Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 december 2012 En handlingsplan för att stärka kampen mot skattebedrägeri och skatteundandragande (COM(2012)0722),

–  med beaktande av kommissionens rekommendation av den 6 december 2012 om aggressiv skatteplanering (C(2012)8806),

–  med beaktande av kommissionens rekommendation av den 6 december 2012 om åtgärder för att uppmuntra tredjeländer att tillämpa miniminormer för god förvaltning i skattefrågor (C(2012)8805),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 27 juni 2012 om konkreta sätt att stärka bekämpandet av skattebedrägeri och skatteundandragande, också med avseende på tredjeländer (COM(2012)0351),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 november 2012 Den årliga tillväxtstrategin för 2013 (COM(2012)0750),

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 5 februari 2013 till Europaparlamentets och rådets direktiv om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism (2013/0025(COD)),

–  med beaktande av rekommendationerna från arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF) i februari 2012 angående internationella normer för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och spridning,

–  med beaktande av sin resolution av den 19 april 2012 om begäran om konkreta åtgärder för att bekämpa skattefusk och skatteflykt(1),

–  med beaktande av rapporten av den 10 februari 2012 från Richard Murphy FCA Closing the European tax gap,

–  med beaktande av rådets resolution av den 1 december 1997 om en uppförandekod för företagsbeskattning och av rapporten av den 4 december 2012 till rådet från uppförandekodgruppen (företagsbeskattning),

–  med beaktande av OECD:s rapport om urholkning av skattebasen och förflyttning av vinster Addressing Base Erosion and Profit Shifting (2013),

–  med beaktande av Ekofinrådets slutsatser och Ekofinrådets rapport till Europeiska rådet om skattefrågor den 22 juni 2012,

–  med beaktande av sin resolution av den 8 mars 2011 om samarbete med utvecklingsländer för att främja god förvaltning i skattefrågor(2),

–  med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 19 april 2012 om förslaget till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas(3),

–  med beaktande av kommunikén efter mötet mellan G20-ländernas finansministrar och centralbankschefer i Moskva den 15–16 februari 2013,

–  med beaktande av sin resolution av den 10 februari 2010 om god förvaltning i skattefrågor(4),

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandena från utskottet för utveckling och budgetkontrollutskottet (A7-0162/2013), och av följande skäl:

A.  I EU går varje år ett skandalöst stort belopp på uppskattningsvis 1 biljon euro i potentiella skatteintäkter förlorat till följd av skattebedrägeri, skatteundandragande, skatteflykt och aggressiv skatteplanering varje år. Detta innebär en kostnad på cirka 2 000 euro per år och EU-medborgare, och inga lämpliga åtgärder vidtas för att lösa problemet(5).

B.  Denna förlust innebär ett hot mot EU:s sociala marknadsmodell, som bygger på offentliga tjänster av hög kvalitet, och mot den inre marknadens funktion, en försämring av effektiviteten och rättvisan i skattesystemen inom EU och en risk för den ekologiska omställningen av ekonomin. Den föranleder och underlättar ytterligare samhällsskadligt profiterande, vilket leder till ökade orättvisor, minskat förtroende bland medborgarna för demokratiska institutioner och ett demokratiskt underskott.

C.  En betydande del av den finanspolitiska hållbarheten består i att säkra vår bas för skatteintäkter.

D.  Skattebedrägerier och skatteundandragande är olagliga sätt att undvika skatteskulder, medan skatteflykt är ett lagligt men otillbörligt utnyttjande av skattesystemet för att minska eller undvika skatteskulder, och aggressiv skatteplanering innebär att man drar nytta av teknikaliteter i ett skattesystem eller oförenligheter mellan två eller flera skattesystem i syfte att minska det skattepliktiga beloppet.

E.  Skatteflykt, som underlättas av att ekonomin i allt högre grad blir papperslös, leder till konkurrenssnedvridningar som skadar företagen och tillväxten i Europa.

F.  Omfattningen av skattebedrägerierna och skatteflykten urholkar medborgarnas tillit till och förtroende för rättvisan och legitimiteten hos skatteuppbörden och skattesystemet i stort.

G.  Avsaknaden av en samordnad skattepolitik i EU leder till avsevärda kostnader och administrativa bördor för medborgarna och de företag som bedriver gränsöverskridande verksamhet inom EU. Detta kan dels ge upphov till oavsiktligt utebliven beskattning, dels leda till skattebedrägerier och skatteflykt.

H.  De snedvridningar som uppstår till följd av otydliga eller skadliga beskattningsmetoder i jurisdiktioner som fungerar som skatteparadis kan leda till artificiella flöden och negativa konsekvenser för EU:s inre marknad. Skadlig skattekonkurrens inom EU strider uppenbart mot logiken bakom den inre marknaden. Det är nödvändigt att arbetet med att harmonisera skattebaserna i en alltmer långtgående ekonomisk, finanspolitisk och budgetmässig union intensifieras.

I.  Länder som omfattas av stödprogram har de senaste åren, efter det att de skärpt skatteuppbörden och avskaffat förmåner enligt trojkans förslag, kunnat konstatera att flera av deras större företag har lämnat landet för att utnyttja skattefördelar som erbjuds av andra länder.

J.  I praktiken har detta flyttat över skattebördan på arbetstagarna och låginkomsthushållen och tvingat regeringar att göra skadliga nedskärningar av offentliga tjänster.

K.  Personalneddragningarna i merparten av medlemsstaternas nationella skattemyndigheter genom åtstramningsåtgärder under de senaste åren har allvarligt äventyrat genomförandet av kommissionens handlingsplan.

L.  Multinationella företags tillämpning av skatteflyktsmetoder strider mot principen om rättvis konkurrens och företagsansvar.

M.  Vissa skattebetalares reaktion på medlemsstaternas åtgärder för att komma till rätta med bristen på transparens har varit att genomföra affärstransaktioner via en annan jurisdiktion med en lägre grad av transparens.

N.  Eftersom ensidiga nationella åtgärder i många fall har visat sig vara ineffektiva, otillräckliga och i vissa fall till och med skadliga behövs en samordnad och diversifierad strategi på nationell nivå, EU-nivå och internationell nivå. En effektiv bekämpning av skattebedrägerier, skatteundandragande, skatteflykt och aggressiv skatteplanering kräver ett kraftigt förstärkt samarbete mellan olika medlemsstaters skattemyndigheter samt ett förstärkt samarbete mellan skattemyndigheterna och andra rättsvårdande myndigheter inom varje medlemsstat.

O.  Det grundläggande politiska problemet som måste tas itu med, vilket OECD fastställer i sin rapport om urholkning av skattebasen och förflyttning av vinster, är att de internationella gemensamma principerna, hämtade från nationella erfarenheter, för en gemensam skattelagstiftning inte har hållit jämna steg med den föränderliga affärsmiljön. Det krävs att kommissionen och medlemsstaterna intar en mer aktiv roll på den internationella arenan och verkar för ett inrättande av internationella normer som grundas på principerna om transparens, informationsutbyte och ett avskaffande av skadliga skatteåtgärder.

P.  Utvecklingsländerna är inte i en sådan förhandlingsposition att de kan tvinga skatteparadis att samarbeta, utbyta information och medge insyn.

Q.  Undersökande journalister, icke-statliga aktörer och den akademiska världen har bidragit till att avslöja fall av skattebedrägerier, skatteflykt och skatteparadis och att informera allmänheten om detta.

R.  Bättre metoder för att upptäcka skattebedrägerier bör åtföljas av en förstärkning av den befintliga lagstiftningen om bistånd med skatteindrivning, likabehandling i beskattningshänseende och genomförbarhet för företagen.

S.  När de europeiska finansministrarna sammanträdde vid G20-mötet i Moskva i februari 2013 lovade de att vidta de åtgärder som krävs för att bekämpa skatteflykt, och bekräftade att enbart nationella åtgärder inte kommer att ge önskad effekt.

T.  Internprissättning som leder till skatteflykt påverkar utvecklingsländernas budgetar negativt genom att påtvinga dem en beräknad förlust på cirka 125 miljarder euro i skatteintäkter per år, vilket är nästan dubbelt så mycket som det internationella bistånd som de tar emot varje år.

U.  Skattepolitiken faller i dag under medlemsstaternas lagstiftningsbehörighet.

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens handlingsplan och rekommendationer där medlemsstaterna med kraft uppmanas att omedelbart vidta samordnade åtgärder mot skatteparadis och aggressiv skatteplanering.

2.  Europaparlamentet välkomnar den beslutsamhet som finansministrarna visade vid G20-mötet avseende att ta itu med urholkningen av skattebasen och förflyttning av vinster.

3.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att stå fast vid sina åtaganden, stödja kommissionens handlingsplan och till fullo genomföra de två rekommendationerna. Parlamentet insisterar på att medlemsstaterna deltar i seriösa förhandlingar, slutför förfarandena för alla oavslutade lagstiftningsförslag och tillämpar åtgärder i fall som rör skattebedrägerier, skatteundandragande, skatteflykt, aggressiv skatteplanering och skatteparadis i sina beroende territorier.

4.  Europaparlamentet beklagar att medlemsstaterna ännu inte har lyckats nå en överenskommelse om viktiga lagstiftningsförslag, såsom 2008 års förslag om ändring av rådets direktiv 2003/48/EG om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar eller 2011 års förslag till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.

5.  Europaparlamentet beklagar att inga väsentliga framsteg har gjorts hittills på skatteområdet inom ramen för åtagandena i europluspakten.

6.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att inrätta en ”plattform för god förvaltning i skattefrågor”, och uppmanar kommissionen att noggrant kontrollera genomförandet av båda rekommendationerna i alla medlemsstater och att rådfråga de nationella skattemyndigheterna, arbetsmarknadens parter och fackföreningarna samt involvera dem i plattformens arbete. Parlamentet uppmanar kommissionen att årligen förse rådet och parlamentet med en rapport om plattformens arbete och resultat.

7.  Europaparlamentet anser att problemets omfattning och allvar och det brådskande behovet av åtgärder belyses av den information om hemliga offshore-bankkonton som International Consortium of investigative journalism offentliggjorde i april 2013. Mot bakgrund av detta efterlyser parlamentet på nytt ett förstärkt europeiskt och internationellt åtagande om transparens som skulle kunna leda till ett internationellt bindande multilateralt avtal om automatiskt utbyte av information i skatteärenden.

EU:s roll på den internationella arenan

8.  Europaparlamentet betonar att EU bör inta en ledande roll i diskussionerna om bekämpning av skattebedrägerier, skatteflykt och skatteparadis i OECD, det globala forumet för transparens och informationsutbyte på skatteområdet, G20, G8 och andra relevanta multinationella forum. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att på internationell nivå kontinuerligt framhålla hur oerhört viktigt ett förstärkt samarbete är när det gäller bekämpning av skattebedrägerier, skatteundandragande, skatteflykt, aggressiv skatteplanering och skatteparadis. Parlamentet betonar att EU, när så är lämpligt, bör övertyga länder utanför EU att bygga upp och förbättra effektiviteten i sina respektive skatteuppbördssystem genom att ansluta sig till principerna om transparens, automatiskt informationsutbyte och avskaffande av skadliga skatteåtgärder, och att bistå dem i detta arbete. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att öka sitt tekniska bistånd och sina insatser för kapacitetsuppbyggande i utvecklingsländer.

9.  Europaparlamentet anser att det är av yttersta vikt att medlemsstaterna ger kommissionen befogenhet att förhandla om skatteavtal med tredjeländer för EU:s räkning i stället för att fortsätta med bilaterala förhandlingar, vilka ur EU:s synvinkel leder till mindre än optimala resultat, och ofta även för medlemsstaten i fråga.

10.  Europaparlamentet betonar att de medlemsstater som har fått(6) eller ansökt om att få ekonomiskt stöd är skyldiga att vidta åtgärder för att stärka och förbättra sin kapacitet att driva in skatter och bekämpa skattebedrägeri och skatteflykt. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att utvidga denna skyldighet till att omfatta åtgärder för att stoppa penningtvätt, skatteflykt och aggressiv skatteplanering.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att avstå från att tillhandahålla EU-medel till företag som inte uppfyller EU:s skattenormer, och att se till att medlemsstaterna inte tillhandahåller sådana företag statligt stöd eller tillträde till offentlig upphandling. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att kräva att alla företag som lämnar anbud i offentliga upphandlingar ska lämna information om påföljder och fällande domar i mål om skatterelaterade brott. Parlamentet föreslår att offentliga myndigheter, samtidigt som de respekterar de överenskomna skyldigheterna i det reviderade direktivet om sena betalningar, ska ha möjlighet att införa en klausul i offentliga upphandlingskontrakt så att de kan säga upp kontraktet om en leverantör bryter mot de skattemässiga skyldigheterna.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå gemensamma normer för skatteavtal mellan medlemsstater och utvecklingsländer i syfte att undvika att dessa länders skattebas urholkas.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anslå mer budgetmedel och mer personal till kommissionens generaldirektorat för skatter och tullar för att underlätta utarbetandet av EU-politik och EU-förslag om dubbel icke-beskattning, skatteflykt och skattebedrägerier.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i sina respektive förbindelser med tredjeländer insistera på en strikt tillämpning av EU-normerna i skatterelaterade frågor, framför allt när det gäller framtida bilaterala eller multilaterala handelsavtal.

15.  Europaparlamentet välkomnar USA:s Foreign Account Tax compliance Act (FATCA) som ett första steg mot ett automatiskt informationsutbyte mellan EU och USA för att bekämpa gränsöverskridande skattebedrägerier och skatteundandragande. Parlamentet beklagar dock att man i förhandlingarna med USA har valt en bilateral/mellanstatlig hållning snarare än en gemensam förhandlingsposition för EU. Parlamentet beklagar att det inte råder fullständig ömsesidighet i informationsutbytet. Parlamentet begär att EU-medborgarnas rätt till uppgiftsskydd ska respekteras i detta sammanhang.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ingående se över och genomföra FATF:s rekommendationer från februari 2012.

Överordnat mål – att ta itu med skattegapet

17.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att sätta upp ett ambitiöst men realistiskt mål om att åtminstone halvera skattegapet till 2020, eftersom detta med tiden skulle skapa en klart högre skatteintäktspotential utan att skatterna höjs.

18.  Europaparlamentet konstaterar vidare att man genom att bredda redan befintliga skattebaser i stället för att höja skattesatserna eller införa nya skatter kan generera ytterligare inkomster för medlemsstaterna.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att äntligen utarbeta en omfattande strategi, baserad på konkreta lagstiftningsåtgärder inom ramen för de befintliga fördragen, för att avhjälpa EU:s skattegap och se till att alla företag som bedriver verksamhet i EU följer skattebestämmelserna i alla medlemsstater där de är verksamma.

20.  Europaparlamentet understryker att åtgärder för att minska skattegapet och bekämpa skatteparadis, skatteundandragande och skatteflykt skulle resultera i rättvisa och transparenta konkurrensvillkor på den inre marknaden, bidra till en konsolidering av de offentliga finanserna samtidigt som statsskuldnivåerna skulle minska, öka offentliga investeringsresurser, göra nationella skattesystem effektivare och mer rättvisa samt förbättra den allmänna efterlevnaden av skattereglerna, såväl i EU som i utvecklingsländerna.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i större utsträckning utnyttja Fiscalisprogrammet genom att införliva skattegapsstrategin i det.

22.  Europaparlamentet ber kommissionen att undersöka möjligheten att införa en europeisk skatt på gränsöverskridande affärsmodeller och elektronisk handel.

Europaparlamentet föreslår att först och främst följande åtgärder vidtas inom EU:s skattegapsstrategi:
Beträffande skattebedrägerier och skatteundandragande

23.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att anslå tillräcklig personal, expertis och budgetmedel till sina nationella skattemyndigheter och tjänstemän som utför skatterevisioner, och resurser till utbildning av skattemyndigheternas personal, framför allt i gränsöverskridande samarbete om skattebedrägerier och skatteflykt, samt att införa kraftfulla verktyg mot korruption.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att omedelbart vidta åtgärder för att öka transparensen i företagens skattebetalningar genom att kräva att alla multinationella företag ska offentliggöra en komplett sammanställning av den skatt de har betalat i varje medlemsstat där de bedriver verksamhet.

25.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, och uppmanar medlemsstaterna att enas om och genomföra direktivet om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas genom att successivt gå från ett frivilligt system till ett obligatoriskt system på det sätt som anges i Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 19 april 2012 om förslaget till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.

26.  Europaparlamentet anser att behöriga myndigheter bör vidta åtgärder och tillfälligt dra in eller återkalla banklicenser från finansinstitut och finansiella rådgivare om de bidrar till skattebedrägeri genom att erbjuda sina kunder varor eller tjänster som gör det möjligt för kunderna att undvika skatter, eller om de vägrar att samarbeta med skattemyndigheterna.

27.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens inkluderande av skattebrott som förbrott till penningtvätt i tillämpningsområdet för det nya direktivet om bekämpning av penningtvätt (2013/0025(COD)), och begär att direktivet genomförs utan dröjsmål. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag om en harmoniserad hantering av skattebedrägeri enligt straffrätten, särskilt avseende gränsöverskridande och gemensamma utredningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att stärka sitt samarbete med övriga rättsvårdande EU-organ, i synnerhet med myndigheter som ansvarar för penningtvättsbekämpning, rättvisa och social trygghet.

28.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i sina nationella lagstiftningar avlägsna alla hinder för samarbete och utbyte av skatteinformation med EU-institutionerna och inom medlemsstaterna, samtidigt som skattebetalarnas uppgifter måste skyddas på ett effektivt sätt.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastställa inom vilka områden EU-lagstiftningen och det administrativa samarbetet mellan medlemsstaterna skulle kunna förbättras för att man ska kunna minska skattebedrägerier, inbegripet hur Fiscalis- och Tullprogrammen kan utnyttjas till detta ändamål.

30.  Europaparlamentet välkomnar rådets antagande av den nya ramen för administrativt samarbete och uppmanar medlemsstaterna att omgående tillämpa denna ram.

31.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att söka styrkande uppgifter om skatteundandragande i andra myndighetsdrivna databaser, till exempel register över motorfordon, mark, yachter och andra tillgångar, och att dela dessa med andra medlemsstater och med kommissionen.

32.  Europaparlamentet betonar att det är viktigt att genomföra nya strategier och mer effektivt utnyttja befintliga EU-strukturer för att effektivisera bekämpningen av momsbedrägeri, framför allt karusellbedrägeri. I detta sammanhang uppmanar parlamentet med kraft rådet att omgående anta och genomföra direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt vad gäller en mekanism för snabba insatser mot mervärdesskattebedrägeri.

33.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att, inom ramen för det nya Fiscalis 2020-programmet, fortsätta med och förbättra de samtidiga kontrollerna för att upptäcka och bekämpa gränsöverskridande skattebedrägerier samt underlätta utländska tjänstemäns närvaro på skattemyndigheternas kontor och under administrativa utredningar. Parlamentet betonar vikten av stärkt samarbete mellan skattemyndigheterna och övriga rättsvårdande organ, framför allt för att dela information som har inhämtats i samband med utredningar av penningtvätt och dithörande skattebrott.

34.  Europaparlamentet påminner om att den informella ekonomin inte kan elimineras med mindre än att lämpliga incitament erbjuds. Parlamentet föreslår dessutom att medlemsstaterna med hjälp av en resultattavla ska redovisa hur de har lyckats med att minska sina informella ekonomier.

35.  Europaparlamentet stöder arbetet i Internationella organisationen för värdepapperstillsyn (Iosco) med att införa identifierare för juridiska personer i syfte att garantera spårbarhet och transparens när det gäller finansiella transaktioner, vilket avsevärt kan förenkla bekämpningen av skattebedrägeri.

36.  Europaparlamentet noterar att avskaffandet av skatteprivilegier skapar utrymme för omfattande reformer som leder till ett okomplicerat, begripligt och rättvist skattesystem.

37.  Europaparlamentet påpekar att de rättsliga förfarandena vid skattebedrägeri är tungrodda och utdragna, och att de som slutligen förklaras skyldiga får relativt milda domar, vilket gör skattebedrägeri till ett praktiskt taget riskfritt brott.

38.  Europaparlamentet framhåller e-förvaltningens möjligheter att öka transparensen och bekämpa bedrägerier och korruption, och därmed skydda offentliga medel. Parlamentet betonar behovet av lagstiftning som möjliggör kontinuerlig innovation.

39.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att särskilt behandla problemet med aggressiv skatteplanering genom utnyttjande av olikheter i de olika skattesystemen i medlemsstaterna (hybrid mismatches).

40.  Europaparlamentet konstaterar dock att eftersom mervärdesskatten ingår i de egna medlen, påverkar undandragandet av mervärdesskatt direkt både medlemsstaternas ekonomier och EU:s budget, och parlamentet påminner om revisionsrättens påpekande: ”Undandragande av mervärdesskatt påverkar medlemsstaternas finansiella intressen. Det får effekter för EU:s budget eftersom det leder till lägre momsbaserade egna medel. Denna förlust kompenseras av de egna medel som baseras på bruttonationalinkomsterna, vilket snedvrider enskilda medlemsstaters bidrag till EU:s budget. Skattebedrägerier undergräver dessutom den inre marknadens funktion och förhindrar lojal konkurrens”(7).

41.  Europaparlamentet noterar att EU:s mervärdeskattesystem står för en avsevärd andel av de offentliga inkomsterna – 21 procent 2009(8) – men samtidigt ger upphov både till onödiga kostnader för att följa regelverket och höga nivåer av skatteundandragande.

42.  Europaparlamentet påpekar att metoden för uppbörd har varit oförändrad ända sedan mervärdesskatten infördes. Parlamentet betonar att uppbördsmetoden är föråldrad med tanke på de många förändringarna på det tekniska och ekonomiska planet, och att dess fortsatta användning därför leder till avsevärda förluster.

43.  Europaparlamentet betonar att en korrekt tillämpning av tullsystemet direkt påverkar beräkningen av mervärdesskatten. Parlamentet är djupt oroat över att tullkontrollerna i EU inte fungerar på ett korrekt sätt, vilket orsakar avsevärda momsförluster(9). Parlamentet anser att det är oacceptabelt att skattemyndigheterna i de flesta medlemsstater inte har direkt tillgång till tullinformation, och att automatiska korskontroller med skatteinformation därför är omöjliga. Parlamentet påpekar att den organiserade brottligheten är väl medveten om svagheterna i det nuvarande systemet.

44.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att överväga att vidta åtgärder för att återanvända tillgångar som har förverkats genom brottmålsförfaranden såsom skattebedrägeri och skatteflykt för sociala ändamål. Parlamentet begär därför att en stor del av de förverkade tillgångarna används för sociala ändamål och återinförs i de lokala och regionala ekonomier som direkt eller indirekt har drabbats av skattebrotten.

45.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja en miljö där civilsamhället är helt skyddat när det avslöjar fall av skattebedrägerier och skatteparadis, bland annat genom att effektiva system för skydd av uppgiftslämnare och journalistiska källor inrättas.

Beträffande skatteflykt och aggressiv skatteplanering

46.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att, som en prioriterad åtgärd, anta och genomföra det ändrade direktivet om skatt på sparande i syfte att avhjälpa luckorna i det befintliga direktivet och bättre förebygga skatteundandragande.

47.  Europaparlamentet välkomnar de internationella diskussionerna om uppdateringen av OECD:s riktlinjer för internprissättning, dvs. vinster som förflyttas till skatteparadis i syfte att undvika att betala skatt i såväl industri- som utvecklingsländer. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att omgående vidta åtgärder och se över de nuvarande reglerna för internprissättning, framför allt avseende förflyttning av risker och immateriella tillgångar, en konstlad uppdelning av ägandet av tillgångar mellan juridiska personer i en koncern och transaktioner mellan dessa juridiska personer som knappast skulle äga rum mellan oberoende parter. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbättra systemet för förhandsöverenskommelser om prissättning som tillämpas på internprissättning, varigenom ett nytt krav införs som ett komplement till de befintliga skyldigheterna enligt EU:s riktlinjer för dokumentation om internprissättning. Parlamentet föreslår att denna dokumentation, såväl som skattedeklarationskraven, ska vara strängare för transaktioner med svartlistade jurisdiktioner.

48.  Europaparlamentet välkomnar de framsteg som har gjorts med den landsspecifika rapporteringen enligt redovisnings- och transparensdirektiven. Parlamentet uppmanar kommissionen att som ett nästa steg införa landsspecifik rapportering för transnationella företag i alla sektorer och göra betalningstransaktioner mer transparenta – genom att kräva att företagen lämnar information om verksamhetens art och geografiska område, omsättning, antal anställda i heltidsekvivalenter, resultat före skatt, skatt på resultat och statliga subventioner per land för handeln i hela koncernen – i syfte att kontrollera hur reglerna för internprissättning efterlevs.

49.  Europaparlamentet begär att förslaget om översyn av direktivet om bekämpning av penningtvätt ska kompletteras med ett krav på att upprätta offentliga myndighetsregister över nyttjanderätten till företag, fonder, stiftelser och andra liknande juridiska former.

50.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra uppförandekoden för företagsbeskattning mer effektiv genom att i rådet ta upp frågor som snarast behöver ett politiskt beslut. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att aktivt ingripa i de ärenden där uppförandekodgruppen inte kan enas om förfaranden för undanröjande av olikheter mellan nationella skattesystem.

51.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta och främja en uppförandekod för revisorer och rådgivare. Parlamentet uppmanar revisionsföretagen att varna de nationella skattemyndigheterna om det finns tecken på att det granskade företaget ägnar sig åt aggressiv skatteplanering.

52.  Europaparlamentet anser att revisorer inte bör få erbjuda förbjudna, icke-revisionsrelaterade tjänster, och att skatterådgivning som avser strukturering av transaktioner och konsulttjänster i skattefrågor ska anses vara sådana tjänster.

53.  Europaparlamentet konstaterar att en korrekt identifiering av skattebetalarna är avgörande för ett effektivt informationsutbyte mellan nationella skattemyndigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att skynda på arbetet med att ta fram ett europeiskt skatteregistreringsnummer som ska gälla alla juridiska och fysiska personer som deltar i gränsöverskridande transaktioner. Parlamentet anser att skatteregistreringsnumret bör vara kopplat till en öppen internationell databas inom ramen för systemet för utbyte av information om mervärdesskatt, vilket kan bidra till upptäckt av obetalade skatter och andra försummade skyldigheter.

54.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att under 2013 lägga fram ett förslag till översyn av direktivet om moder- och dotterbolag och direktivet om räntor och royaltyer i syfte att se över och anpassa båda direktivens klausuler om missbruk till varandra och undanröja dubbel icke-beskattning, vilken underlättas av förekomsten av hybridenheter och finansiella instrument i EU.

55.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att snabbt genomföra kommissionens förslag om införande av en gemensam regel mot missbruk för att motverka aggressiv skatteplanering, samt inbegripa en klausul i sina konventioner om dubbelbeskattning för att förhindra dubbel icke-beskattning. Parlamentet anser att medlemsstaterna ska bortse från skatteförmåner som härrör från konstlade arrangemang eller som inte har ett affärsmässigt innehåll. Parlamentet föreslår att man inleder arbetet med att för medlemsstaterna ta fram standardiserade regler för att undvika dubbelbeskattning.

56.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens arbete med att inrätta en europeisk kod för skattebetalare, och anser att en sådan kod kommer att bidra till att göra skattesystemen mer legitima och tydliga, öka samarbetet, tilliten och förtroendet mellan skattemyndigheter och skattebetalare samt bistå skattebetalarna genom att garantera större transparens när det gäller deras rättigheter och skyldigheter.

57.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inrätta effektiva skatteuppbördsmekanismer som minimerar avståndet mellan skattebetalarna och skattemyndigheterna och maximerar användningen av modern teknik. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta itu med problemen rörande beskattningen av elektronisk handel genom att inrätta lämpliga EU-normer.

58.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i så hög grad som möjligt öka insynen i lobbyverksamheten inom finanssektorn, som ofta leder till laglig skatteflykt och aggressiva skatteplaneringssystem.

59.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att reglera det finansiella flöde från medlemsstaterna till tredjeländer som syftar till att undvika skatt, och att skapa en rättvis skattekonkurrens.

60.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att vidta åtgärder mot företagens avdelningar för aggressiv skatteplanering, framför allt inom sektorn för finansiella tjänster.

61.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en detaljerad analys av de befintliga skillnaderna mellan medlemsstaternas lagstadgade bolagsskattesatser och faktiska bolagsskattesatser så att debatten om skatteharmonisering baseras på objektiva uppgifter.

62.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att meddela och offentliggöra nationella myndigheters avgöranden i skatteärenden för gränsöverskridande företag. Parlamentet insisterar på att medlemsstaterna ska tillämpa strikta krav på affärsmässigt innehåll för transnationella företag i samband med skatteavgöranden.

63.  Europaparlamentet konstaterar att fonder ofta används som kanaler för skatteundandragande, och noterar med oro att de flesta länder inte kräver registrering av rättsliga arrangemang. Parlamentet uppmanar EU att upprätta ett europeiskt register för fonder och andra dolda enheter, som en förutsättning för att ta itu med skatteflykt.

Beträffande skatteparadis

64.  Europaparlamentet efterlyser en gemensam EU-strategi mot skatteparadis.

65.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att främja det automatiska informationsutbytet, som den framtida europeiska och internationella standarden för öppenhet och informationsutbyte i skattefrågor. Parlamentet efterlyser på nytt åtgärder utöver OECD:s ram för att ta itu med olagliga finansiella flöden, skatteundandragande och skatteflykt med tanke på deras olika brister. Parlamentet beklagar det faktum att OECD gör det möjligt för regeringar att undvika svartlistning enbart genom att lova att efterleva principerna om informationsutbyte, utan att man garanterar att dessa principer faktiskt tillämpas i praktiken. Parlamentet anser även att kravet att ingå avtal med tolv andra länder för att strykas från svarta listan är godtyckligt, eftersom detta krav inte är kopplat till någon kvalitativ indikator som gör det möjligt att göra en objektiv bedömning av efterlevnaden av god förvaltningspraxis.

66.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anta en tydlig definition och en gemensam uppsättning kriterier för att identifiera skatteparadis, samt att utarbeta lämpliga åtgärder med avseende på de identifierade jurisdiktionerna, för genomförande senast den 31 december 2014, och att se till att dessa tillämpas enhetligt i all EU-lagstiftning. Parlamentet föreslår att definitionen ska bygga på OECD:s normer för transparens och informationsutbyte och på uppförandekodens principer och kriterier. Parlamentet anser i detta sammanhang att en jurisdiktion ska anses vara ett skatteparadis om flera av följande villkor är uppfyllda:

67.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att senast den 31 december 2014 sammanställa en offentlig europeisk svartlista över skatteparadis. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang de berörda myndigheterna att

Den internationella dimensionen

68.  Europaparlamentet anser att miniminormerna i kommissionens rekommendation angående åtgärder som syftar till att uppmuntra tredjeländer att tillämpa miniminormer för god förvaltning uttryckligen även bör omfatta medlemsstaterna.

69.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att erbjuda samarbete och stöd till utvecklingsländer som inte är skatteparadis, och hjälpa dem att effektivt ta itu med skattebedrägerier och skatteflykt, framför allt genom kapacitetsuppbyggnadsåtgärder. Parlamentet stöder kommissionens uppmaning till medlemsstaterna att i detta syfte bistå dessa länder med skatteexperter under en begränsad tidsperiod.

70.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fullt ut bidra till att ytterligare utveckla OECD:s projekt rörande urholkning av skattebasen och förflyttning av vinster genom att dela analyser av de problematiska skattesystemen i och mellan medlemsstater och av vilka förändringar som krävs på medlemsstats- och EU-nivå för att undvika skattebedrägerier, skatteundandragande och alla former av aggressiv skatteplanering. Parlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet rapportera till rådet och parlamentet om detta arbete.

71.  Europaparlamentet betonar behovet av att mobilisera och säkerställa skattemedel i utvecklingsländer för att uppnå millennieutvecklingsmålen, eftersom sådana medel är mer förutsägbara och hållbara än utländskt bistånd och bidrar till att minska skuldsättningen. Parlamentet konstaterar dock att skattemedlens andel av BNP är låg i de flesta utvecklingsländer vars arbete för att upprätta ett system för sunda offentliga finanser försvåras av sociala, politiska och administrativa problem, vilket gör dem särskilt sårbara för skatteundandragande och skatteflykt av privatpersoner och företag.

72.  Europaparlamentet konstaterar med oro att många utvecklingsländer har ett mycket svagt förhandlingsläge gentemot vissa utländska direktinvesterare som söker skatteavdrag och undantag. Parlamentet anser att företag vid större investeringar bör vara skyldiga att göra detaljerade åtaganden beträffande projektets positiva sidoeffekter för den lokala och/eller nationella ekonomin och samhällsutvecklingen.

73.  Europaparlamentet påpekar att olagligt penningutflöde är en viktig förklaring till utvecklingsländernas skuldsituation, och att aggressiv skatteplanering står i strid med principerna för företagens sociala ansvar.

74.  Europaparlamentet noterar att skattesystemen i många utvecklingsländer inte uppfyller internationella normer (utan i stället uppvisar svag skattejurisdiktion och ineffektiv skatteförvaltning, höga korruptionsnivåer, otillräcklig kapacitet att upprätta och underhålla väl fungerande taxeringsregister etc.). Parlamentet uppmanar EU att öka sitt stöd till skatteförvaltning inom ramen för finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete (DCI) och Europeiska utvecklingsfonden (EUF) och till hanteringen av internationellt skattebedrägeri och överdriven optimering, genom att bygga upp utvecklingsländernas kapacitet att upptäcka och väcka åtal mot olämpliga metoder med hjälp av starkare samarbete på området för skatteförvaltning. Parlamentet anser också att stöd bör ges till ekonomisk omställning i utvecklingsländer som är skatteparadis.

75.  Europaparlamentet välkomnar de första steg som tagits i och med det globala forumets inbördes utvärdering av skatteundandragande. Parlamentet anser dock att det globala forumets standarder, genom fokuseringen på OECD:s system för utbyte av information på begäran, kommer att bli verkningslösa när det gäller att minska olagliga finansiella flöden.

76.  Europaparlamentet påpekar att avtal om dubbelbeskattning riskerar att främja internprissättning och regleringsarbitrage genom att de förstärker ett bilateralt snarare än ett multilateralt tillvägagångssätt för gränsöverskridande skattefrågor. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att avstå från att främja sådana avtal istället för avtal om utbyte av skatteinformation, eftersom de tidigare vanligtvis resulterar i en finansiell förlust för utvecklingsländer genom lägre källskatteavdrag på utdelning, räntor och royaltyer.

o
o   o

77.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, OECD och FN:s expertkommitté för internationellt samarbete i skattefrågor, Olafs övervakningskommitté och Olaf.

(1) Antagna texter, P7_TA(2012)0137. (2) EUT C 199 E, 7.7.2012, s. 37. (3) Antagna texter, P7_TA(2012)0135. (4) EUT C 341 E , 16.12.2010, p. 29. (5) http://ec.europa.eu/taxation_customs/common/publications/studies/index_en.htm (6) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 472/2013 av den 21 maj 2013 om skärpning av den ekonomiska övervakningen och övervakningen av de offentliga finanserna i medlemsstater som har, eller hotas av, allvarliga problem i fråga om deras finansiella stabilitet i euroområdet. (7) Revisionsrättens särskilda rapport nr 13/2011, s. 11, punkt 5. (8) Europaparlamentet, generaldirektoratet för EU-intern politik, utredningsenhet A (Ekonomisk politik och vetenskapspolitik): Simplifying and Modernising VAT in the Digital Single Market (IP/A/IMCO/ST/2012_03), september 2012, http://www.europarl.europa.eu/committees/en/studiesdownload.html?languageDocument=EN&file=75179 (9) Revisionsrätten anger i sin särskilda rapport nr 13/2011 att enbart efter tillämpningen av tullförfarande 42 under 2009 uppgick de extrapolerade förlusterna till cirka 2 200 miljoner euro i de sju medlemsstater som granskades av revisionsrätten, vilket motsvarar 29 procent av den mervärdesskatt som teoretiskt hade kunnat tas ut på det beskattningsbara värdet av all import som utfördes enligt tullförfarande 42 under 2009 i dessa länder.