Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2014/2004(BUD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0159/2014

Ingivna texter :

A7-0159/2014

Debatter :

PV 13/03/2014 - 10
CRE 13/03/2014 - 10

Omröstningar :

PV 13/03/2014 - 14.11
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2014)0247

Antagna texter
PDF 512kWORD 47k
Torsdagen den 13 mars 2014 - Strasbourg
De allmänna riktlinjerna för budgeten för 2015 – Avsnitt III
P7_TA(2014)0247A7-0159/2014

Europaparlamentets resolution av den 13 mars 2014 om de allmänna riktlinjerna för utarbetandet av 2015 års budget – Avsnitt III – Kommissionen 2014/2004(BUD)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 312 och 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(1),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(2),

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014(3) och de fyra därtill kopplade gemensamma uttalanden som parlamentet, rådet och kommissionen enats om samt det gemensamma uttalandet från parlamentet och kommissionen om betalningsbemyndiganden,

–  med beaktande av avdelning II kapitel 7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A7-0159/2014).

EU-budgeten – att ge medborgarna verktyg för att ta sig ur krisen

1.  Europaparlamentet anser att den europeiska ekonomin visar vissa tecken på återhämtning, trots att den till viss grad fortfarande seglar i motvind, och anser, samtidigt som parlamentet inser att det gjorts ihållande ekonomiska och budgetmässiga åtstramningar på nationell nivå och att medlemsstaterna anstränger sig för att uppnå finanspolitisk konsolidering, att EU‑budgeten måste främja denna tendens genom att öka strategiska investeringar med ett europeiskt mervärde för att bidra till att få den europeiska ekonomin på spåret igen, vilket skulle leda till tillväxt och sysselsättning samtidigt som man försöker främja konkurrenskraft och öka den ekonomiska och sociala sammanhållningen i hela EU.

2.  Europaparlamentet betonar i synnerhet vikten av de europeiska struktur- och investeringsfonderna, som utgör en av de största utgiftsposterna i EU-budgeten. Parlamentet betonar att EU:s sammanhållningspolitik i hög grad har bidragit till offentliga investeringar på centrala ekonomiska områden och lett till konkreta resultat på fältet som kan hjälpa medlemsstater och regioner att komma ur den nuvarande krisen och nå Europa 2020-målen. Parlamentet betonar att medborgarna måste få verktyg för att ta sig ur krisen. Parlamentet betonar i detta sammanhang det särskilda behovet av att investera i områden såsom utbildning och rörlighet, forskning och innovation, små och medelstora företag och företagande i syfte att främja EU:s konkurrenskraft och bidra till skapandet av arbetstillfällen, särskilt arbetstillfällen för unga och för personer över 50 år.

3.  Europaparlamentet anser att det också är viktigt att investera på andra områden, såsom förnybar energi, den digitala agendan, infrastruktur, informations- och kommunikationsteknik och gränsöverskridande förbindelsemöjligheter samt utökad och bättre användning av innovativa finansiella instrument, särskilt när det gäller långsiktiga investeringar. Parlamentet betonar behovet av att stärka EU:s industri som en central drivkraft för skapande av arbetstillfällen och tillväxt. Parlamentet hävdar att för att skapa en stark, konkurrenskraftig och oberoende europeisk industri måste man huvudsakligen fokusera på investeringar i innovation.

4.  Parlamentet betonar vikten av att garantera att tillräckliga resurser görs tillgängliga för EU:s yttre åtgärder. Parlamentet påminner om EU:s och medlemsstaternas internationella åtagande att öka det offentliga utvecklingsbiståndet (ODA) till 0,7 procent av BNI och nå millennieutvecklingsmålen senast 2015.

5.  Europaparlamentet betonar vikten av att säkerställa bästa möjliga samordning mellan EU:s olika fonder å ena sidan och mellan EU-fonder och nationella utgifter å andra sidan, för att utnyttja de offentliga medlen på bästa sätt.

6.  Europaparlamentet påminner om överenskommelsen nyligen om den fleråriga budgetramen för 2014–2020, som fastställer de huvudsakliga parametrarna för de årliga budgetarna fram till 2020. Parlamentet betonar det faktum att varje årlig budget måste stämma överens med förordningen om den fleråriga budgetramen och det interinstitutionella avtalet och bör inte ses som en ursäkt för att omförhandla den fleråriga budgetramen. Parlamentet förväntar sig inte att rådet kommer att försöka införa begränsande tolkningar av särskilda bestämmelser, i synnerhet inte när det gäller de särskilda instrumentens slag och syfte. Parlamentet upprepar sin avsikt att fullt ut använda alla instrument som står till budgetmyndighetens förfogande inom ramen för det årliga budgetförfarandet för att förse EU-budgeten med den flexibilitet som krävs.

7.  Europaparlamentet betonar att 2015, som den nya fleråriga budgetramens andra år, kommer att vara ett viktigt år för att med framgång genomföra de nya fleråriga programmen för 2014–2020. Parlamentet betonar att alla program måste fungera för fullt så snart som möjligt för att genomförandet av viktig EU-politik inte ska hämmas. Parlamentet noterar att budgeten för 2015 i reala termer kommer att vara lägre än budgeten för 2013. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen och medlemsstaterna att göra sitt yttersta för att säkerställa ett snabbt antagande av alla partnerskapsavtal och operativa program 2014, för att inte förlora ytterligare tid för genomförandet av de nya investeringsprogrammen. Parlamentet betonar att det är viktigt att kommissionen fullt ut stöder de nationella förvaltningarna under alla faser i processen.

8.  Europaparlamentet påminner om överenskommelsen, som genomförs för första gången i budgeten för 2014, inom ramen för den fleråriga budgetramen att tidigarelägga anslag för specifika politiska mål som avser anställning av unga, forskning, Erasmus+ (särskilt för praktik) och små och medelstora företag. Parlamentet betonar att man som en del av överenskommelsen om den fleråriga budgetramen måste gå tillväga på liknande sätt för budgeten för 2015 genom att tidigarelägga anslag för sysselsättningsinitiativet för unga (871,4 miljoner EUR i 2011 års priser) samt för Erasmus+ och Cosme (20 miljoner EUR vardera i 2011 års priser). Parlamentet är särskilt oroat över finansieringen av sysselsättningsinitiativet för unga efter 2015 och begär att alla finansieringsmöjligheter, inbegripet den samlade marginalen inom den fleråriga budgetramen för åtaganden, beaktas i detta avseende.

9.  Europaparlamentet uttrycker dock oro över de negativa effekter som en ytterligare senareläggning av energiprogrammet för Fonden för ett sammanlänkat Europa under 2015 kan innebära och uppmanar kommissionen att ge tillräcklig information om hur ett sådant beslut skulle påverka det framgångsrika införandet av detta nya program.

10.  Europaparlamentet betonar mervärdet av att få fram investeringar i dessa program för att hjälpa EU-medborgarna att ta sig ur krisen. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att identifiera andra eventuella program som skulle kunna ha nytta av ett tidigareläggande av anslag, som kan bidra till detta mål och som till fullo skulle kunna utnyttja detta tidigareläggande.

11.  Europaparlamentet betonar att de senaste slutsatserna från Europeiska rådets möte (19 och 20 december 2013) om den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken och migrationsströmmar på nytt kommer att få effekter för EU-budgeten. Parlamentet upprepar sin ståndpunkt att alla ytterligare projekt som beslutas av Europeiska rådet måste finansieras med extra resurser och inte genom nedskärningar i befintliga program och instrument eller genom att man ger institutioner eller andra EU-organ som redan är på gränsen till sin kapacitet ytterligare uppgifter.

12.  Europaparlamentet betonar att de decentraliserade organen är av största vikt för genomförandet av EU:s politik och program. De gör det möjligt att skapa stordriftsfördelar genom att solidariskt ansvar tas för de utgifter som i annat fall skulle bäras av respektive medlemsstat samtidigt som resultatet blir detsamma. Parlamentet understryker att alla organ bör bedömas från fall till fall i fråga om deras budgetresurser och personalresurser och att de i budgeten för 2015 och under följande år bör få tillräckligt med finansiella medel och personal för att de på rätt sätt ska kunna fullgöra de uppgifter som de tilldelats av den lagstiftande myndigheten. Parlamentet betonar därför att kommissionens meddelande Programmering av mänskliga och ekonomiska resurser för de decentraliserade byråerna 2014–2020 (COM(2013)0519) inte får utgöra grunden för budgetförslaget när det gäller byråer. Parlamentet betonar dessutom den viktiga roll som innehas av den nya interinstitutionella arbetsgruppen om decentraliserade byråer, som bör göra en närmare och mer permanent granskning av byråernas utveckling för att säkerställa en enhetlig strategi. Parlamentet förväntar sig att denna arbetsgrupp levererar de första resultaten i god tid inför parlamentets behandling av budgeten.

13.  Europaparlamentet påminner om det gemensamma uttalandet om EU:s särskilda representanter, där parlamentet och rådet enades om att undersöka överföringen av anslag till EU:s särskilda representanter från kommissionens budget (avsnitt III) till Europeiska utrikestjänstens budget (avsnitt X) inom ramen för budgetförfarandet 2015.

Betalningsbemyndiganden – EU måste fullgöra sina rättsliga och politiska åtaganden

14.  Europaparlamentet påminner om att den övergripande nivån på de betalningsåtaganden som man kommit överens om för budgeten för 2014 förblir lägre än den nivå som kommissionen ansåg nödvändig i sitt ursprungliga förslag till budget. Parlamentet konstaterar att i enlighet med förordningen om den nya fleråriga budgetramen bör kommissionen justera betalningstaket för åren 2015 och framåt med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan utförda betalningar år 2014 och budgetramens betalningstak för 2014. Parlamentet är mycket oroat över att den hittills oöverträffade nivån på utestående räkningar i slutet av 2013, som uppgår till 23,4 miljarder EUR enbart under rubrik 1b, inte kan täckas inom ramen för 2014 års tak. Parlamentet begär att lämpliga flexibilitetsmekanismer utnyttjas för betalningarna under 2014 och betonar att inte ens detta förväntas räcka för att förhindra ett stort genomförandeunderskott i slutet av 2014. Parlamentet understryker att den återkommande bristen på betalningsbemyndiganden har varit den främsta orsaken till den ovanligt höga nivån för de utestående åtagandena, särskilt under de senaste åren.

15.  Europaparlamentet påminner om att enligt fördraget(4) ska Europaparlamentet, rådet och kommissionen ”se till att det finns finansiella medel tillgängliga för att unionen ska kunna fullgöra sina rättsliga förpliktelser gentemot tredje man”. Parlamentet förväntar sig att kommissionen i budgetförslaget föreslår en lämplig nivå av betalningsbemyndiganden, baserad på verkliga prognoser och som inte styrs av politiska hänsyn.

16.  Europaparlamentet insisterar på att alla tillgängliga medel inom ramen för förordningen om den fleråriga budgetramen ska utnyttjas, inbegripet marginalen för oförutsedda utgifter och, om det fortfarande behövs och endast som sista utväg, översyn av betalningstaket, för att fullgöra unionens rättsliga skyldigheter och för att inte äventyra eller försena betalningarna till alla aktörer, såsom forskare, universitet, organisationer för humanitärt bistånd, lokala myndigheter och små och medelstora företag och samtidigt minska mängden utestående betalningar i slutet av året.

17.  Europaparlamentet kräver att utnyttjandet av alla särskilda instrument för betalningar (flexibilitetsmekanismen, marginalen för oförutsedda utgifter, EU:s solidaritetsfond, Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter och reserven för katastrofbistånd) ska föras in i budgeten utöver taket för betalningar i den fleråriga budgetramen.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, med tanke på den oroväckande situationen när det gäller betalningsbemyndiganden inom humanitärt bistånd i början av 2014, särskilt eftersläpningarna i betalningsbemyndigandena på 160 miljoner EUR för humanitärt bistånd vilka överfördes från 2013 till 2014, att vidta alla nödvändiga åtgärder och reagera så snabbt som möjligt för att se till att EU:s humanitära bistånd ges på lämpligt sätt under 2014. Parlamentet betonar att nivån på betalningsåtagandena för humanitärt bistånd bör hålla jämna steg med den förväntade ökningen av åtagandebemyndigandena, vilket bör beaktas i budgetförslaget för 2015.

19.  Europaparlamentet påminner om det gemensamma uttalandet om betalningsbemyndiganden och om parlamentets och kommissionens bilaterala uttalande inom ramen för överenskommelsen om budgeten för 2014. Parlamentet uppmanar kommissionen att fullt ut informera budgetmyndigheten om utvecklingen när det gäller betalningar och utestående åtaganden under hela detta år, och insisterar på att regelbundna interinstitutionella sammanträden bör hållas för att övervaka situationen vad avser betalningar.

o
o   o

20.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och revisionsrätten.

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
(2) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.
(3) EUT L 51, 20.2.2014.
(4) Artikel 323 i EUF-fördraget.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy