Minnesdag och kränkning av de grundläggande friheterna

21.2.2008

SKRIFTLIG FRÅGA E-1077/08
från Roberta Angelilli (UEN)
till rådet

Genom lag nr 92 av den 30 mars 2004 utsåg Republiken Italien den 10 februari som minnesdag för att vårda och bevara minnet av den tragedi som drabbat italienare och alla offer för grottmassakerna, massutvandringen av invånare från Istrien, Fiume och Dalmatien efter andra världskriget, och av de händelser som fastställt gränsen i öster i allmänhet.

Det besök som arrangerats av Istriernas förbund med avresa från Trieste och anhalter i Roditi och Capodistria var ett av de många initiativ som togs för att fira den 10 februari 2008. Detta besök avbröts dock vid ett flertal tillfällen av den slovenska polisen.

En grupp som avreste i tre bussar från Trieste hejdades när de kommit fram till bergspasset Pesek mellan Italien och Slovenien av tre slovenska polispatruller och anmodades att omedelbart återvända till Trieste med motiveringen att de slovenska myndigheterna betraktade pilgrimsresan som en icke tillåten demonstration. Gruppen, som huvudsakligen bestod av äldre personer och nära anhöriga till offren från grottmassakern, medförde dock vare sig flaggor eller banderoller eller några som helst skyltar som skulle kunna leda tanken till en demonstration. Efter att ha uttryckt sin vilja att fortsätta färden eskorterades gruppen av polisen fram till Roditi där Massimiliano Lacota, ordförande i Istriernas förbund, utan någon giltig anledning blev fråntagen sitt ID‑kort och bötfälldes att omedelbart betala 312 euro kontant. Polisen gav honom ett enkelt kvitto på erlagd betalning av böter för trafikförseelser utan att någon särskild lagparagraf angavs.

Efter att gruppen återupptagit sin färd och kommit fram till Capodistria anmodade den slovenska ordningspolisen Massimiliano Lacota att kliva in i polisbilen och när han vägrade krävde polisen honom på ytterligare böter på 312 euro, även denna gång utan något angivet skäl.

Förutom att den fria rörligheten, friheten att uttrycka sig samt mötes- och föreningsfriheten är erkända i Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, har Europeiska unionen proklamerat 2008 som ”Europeiska året för interkulturell dialog” för att främja dialog och ömsesidig förståelse.

1. Anser rådet att detta fall utgör en kränkning av de grundläggande friheter som Europeiska unionen erkänner?

2. Anser rådet att de slovenska myndigheterna inte iakttagit bestämmelserna i Schengenavtalen som Slovenien har anslutit sig till?

3. Finns det medel och förfaranden som gör det möjligt att kräva skadestånd?

4. Kan rådet beskriva läget?

EGT C 291, 13/11/2008