Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 oktober 2012 till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén med titeln ”Inremarknadsakt II” (COM(2012)0573),

–  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning av den 4 juni 2012 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden (COM(2012)0238),

–  med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 29 maj 2012 med den sjunde resultattavlan för konsumentvillkoren (”Consumer Scoreboard shows where consumer conditions are best in Europe” (SWD(2012)0165)),

–  med beaktande av sin resolution av den 22 maj 2012 om en strategi för att stärka sårbara konsumenters rättigheter(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 22 maj 2012 om resultattavlan för den inre marknaden(2),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 22 maj 2012 till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén med titeln ”En strategi för konsumentpolitiken i EU – Att öka förtroendet och tillväxten” (COM(2012)0225),

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 22 maj 2012 med titeln ”Report on Consumer Policy (July 2010 - December 2011)” (SWD(2012)0132), som åtföljer meddelandet ”En strategi för konsumentpolitiken i EU – Att öka förtroendet och tillväxten” (COM(2012)0225),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 maj 2012 med titeln ”Europeisk strategi för ett bättre internet för barn” (COM(2012)0196),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 april 2012 med titeln ”En strategi för e-upphandling” (COM(2012)0179),

–  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning av den 25 januari 2012 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (allmän uppgiftsskyddsförordning) (COM(2012)0011),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 januari 2012 om samstämmiga ramar för att öka tilltron till en inre e-marknad för e-handel och nättjänster (COM(2011)0942),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 november 2011 om en ny strategi för konsumentpolitiken(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 november 2011 om hasardspel online på den inre marknaden(4),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU av den 25 oktober 2011 om konsumenträttigheter och om ändring av rådets direktiv 93/13/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/44/EG och om upphävande av rådets direktiv 85/577/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG(5),

–  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ett konsumentprogram 2014–2020 (COM(2011)0707) och av de dokument som åtföljer detta förslag (SEC(2011)1320 och SEC(2011)1321),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2011 om rörlighet och integrering av personer med funktionsnedsättning och EU:s handikappstrategi 2010–2020(6),

–  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning av den 19 oktober 2011 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa (COM(2011)0665),

–  med beaktande av kommissionens meddelande från 21 oktober 2011 med den sjätte resultattavlan för konsumentmarknaderna (”Making markets work for consumers” (SEC(2011)1271)),

–  med beaktande av sin resolution av den 5 juli 2011 om en effektivare och rättvisare detaljhandelsmarknad(7),

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 7 april 2011 med titeln ”Consumer Empowerment in the EU” (SEC(2011)0469),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 4 mars 2011 med den femte resultattavlan för konsumentvillkoren (”Consumers at home in the single market” (SEC(2011)0299)),

–  med beaktande av kommissionens meddelande till Europeiska rådet med titeln ”Europa 2020: en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla” (COM(2010)2020),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 december 2010 om reklamens inverkan på konsumenternas beteende(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 21 september 2010 om fullbordandet av den inre marknaden för e-handel(9),

–  med beaktande av rådets direktiv 2010/45/EU av den 13 juli 2010 om ändring av direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt vad gäller regler om fakturering(10),

–  med beaktande av EU-domstolens avgöranden om Google (i domen av den 23 mars 2010 i de förenade målen C-236/08–C-238/08) och BergSpechte (domen i mål C-278/08 av den 25 mars 2010), som definierar begreppet ”normalt informerad och skäligen uppmärksam internetanvändare” som den genomsnittliga internetkonsumenten,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU av den 10 mars 2010 om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (direktivet om audiovisuella medietjänster)(11),

–  med beaktande av sin resolution av den 9 mars 2010 om konsumentskydd(12),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2011 om rörlighet och integrering av personer med funktionsnedsättning och EU:s handikappstrategi 2010–2020(13),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 med titeln ”Europa 2020: en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla” (COM(2010)2020),

–  med beaktande av Montirapporten av den 9 maj 2010 om en ny strategi för den inre marknaden,

–  med beaktande av den undersökande rapporten om attityder gentemot gränsöverskridande försäljning och konsumentskydd, publicerad av kommissionen i mars 2010 i Eurobarometer flash nr 282,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 22 oktober 2009 om gränsöverskridande e-handel mellan företag och konsumenter i EU (COM(2009)0557),

–  med beaktande av undersökningen ”Mystery shopping evaluation of cross-border e-commerce in the EU”, som genomförts av YouGovPsychonomics på uppdrag av Europeiska kommissionen, GD Hälso- och konsumentfrågor, och som publicerades den 20 oktober 2009,

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 22 september 2009 ”Follow up in Retail Financial Services to the Consumer Markets Scoreboard” (SEC(2009)1251),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 7 juli 2009 till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om en harmoniserad metod för klassificering och rapportering av klagomål och förfrågningar från konsumenter (COM(2009)0346) samt av åtföljande förslag till rekommendation från kommissionen (SEC(2009)0949),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 juli 2009 om tillsyn av konsumentregelverket (COM(2009)0330),

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 2 juli 2009 om tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 om samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar för konsumentskyddslagstiftningen (förordningen om konsumentskyddssamarbete) (COM(2009)0336),

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 5 mars 2009 om rapporten om gränsöverskridande e-handel i EU (SEC(2009)0283),

–  med beaktande av sin resolution av den 5 februari 2009 om internationell handel och internet(14),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 januari 2009 om införlivande, genomförande och säkerställande av efterlevnaden av direktiv 2005/29/EG om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden och direktiv 2006/114/EG om vilseledande och jämförande reklam(15),

–  med beaktande av sin resolution av den 3 september 2008 om hur marknadsföring och reklam påverkar jämställdheten mellan kvinnor och män(16),

–  med beaktande av sin resolution av den 21 juni 2007 om konsumenternas förtroende för den digitala miljön(17),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 av den 27 oktober 2004 om samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar för konsumentskyddslagstiftningen (förordningen om konsumentskyddssamarbete)(18),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/114/EG av den 12 december 2006 om vilseledande och jämförande reklam(19),

–  med beaktande av artikel 20.2 i direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden(20),

–  med beaktande av sina resolutioner av den 23 mars 2006 om europeisk avtalsrätt och översynen av gemenskapens regelverk: utvecklingen i framtiden(21) och av den 7 september 2006 om europeisk avtalsrätt(22),

–  med beaktande av kommissionens meddelande om översynen av EU:s regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (COM(2006)0334),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden(23),

–  med beaktande av rådets direktiv 2004/113/EG av den 13 december 2004 om genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster(24),

–  med beaktande av den särskilda Eurobarometern 342, ”Consumer Empowerment”,

–  med beaktande av Uncitrals konvention om användningen av elektronisk kommunikation i samband med internationella avtalsslut 2005, Uncitrals modellag om elektroniska signaturer 2001 och Uncitrals modellag om elektronisk handel 1996(25),

–  med beaktande av första rapporten av den 21 november 2003 om tillämpningen av direktivet om elektronisk handel (COM(2003)0702),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/65/EG av den 23 september 2002 om distansförsäljning av finansiella tjänster till konsumenter och om ändring av rådets direktiv 90/619/EEG samt direktiven 97/7/EG och 98/27/EG(26),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (direktivet om integritet och elektronisk kommunikation)(27),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden(28),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter(29),

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, som har införlivats i fördragen genom artikel 6 i fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 7 (respekt för privatlivet och familjelivet), artikel 21 (icke-diskriminering), artikel 24 (barnets rättigheter), artikel 25 (äldres rättigheter), artikel 26 (integrering av personer med funktionshinder) och artikel 38 (konsumentskydd) i denna,

–  med beaktande av artikel 9 i EUF-fördraget, som har följande lydelse: ”Vid fastställandet och genomförandet av sin politik och verksamhet ska unionen beakta de krav som är förknippade med främjandet av hög sysselsättning, garantier för ett fullgott socialt skydd, kampen mot social utestängning samt en hög utbildningsnivå och en hög hälsoskyddsnivå för människor”,

–  med beaktande av artikel 11 i EUF-fördraget, där det fastställs att miljöskyddskraven ska integreras i utformningen och genomförandet av unionens politik och verksamhet, särskilt i syfte att främja en hållbar utveckling,

–  med beaktande av artikel 12 i EUF-fördraget, där det fastställs att konsumentskyddskraven ska beaktas när unionens övriga politik och verksamhet utformas och genomförs,

–  med beaktande av artikel 14 i EUF-fördraget och tillhörande protokoll 26 om tjänster av allmänt (ekonomiskt) intresse,

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och yttrandena från utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för utveckling, utskottet för kultur och utbildning samt utskottet för rättsliga frågor (A7-0341/2012), och av följande skäl:

A.  Fullbordandet av den inre e-marknaden är en nyckelfaktor i att göra EU till världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi.

B.  E-handel och onlinetjänster är en mycket viktig del av internet och av avgörande betydelse för målen med EU 2020-strategin för den inre marknaden, som är till nytta för både medborgare och företag genom smart och hållbar tillväxt för alla.

C.  Av alla europeiska företag är 99 procent små och medelstora företag som står för 85 procent av sysselsättningen, och små och medelstora företag utgör därför drivkraften i den europeiska ekonomin och har huvudansvaret för välståndsskapande, sysselsättning och tillväxt, såväl som för innovation samt forskning och utveckling.

D.  E-handel har blivit en stor del av handeln och en viktig drivkraft för konsumenternas valmöjligheter, konkurrens och teknisk innovation, med tanke på att konsumenter och företag gör mindre och mindre åtskillnad mellan näthandel och vanlig handel i det dagliga livet.

E.  Europaparlamentet erinrar om att en digital inre marknad, där tjänster fritt kan utbytas på en marknad med 500 miljoner konsumenter, är en avgörande drivkraft för konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt som ger upphov till högkvalificerade arbetstillfällen och underlättar EU:s omvandling till en kunskapsbaserad ekonomi.

F.  Europaparlamentet framhåller att bredband och internet är viktiga drivkrafter för ekonomisk tillväxt, kunskapssamhället, skapandet av arbetstillfällen, innovation och europeisk konkurrenskraft och även för att stimulera handel och tjänster på nätet. Parlamentet understryker att konsumenter och företag behöver tillgång till bredband för att kunna utnyttja internet fullt ut.

G.  Europaparlamentet understryker vikten av gemensamma kontaktpunkter för moms för att underlätta gränsöverskridande e-handel för små och medelstora företag och främja e-fakturering. Parlamentet påpekar dock att sådana gemensamma kontaktpunkter bör skapas endast inom ramen för befintliga institutioner, för att inte skattebetalarnas börda ska öka.

H.  Företag som har utvecklat sin internetekonomi har gjort större framsteg än andra, och i den nuvarande ekonomiska och finansiella krisen, då skapandet av arbetstillfällen är praktiskt taget beroende av små och medelstora företag, är det ytterst viktigt att avlägsna hinder för e-handel så att företagen kan dra nytta av alla dess fördelar.

I.  Internetmarknaderna måste vara så flexibla som möjligt för att skapa bättre affärs- och utvecklingsmöjligheter inom sektorn.

J.  E-handel är ett viktigt komplement till traditionell handel eftersom den gör det möjligt för små företag att växa och erbjuda bättre tillgång till varor och tjänster även i avlägsna områden, på landsbygden och för personer med funktionsnedsättning och nedsatt rörlighet.

K.  I vissa G8-länder har internet stått för 20 procent av den ekonomiska tillväxten och för 25 procent av de nya arbetstillfällena under de senaste fem åren.

L.  Fördelarna med globaliseringen kan fördelas jämnare bland konsumenter och små och medelstora företag tack vare internet och e-handeln.

M.  Att se till att den inre marknaden fungerar effektivt skulle innebära ett stort steg för att fullborda Lissabonagendans mål att öka tillväxten, sysselsättningen och konkurrenskraften till nytta för EU:s 500 miljoner konsumenter.

N.  Den digitala inre marknaden ger konsumenterna ett bredare urval till mer konkurrenskraftiga priser, särskilt konsumenter i svårtillgängliga och avlägsna områden, samt konsumenter med begränsad rörlighet, som annars inte skulle ha tillgång till ett brett urval av varor. Tack vare internet kan nya företag, framför allt små och medelstora företag, startas och befintliga företag blomstra genom att de hittar nya marknadsnischer.

O.  Det finns 75 miljoner människor med funktionsnedsättning i EU, och dessa personer bör också ha full tillgång till den inre marknaden, samtidigt som särskild hänsyn bör tas till utmaningarna i samband med digitala gränssnitt när det gäller synskadade personer.

P.  Internet och teknik fungerar som verktyg som möjliggör internationalisering av små och medelstora företag samtidigt som de ökar företagens delaktighet på internationella marknader och inom internationell handel. En integrerad europeisk marknad för betalningar med kort, på internet och med mobiltelefon är önskvärd. Samtidigt bör regelverket för e-fakturering förenklas. Med hänsyn till båda dessa punkter understryks vikten av interoperabilitet och öppna standarder för att underlätta ett maximalt utnyttjande av marknadspotentialen och konkurrensen.

Q.  Konsumenterna gynnas av e-handeln genom lägre priser och ett bredare urval samt bekvämligheten i att kunna handla utan att lämna hemmet. Detta är särskilt fördelaktigt för konsumenter med funktionsnedsättning och konsumenter i landsbygdsområden eller avlägsna områden.

R.  En välfungerande digital ekonomi är central för en välfungerande EU-ekonomi. Den fria rörligheten för digitala tjänster hindras dock i dag allvarligt av den fragmenterade lagstiftningen på nationell nivå, som gör att företagen stöter på många hinder när de vill sälja över gränserna inom EU, främst på grund av medlemsstaternas olika bestämmelser inom områden som konsumentskydd, moms, produktspecifika bestämmelser och betalningstransaktioner. Det är nödvändigt att uppmana EU:s institutioner att stärka sitt åtagande att undanröja de huvudsakliga lagstiftningshindren mot gränsöverskridande onlinetransaktioner senast 2015 och att uppmana kommissionen att fortsätta att lägga fram förslag om riktade lagstiftningsåtgärder för att få bort de huvudsakliga hindren.

S.  E-handel ger konsumenterna möjlighet att dra nytta av lägre priser och ett bredare urval, men 60 procent av webbplatserna är för närvarande inte lämpade för handel över gränserna, och konsumenternas och företagens förtroende för den digitala miljön är fortfarande lågt.

T.  Tillgången till tillförlitlig information bör förbättras liksom insynen och öppenheten, så att konsumenterna kan jämföra inte bara priser utan även kvalitet och hållbarhet för varor och tjänster på nätet.

U.  Fragmenteringen av EU:s digitala marknad äventyrar rättigheterna i gemenskapens regelverk, eftersom konsumenter och näringsidkare har låg rättssäkerhet vad gäller e-handel över gränserna på grund av förekomsten av alltför många rättsliga bestämmelser som medför sinsemellan olikartade krav, ett förhållande som inte tillåter näringslivets aktörer, myndigheter eller konsumenter att dra nytta av tydliga och verkställbara regler.

V.  De flesta tvister blir i själva verket lösta utanför domstol och de tidsperioder som beviljas för alternativ tvistlösning kan vara alltför korta, varför man behöver ett effektivt system för tvistlösning online.

W.  Det är ytterst viktigt att övervinna den rättsliga fragmentering som för närvarande förekommer på ett antal områden, för att åstadkomma en fullständig och verklig digital inre marknad.

X.  E-handel och onlinetjänster gynnar utvecklingen av en hållbar inre marknad genom användningen av teknik, standarder, märkning, produkter och tjänster som är koldioxidsnåla och miljövänliga.

En digital inre marknad för tillväxt och sysselsättning

1.  Europaparlamentet understryker att det i ekonomiska och finansiella kristider är nödvändigt att vidta åtgärder för att stimulera tillväxt och skapa sysselsättning, och betonar att ett fullbordande av den digitala inre marknaden skulle vara ett avgörande steg framåt när det gäller att uppnå detta mål. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att genomföra sin plan för att lansera och fullborda den digitala inre marknaden. Parlamentet lyfter fram det faktum att den inre e-marknaden är det enklaste sättet för företag och medborgare att dra nytta av fördelarna med den inre marknaden.

2.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens nya meddelande om e-handel och nättjänster som offentliggjordes den 11 januari 2012 och som syftar till att utarbeta samstämmiga ramar för e-handel genom att bygga upp tillit och genom att utöka e-handeln och nättjänsterna till sektorerna mellan företag, mellan företag och konsumenter, mellan konsumenter och mellan myndigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att senast i slutet av 2012 rapportera om de framsteg som gjorts vad gäller de 16 ”viktigaste åtgärderna” som anges i de fem prioriterade områdena i meddelandet.

3.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens nya meddelande ”Inremarknadsakt II”, som innehåller nyckelåtgärder till stöd för utvecklingen av en digital ekonomi i Europa. Parlamentet betonar behovet av att till fullo utnyttja fördelarna med den digitala inre marknaden.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra, utveckla och effektivt göra uppföljningar av sin handlingsplan för att underlätta den gränsöverskridande tillgången till produkter och innehåll online, och att i detta syfte tillhandahålla en färdplan för genomförandet av en övergripande plan som säkerställer den digitala inre marknadens utveckling samt främjandet av långsiktig tillväxt, konkurrenskraft och skapande av sysselsättning medan den europeiska ekonomin anpassas till utmaningarna i dagens globala ekonomi.

5.  Europaparlamentet understryker att fragmentering och en brist på rättssäkerhet är de huvudsakliga orosmomenten på den digitala inre marknaden, och att man måste ta itu med den inkonsekventa tillämpningen av bestämmelserna i medlemsstaterna för att öka valmöjligheterna för konsumenterna. Parlamentet anser också att fragmenteringen delvis beror på medlemsstaternas bristande eller sena införlivande av direktiven, något som borde vara föremål för en noggrannare granskning av EU-institutionerna.

6.  Europaparlamentet betonar att all tillämplig ny lagstiftning om den inre marknaden bör genomgå ett inremarknadstest avseende e-marknaden. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att genomföra ett sådant test inom ramverket för dess konsekvensbedömningar för att se till att det varken hindrar den digitala inre marknadens utveckling eller ger upphov till ytterligare hinder eller fragmentering för handel utanför och på nätet.

7.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens tillkännagivande av ett nytt anmälnings- och åtgärdssystem och erinrar i detta sammanhang om att det i direktivet om e-handel fastställs att tjänsteleverantörer i informationssamhället i vissa fall har skyldighet att förebygga eller stoppa olaglig verksamhet på internet.

8.  Europaparlamentet håller med kommissionen om att det nuvarande regelverk som fastställs genom e-handelsdirektivet inte kräver någon översyn. Parlamentet framhåller dock att det behövs ytterligare förtydliganden, t.ex. med avseende på genomförande av förfarandena för anmälan och åtgärder i kampen mot olagligt innehåll.

9.  Europaparlamentet understryker att man måste modernisera och underlätta förfarandena för erkännande av yrkeskvalifikationer och utvidga det automatiska erkännandet till att omfatta fler än de yrken som för närvarande omfattas, med särskild inriktning på de nya yrken som krävs för grön och digital industri. Detta kommer att underlätta rörligheten för högutbildade arbetstagare.

10.  Europaparlamentet betonar vikten av att utveckla en europeisk strategi för datormoln med tanke på dess potential att bidra till konkurrenskraft, tillväxt och skapande av arbetstillfällen i EU. Parlamentet understryker att datormoln, eftersom de inbegriper minimala startkostnader och låga infrastrukturkrav, utgör en möjlighet för den europeiska it-branschen och i synnerhet små och medelstora företag att utvecklas och bli ledande inom områden som utkontraktering, nya digitala tjänster och datacentrum.

11.  Europaparlamentet noterar den viktiga kopplingen mellan direktivet om elektronisk handel och informationssystemet för den inre marknaden.

Små och medelstora företag

12.  Europaparlamentet betonar att små och medelstora företag utgör ryggraden för EU:s ekonomi och att det därför är nödvändigt att utarbeta en handlingsplan för deras integration i den digitala inre marknaden. Parlamentet betonar också att samtliga små och medelstora företag i EU snarast måste ha tillgång till bredband. Parlamentet understryker att det skulle vara till stor hjälp om man genom att dra nytta av möjligheterna i den digitala ekonomin och den digitala inre marknaden genom innovation och en smart användning av IKT kunde göra det möjligt för små och medelstora företag att finna vägen ut ur krisen och skapa tillväxt och sysselsättning.

13.  Europaparlamentet stöder kommissionens beslutsamhet att stärka och underlätta utvecklingen av IKT-infrastruktur för att överbrygga den digitala klyftan. Parlamentet påminner om att utvecklingen av IKT-infrastruktur har en positiv inverkan på den sociala sammanhållningen, den ekonomiska tillväxten och konkurrenskraften i EU och på kommunikation, kreativitet och medborgarnas tillgång till utbildning och information. Parlamentet välkomnar initiativen inom ramen för programmen för regional utveckling och landsbygdsutveckling, och Europeiska investeringsbankens initiativ för att förbättra landsbygdsregioners integration i IKT-infrastrukturen.

14.  Europaparlamentet understryker att det, för att uppnå målet att skapa tillväxt och sysselsättning, är avgörande att undanröja de rättsliga hinder som kvarstår för e-handel och ge företagen nödvändig information och färdigheter och erbjuda dem de verktyg som behövs för att de lättare och mer effektivt ska kunna utveckla sin nätverksamhet.

15.  Europaparlamentet understryker att för att en fullt ut fungerande digital inre marknad ska kunna uppnås behövs det en samordnad insats för att se till att alla medborgare, oavsett ålder, bostadsort, utbildning eller kön, har tillgång till internet och har de färdigheter som krävs för att använda det.

16.  Europaparlamentet framhåller att digital kompetens är avgörande för att en konkurrenskraftig digital inre marknad ska kunna utvecklas, och att alla EU-medborgare bör ges lämplig digital kompetens. Parlamentet betonar den avgörande karaktären hos åtagandet att minska bristerna i digital kompetens med hälften senast 2015.

17.  I enlighet med detta uppmanar Europaparlamentet kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta en sådan handlingsplan, som ska bygga på ett främjande av integreringen av små och medelstora företag i de digitala värdekedjorna genom att vidta åtgärder och ta initiativ som uppmuntrar till en smart användning av IKT för innovation och konkurrenskraft samt till utvecklingen av digital kompetens, och genom att göra mer information tillgänglig rörande internetekonomins fördelar och potential, t.ex. genom det europeiska stödnätverket för e-företag, medan man bland andra åtgärder också tillhandahåller ekonomiskt stöd för innovativa små och medelstora företag.

18.  Europaparlamentet understryker vikten av att utveckla en strategi för att hjälpa fram digitalt entreprenörskap i Europa, främja utbildning för handlare på nätet och stödja utvecklingsprogram för små och medelstora företag, och att då inrikta sig på innovativa och dynamiska små och medelstora företag från alla sektorer, så att man därigenom säkerställer en hög tillväxtpotential och skapandet av nya arbetstillfällen i Europa, samtidigt som man ökar konsumentförtroendet, samt utveckla nya nischmarknader för små och medelstora företag som annars inte skulle etableras.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att genomföra den befintliga lagstiftningen för att ta itu med de hinder som hämmar tillväxten för små och medelstora företag, som t.ex. höga kostnader för inträde på marknaden, kostnader för att bygga varumärkeskännedom i ett flertal länder samt begränsningar i informationssystem.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att införa åtgärder som är inriktade på att ge ekonomiskt stöd åt innovativa små och medelstora företag genom befintliga program såsom programmet för konkurrenskraft och innovation, det nya programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (COSME) och programmet för forskning och innovation, Horisont 2020, eller genom inrättande av särskilda program, såväl som förslaget till förordning om riskkapitalfonder.

21.  Europaparlamentet anser att det, vid sidan av en konsekvent användning av IKT, är avgörande att forskningskompetens inom IKT främjas och att offentliga och privata investeringar i gemensam högriskforskning och innovation på IKT-området uppmuntras för att en digital inre marknad ska kunna utvecklas. Parlamentet betonar att EU bör vara ledande inom utvecklingen av internetteknik och internetstandarder. Parlamentet föreslår att EU:s budget för IKT-forskning avsevärt ska ökas i den kommande budgetramen och i Horisont 2020-programmet.

Att övervinna de kvarvarande problemen på den digitala inre marknaden

22.  Europaparlamentet stöder möjligheten att samarbeta med forskningscentrum. Parlamentet välkomnar kommissionens planer för att främja offentliga och privata investeringar i telekommunikationsnät genom Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF) och understryker vikten av ett fortsatt införande av det transeuropeiska digitala nätet för EU:s ekonomiska tillväxt och konkurrenskraft.

23.  Europaparlamentet noterar att en snabb utbyggnad av ultrasnabba bredband är avgörande för EU:s globala konkurrenskraft och utvecklingen av den europeiska produktiviteten och för framväxten av nya och små företag som kan bli ledande inom olika sektorer, t.ex. hälso- och sjukvård samt tillverknings- och tjänsteindustrierna.

24.  Europaparlamentet efterlyser särskilda åtgärder för att garantera att de små och medelstora företagen fullt ut kan dra nytta av bredbandspotentialen på områdena för e-handel och e-upphandling. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja medlemsstaternas initiativ för att utveckla e-kompetensen hos små och medelstora företag och uppmuntra innovativa, internetbaserade företagsmodeller genom programmet för konkurrenskraft och innovation, och dess framtida ersättare, programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att identifiera befintliga hinder för gränsöverskridande leveranstjänster och vidta lämpliga åtgärder för att ta itu med dessa, med beaktande av resultaten av den nyligen genomförda undersökningen och på ett sätt som kommer att göra det möjligt för både företag och konsumenterna att fullt ut dra nytta av den digitala inre marknaden. Parlamentet betonar att faktorer som tillgängliga, pålitliga och snabba leveranser, vänligt bemötande, ett effektivt och öppet retursystem samt lägre priser för gränsöverskridande leveranstjänster bäst gynnas av fri och rättvis konkurrens, i syfte att inte hindra gränsöverskridande handel och öka konsumentförtroendet. Gränsöverskridande leveranstjänster bör inte bara utgå från fysiska gränser utan även, där så är möjligt, också från avståndet till konsumenten. Parlamentet anser att det är grundläggande att garantera innovativa leveransformer som möjliggör en större flexibilitet i fråga om valet av tidpunkt eller plats för mottagandet eller eventuell upphämtningsplats utan merkostnader. Det är avgörande att överväga åtgärder som garanterar leveranser till ett skäligt pris till mer avlägsna områden.

26.  Europaparlamentet erinrar om behovet av en integrerad politisk strategi för fullbordandet av den inre marknaden för transporter för alla transportsätt (inklusive vägcabotage, godstransporter på järnväg etc.) och av miljölagstiftning i syfte att undvika en ineffektiv försörjningskedja eller onödiga kostnadsökningar för både distansförsäljare och e-handelskunder.

27.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att minska den administrativa bördan genom att låta systemet användas i antingen säljarens eller köparens land, för att undvika dubbla förfaranden och förvirring om vilka regler som gäller för både återförsäljare på internet och konsumenter.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att finna lösningar för de svårigheter som små och medelstora företag upplever när det gäller att hantera returer och problem med transportinfrastruktur samt sänka kostnaderna för gränsöverskridande lösning av tvister och konflikter.

29.  Europaparlamentet betonar att eftersom webbplatsers innehåll ganska enkelt kan maskinöversättas i grova drag är det ytterligare en fördel med den digitala världen att den kan hjälpa till att bryta ned språkbarriärer på den inre marknaden.

30.  Europaparlamentet betonar vikten av effektiva leveranser för konsumenter och bättre återkoppling om leveranser och om mottagande av produkter i tid. Alla dessa faktorer fastställdes som konsumenternas huvudsakliga prioriteringar i den senaste resultattavlan för konsumentvillkoren.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att undersöka möjligheterna att förenkla och standardisera momsreglerna för gränsöverskridande onlinetransaktioner. Parlamentet påpekar att EU:s aktuella rättsliga ram i fråga om mervärdesskatt hindrar utvecklingen av nya digitala tjänster och att det bör vara en prioritering vid översynen av momsreglerna att uppmuntra företagen att utveckla och tillhandahålla nya EU-omfattande onlinetjänster. Parlamentet påpekar att digitalt levererat kulturellt, journalistiskt eller kreativt innehåll bör beläggas med samma momssats som motsvarande produkt har i sin fysiska form eller när den erbjuds utanför nätet, i syfte att undvika marknadssnedvridning. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta vara på de möjligheter som ändringarna av momsreglerna 2015 innebär för att skapa och bygga ut en enda europeisk kontaktpunkt för e-handel, åtminstone för små och medelstora företag.

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en översyn av direktiv 2006/112/EG i syfte att införa en ny kategori med elektroniska tjänster med kulturellt innehåll som skulle omfattas av en lägre momssats. Parlamentet föreslår att kulturella produkter och tjänster som säljs online – exempelvis e-böcker – bör gynnas av samma förmånsbehandling som jämförbara produkter i traditionell form, till exempel pocketböcker, och att de därför bör omfattas av en reducerad momssats. I detta sammanhang skulle en tillämpning av den reducerade momssatsen för digitala publikationer kunna uppmuntra till utveckling av ett lagligt utbud och avsevärt främja de digitala plattformarnas attraktivitet.

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sin översyn av momslagstiftningen åtgärda missförhållandet att sänkta momsskatter får tillämpas för tryckta böcker och annat kulturellt innehåll, men inte för identiska varor i elektronisk form.

34.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens grönbok om betalningar med kort, på internet och med mobiltelefon. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta och vidta lämpliga åtgärder i syfte att uppnå en fullständigt och effektivt integrerad, konkurrenskraftig, innovativ, neutral och säker EU-rättslig ram för onlinebetalningar och betalningar med mobiltelefon.

35.  Europaparlamentet betonar vikten av att ta itu med mikrobetalningar och de höga administrativa kostnader som ofta tillkommer vid betalning av små belopp. Parlamentet noterar att betalning med mobiltelefoner, datormobiler och handdatorer blir allt vanligare och menar att detta kräver nya strategier.

36.  Europaparlamentet betonar att mikrobetalningar används i allt högre grad för att betala för media- och kulturinnehåll på internet och anser att detta är ett användbart verktyg för att se till att rättighetshavare får ersättning.

37.  Europaparlamentet påpekar att de inhemska och gränsöverskridande multilaterala förmedlingsavgifterna inom det gemensamma eurobetalningsområdet (Sepa) varierar avsevärt medlemsstaterna emellan. Parlamentet anser att både inhemska och gränsöverskridande multilaterala förmedlingsavgifter inom Sepa bör harmoniseras för att konsumenterna ska få tillgång till den inre marknadens fördelar. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en konsekvensbedömning före slutet av 2012 om införandet av ett tak för inhemska och gränsöverskridande multilaterala förmedlingsavgifter och om att gradvis sänka detta. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en förordning för att harmonisera inhemska och gränsöverskridande multilaterala förmedlingsavgifter och gradvis sänka dem så att de anpassas till verkliga kostnader före slutet av 2015. Parlamentet anser att extraavgifter, rabatter och andra styrningsmetoder också bör fasas ut, vilket skulle bana väg för en mer öppen europeisk inre marknad för betalningar.

38.  Europaparlamentet betonar att integritets- och dataskydd är stora orosmoment för konsumenterna och har en tendens att avskräcka dem från att handla på nätet. Parlamentet anser det vara nödvändigt att anpassa den befintliga dataskyddslagstiftningen till nya utmaningar och nyheter inom nuvarande och framtida teknisk utveckling, t.ex. datormoln.

39.  Europaparlamentet är medvetet om den ekonomiska och sociala potential datormoln hittills har uppvisat och uppmanar kommissionen att anta initiativ på detta område för att kunna dra nytta av fördelarna med sådan teknik när den är mer fullständigt utvecklad. Parlamentet erkänner emellertid de många tekniska och rättsliga utmaningar som uppstår genom utvecklingen av datormoln.

40.  Europaparlamentet inser att molntjänster har stor potential och uppmanar kommissionen att snarast möjligt föreslå en europeisk strategi i ärendet.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att bestämmelserna om att anmäla överträdelser av dataskyddet i telekompaketet följs och görs tillgängliga för alla konsumenter i medlemsstaterna.

42.  Europaparlamentet påminner om bestämmelserna i direktivet avseende samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter, enligt vilka teleoperatörer bör ålägga internetleverantörer att leverera meddelanden i allmänhetens intresse till samtliga kunder. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka hur många regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation som uppfyller dessa regler och att rapportera till parlamentet i denna fråga.

43.  Europaparlamentet välkomnar därför kommissionens förslag till en ny dataskyddsförordning, framhåller behovet av att ge medborgarna bättre kontroll över behandlingen av deras personuppgifter, och betonar behovet av att godkänna och genomföra en ny förordning om detta ämne i en form som, samtidigt som den skyddar den personliga integriteten och garanterar de grundläggande rättigheterna, är tillräckligt flexibel för att göra det möjligt för företagen att utveckla sin verksamhet utan att dra på sig enorma kostnader, alltmedan den dessutom erbjuder dem en förenkling och minskning av den administrativa bördan och upprätthåller kraftfulla åtaganden om att följa redan etablerade skyldigheter.

44.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om en rättslig ram för kollektiv förvaltning av upphovsrätt och närstående rättigheter i syfte att garantera bättre ansvarsskyldighet, insyn och styrning i organisationer för förvaltning av kollektiva rättigheter, upprätta effektiva mekanismer för tvistlösning samt klargöra och förenkla licensieringssystem. Parlamentet anser att det är avgörande att internetanvändarna ges tydlig och lättfattlig information om vilka personuppgifter som samlas in för vilket ändamål och hur länge de sparas, för att stärka deras rättigheter och därmed också deras förtroende för internet. Parlamentet betonar att rättssäkerhet och klarhet om rättsläget samt en mycket hög nivå av uppgiftsskydd måste säkerställas vid översynen av unionens regelverk i fråga om uppgiftsskydd. Parlamentet välkomnar tillkännagivandet av en övergripande EU-strategi för datormoln under 2012 och förväntar sig särskilt ett klargörande i fråga om ärenden rörande jurisdiktion, uppgiftsskydd och ansvarsområden i detta sammanhang.

45.  Europaparlamentet är av den bestämda uppfattningen att integritetskyddet inte bara är ett av EU:s grundläggande värden, utan också spelar en central roll för att främja användarnas tillit till den digitala miljön, vilket kommer att möjliggöra för att den digitala inre marknaden att utvecklas fullt ut. Parlamentet välkomnar därför kommissionens förslag om att anpassa dataskyddsdirektivet till dagens digitala miljö, och därigenom främja internetmiljöns innovativa karaktär och stimulera utvecklingen av ny teknik som datormoln.

46.  Europaparlamentet upprepar att en global strategi är av grundläggande betydelse när det gäller att tackla utmaningar som till exempel uppgiftsskydd och piratkopiering. Det uppmuntrar i detta sammanhang till ett nära samarbete mellan EU och Forumet för förvaltning av internet.

47.  Europaparlamentet kräver förtydligande av att internetleverantörer vid hantering och/eller insamling av uppgifter inom EU är skyldiga att följa unionens rättsliga ram för uppgiftsskydd och konkurrens och iaktta skyddet av immateriella rättigheter samt respektera bestämmelserna i direktivet om elektronisk handel(30) och i telekommunikationspaketet(31), oavsett var uppgifterna i fråga sparas och/eller bearbetas. Parlamentet anser att ökad insyn med avseende på identiteten hos tjänsteleverantörer online bör spela en nyckelroll när det gäller att främja konsumenternas förtroende och uppmuntra till bästa praxis på detta område och även utgöra ett grundläggande kriterium vid skapandet av en förtroendemärkning på EU-nivå.

48.  Europaparlamentet påminner om att tjänsteleverantörer online enligt artikel 5 i direktiv 2000/31/EG är skyldiga att klart och tydligt ange sin identitet, och att ett fullgörande av denna skyldighet i betydande grad bidrar till att säkerställa konsumenternas förtroende för elektronisk handel.

49.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att modernisera den rättsliga ramen för immateriella rättigheter i samband med fullbordandet av den digitala inre marknaden och att föreslå och snabbt genomföra en EU-strategi för immateriella rättigheter, så att situationen anpassas till verkligheten online i detta århundrade. Parlamentet ser fram emot kommissionens förlag till rättsliga verktyg på detta område, såsom lagstiftning för att förenkla den kollektiva förvaltningen av upphovsrätter i EU och ett direktiv om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter samt bekämpning av varumärkesförfalskning och piratkopiering. Parlamentet anser vidare att nytänkande affärsmodeller och annorlunda licensieringsstrukturer behöver övervägas och vidareutvecklas för att öka tillgängligheten samtidigt som upphovsrätten upprätthålls och rättighetshavare garanteras ersättning.

50.  Europaparlamentet understryker vikten av ett harmoniserat tillvägagångssätt i fråga om undantag och begränsningar på upphovsrättsområdet, samt harmoniserade, lagstadgade undantag för varumärken och patent, i många fall till fördel för forskare och utvecklare, med tanke på att målet är att underlätta utveckling, tillämpning och konsumenternas utnyttjande av nya och innovativa tjänster och garantera den rättsliga säkerhet för forskarlag, innovatörer, artister och användare som krävs för att en blomstrande europeisk digital miljö ska kunna växa fram.

51.  Europaparlamentet pekar på behovet av att fortsätta arbetet med att harmonisera regelverket för immateriella rättigheter, samtidigt som medborgarnas rättigheter och friheter respekteras, så att den digitala inre marknaden kan fullbordas.

52.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram lösningar som är anpassade till särdragen hos olika sektorer och respekterar upphovsrätten, garanterar upphovsmännen en skälig ersättning och främjar allmänhetens tillgång till ett brett, lagligt kulturutbud.

53.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att påskynda sitt förberedande arbete med ett lagstiftningsförslag om förvaltning av kollektiva rättigheter i syfte att garantera bättre ansvarsskyldighet, insyn och styrning i organisationer för förvaltning av kollektiva rättigheter, upprätta effektiva mekanismer för tvistlösning samt klargöra och förenkla licensieringssystemen inom musiksektorn.

54.  Europaparlamentet framhåller att det blir allt vanligare med mikrobetalningar för att betala för medie- och kulturinnehåll på internet, men att det fortfarande finns utrymme för att ytterligare förenkla användningen, och menar att detta är ett användbart verktyg för att se till att de som skapat innehållet får ersättning, eftersom de tillgängliggjort lagligt innehåll för allmänheten till ett rimligt pris. Parlamentet anser därför att mikrobetalningar är ett effektivt sätt att bekämpa olagligt innehåll. Parlamentet poängterar emellertid att man måste ta itu med problemen hos internetbetalningssystemen, såsom bristande interoperabilitet och höga kostnader för mikrobetalningar för konsumenter, i avsikt att ta fram enkla, innovativa och kostnadseffektiva lösningar som gynnar konsumenterna och digitala plattformar. Parlamentet betonar att en utbyggnad av det lagliga nätutbudet av kulturinnehåll till rimliga priser på lång sikt kan tränga undan olagliga plattformar på internet.

55.  Europaparlamentet understryker att nya och växande nättekniker och nättjänster har ökat efterfrågan på audiovisuellt innehåll och annat kulturellt och kreativt digitalt innehåll och på ett nytt och innovativt sätt anpassar och berikar utbudet, särskilt bland unga människor. Parlamentet konstaterar dock att det lagliga utbudet för närvarande inte är tillräckligt för att möta denna efterfrågan, vilket gör att användarna söker tillgå olagligt innehåll. Parlamentet anser att innovativa affärsmodeller och andra licensieringstrukturer måste övervägas för att öka tillgängligheten. Parlamentet efterlyser ett bättre utnyttjande av digital teknik, vilket bör utgöra en språngbräda för såväl spridning som mångfaldigande av lagligt utbud, så att konsumenternas förtroende och tillväxten kan upprätthållas, samtidigt som man ser till att artisterna får en lämplig och rättmätig ersättning.

56.  Europaparlamentet stöder till fullo åtgärder både i medlemsstaterna och på EU-nivå mot produktförfalskning och piratkopiering på internet.

57.  Europaparlamentet välkomnar förslagen om att öka tillgängligheten till och utveckla det lagliga utbudet av nättjänster, men understryker att EU:s upphovsrättslagstiftning måste moderniseras och harmoniseras. Parlamentet framhåller här behovet av en upphovsrättslagstiftning som ger lämpliga incitament, säkerställer balans och håller jämna steg med modern teknik. Parlamentet anser att uppmuntran och främjande av hållbar licensiering för flera länder på den digitala inre marknaden framför allt bör underlättas genom marknadsbaserade initiativ som tillgodoser konsumenternas efterfrågan. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att utan dröjsmål genomföra strategin för immateriella rättigheter.

58.  Europaparlamentet fördömer med kraft all diskriminering mot kunder på grund av medborgarskap och bosättning, påminner om artikel 20.2 i tjänstedirektivet (2006/123/EG) och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att detta direktiv genomförs till fullo.

Att bygga upp tillit och förtroende för den digitala inre marknaden

59.  Europaparlamentet understryker att direktivet om konsumenters rättigheter utgjorde ett viktigt steg framåt med avseende på att öka rättssäkerheten i onlinetransaktioner för konsumenter och företag, och det utgör idag det huvudsakliga instrumentet för konsumentskydd vad gäller onlinetjänster. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa dess effektiva och snabba genomförande. Parlamentet efterlyser en uppförandekod för internetföretag och stöder förslagen om standardavtal i detta avseende. Genomförandet av kapitalkravsdirektivet skulle utgöra en viktig del av standardavtalen samtidigt som befintlig praxis inom detaljhandeln också skulle behöva respekteras. Parlamentet uppmanar dessutom medlemsstaterna att bestämma huruvida de – i det långa loppet – förespråkar en fullständig harmonisering av lagstiftningen för den inre marknaden eller ett andra nationellt system. I det senare fallet uppmuntras medlemsstaterna att intensifiera sina insatser för att på ett konstruktivt sätt påskynda ärenden som den gemensamma europeiska köplagen, i syfte att göra det enklare för både konsumenter och företag att dra fördel av gränsöverskridande handel inom EU.

60.  Europaparlamentet anser att det i det nyligen framlagda förslaget till förordning om en gemensam europeisk köplag, som avtalsparter skulle kunna enas om som alternativ till de nationella reglerna om köplag, finns en stor potential när det gäller att möta fragmenteringen av den inre marknaden och göra nätaffärer mer tillgängliga och rättsligt tillförlitliga för både konsumenter och företag.

61.  Europaparlamentet erinrar om att medlemsstaterna också har en funktion att fylla när det gäller att se till att EU:s bestämmelser genomförs snabbt och obyråkratiskt för att förverkliga konsumenternas rättigheter.

62.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta och anslå tillräckliga resurser åt effektiva instrument, såsom nätverket för konsumentskyddssamarbete, i syfte att se till att handlare på nätet tillämpar EU:s regler om öppenhet och otillbörliga affärsmetoder och på så sätt erbjuda en hög nivå på konsumentskyddet.

63.  Europaparlamentet betonar behovet av initiativ i medlemsstaterna för att förbättra e-färdigheterna bland allmänheten. Parlamentet konstaterar att det är viktigt att förse medborgarna i EU med digitala färdigheter för att hjälpa dem att fullt ut utnyttja fördelarna med internet och delta i det digitala samhället.

64.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa konsumenttillgång som en faktor när det gäller att genomföra en livsmiljö utan hinder och ett komplett utbud av tillgängliga tjänster för personer med funktionsnedsättning i all politik rörande den digitala inre marknaden för att se till att alla medborgargrupper har tillgång till och fullt ut kan dra nytta av den digitala inre marknaden.

65.  Europaparlamentet betonar behovet av initiativ i medlemsstaterna för att förbättra e-färdigheterna bland allmänheten, särskilt bland socialt missgynnade personer och med särskild hänsyn till äldre personer i syfte att främja begreppet aktivt åldrande.

66.  Europaparlamentet erkänner vikten av en europeisk stadga för användarnas rättigheter som klargör rättigheter och skyldigheter för medborgarna i informationssamhället.

67.  Europaparlamentet betonar vikten av att främja inrättandet av öppna och tillförlitliga webbplatser för prisjämförelse, som är tillgängliga på olika språk, som ett sätt att öka konsumenternas förtroende för gränsöverskridande handel.

68.  Europaparlamentet understryker behovet av att skapa en förtroendemärkning för EU som ska garantera att ett företag som verkar på nätet till fullo respekterar EU:s lagstiftning. Den bör vara tydlig och välstrukturerad och innehålla mycket som ger mervärde för e-handeln och därmed främjar förtroendet och öppenheten, såväl som rättssäkerheten för både konsumenter och företag, och bör ge information på ett sätt som överensstämmer med de befintliga, rättsligt inte bindande riktlinjerna från World Wide Web Consortium (W3C), till förmån för personer med funktionsnedsättning.

69.Europaparlamentet betonar dessutom behovet av en integrerad strategi för att stärka konsumenternas förtroende i fråga om användning av lagliga gränsöverskridande tjänster.

70.  Europaparlamentet understryker det brådskande behovet av att EU ger företag och konsumenter tillit och möjlighet att handla på internet för att öka den gränsöverskridande handeln. Parlamentet efterlyser därför en förenkling av licenssystemen och en effektiv ram för upphovsrätt.

71.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att ta itu med hindren mot fullbordandet av den digitala inre marknaden, framför allt de hinder som hämmar utvecklingen av lagliga gränsöverskridande nätbaserade tjänster. Parlamentet betonar vidare behovet av att stärka konsumenternas tillit vid användning av lagliga, gränsöverskridande tjänster. Parlamentet betonar att en digital inre marknad gör att medborgarna inom hela EU kommer att få tillgång till digitalt innehåll och digitala tjänster i alla former, oavsett om det rör sig om musik, audiovisuellt innehåll eller videospel.

72.  Europaparlamentet instämmer i kommissionens bedömning att utnyttjandet av den digitala inre marknadens fulla potential framförallt hindras av att det fortfarande finns ett lapptäcke av rättsliga bestämmelser som ofta är mer eller mindre oförenliga.

73.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens lagstiftningsförslag om alternativ tvistlösning och tvistlösning online, och understryker vikten av deras verkliga införande för att hjälpa till att lösa gränsöverskridande tvister och konflikter. Vidare betonas behovet av att öka konsumenternas och handlarnas kunskap om dessa mekanismer, så att de kan nå den önskade effektiviteten i praktiken. Parlamentet påminner om vikten av en effektiv prövningsmekanism som ett sätt att garantera att konsumenterna kan utöva sina rättigheter, samtidigt som det betonar att medborgarna bör få bättre information om detaljerna i en sådan mekanism och andra problemlösningsverktyg. Detta bör kunna utveckla gränsöverskridande inköp av varor och tjänster och bidra till att undanröja de kvarvarande flaskhalsar som hämmar tillväxt och innovation, särskilt inom e-marknaden, och som för närvarande hindrar den inre marknaden från att förverkliga sin fulla potential. Parlamentet betonar att förekomsten av en plattform för tvistlösning online för inhemsk och gränsöverskridande e-handel kommer att öka konsumenternas förtroende för den digitala inre marknaden.

74.  Europaparlamentet erkänner behovet av att finna sätt att öka medborgarnas tillit och förtroende för onlinemiljön och att garantera personuppgifts- och integritetsskyddet, samt skyddet av yttrande- och informationsfriheten, däribland avlägsnandet av geografiska, tekniska och organisationsmässiga hinder i tvistlösningsmekanismer. Snabb och kostnadseffektiv tvistlösning särskilt vid nätaffärer är en central förutsättning för användarnas förtroende. Parlamentet välkomnar därför kommissionens förslag om alternativ tvistlösning och tvistlösning online vid konsumenträttsliga tvister samt det aviserade lagstiftningsinitiativet om tvistlösning vid tvister mellan företag.

75.  Europaparlamentet noterar kommissionens förslag till samarbetsåtgärder med betaltjänster för att bekämpa icke-auktoriserat eller olagligt innehåll. Parlamentet understryker att allt samarbete med privata parter bör bygga på en solid rättslig grund och respektera uppgiftsskyddet, konsumentskyddet, rätten till överklagande och rätten till rättslig prövning för alla parter. Parlamentet understryker att det första steget måste bli att effektivt genomföra anmälnings- och åtgärdssystemet för att se till den grundläggande rätten till rättvis rättegång vid en oberoende och opartisk lagenligt inrättad domstol otvetydigt garanteras för alla. Parlamentet betonar att alla operatörer, däribland betaltjänstleverantörer och reklamföretag, har en roll i kampen mot icke-auktoriserat eller olagligt innehåll.

76.  Europaparlamentet välkomnar intensivt kommissionens nya meddelande om en strategi för ett bättre internet för barn. Parlamentet uppmuntrar kommissionen, medlemsstaterna och industrin att främja användningen av ny teknik i utbildningssyfte och för att skydda minderåriga samt att ingå ett nära och effektivt samarbete för att skapa ett internet som är säkert för minderåriga. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja sådana projekt för att öka den digitala kompetensen och förtrogenheten med digital teknik som riktar sig till vuxna med utbildningsansvar och ansvar för framtida generationer, för att göra dem medvetna om möjligheterna och riskerna med IKT för barn och övriga minderåriga, men också för att kunna överbrygga den tekniska klyftan mellan generationerna. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att ta fram teknikutbildningsprogram om rättigheter, skyldigheter och risker för konsumenterna på den digitala inre marknaden.

77.  Europaparlamentet uppmanar berörda parter att stödja ansvarsfull reklam för minderåriga, särskilt genom att avstå från aggressiv och vilseledande tv- och internetreklam och genom att respektera och genomföra befintliga uppförandekoder och liknande initiativ fullt ut.

78.  Europaparlamentet menar att det är viktigt att stödja digitaliseringen av utbildningsprodukter och kulturella verk på så många officiella EU-språk som möjligt för att erbjuda allmänheten värdefullt och användbart innehåll.

79.  Europaparlamentet betonar vikten av att fastställa tydliga principer för reglering av förbindelserna med tredjeländers digitala marknader, i synnerhet för projekt på EU-nivå, såsom digitaliseringen av världens kulturarv.

80.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att reglerna för selektiv distribution tillämpas på ett korrekt sätt för att undvika missbruk och diskriminering.

81.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå lagstiftning för att säkerställa nätneutralitet.

82.  Europaparlamentet påpekar att ökad konkurrens, öppenhet vad gäller trafikstyrning och tjänstekvalitet samt möjlighet att lätt byta operatör tillhör de nödvändiga minimikraven för nätneutralitet. Parlamentet upprepar sitt stöd för ett öppet internet där innehåll och enskilda kommersiella tjänster inte kan blockeras. Parlamentet erinrar om de färska rönen från organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec) och anser att ytterligare åtgärder behövs för att garantera nätneutralitet.

83.  Europaparlamentet betonar på nytt de potentiella svårigheter som uppstår vid en avvikelse från nätneutralitet, exempelvis konkurrensbegränsande beteenden, hämmad innovation, begränsad yttrandefrihet, brist på medvetenhet bland konsumenterna och kränkningar av privatlivet. Bristande nätneutralitet skadar företag, konsumenter och samhället i stort.

84.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att garantera fri och rättvis konkurrens på internet genom att vidta åtgärder mot orättvisa affärsmetoder mellan företag, som t.ex. internetbegränsning, priskontroll och kvotering.

85.  Europaparlamentet anser att den fortsatta utbyggnaden av bredbandsnäten och särskilt integreringen av landsbygdsområden, isolerade områden och de yttersta randområdena i bredbandsnäten är en viktig prioritering. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att fortlöpande kontrollera och vid behov genom reglering se till att nätneutraliteten upprätthålls och tillgången till nätinfrastruktur inte försvåras eller hindras för internetleverantörer.

Att lägga grunden för ett mer konkurrenskraftigt och inkluderande EU

86.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stärka och underlätta utvecklingen av infrastruktur för information och kommunikation eftersom det, trots att samtliga medlemsstater har en nationell bredbandsstrategi, endast är ett fåtal medlemsstater som har helt klara operativa planer som omfattar fastställda mål för att förverkliga flaggskeppsinitiativet för en digital agenda för Europa fullt ut, såsom beskrivs i Europa 2020-strategin. Parlamentet välkomnar det nya initiativet för Fonden för ett sammanlänkat Europa eftersom detta kommer att vara av avgörande betydelse för att effektivt kunna genomföra de mål i den digitala agendan för Europa som fastställts för 2020, vilka utlovar tillgång till bredband för alla, och delmålet att varje EU-medborgare ska ha tillgång till en grundläggande internetanslutning senast 2013.

87.  Europaparlamentet betonar att internettjänster tillhandahålls över gränserna och att de därför också kräver gemensamma åtgärder i enlighet med den digitala agendan för Europa. Parlamentet påpekar att en europeisk marknad med nästan 500 miljoner människor anslutna till höghastighetsbredband skulle fungera som en motor för den inre marknadens utveckling. Parlamentet understryker behovet av att koppla ihop den digitala agendan med tillhandahållandet av nya tjänster såsom e-handel, e-hälsa, e-lärande, e-banktjänster och e-förvaltning.

88.  Europaparlamentet understryker hur viktigt det är för utvecklingen av EU:s digitala inre marknad att man fortsätter arbetet med att erbjuda alla konsumenter höghastighetsanslutning till internet överallt, genom att främja fast och mobil internetanslutning och användning av nästa generations infrastruktur. Parlamentet betonar att detta kräver en politik som främjar åtkomst på konkurrensutsatta villkor. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att ge ny fart åt den europeiska strategin för snabbt och ultrasnabbt bredband genom att uppdatera de berörda målen.

89.  Europaparlamentet framhåller det potentiella värde som en övergång till samhällstjänster på internet kommer att ge konsumenter och företag och uppmanar medlemsstaterna att ta fram nationella planer i denna riktning, som bör omfatta mål och åtgärder för hur alla samhällstjänster ska kunna erbjudas via internet senast 2015. Höghastighetsnät är en förutsättning för utvecklingen av onlinetjänster och för ekonomisk tillväxt. Parlamentet uppmanar kommissionen att sätta upp mål för hur den digitala agendan ska bli världsledande, för att se till att Europa blir världsledande inom internethastighet och internetanslutningar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ytterligare utveckla de nationella bredbandsplanerna och anta driftsplaner med konkreta åtgärder för att uppnå de ambitiösa bredbandsmålen, och understryker att de instrument som kommissionen föreslår i Fonden för ett sammanlänkat Europa strategiskt är av avgörande betydelse.

90.  Europaparlamentet beklagar att EU ligger efter i fråga om fiberanslutningar till internet. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna och kommissionen att påskynda spridningen och införandet av ultrasnabbt bredband och efterlyser en europeisk strategi för användning av fibernät till slutanvändare (FTTx-nät) i stor skala.

91.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta fram beredskapsplaner för it-incidenter för att kunna hantera gränsöverskridande it-störningar och it-angrepp, däribland planer för kritisk informationsinfrastruktur på europeisk och nationell nivå, och att även utarbeta strategier för en mer motståndskraftig och pålitlig infrastruktur. Parlamentet understryker att det internationella samarbetet på detta område bör förstärkas. Parlamentet påminner om att nät- och informationssäkerhet är ett ansvar för alla berörda parter, däribland hemanvändare, operatörer och produktutvecklare. Parlamentet rekommenderar att man uppmuntrar till it-säkerhetsutbildning för såväl medborgare som yrkesverksamma.

92.  Europaparlamentet betonar att internet alltmer används på mobila enheter och uppmanar till åtgärder för att ge ökat radiospektrumutrymme för mobilt internet och för en förbättrad kvalitet på de e-tjänster som tillhandahålls på dessa mobila enheter. Parlamentet betonar att den framtida spektrumtilldelningen måste bereda väg för ett europeiskt ledarskap i fråga om trådlösa tillämpningar och nya tjänster för att stimulera Europas tillväxt och internationella konkurrenskraft.

93.  Europaparlamentet konstaterar att både den fasta och den mobila datatrafiken ökar exponentiellt och att en rad åtgärder, till exempel ytterligare harmoniserad spektrumtilldelning för trådlöst bredband, ökad spektrumeffektivitet och snabb utbyggnad av nästa generations accessnät, kommer att vara av avgörande betydelse för hanteringen av denna ökning.

94.  Europaparlamentet noterar att en utvärdering av behovet av att öppna 700 MHz-bandet för mobil datatrafik är ett viktigt första steg i riktning mot att möta framtida kapacitetsbehov.

95.  Europaparlamentet välkomnar det nya meddelande från kommissionen om e-upphandling som offentliggjordes den 20 april 2012. Parlamentet betonar att e-upphandling kommer att förenkla det sätt på vilket upphandling genomförs, erbjuda öppenhet, minska bördor och kostnader, öka medverkan av små och medelstora företag och erbjuda bättre kvalitet och lägre priser.

96.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens lagstiftningsförslag till en förordning om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden, som kommer att stärka förtroendet och bekvämligheten i en säker digital miljö och som – genom att den omfattar ömsesidigt erkännande och godtagande på EU-nivå av anmälda system för elektronisk identifiering – kan möjliggöra ett säkert och sömlöst elektroniskt samspel mellan företag, medborgare och offentliga myndigheter, och därigenom öka effektiviteten hos offentliga och privata nättjänster, e-affärer och e-handel i EU. Parlamentet betonar vikten av e-signaturer och ömsesidigt erkännande av elektroniska identifieringar på EU-nivå för att garantera rättsäkerheten för europeiska konsumenter och företag. Parlamentet understryker vikten av att samtidigt garantera såväl interoperabilitet i hela EU som skydd av personuppgifter.

97.  Europaparlamentet påpekar att den offentliga sektorns användning av informations- och kommunikationsteknik är en hörnsten i utvecklingen av ett digitalt och kunskapsbaserat samhälle och uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att ytterligare utveckla säkra och effektiva e-tjänster. Parlamentet noterar att gränsöverskridande kompatibilitet är en förutsättning, framför allt när det gäller e-identifiering och e-signaturer, för att stimulera utvecklingen av gränsöverskridande lösningar för e-fakturering.

98.  I sin resolution av den 20 april 2012 om en konkurrenskraftig digital inre marknad – e-förvaltning som en spjutspets, underströk Europaparlamentet vikten av att underlätta en utbredd användning av faktorer som ett klart rättsläge, en tydlig teknisk miljö och öppna och interoperabla lösningar för e-fakturering som bygger på gemensamma rättsliga krav, företagsprocesser och tekniska standarder. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma behovet av enhetliga och öppna EU-övergripande standarder för e-identifiering och e-signaturer. De stora hindren för gränsöverskridande tillgång till den offentliga förvaltningens elektroniska tjänster rör användningen av e-signaturer och e-identifiering samt problemet med bristande kompatibilitet mellan e-förvaltningssystemen på EU-nivå. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag till förordning om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden.

o
o   o

99.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

(1) Antagna texter, P7_TA(2012)0209. (2) Antagna texter, P7_TA(2012)0211. (3) Antagna texter, P7_TA(2011)0491. (4) Antagna texter, P7_TA(2011)0492. (5) EUT L 304, 22.11.2011, s. 64. (6) Antagna texter, P7_TA(2011)0453. (7) Antagna texter, P7_TA(2011)0307. (8) EUT C 169 E, 15.6.2012, s. 58. (9) EUT C 50 E, 21.2.2012, s. 1. (10) EUT L 189, 22.7.2010, s. 1. (11) EUT L 95, 15.4.2010, s. 1. (12) EUT C 349 E, 22.12.2010, s. 1. (13) Antagna texter, P7_TA(2011)0453. (14) EUT C 67 E, 18.3.2010, s. 112. (15) EUT C 46 E, 24.2.2010, s. 26. (16) EUT C 295 E, 4.12.2009, s. 43. (17) EUT C 146 E, 12.6.2008, s. 370. (18) EUT L 364, 9.12.2004, s. 1. (19) EUT L 376, 27.12.2006, s. 21. (20) EUT L 376, 27.12.2006, s. 36. (21) EUT C 292 E, 1.12.2006, s. 109. (22) EUT C 305 E, 14.12.2006, s. 247. (23) EUT L 149, 11.6.2005, s. 22. (24) EUT L 373, 21.12.2004, s. 37. (25) http://www.un.or.at/unictral (26) EGT L 271, 9.10.2002, s. 16. (27) EGT L 201, 31.7.2002, s. 37. (28) EGT L 178, 17.7.2000, s. 1. (29) EGT L 281, 23.11.1995, s. 31. (30) Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (EGT L 178, 17.7.2000, s. 1). (31) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/136/EG av den 25 november 2009 (EUT L 337, 18.12.2009, s. 11) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/140/EG av den 25 november 2009 (EUT L 337, 18.12.2009, s. 37).