Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2013/2062(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0391/2013

Ingivna texter :

A7-0391/2013

Debatter :

PV 09/12/2013 - 27
CRE 09/12/2013 - 27

Omröstningar :

PV 10/12/2013 - 9.3

Antagna texter :

P7_TA(2013)0547

Antagna texter
PDF 217kWORD 68k
Tisdagen den 10 december 2013 - Strasbourg Slutlig utgåva
Cars 2020: Åtgärdsplan för en konkurrenskraftig och hållbar bilindustri i Europa
P7_TA(2013)0547A7-0391/2013

Europaparlamentets resolution av den 10 december 2013 Cars 2020: för en konkurrenskraftig och hållbar bilindustri i Europa (2013/2062(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 173 avdelning XVII i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (f.d. artikel 157 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen) om unionens industripolitik och med hänvisning till bland annat den europeiska industrins konkurrensförmåga,

–  med beaktande av kommissionens meddelande Cars 2020: Åtgärdsplan för en konkurrenskraftig och hållbar bilindustri i Europa (COM(2012)0636),

–  med beaktande av rapporterna från högnivågruppen Cars 21 om bilindustrins konkurrenskraft och hållbara tillväxt i Europeiska unionen (2012)(1) och om ett konkurrenskraftigt motorfordonsregelverk för tjugohundratalet (2006)(2) ,

–  med beaktande av kommissionens meddelande En starkare europeisk industri för tillväxt och ekonomisk återhämtning (COM(2012)0582),

–  med beaktande av rådets (konkurrenskraft) slutsatser från den 10 och 11 december 2012 om situationen för den europeiska industrin och den särskilda situationen för bilindustrin,

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från utskottet för internationell handel, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och utskottet för transport och turism (A7-0391/2013), och av följande skäl:

A.  Bilindustrin är en viktig länk i Europas tillverkningsbas och en avgörande faktor för konkurrenskraften, tillväxten och sysselsättningen i EU.

B.  Den europeiska bilindustrin har, trots en ekonomisk och finansiell kris utan motstycke, en viktig roll att spela för att se till att vissa kompetenser och tillverkningssektorer stannar i Europa och detta fordrar samordnade åtgärder inom Europeiska unionen.

C.  Det nuvarande konjunkturläget är inte den enda orsaken till krisen och vi i grunden måste ompröva vår inställning till rörlighet på 2000-talet, eftersom rörlighet är en viktig aspekt för att främja ekonomisk tillväxt.

D.  Bilindustrin känner av effekterna av en framväxande revolution runt om i världen, där efterfrågan i Europa minskar eller har stannat av, där både efterfrågan och produktionen flyttas över till tillväxtländerna, där det sker en successiv, men märkbar förändring av vilka energikällor som används, och där komponenter och funktioner digitaliseras, vilket leder till ökade produktionsnivåer som i sin tur medför stora förändringar i värdekedjan.

E.  Europas bilindustri ligger fortfarande långt fram internationellt sett i fråga om forskning och innovation och måste därför återupprätta sin konkurrenskraft och en hållbar produktion genom hela produktions- och värdekedjan.

F.  En av lösningarna på problemet med överkapacitet i produktionen är att flytta kapacitet till andra industrisektorer, såsom kollektivtrafik och förnybar energi, och att investera i hållbar infrastruktur.

Politisk styrning

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens nya strategi att lansera en ny europeisk industripolitik, särskilt för en hållbar bilindustri, som står i centrum för Europas ekonomi.

2.  Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen samordnar sina egna ansträngningar på ett effektivare sätt för att rekommendationerna i Cars 2020 verkligen ska genomföras och övervakas av högnivågruppen så att inte misslyckandet från den första etappen i Cars 21-processen (december 2005) ska upprepas, då slutsatserna inte åtföljdes av nödvändiga åtgärder. Parlamentet ber därför kommissionen att upprätta en tydlig agenda med snabba insatser och att, inom sina befogenheter, utnyttja sin initiativrätt, särskilt genom att utarbeta riktlinjer för att samordna och komplettera medlemsstaternas och företagens åtgärder för att säkerställa såväl en rimlig levnadsstandard för EU:s medborgare som en konsolidering av EU:s industri, med fokus på ekonomisk tillväxt, ökad sysselsättning och återhämtning av marknaden.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta övergripande färdplaner som täcker utvecklingen i energisektorn, transportsektorn och IKT-sektorn.

4.  Europaparlamentet anser att kommissionens åtgärder på det här området på olika sätt begränsas och att det råder brist på mekanismer för politisk samordning, och ber kommissionen att lägga fram en utredning som visar att ambitionerna och de verktyg som kommissionen har till sitt förfogande inte stämmer överens, och att använda denna som underlag för en debatt i rådet och parlamentet.

5.  Europaparlamentet anser att kommissionen bör beakta hela bilbranschen, särskilt underleverantörer, återförsäljare och eftermarknadsföretag, i alla framtida politiska beslut som rör denna sektor.

6.  Europaparlamentet välkomnar rådets (konkurrenskraft) slutsatser från december 2012 om industripolitiken och uppmuntrar medlemsstaterna att sträva efter att uppnå det uttalade målet om en översyn av bilindustrin och ett nytt starkt industripolitiskt samarbete inom den europeiska bilsektorn. Parlamentet påpekar att ett närmare industripolitiskt samarbete inom bilindustrin kan ske på unionsnivå eller på frivillig basis mellan flera stater.

7.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra tydligt samordnade strukturella reformer till förmån för konkurrenskraften, såsom stöd till forskning och innovation, kompetensuppbyggnad, vidareutbildning för personalen, minskade indirekta kostnader, ökad flexibilitet på arbetsmarknaden baserat på social dialog samt minskad byråkrati och kortare betalningstider.

8.  Europaparlamentet anser att EU måste förbättra genomförandet av sin handlingsplan och det sätt på vilket allmänheten, investerare och företag informeras om handlingsplanen, om unionen ska kunna återvinna förtroendet.

Bilindustrin och bilproduktionen i EU

9.  Europaparlamentet menar att det är nödvändigt att behålla och vidareutveckla enhetliga och dynamiska kedjor för forskning, tillverkning och innovation i EU riktad mot produktion av hållbara fordon. Europas fortsatta konkurrenskraft beror på huruvida en positiv utveckling kan åstadkommas som gynnar innovation, sysselsättning, konkurrenskraft, hälsa, miljö och rörlighet.

10.  Europaparlamentet påpekar att arbetskostnaderna inom bilindustrin endast utgör 13–20 procent av mervärdet. Parlamentet understryker vidare att den globala konkurrenskraften bara kan säkras genom innovation längs värdekedjan och flexibilitet i produktionsprocesserna, och att detta måste ske genom förhandlingar med arbetstagarna.

11.  Europaparlamentet betonar vikten av att behålla och öka produktionsbasen i Europa och för att skapa en rimlig levnadsstandard för medborgarna, och för att konsolidera den europeiska industrin i syfte att åstadkomma tillväxt och återhämtning.

12.  Europaparlamentet är medvetet om att den europeiska marknaden befinner sig i nedgång och kris, även i bilindustrin, och beklagar att kommissionen inte analyserar de verkliga orsakerna bakom denna nedgång, som att förhållandena varierar kraftigt i industrin (företag, marknadssegment och typer av marknader, produkter, branscher) och att efterfrågesidan har genomgått många strukturella förändringar (demografiska, sociologiska, beteendemässiga, ekonomiska och tekniska). Parlamentet menar därmed att vid sidan av heltäckande europeiska lösningar krävs det särskilt anpassade lösningar som beaktar de enskilda förhållandena på såväl nationell nivå som EU-nivå, för att öka efterfrågan.

13.  Europaparlamentet anser att beteendemässiga rörlighetsmönster starkt bidrar till att öka den europeiska bilbranschens konkurrenskraft, såsom kollektivtrafiknät och kombinerade transportnät, trafikledning, smarta städer, samåkning och gemensamt andelsägande.

14.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte tar upp frågan om överkapacitet, trots att det är ett stort problem för hela branschen som oundvikligen får återverkningar på kort och medellång sikt (produktion, sysselsättning, regional ekonomi). Parlamentet uppmanar därför kommissionen att snabbt lägga fram

   a) en utredning om överkapacitetens omfattning i EU och om god praxis för att lösa problemet, även utanför EU (Förenta staterna),
   b) en handlingsplan över samtliga tillgängliga politiska verktyg på området, särskilt sådana som rör forskning och innovation,
   c) förslag till ett mer aktivt och samordnat stöd för arbetstagare och företag inom bilindustrin för omställning av kompetenser och arbeten till andra branscher med tillväxt.

15.  När det gäller omstrukturering

   a) stöder Europaparlamentet kommissionens initiativ att återinrätta den arbetsgrupp som ska följa upp det viktigaste omstruktureringsarbetet och välkomnar offentliggörandet av grönboken om ändamålsenliga åtgärder för omstruktureringar (COM(2012)0007),
   b) uppmanar Europaparlamentet företag och medlemsstater att öka samarbetet och insatserna när det gäller att förutse industriella anpassningar för att undvika att negativa externa effekter undergräver den industriella produktionsprocessens enhetlighet (sysselsättning, produktion),
   c) uppmanar Europaparlamentet kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta omställningsplaner på ett samordnat sätt till stöd för regioner som drabbas av en kraftig förlust av arbetstillfällen inom bilindustrin, och kräver en integrerad användning av att alla befintliga instrument på EU-nivå (EIB, ESF och Eruf) och på nationell nivå för att stödja drabbade arbetstagare och omplacera dem till annan sysselsättning i närliggande sektorer, till exempel inom alternativ energi, och kräver ett utnyttjande av befintlig sakkunskap inom fordonsteknik,
   d) betonar Europaparlamentet också den centrala roll och det ansvar som företag och regionala myndigheter har när det gäller omställningspolitik, framför allt genom förbättrad fortbildning för arbetstagare, men också genom att ställa de lediga lokalerna till förfogande för socioekonomisk utveckling och en omställning av de drabbade regionerna.

16.  Europaparlamentet uppmärksammar både medlemsstaterna och företagen på att företagssammanslutningar (inköpsgrupper, samarbetsarrangemang, konsortier, sammanslagningar) stärker konkurrenskraften med tanke på den hårdande internationella konkurrensen.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stärka de specifika åtgärderna för att förbättra tillgången till kapitalmarknader för små och medelstora företag samt mid cap-företag, särskilt genom att inrätta regionala gemensamma kontaktpunkter. Parlamentet menar att småföretag och medelstora företag samt mid cap-företag har drabbats hårdast av krisen, särskilt underleverantörer, distributörer och eftermarknadsföretag. Parlamentet framhåller samtidigt att dessa företag är en tillgång eftersom deras storlek och reaktionsförmåga gör att de kan hantera förändringarna, och att de har legat bakom många tekniska framsteg. Parlamentet anser därför att en diversifiering av handelsmöjligheter (internationalisering, och deltagande i nya projekt) för småföretag och medelstora företag samt mid cap-företag är en utvecklingsväg som bör utnyttjas.

18.  Europaparlamentet påminner om vikten av att respektera principen om teknisk neutralitet vid val av standarder, i syfte att skydda tidiga aktörers investeringar och uppmuntra innovation inom denna sektor.

Personalresurser

19.  Europaparlamentet anser att den kunskap som de anställda inom bilindustrin har byggt upp är en tillgång för Europa. Parlamentet välkomnar inrättandet 2013 av ett europeiskt råd för kompetens på bilområdet, och är övertygat om att det snabbt kommer att identifiera effektiva åtgärder på detta område.

20.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens uttalande om att anpassa färdigheter och utveckla kompetenser som kan utgöra basen för en varaktig konkurrensfördel.

21.  Europaparlamentet anser att arbetsmarknaden för närvarande inte är i takt med industrins behov (stor efterfrågan på arbetstagare med yrkesutbildning). Om företagen ska kunna behålla och locka välutbildade arbetstagare krävs det att de offentliga utbildningsstrategierna (främjande av utbildning inom naturvetenskap, teknik, konstruktion och matematik samt yrkesutbildning) och företagens utbildningsstrategier (framför allt genom utbyggnad av system med kombinerad skol- och lärlingsutbildning) anpassas.

22.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra de anpassningar av lagstiftningen som krävs för att åstadkomma mer öppna och konstruktiva sociala dialoger och arbetsmarknadsrelationer om frågor som rör arbetsorganisation (t.ex. branschavtal, arbetstagarinflytande). Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla och följa bästa praxis.

23.  Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna och företagen att förbättra arbetstagarnas möjligheter till fortbildning för att förekomma morgondagens efterfrågan och se till att friställda arbetstagares kompetens kommer tillväxtsektorer till godo då arbetstillfällen i en viss sektor går förlorade.

Innovation och teknik

24.  Europaparlamentet menar att tekniska innovationer är en grundläggande faktor för att branschen ska vara konkurrenskraftig. Parlamentet efterlyser ett teknikneutralt förhållningssätt och upprepar sin vilja att se till att målen i Europa 2020-strategin uppnås och att ekonomiska och hållbara transportmedel och nya tillverkningsmetoder utvecklas.

25.  Europaparlamentet betonar att integrerade innovationsprojekt som omfattar hela värdekedjan är avgörande för att stärka konkurrenskraften.

26.  Europaparlamentet anser att kunskap och innovation kan vara basen för en varaktig konkurrensfördel för den europeiska bilindustrin om nya lösningar införs snabbare än de hinner imiteras, och om innovationer kan skyddas och industrispionage bekämpas på ett sådant sätt att investeringar lönar sig, utan att konsumenterna drabbas. Parlamentet förväntar sig att de innovationsfördelarna som kommer att skapas på den europeiska marknaden, främst kommer att handla om miljö och säkerhet.

27.  Europaparlamentet vidhåller att det i den europeiska bilindustrin finns två effektiva strategier för konkurrenskraft: kostnadsledarskap och differentiering. Att kombinera dessa båda strategier är svårt, mindre effektivt och kräver innovationsforskning på bredare front.

28.  Europaparlamentet noterar att den europeiska bilindustrin vid flera tillfällen har varit framgångsrik genom en strategi för kostnadsledarskap, tack vare billiga storsäljare riktade till den europeiska marknaden (t.ex. märken som Škoda, Dacia, Nissan).

29.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om tekniska förbättringar, men erinrar också om att vissa villkor måste vara uppfyllda om kommissionens prognoser när det gäller mervärde, kommersiella möjligheter och sysselsättning ska slå in.

30.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att främja forskning och utveckling om koldioxidsnåla hållbara tekniker, inom vilka Europa är ledande, för att minska Europas beroende av importerad energi. Parlamentet understryker att i dessa ingår el- och hybridbilar, alternativa bränslen, mobil energilagring och utbyggnad av de distributionsnät för nätverk och den infrastruktur som krävs, men beklagar att sådana tekniker ännu inte finns på marknaden. Parlamentet förväntar sig att åtgärder vidtas för att

   dessa tekniker i möjligaste mån ska motsvara EU:s och internationella marknaders förväntningar och för att garantera att de godtas av bilköpare,
   hänsyn ska tas till samtliga miljömässiga och sociala externa effekter förknippade med fordonets livscykel, från tillverkningsmetod till behandling av uttjänta fordon.

31.  Europaparlamentet anser att den europeiska bilindustrin, för att vara konkurrenskraftig, måste bli lönsam genom att bidra till utvecklingen av de industrier med vilka man samarbetar, för att de inifrån Europa ska kunna leverera billiga produktionskomponenter såsom stål, gjutna produkter, smidda produkter, klädsel, däck, samt elektroniska komponenter.

32.  Europaparlamentet anser att Europa bör satsa på en differentierad strategi som baseras på ett antal prioriteringar inriktade på att förankra Europas tekniska fördel, däribland

   a) teknisk konvergens, bland annat i fråga om standarder som tillkommer före tillverkning och distribution,
   b) utveckling av miljöinnovationer (fordon som väger mindre, är effektivare, mindre förorenande och lättare att återvinna, liksom viktiga möjliggörande tekniker, batterier och energilagring, förarstöd, komfort, uppkopplade bilar) säkerhet (eCall) och tillgänglighet (användningar för förare med funktionsnedsättning) som gör att europeiska produkter utmärker sig i jämförelse med andra,
   c) samarbete inom EU och internationellt på områden som ännu är underutnyttjade, bland annat när det gäller framdrivningsteknik,
   d) stärkande av Europas ledande ställning när det gäller att fastställa internationella standarder för att vi ska kunna behålla vårt tekniska försprång på världsmarknaderna, med hänsyn till vikten av internationell harmonisering av tillgången till nya marknader,
   e) mekanismer, såsom förfarandet för mätning av bränslekonsumtion, blir en viktig aspekt för den globala bilindustrins konkurrenskraft på den europeiska marknaden, som skyddar europeiska tillverkare mot otillbörlig konkurrens,
   f) utbyggnad av en infrastruktur för elbilar och alternativa bränslen.

33.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att stimulera framväxten av gränsöverskridande kluster, konkurrenscentrum och offentlig-privata samarbetsnätverk som fokuserar på framtidens rörlighet och på att skapa en stadig ström av innovationer (prototyper).

34.  Europaparlamentet erinrar om att FoU kräver stora ekonomiska satsningar (vetenskaplig risk, lång investeringscykel) och beklagar i detta sammanhang att målsättningen att satsa 3 procent av BNP på FoU inom EU ännu inte hat uppfyllts. De budgetnedskärningar som medlemsstaterna planerar för programmen Cosme och Horisont 2020 kommer att få mycket negativa effekter, framför allt för de budgetposter som rör transporter.

35.  Europaparlamentet konstaterar att bilindustrin är en viktig privat investerare inom forskning och innovation. Parlamentet understryker att så länge som den europeiska marknaden förblir i recession kan EU-stöd, såsom Horisont 2020 och Cosme, stimulera privata investeringar inom sektorn. Parlamentet insisterar på en fortsatt ambitiös inställning till finansiering av initiativet miljövänliga bilar och utvecklingen av små och medelstora företag, vilka är tydliga prioriteringar. Parlamentet påpekar att regionala och lokala myndigheter har olika verktyg, beroende på deras befogenheter, för att aktivt stödja bilindustrin.

36.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av den fleråriga budgetramen 2014–2020 för att bevilja tillräckliga finansiella medel till omstruktureringen av sektorn, och för att förbättra och modernisera dess mikroföretag och små och medelstora företag, i syfte att öka produktiviteten och främja nationellt producerade varor från sektorn.

Lagstiftning

37.  Europaparlamentet betonar behovet av att principen om smart lagstiftning, som en konsekvent strategi för lagstiftning som inverkar på bilindustrin, tillämpas snarast, och erinrar om att det rör sig om en begäran från den första gruppen inom Cars 21 (2005) som hittills inte lett till någonting. Parlamentet betonar den avgörande betydelsen av smart lagstiftning för att främja investeringar i bilindustrin.

38.  Europaparlamentet anser att kommissionens förslag att vänta med all ny lagstiftning som kan ha en negativ effekt på den ekonomiska situationen i sektorn är ett sätt att åstadkomma långsiktig konkurrenskraft och bidra med lämpliga lösningar till de miljömässiga utmaningarna.

39.  Europaparlamentet understryker vikten av rimliga ledtider för att industrin ska kunna anpassa produktionsanläggningar och investera i industrisystemet.

40.  Europaparlamentet efterlyser en översyn av vissa strategier och beslut som redan antagits, men som kan hindra en hållbar omvandling av bilbranschen. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa en efterhandsutvärdering av antagen lagstiftning samt av bristen på eller bristfälligt genomförande av antagen lagstiftning.

41.  Europaparlamentet uppmanar Europas tillverkare att bibehålla och stärka EU:s gällande garantiregler.

42.  Europaparlamentet anser att de kommersiella garantierna för europeiska bilprodukter är alltför korta och inte motsvarar deras höga tillförlitlighet. Detta skapar en mycket kraftig konkurrensnackdel gentemot de kommersiella garantierna från tillverkare i tredjeland (Japan, Sydkorea).

43.  Europaparlamentet anser att de tekniska bestämmelserna måste harmoniseras inom hela EU om all artificiell snedvridning av konkurrensen ska kunna motverkas. Parlamentet insisterar på behovet av harmonisering och förbättring av testförfaranden som för närvarande leder till stora skillnader i förbrukningssiffror för vissa tillverkare. Parlamentet uppmanar kommissionen att lösa problemet med att konsumenter vilseleds av icke representativ information om fordonens bränslekonsumtion och miljöprestanda. Parlamentet stöder den planerade utvecklingen av en ny och exakt körtestcykel och nya provningsförfaranden som speglar de verkliga körförhållandena, och begär att dessa införs utan dröjsmål.

44.  Europaparlamentet uppmuntrar europeiska företag som tillverkar bilprodukter att stärka samarbetet på den inre marknaden genom en europeisk standardisering, certifiering, enhetlighet och bortskaffande, och även genom frivillig marknadssegmentering.

45.  Europaparlamentet anser att man måste förbättra trafiksäkerheten i EU markant genom åtgärder riktade mot fordon, infrastruktur och förarbeteende. Parlamentet välkomnar kommissionens eCall-förslag, enligt vilket automatiska nödsamtal till räddningstjänst utgår från fordon vid allvarliga olyckor.

46.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stärka det immaterialrättsliga skyddet på internationell nivå och utforma en strategi för att skydda affärshemligheter på EU-nivå, i syfte att bekämpa förfalskning och industrispionage. Parlamentet erinrar om att teknikutveckling är ett känsligt och utsatt område.

Finansiella medel

47.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att harmonisera, optimera och öka användningen av tillgängliga finansiella medel för att, utöver offentliga subventioner, stimulera investeringar i hållbar rörlighet genom skatteincitament för små och medelstora företag (skatteavdrag för forskning, miljöbonus/avgift avseende koldioxidutsläpp, bilskrotningssystem) och privata (riskkapitalfonder, affärsänglar) liksom offentliga (Europeiska investeringsbanken) finansiella instrument.

48.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en grundlig länderjämförande studie om beskattning av bilsektorn i EU för att förenkla och rationalisera den nuvarande skatten på produktion och handel inom fordonsrelaterade tjänster, samt minska byråkratin.

49.  Europaparlamentet anser att de tillgängliga medlen även fortsättningsvis måste komplettera varandra för både omstruktureringar och FoU. Parlamentet begär därför att tillgängliga medel för Europeiska socialfonden och Europeiska fonden för justering av globaliseringseffekter ska bibehållas på nuvarande nivå.

50.  Europaparlamentet anser att konkurrenspolitiken (regler om statligt stöd) ska vara inriktad på ökad konkurrens, tillväxt och sysselsättning, på samma sätt som hos våra konkurrenter i länder utanför EU.

51.  Europaparlamentet begär att en villkorsklausul ska införas enligt vilken bilföretag som får investeringsstöd för en viss anläggning ska bedriva verksamheten på denna anläggning till dess att avskrivningstiden löper ut, och återbetala EU-stödet om de skulle besluta att flytta verksamheten.

Den inre marknaden

52.  Europaparlamentet erinrar om att en kraftfull inre marknad är en förutsättning för att återupprätta bilindustrins konkurrenskraft och hållbarhet.

53.  Europaparlamentet anser att europeisk tillnärmning är avgörande på områden där de rådanden förhållandena inte skapar lika villkor

   a) i förhållande till konkurrenter från länder utanför EU höga priser på energi och råvaror, hög eurokurs,
   b) på den inre marknaden: social konkurrens och skattekonkurrens, skattefördelar för företag och incitament för köpare (miljöbonus kopplat till låga koldioxidutsläpp, system för bilskrotning)
   c) på EU:s inre marknad: villkor för återanvändbarhet av fordon och miljövänlig återvinning av begagnade bilar.

54.  Europaparlamentet betonar att det i synnerhet behövs fler underleverantörer, och det är här som det finns innovationspotential (Car2car, car2infrastructure) och arbetstillfällen.

55.  Europaparlamentet beklagar att det nuvarande fragmentiserade rättsläget på eftermarknaden är negativt för bilförare och för en sund och lojal konkurrens mellan medlemsstaterna. För att öka sysselsättningen och bilförarnas köpkraft samt behålla och utveckla de europeiska produktionslinjerna och eftermarknadssektorn förespråkar parlamentet en tillnärmning av lagstiftningen, särskilt på reservdelsmarknaden, och information till bilförarna om deras rättigheter vad gäller fordonsreparationer. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja denna tillnärmning genom en grundlig och jämförande undersökning som utvärderar effekterna av denna rättsliga fragmentering på den inre marknaden, den europeiska produktionen och bilförarnas köpkraft.

56.  Europaparlamentet efterfrågar samordning på EU-nivå för att öka insatserna mot import av förfalskade bildelar.

57.  Europaparlamentet konstaterar att det finns ett behov av större insyn och respekt för principen om god tro i handelsförbindelser mellan tillverkare och återförsäljare. Parlamentet anser att inrättandet av en uppförandekod mellan tillverkare och återförsäljare skulle vara ett säkert sätt att uppnå detta. Parlamentet bedömer att denna kod åtminstone bör inkludera klausuler som gäller flytt av återförsäljarens verksamhet, försäljning av flera märken och rätten till kompensation i händelse av uppsägning av avtalet från tillverkarens sida utan giltigt skäl, i enlighet med Europeiska kommissionens tilläggsriktlinjer 2010/C 138/05.

58.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, tillsammans med medlemsstaterna, vidta åtgärder för att garantera ett högt konsumentskydd, transparens och säkerhet på marknaden för begagnade bilar, och att verka för en stegvis avveckling av förorenande och mindre säkra fordon. Parlamentet lovordar att kommissionen i förordningen om trafiksäkerhetsprovning rekommenderar registrering av antal körda kilometer vid varje provning. Parlamentet anser att initiativ som det belgiska Car-Pass-systemet skulle kunna främjas genom en europeisk standard. Parlamentet konstaterar att omregistreringsförfaranden i samband med fordonsöverföringar även måste motverka gränsöverskridande bedrägerier med mätarställningar.

59.  Europaparlamentet uppmärksammar än en gång att Europa kan gynnas ekonomiskt av att nya stora industriprojekt startas, som man gjort vad gäller luftteknik och på rymdområdet, för att uppnå den kritiska massa som krävs för att bemöta den internationella konkurrensen. Parlamentet påpekar att dessa projekt kan drivas på unionsnivå eller på frivillig basis mellan medlemsstaterna.

60.  Europaparlamentet betonar betydelsen av smarta specialiseringsstrategier för att skapa en ram för inomeuropeisk konkurrens inom samma verksamhetsområde för att tillåta kompletterande regionala specialiseringar som stärker EU:s konkurrenskraft gentemot tredjeländer.

61.  Europaparlamentet vill uppmärksamma

   a) medlemsstaterna på de alternativa lösningar som finns för att stimulera efterfrågan, t.ex. märkning, riktat frigörande av medel från de anställdas sparande, skatteincitament för företagsinköp, materialåtervinning, offentliga upphandlingar,
   b) företagen på de marknadsföringsverktyg som finns, såsom försäkring, inklusive återbetalning av lån vid arbetslöshet, utökad garanti, samåkning, internetförsäljning.

62.  Europaparlamentet beklagar att åtgärdsplanen Cars 2020 främst koncentrerar sig på biltillverkarna i Europa och bortser från hela eftermarknadssektorns betydelse, dess aktörer och behov. Den europeiska bilindustripolitiken måste vara mer expansiv och utgå från ett helhetsperspektiv. Dess huvudmål bör vara att se till att samma villkor gäller för alla delar av kedjan. En europeisk politik för bilsektorn bör därför även innehålla regler som är anpassade till samtliga aktörer, från större tillverkare till små och medelstora företag i distributions- och reparationskedjan.

Marknader utanför EU och handelsförbindelser

63.  Europaparlamentet påpekar att bilindustrin ger ett stort positivt bidrag till EU:s handelsbalans, att exporten till tillväxtmarknaderna definitivt är en förutsättning för att maximera vår framgång på lång sikt och att allianser med utländska fonder och företag är nödvändigt för att våra företag ska ha en framtid. Det är också viktigt att lägga anläggningar utanför EU:s gränser eftersom det bidrar till tillväxt (det gäller även tillverkning och försäljning för de lokala marknaderna), och att importera fordon som motsvarar efterfrågan.

64.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande om ett genombrott i arbetet med en frihandelszon med USA och Japan och lika tillgång till globala marknader, vilket innebär att alla aktörer på bilmarknaden världen över kommer att följa samma regler. Detta ökar sannolikheten för hållbar utveckling och ökad säkerhet på vägarna, vilket kommer utgöra grunden för att åstadkomma konkurrensfördelar på internationell nivå.

65.  Europaparlamentet är medvetet om att ett enhetligt internationellt certifieringssystem som möjliggör kontroll av fordon och bilkomponenter på hela Europas marknad, baserat på EU:s kvalitets-, miljö- och säkerhetsstandarder, kan spela en viktig roll för att komma till rätta med otillbörlig konkurrens.

66.  Europaparlamentet konstaterar att efterfrågan på tillväxtmarknader kommer att växa, inte bara i kategorin lyxfordon, utan även i de lägre marknadssegmenten, och att den europeiska industrin kommer att bli konkurrenskraftigare i dessa segment.

67.  Europaparlamentet menar att många av de europeiska bilföretagens konkurrenskraft försvagas på grund av den skärpta och ibland illojala konkurrensen från företag i tredjeländer och betonar att många av dem har möjlighet att bli framgångsrika om de tillåts möta den växande efterfrågan på nya exportmarknader, Parlamentet uppmanar kommissionen att omorganisera sin handelspolitik så att den kan

   a) samordna medlemsstaternas åtgärder för att främja europeiska företag och värna om EU-produkter, investeringar och immateriella äganderätter i länder utanför EU,
   b) centralisera alla europeiska verktyg avsedda för export, särskilt dem med inriktning på små och medelstora företag (”Företaget är litet, världen stor”), t.ex. genom inrättandet av en övergripande, tillgänglig och sektoriell digital plattform.
   c) successivt införa principen om ömsesidighet som grund för våra affärsförbindelser, vilket kommissionen inte i tillräcklig utsträckning tar upp i Cars 2020,
   d) arbeta för att undanröja icke-tariffära handelshinder inom bilsektorn,
   e) inleda undersökningar snabbare och använda handelspolitiska skyddsinstrument.

68.  Europaparlamentet ber kommissionen att i samband med framtida handelsavtal utöka sina konsekvensbedömningar på förhand med begreppet bilindustrins konkurrenskraft, att genomföra nya studier efter ikraftträdandet och att regelbundet bedöma de sammantagna konsekvenserna, både av nu gällande avtal och av avtal under förhandling, på grundval av specifika och klart definierade kriterier, som också ska handla om de berörda parternas medverkan.

69.  Europaparlamentet lovar att se till att ha de medel som krävs för att göra en egen bedömning av effekterna av varje frihandelsavtal.

o
o   o

70.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaterna.

(1) http://ec.europa.eu/enterprise/sectors/automotive/files/cars-21-final-report-2012_en.pdf
(2) http://ec.europa.eu/enterprise/sectors/automotive/files/pagesbackground/competitiveness/cars21finalreport_en.pdf

Senaste uppdatering: 12 juli 2016Rättsligt meddelande