–  med beaktande av studien om IKTs samhällsinverkan – Smart 2007/0068, offentliggjord den 30 april 2010,

–  med beaktande av rapporten om den ekonomiska effekten av information från den offentliga sektorn – Smart 2007/0020, offentliggjord i januari 2010,

–  med beaktande av rapporten framtagen för kommissionen ”Handlingsplan för e-förvaltning inom ramen för i2010 – Lägesrapport (Smart 2008/0042)”, offentliggjord i november 2009,

–  med beaktande av det svenska ordförandeskapets slutsatser av den 10 november 2009 från Visby-konferensen: Visby Agenda: creating impact for an eUnion 2015,

–  med beaktande av det svenska ordförandeskapets rapport ”A Green Knowledge Society – An ICT policy agenda to 2015 for Europe's future knowledge society”, offentliggjord i september 2009,

–  med beaktande av kommissionens rapport om det offentliga samrådet om molnbaserade datortjänster (Cloud Computing: Public Consultation Report), offentliggjord den 5 december 2011,

–  med beaktande av kommissionens meddelande ”Handlingsplan för bättre e-signaturer och e-legitimation för att förenkla tillhandahållandet av gränsöverskridande offentliga tjänster på den inre marknaden” (COM(2008)0798),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden(5),

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för kultur och utbildning och utskottet för rättsliga frågor (A7-0083/2012), och av följande skäl:

A.  Informations- och kommunikationstekniken (IKT) har en djupgående direkt och indirekt inverkan på EU-medborgarnas politiska, ekonomiska, sociala och kulturella liv samt på deras vardagsliv, och en konkurrenskraftig digital inre marknad som skulle vara fri från konkurrensförvridning och som skulle avlägsna alla hinder för gränslösa e-tjänster skulle vara till avsevärd nytta för dem.

B.  E-förvaltning sammanför samtliga tekniker och användningsområden med koppling till information på nätet, vägledning och administrativa förfaranden under ett paraply.

C.  IKT-sektorn står direkt för 5 procent av Europeiska unionens BNP, med ett marknadsvärde på 660 miljarder EUR per år, men bidrar med betydligt mer till den totala produktivitetsökningen (20 procent direkt från IKT-sektorn och 30 procent från IKT-investeringar).

D.  Reglerna för e-fakturering är inte enhetliga, och fördelarna med denna metod är till stor del outnyttjade.

E.  IKT kan utgöra ett väsentligt bidrag till EU 2020-strategin, särskilt vad gäller sysselsättning, hållbar ekonomisk tillväxt och produktivitetsökning, medborgarinflytande, forskning och utveckling, energi, innovation och miljö samt vad gäller att ta itu med de stora samhälleliga utmaningarna.

F.  Små och medelstora företag spelar en särskilt viktig roll på den digitala marknaden.

G.  Datormolnet är ett ekonomiskt och miljövänligt verktyg som förbättrar offentliga och privata företags it-prestanda och minskar kostnaderna för behandling och lagring av uppgifter. Detta medför naturligtvis fördelar, men innebär också bristande säkerhet i uppkopplingen mellan användaren och servern och att användaren tappar en viss kontroll.

H.  Den digitala agendans resultattavla för 2011 visar framsteg, men 26 procent av EU-medborgarna har aldrig använt internet och endast 48 procent av befolkningen som tillhör missgynnade grupper har använt det.

I.  Den digitala klyftan, både vad gäller tillgång till internet och digital kompetens, påverkar direkt införandet av e-förvaltning och hindrar medborgarnas deltagande i det offentliga livet och i demokratin.

J.  En konkurrenskraftig digital inre marknad måste säkerställa ett framgångsrikt genomförande av ultrasnabba bredbands- och telekommunikationsnätverk i alla EU-regioner samt avlägsna hinder mellan infrastrukturutvecklingens olika nivåer i och mellan EU:s medlemsstater, för att demografisk hållbarhet ska kunna säkerställas i glesbefolkade regioner.

1.  Europaparlamentet är medvetet om IKT sektorns viktiga bidrag till EU:s industripolitik, innovation, tillväxt, konkurrenskraft och handelsbalans.

2.  Europaparlamentet understryker att användarna är nyckeln för den digitala strategin och det finns ett överhängande behov i EU av att stärka användarnas medvetenhet, roll, delaktighet, perspektiv och förtroende i informationssamhället och av att utveckla IKT-relaterat humankapital.

3.  Europaparlamentet framhåller återigen att e-förvaltning ger större inflytande åt EU:s medborgare och bidrar till att reformera och modernisera offentlig förvaltning genom att göra den mer öppen och ansvarsskyldig och minska kostnaderna för offentliga tjänster.

4.  Europaparlamentet understryker att de hinder som förekommer för införandet av e-förvaltning inte nödvändigtvis bara är tekniska utan även organisatoriska, politiska, rättsliga och kulturella, och att framgångsrika lösningar och välfungerande praktik i allmänhet är mycket beroende av lokala förhållanden.

5.  Europaparlamentet understryker att inrättandet av ett europeiskt e-förvaltningsområde har potentialen att bli en väsentlig del av Horisont 2020-agendan, eftersom detta gynnar främjandet av ekonomisk och social tillväxt, stimulerar innovation och utveckling av humankapital, och medverkar till att möta de sociala och politiska utmaningar som EU står inför.

6.  Europaparlamentet understryker att den digitala klyftan måste beaktas och motverkas.

7.  Europaparlamentet konstaterar att datormolnet öppnar för tillgång till ett gemensamt nav med it-resurser som snabbt kan förmedlas med minimal driftsinsats och interaktion med tjänsteleverantören. Molnets effektivitet ligger i att det är flexibelt, ökar produktiviteten och skonar miljön, men framför allt måste det bli tekniskt tillförlitligt och robust.

Handlingsplanen för e-förvaltning

8.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2011-2015, den Europeiska interoperabilitetsstrategin (EIS) och den Europeiska interoperabilitetsramen (EIF) för EU:s offentliga tjänster (EPS). Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att skyndsamt anpassa sina nationella strategier till denna övergripande politik.

9.  Europaparlamentet står bakom den allmänna målsättningen för ökad användning av e-förvaltningstjänster 2015, dvs. 50 procent av medborgarna (upp från 41 procent) och 80 procent av företagen (upp från 75 procent), men uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att betrakta dessa mål som minimivärden.

10.  Europaparlamentet begär att särskilda program och e-förvaltningsplattformar tas fram i syfte att skydda och främja lokal, regional, etnisk och språklig mångfald.

11.  Europaparlamentet beklagar det faktum att endast 50 procent av e-förvaltningens användare hade fyllt i webbformulär, enligt den digitala agendans resultattavla för 2011.

12.  Europaparlamentet framhåller sambandet mellan BNP och tillgängligheten på e-förvaltningstjänster och efterlyser passande finansiering för utveckling av e-förvaltningen, både på nationell nivå och på EU-nivå.

13.  Europaparlamentet understryker att internet används i ökande omfattning på mobila enheter, både av privatpersoner och företag, och begär att det vidtas åtgärder för att säkerställa att e-förvaltningens tjänster blir tillgängliga och anpassas till flera olika leveranskanaler, däribland teletjänstcentraler och mobilt internet (m-förvaltning).

14.  Europaparlamentet framhåller att en framgångsrik e-förvaltning kräver en omfattande integrering och optimering av förvaltningsprocesserna, där hänsyn tas till rätten till kommunalt självstyre på och tvärsöver alla förvaltningsnivåer.

15.  Europaparlamentet framhäver att e-förvaltning är särskilt fördelaktigt för EU-medborgare och företagare, särskilt små och medelstora företag som ofta möter oövervinneliga hinder när de verkar över gränserna inom EU, eftersom den minskar administrativa kostnader och bördor samt leder till ökad produktivitet, effektivitet, konkurrenskraft, insyn, öppenhet, effektivisering av politiken, tillgänglighet och rationalisering av förfaranden, och eftersom den bör göra det lättare att skapa synergier och att dela resurser och kapaciteter mellan företag och bidra till en mer samarbetsvillig och konkurrenskraftig affärsmiljö för små och medelstora företag.

16.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att offentliggöra offentligt finansierade uppgifter i maskinläsbar form (och i realtid) enligt öppna licenser för att möjliggöra att information från den offentliga sektorn kan återanvändas innovativt både av den akademiska världen, inklusive av studenter och allmänhet, och för forskning och företagsutveckling, för att på så sätt öka öppenheten.

17.  Europaparlamentet påpekar att det ännu inte finns någon entydig definition av begreppet ”offentliga förvaltningsuppgifter” och att man omedelbart, i syfte att fastställa den exakta betydelsen, måste nå ett samförstånd genom en offentlig diskussion.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra allt den kan för att se till att utbildningsinstitutioner och kulturinrättningar inte heller i fortsättningen omfattas av tillämpningsområdet för direktiv 2003/98/EG.

19.  Europaparlamentet noterar att de största barriärerna för gränsöverskridande åtkomst till offentliga myndigheters e-tjänster är knutna till användning av e-identifiering och e-signaturer och att det saknas interoperabilitet på EU-nivå.

20.  Europaparlamentet anser att det måste till en tydlig och samstämmig EU-lagstiftning för ömsesidigt erkännande av e-autentisering, e-identifiering och e-signaturer för att säkerställa effektiva EU-omfattande och gränsöverskridande e-förvaltningstjänster som tillhandahåller ömsesidig och/eller automatisk interaktion mellan förvaltningar och medborgare och/eller företag.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att kontinuerligt informera medborgarna om de EU-portaler som finns, t.ex. Solvit och Ditt Europa eftersom den nuvarande bristen på information ytterligare fördröjer utvecklingen av företagsmiljön och konsumentskyddsbestämmelserna, särskilt i gränsöverskridande områden.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att kartlägga alla de problemlösningsverktyg och informationsportaler som redan tillhandahålls av institutionen själv och medlemsstaterna samt att koppla ihop eller slå samman dem där så är möjligt. Parlamentet föreslår att nya online portaler ska utvecklas endast om de inte kan integreras med nuvarande lösningar.

23.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av handlingsplanen för e-signaturer och e-identifiering liksom pilotprojektet Stork och de bidrag till samverkan mellan gränsöverskridande offentliga tjänster som dessa ger. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att granska e-signatursdirektivet och uppmanar till ett beslut som säkerställer ömsesidigt erkännande av e-identifiering och e-autentisering.

24.  Europaparlamentet betonar att personuppgifter som behandlas genom offentliga förfaranden inom utbildningsinstitutioner och kulturinrättningar måste omfattas av individuell åtkomsträtt så att man förhindrar att obehöriga får tillgång till dessa uppgifter.

25.  Europaparlamentet anser att kompatibiliteten gällande e-signaturer har, sett ur ett e-förvaltningsperspektiv, rättsliga aspekter (e-signaturer i den offentliga sektorn – artikel 3.7 i direktivet om e-signaturer; sambandet mellan signatur och autentisering; dilemmat med övervakning och ackreditering; det nationella perspektivet; säkerhetsnivåer; signaturbehörigheter) såväl som tekniska aspekter (identifierare i nyckelcertifikat; signaturens typ; signaturens format; signaturvalidering). Parlamentet anser att den viktigaste rekommendationen för utvecklingen av signaturvalideringsprogram för en fullt kompatibel europeisk tjänst för e-signaturer bör vara att inrätta en samarbetsorganisation för valideringsmyndigheter (FVA) som kan samordna de nationella valideringsmyndigheterna (NVA)(6).

26.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionen har uppdragit åt Europeiska standardiseringskommittén (CEN), Europeiska kommittén för elektroteknisk standardisering (Cenelec) och Europeiska institutet för telekommunikationsstandarder (ETSI) att uppdatera och rationalisera ramverket för standardisering av den europeiska e-signaturen. Parlamentet uppmanar kommissionen att presentera en årlig lägesrapport för parlamentet, grundad på rapporterna som skickas två gånger om året av europeiska standardiseringsorgan.

27.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla en öppen programvara för utbildningar vid europeiska läroanstalter, att utbyta bästa metoder och att utveckla webbaserade plattformar för samarbete om utbildningsmaterial och -resurser, gratis för studenter med hänsyn till gällande bestämmelser för uppgiftsskydd och upphovsrätt.

28.  Europaparlamentet understryker att e-förvaltningsprogramvara bör granskas och, om nödvändigt, uppdateras så att de blir tillgängliga för användare som bor utomlands. Parlamentet understryker att interoperabilitet behövs på lokal, regional och nationell nivå samt på EU-nivå.

29.  Europaparlamentet anser att interoperabilitet mellan e-förvaltningsprogramvara kräver interoperabilitet mellan nationella infrastrukturer för kryptering med öppen nyckel (PKI) genom en europeisk valideringstjänst (europeisk bro).

30.  Europaparlamentet välkomnar det offentliga samråd som inleddes om förslag till riktlinjer om kopplingarna mellan IKT-standardisering och offentlig upphandling, och uppmanar till ett förslag i ärendet.

31.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla nationella strategier för e-förvaltning, i linje med målen som fastställs i handlingsplanen för e-förvaltning och i den digitala agendan, som ett hjälpmedel på vägen mot att utveckla den europeiska digitala inre marknaden och det europeiska e-förvaltningsområdet.

32.  Europaparlamentet påminner om att alla säkerhetstekniska krav måste uppfyllas vid utvecklingen av handlingsplanen för e-förvaltning, infrastrukturen och tjänsterna, samt att bästa möjliga skydd av personlig integritet, personuppgifter och ekonomiska uppgifter måste garanteras på alla nivåer, detta för att förhindra varje form av olaglig övervakning.

33.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att använda IKT-verktyg för att öka öppenheten, ansvarsutkrävandet och medborgardeltagandet, öka effektiviteten och konkurrenskraften, minska den administrativa bördan, tidsåtgången och kostnaderna, förbättra administrativa förfaranden, minska utsläpp av koldioxid, spara offentliga resurser och bidra till en demokrati med ett större deltagande samtidigt som tillit och förtroende stärks.

34.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ålägga offentliga enheter att tillgängliggöra uppgifter genom lagring och kataloger av offentliga uppgifter och se till att regler för offentliggörande och återanvändning fastställs med hänsyn till upphovsrätten och lagstiftningen om skydd av databaser.

35.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa gemensamma kontaktpunkter och använda sig av mellanhänder för att tillhandahålla ett sömlöst, integrerat och lättillgängligt system av kontaktpunkter för användare, både med avseende på inhemska och gränsöverskridande e-förvaltningstjänster.

36.  Europaparlamentet understryker att e-förvaltning kan höja kvaliteten på demokratin och spela en viktig roll när det gäller att öka det aktiva deltagandet från såväl medborgarnas – särskilt de yngre generationernas – som näringslivets sida i det offentliga och politiska livet och i de demokratiska processerna. Parlamentet påpekar i det här sammanhanget att pilotsamråd eller folkomröstningar, särskilt på lokal nivå, ska uppmuntras.

37.  Europaparlamentet välkomnar lanseringen av programvaran för insamling via internet (OCS), utvecklat på kommissionens initiativ inom ramen för ISA-programmet och avsett för undertecknare att från den 1 april 2012 lämna in sina stödförklaringar för ett medborgarinitiativ på nätet, men också att användas av organisatörerna till en framställning för att hantera insamling, lagring och inlämnande av undertecknare. Av denna anledning vill parlamentet att e-förvaltningsstrategierna genomförs så snart som möjligt.

38.  Europaparlamentet understryker att gränsöverskridande interoperabla e-förvaltningstjänster bör dra nytta av innovativ arkitektur och teknik (molnbaserade offentliga datortjänster och tjänsteorienterad arkitektur) och uppmanar till uppgradering av IPv6-relevant infrastruktur för e-förvaltning och onlinetjänster som är av intresse för allmänheten.

39.  Europaparlamentet inser den stora potential som datormolnet innebär för såväl näringsliv som medborgare. Dock understryker parlamentet att i takt med att molntjänsterna används alltmer krävs det övervakning av utlokaliseringen av it-resurser och förstärkt kontroll av åtkomsten till servrar och data, bland annat i syfte att förhindra otillåtet utnyttjande för kommersiella ändamål av tredje part, samt att dessa frågor följaktligen hanteras inom ramen för reformen av EU:s regler om uppgiftsskydd som föreslås av kommissionen (COM(2012)0011, COM(2012)0010).

40.  Europaparlamentet understryker att ett säkert gränsöverskridande e-förvaltningssystem är en integrerad del av programmet för skydd av europeisk kritisk infrastruktur. Parlamentet uppmanar till att lämpliga åtgärder vidtas för att säkerställa skydd av personuppgifter och privatliv och minimera sårbarheten för it-attacker. Parlamentet erkänner den viktiga roll som innehas av Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet när det gäller att bistå EU och medlemsstaterna i deras strävan att tillhandahålla säkra och solida e-förvaltningstjänster. Parlamentet uppmanar till införandet av verkligt demokratiska former för kontroll av dataanvändningen och av de metoder som används.

41.  Europaparlamentet välkomnar bidrag från IDA-, IDABC- och ISA-programmen och de storskaliga pilotprojekten inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (CIP), liksom forumet för yrkesverksamma inom e-förvaltning (ePractice) vad gäller utformning och genomförande av gränsöverskridande interoperabla lösningar. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att garantera att dessa åtgärder är långsiktigt hållbara.

42.  Europaparlamentet välkomnar och stöder förslaget ”Fonden för ett sammanlänkat Europa” (FSE) som fördelar nästan 9,2 miljarder EUR för att stödja investeringar i snabba och ultrasnabba bredbandsnätverk och alleuropeiska digitala tjänster. FSE ska tillhandahålla bidrag för att bygga den infrastruktur som behövs för att introducera tjänster rörande elektroniska id-kort, e legitimation, e-förvaltning, e-upphandling, e-hälsa, e-juridik samt tullrelaterade tjänster, och ska garantera interoperabiliteten och bära kostnaderna av såväl förvaltningen av infrastrukturen på EU-nivå som sammankopplingen av medlemsstaternas infrastrukturer.

43.  Europaparlamentet anser att Europa 2020-initiativet om projektobligationer kommer att mobilisera den privata finansieringen av riktade investeringar i EU:s framtida nyckelinfrastrukturer, såsom vägnät, järnvägsnät, energinät och energiledningar samt bredbandsnät.

44.  Europaparlamentet upprepar återigen vikten av framtida höghastighetstjänster som ska medverka till uppnåendet av EU:s energieffektivitets- och säkerhetsmål och tillhandahålla andra kommunikationsmöjligheter (t.ex. effektiva och intelligenta transportsystem samt helautomatiserade kommunikationssystem).

45.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av strategin om öppna uppgifter och uppmanar medlemsstaterna att stödja vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn på innovativa sätt (icke persondata). Parlamentet uppmanar lokala och regionala myndigheter till mer delaktighet vad gäller åtkomst till information från den offentliga sektorn för att förbättra tillhandahållande av information till allmänheten, företag och institutioner samt för att underlätta skapandet av nya jobb och för att främja utvecklingen på lokal och regional nivå.

46.  Europaparlamentet understryker vikten av (kvalitativa och kvantitativa) mätningsmetoder som fokuserar på e-förvaltningens och demokratins effektivitet, genom användning av Smart-målen(7), som borde vara i aktivt bruk bland förvaltningar.

47.  Europaparlamentet beklagar att medlemsstaterna ännu inte har kommit överens om förteckningen över viktiga gränsöverskridande offentliga tjänster som ska göras tillgänglig på internet 2015. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka sitt arbete med att uppnå detta mål.

48.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utveckla och inrätta särskilda IKT verktyg för att underlätta e-deltagande – t.ex. gemensamma system för e-framställningar – med målet att ge EU:s medborgare och representativa sammanslutningar praktiska möjligheter att utöva sina rättigheter i enlighet med bestämmelserna om medborgarinitiativet som fastställs i artikel 11 i EU-fördraget.

49.  Europaparlamentet påminner om det viktiga åtagandet att minska bristerna i den digitala kompetensen med hälften senast 2015 och välkomnar i detta sammanhang förslaget att förbättra digital kompetens och e-integration, särskilt förslaget om att göra digital kompetens och tillhörande delar till en prioritet i förordningen om Europeiska socialfonden (2014–2020). Parlamentet upprepar återigen behovet av en ”inget utanförskap”-metod som verkar för att möjliggöra största möjliga delaktighet, och betonar behovet av att e-förvaltningens utformning måste ställa användaren och medborgaren i centrum.

50.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att starta digitala utbildningsprogram för att främja utnyttjandet av e-förvaltningstjänster, stärka den digitala kompetensen och övervinna e-barriärer som påverkar små och medelstora företag och missgynnade befolkningsgrupper, såsom äldre, funktionshindrade, minoriteter, invandrare, arbetslösa och människor som bor i avlägsna områden i unionen. E-lärande bör såtillvida införlivas i den nationella utbildningspolitiken, även när det gäller fastställandet av program, bedömningen av utbildningsresultat och lärares och utbildares yrkesmässiga utveckling.

51.  Europaparlamentet beklagar förseningen av lagstiftningsförslaget som syftar till att säkerställa att den offentliga sektorns webbplatser är fullständigt tillgängliga 2015. Parlamentet välkomnar färdplanen för digital integration och uppmanar till genomförande av initiativet för webbtillgänglighet (WAI), inkluderat riktlinjer för utformning av innehåll på webben (WCAG) för e-förvaltningsportaler, såväl som till att specialtillverkade terminaler som är skräddarsydda för funktionshindrade ska göras tillgängliga till ett rimligt pris.

52.  Europaparlamentet rekommenderar att man, för att säkerställa kvaliteten vid tillhandahållandet av dessa tjänster, ser till att de överensstämmer med internationella standarder, normer och riktlinjer för god praxis, såsom ISO 27001 när det gäller informationssäkerhet, eller ISO 20000 vad beträffar kvaliteten på processerna för hantering av it-tjänster.

E-upphandling

53.  Europaparlamentet betonar att e-upphandling möjliggör offentlig upphandling i EU och maximalt urval för de offentliga myndigheterna, vilket leder till effektiv användning av ekonomiska resurser, öppenhet, ansvarsskyldighet, medborgarförtroende och till en förstärkning av den inre marknaden och konkurrensen.

54.  Europaparlamentet understryker att den offentliga sektorns utgifter i EU-27 motsvarar 16 procent av BNP och uppmanar till användning av e-upphandling för all offentlig upphandling senast 2015. Parlamentet uppmanar till användning av e-upphandling även vid koncessioner.

55.  Europaparlamentet beklagar det faktum att endast 13 procent av företagen i EU använde internet för inlämning av anbud till offentliga myndigheter genom ett offentligt elektroniskt anbudssystem. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stimulera små och medelstora företags deltagande i e-upphandling.

56.  Europaparlamentet understryker att e-upphandling består av två faser: före kontraktstilldelning(8) och efter kontraktstilldelning(9). Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullständigt genomföra och integrera båda faserna på sina e-upphandlingsportaler senast 2015.

57.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja en ökning av kvalitetsnivån i de offentliga förvaltningarnas IKT-projekt för att säkerställa att förvaltningens strategiska innovationsmål uppnås och för att höja de allmänna standarderna vad beträffar kvalitet, tid och kostnader för upphandlingar.

58.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja modellen för förkommersiell upphandling vid de statliga och kommunala offentliga förvaltningarna, vilket gör det möjligt för de offentliga uppdragsgivarna att dela risker och fördelar med leverantörerna vid planering, framtagande av prototyper och testning av nya produkter och tjänster. Dessutom kan man slå samman flera uppdragsgivares resurser, skapa optimala förhållanden för ett omfattande saluförande och spridning av forsknings- och utvecklingsverksamhetens resultat, samt bidra till att dessa projekt håller sig inom sin anslagna driftsbudget.

59.  Europaparlamentet understryker den framgångsrika verksamheten i de storskaliga pilotprojekten inom e-upphandling Peppol och e-Certis.

60.  Europaparlamentet understryker att nationella e-upphandlingssystem behöver bli mer avancerade för att tillhandahålla gränsöverskridande tjänster och fullständigt genomföra tjänstedirektivet.

61.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överlämna vitboken om sammanlänkande e-upphandlingskapacitet i EU – ”En strategi för e-upphandling”.

62.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vid införandet av e-upphandlingssystem i medlemsstaterna upprätta en mekanism för övervakning av de framsteg, hinder och korrigeringsåtgärder som genomförandet av e-upphandling för med sig.

63.  Europaparlamentet anser att kommissionen bör föregå med gott exempel och införa e-upphandlingssystem i samtliga av sina organ.

E-fakturering

64.  Europaparlamentet välkomnar initiativet om e-fakturering som syftar till att göra e-fakturering till den dominerande faktureringsmetoden i EU senast 2020, och kommissionens beslut om att inrätta ett europeiskt flerpartsforum om e-fakturering (EMSFEI).

65.  Europaparlamentet understryker de väsentliga fördelarna med e-fakturering, såsom ett verktyg för att göra hanteringen av alla förbindelser mellan kund och leverantör mer effektiva och mindre betungande, både i den offentliga och privata sektorn, genom kortare betalningsperioder, färre fel, bättre uppbörd av mervärdesskatt, färre utskrifter, lägre portokostnader och processintegration på företagen. Parlamentet påpekar dessutom att ett sådant verktyg bidrar till större överskådlighet av informationsflöden och -utbyten vid utfärdande av fakturan.

66.  Europaparlamentet är medvetet om marknadsfragmentering på grund av nationella regler om e-fakturering. Parlamentet beklagar att endast 22 procent av små och medelstora företag tar emot och skickar e-fakturor.

67.  Europaparlamentet välkomnar de nya mervärdesskattebestämmelserna(10) om e-fakturering, vilka gör att pappersfakturor och e-fakturor behandlas likvärdigt.

68.  Europaparlamentet understryker vikten av gemensamma kontaktpunkter för moms för att underlätta gränsöverskridande e-handel för små och medelstora företag och främja e-fakturering.

69.  Europaparlamentet understryker vikten av ett klart rättsläge, en tydlig teknisk miljö och öppna och interoperabla lösningar för e-fakturering grundat på gemensamma rättsliga krav, företagsprocesser och tekniska standarder i syfte att främja en utbredd användning.

70.  Europaparlamentet ser gärna att industrin och de europeiska standardiseringsorganisationerna fortsätter insatserna för att uppnå större samstämmighet i arbetet för en gemensam datamodell för e-fakturering.

71.  Europaparlamentet uppskattar de initiativ som Danmark, Finland, Italien, Spanien och Sverige har tagit för att göra e-fakturering obligatorisk för offentliga myndigheter och uppmanar till att e-fakturering ska vara obligatorisk vid all offentlig upphandling senast 2016.

72.  Europaparlamentet konstaterar att problemen med gränsöverskridande interoperabilitet för e-signatur gör att lösningar för gränsöverskridande e-fakturering fördröjs.

73.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att använda EMSFEI för att granska de rättsliga aspekterna och koordinera nationella initiativ. Parlamentet uppmanar kommissionen att rapportera årligen och att bjuda in ledamöter av Europaparlamentet att delta i EMSFEI:s möten.

74.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inrätta nationella forum om e-fakturering med en balanserad representation av intressenter.

75.  Europaparlamentet anser att konsumenter som har begränsad eller helt saknar tillgång till internet inte ska glömmas bort och att konsumenter alltid ska ha möjlighet att få pappersfakturor.

Allmänna anmärkningar

76.  Europaparlamentet erkänner mervärdet av de 132 projekten i stödprogrammet för informations- och kommunikationsteknik inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation, och understryker vikten av forskning, utveckling och innovation för att utveckla och förbättra gränsöverskridande tjänster. Parlamentet uppmanar till stöd för ”lätt och snabb” tillgång till EU:s FoU-fonder för informations- och kommunikationsteknik samt ökade ekonomiska anslag till gränsöverskridande e-förvaltningstjänster och infrastruktur för 2014–2020.

77.  Europaparlamentet erkänner den insats som görs och den övergripande roll som spelas av ISA när det gäller att definiera, främja och stödja införandet av interoperabilitetslösningar och -ramverk för EU:s offentliga förvaltningar, när det gäller att uppnå synergieffekter och främja återanvändning av infrastruktur, digitala tjänster och programvarulösningar, och när det gäller att omvandla föreskrifter för interoperabilitet i den offentliga förvaltningen till standarder för digitala tjänster, och kräver att de ekonomiska anslagen till lösningar för att uppnå interoperabilitet mellan offentliga förvaltningar i EU (ISA) ska ökas.

78.  Europaparlamentet understryker att EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2011–2015 utgör ett unikt tillfälle att modernisera och minska kostnaderna för EU:s offentliga förvaltning och för de nationella offentliga förvaltningarna, vilket gör det möjligt för dessa att utnyttja potentialen i ytterligare integration inom EU och att främja tillväxt, innovation, rörlighet för medborgare och affärsmöjligheter för företag, särskilt små och medelstora företag, såväl som allmänhetens delaktighet i utformningen av politiken. Parlamentet betonar vikten av offentlig-privata partnerskap och den roll som spelas av den privata sektorn när det gäller tillhandahållandet av innovativa lösningar, program och tjänster för utvecklingen av interoperativ infrastruktur för e-förvaltning i EU och när det gäller mobiliseringen av tillgängliga resurser.

79.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att årligen se över den digitala agendans mål, särskilt de som gäller handlingsplanen för e-förvaltning, samt att rapportera till parlamentet varje år.

80.  Europaparlamentet välkomnar den höga prioritet som de svenska, spanska, polska och danska rådsordförandeskapen har gett åt frågor rörande e-förvaltning och den digitala marknaden och understryker den positiva inverkan som e-förvaltningskonferenserna i Malmö, Poznań och Madrid har haft. Parlamentet anser att 2012–2013 är en kritisk period för den gränsöverskridande interoperabiliteten för e-förvaltningstjänsterna, och parlamentet ser därför med intresse fram emot överläggningarna och slutsatserna vid e-förvaltningskonferensen i Köpenhamn, som ska hållas i mars 2012.

o
o   o

81.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT C 81E, 15.3.2011, s. 45.
(2) EUT C 50E, 21.2.2012, s. 1.
(3) EUT L 260, 3.10.2009, s. 20.
(4) Antagna texter, P7_TA(2011)0322.
(5) EUT L 376, 27.12.2006, s. 36.
(6) IDABC, Preliminary Study on Mutual Recognition of eSignatures for eGovernment applications, 2007.
(7) SMART: Specific, Measurable, Achievable, Realistic and Timed.
(8) E-offentliggörande, e-anbudsförfarande, e-inlämning, godkännande av e-signatur.
(9) E-order, e-fakturering, e-betalning, användning av e-signatur.
(10) Direktiv 2010/45/EU.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy