Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2014/2008(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0131/2014

Ingivna texter :

A7-0131/2014

Debatter :

PV 10/03/2014 - 17
CRE 10/03/2014 - 17

Omröstningar :

PV 11/03/2014 - 9.26
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2014)0204

Antagna texter
PDF 163kWORD 75k
Tisdagen den 11 mars 2014 - Strasbourg
Verksamheten i utskottet för framställningar 2013
P7_TA(2014)0204A7-0131/2014

Europaparlamentets resolution av den 11 mars 2014 om verksamheten i utskottet för framställningar 2013 (2014/2008(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av den viktiga rätten att göra framställningar och vikten av att parlamentariska organ omedelbart får veta vad EU:s medborgare och invånare anser vara särskilt angeläget och vad de tycker, på det sätt som föreskrivs i artiklarna 24 och 227 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av bestämmelserna i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 44 om rätten att göra framställningar till Europaparlamentet,

–  med beaktande av bestämmelserna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt om överträdelseförfarandet, särskilt artiklarna 258 och 260,

–  med beaktande av artiklarna 48 och 202.8 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för framställningar (A7‑0131/2014), och av följande skäl,

A.  Under 2013, som var Europaåret för medborgarna, mottogs 2 885 framställningar, vilket var en ökning med nästan 45 procent jämfört med 2012, och under innevarande valperiod har nästan 10 000 framställningar registrerats hittills.

B.  Trots att denna siffra fortfarande är låg i förhållande till Europeiska unionens folkmängd visar den ändå på en markant ökning av medvetenheten om rätten att göra framställningar och de berättigade förväntningarna när det gäller framställningsprocessens användbarhet som ett sätt att göra EU-institutionerna och medlemsstaterna uppmärksamma på frågor som är angelägna för enskilda medborgare, lokala samhällsgrupper, icke-statliga organisationer, frivilligorganisationer och privata företag.

C.  Unionsmedborgarna företräds direkt av den enda folkvalda EU-institutionen: Europaparlamentet. Rätten att göra framställningar ger dem en chans att direkt vända sig till sina företrädare.

D.  Rätten att göra framställningar ökar Europaparlamentets lyhördhet för unionens medborgare och invånare och kan samtidigt ge människor en öppen, demokratisk och transparent mekanism för att, när det är rimligt och befogat, få gottgörelse utanför domstol för klagomål, i synnerhet om de handlar om problem med genomförandet av EU:s lagstiftning. Framställningarna ger värdefull återkoppling till lagstiftarna och de verkställande organen på både EU-nivå och nationell nivå.

E.  Det är viktigt att förhindra fler oåterkalleliga förluster av den biologiska mångfalden, särskilt inom Natura 2000-områden, och medlemsstaterna har åtagit sig att säkra skyddet av särskilda bevarandeområden enligt habitatdirektivet (92/43/EEG) och fågeldirektivet (79/409/EEG). Kommissionen kan utöva en fullständig kontroll av hur EU-lagstiftningen följs först efter det att de nationella myndigheterna har fattat slutliga beslut, men det är ändå viktigt – särskilt i miljöfrågor – att på ett tidigt stadium kontrollera att lokala, regionala och nationella myndigheter korrekt tillämpar alla de krav på lämpliga förfaranden som framgår av EU-lagstiftningen, inbegripet försiktighetsprincipen.

F.  Det är nödvändigt att öka medborgarnas deltagande i EU:s beslutsprocess för att förstärka legitimiteten och möjligheten till ansvarsutkrävande i denna. Framställningsförfarandet gör det även möjligt att få en uppfattning om de spänningar som finns i de europeiska samhällena, inte minst i tider som präglas av ekonomisk kris och sociala brytningar, på grund av den inverkan som kollapsande finansmarknader och banksystem runt om i världen har haft på Europas befolkning. Utskottet för framställningar anordnade en offentlig utfrågning för framställare om denna fråga i september 2013. Utskottet har uppmärksammat ett flertal framställningar om finansiella oegentligheter och kränkningar av konsumenters rättigheter inom banksektorn, framför allt gällande de dramatiska konsekvenserna av avhysningar av hela familjer till följd av oegentliga inteckningsklausuler.

G.  Framställningar om detta som har riktats till utskottet för framställningar har ofta gett information som varit användbar för andra utskott inom Europaparlamentet som ansvarar för att utarbeta lagstiftning som ska lägga grunden till en socioekonomiskt och miljömässigt säkrare, stabilare, rättvisare och gynnsammare framtid för alla EU:s medborgare och invånare.

H.  Varje framställning bedöms och behandlas efter sakliga hänsyn, även om den har ingetts av bara en EU-medborgare eller invånare, och varje framställare har rätt att få svar på sitt eget språk.

I.  Den tid det tar att handlägga och besvara en framställning beror på vilken fråga den gäller och hur komplicerad den är, men allt ska göras för att korrekt och på lämpligt sätt besvara framställarna inom en rimlig tidsfrist, inte enbart med avseende på förfarandet utan även på innehållet.

J.  Framställare vars framställningar senare diskuteras under framställningsutskottets ordinarie sammanträden kan delta fullt ut, har rätt att presentera sin framställning och mer detaljerad information och därmed aktivt bidra till utskottets arbete genom att ge ytterligare förstahandsinformation till utskottets ledamöter och till kommissionen, samt till eventuella företrädare för medlemsstaterna som är närvarande. Under 2013 närvarade 185 framställare vid utskottets diskussioner och tog en aktiv del i dessa.

K.  Framställningsutskottets verksamhet bygger helt på framställarnas information och bidrag, förutom på resultaten av utskottets egna utredningar om det enskilda ärendet, vilka om nödvändigt kompletteras med ytterligare sakkunskap från kommissionen, medlemsstaterna och andra organ. Utskottets föredragningslistor prioriteras och organiseras enligt beslut som fattas demokratiskt av dess ledamöter.

L.  Enligt de kriterier som i enlighet med villkoren i fördraget och parlamentets arbetsordning har fastställts för framställningars tillåtlighet måste en framställning handla om en fråga som ligger inom unionens verksamhetsområde och som påverkar framställaren direkt. En del av framställningarna förklaras därför vara otillåtliga eftersom de inte uppfyller dessa kriterier.

M.  Rätten att göra framställningar är av central betydelse för medborgarnas delaktighet och demokratiska kontroll, varför ett korrekt genomförande måste säkerställas från början till slut i förfarandet. Denna rätt bör alltid garanteras fullt ut, oberoende av de enskilda staternas intressen. Detta är en princip som måste följas föredömligt på EU-nivå genom behandling av framställningar inom parlamentet och av kommissionen.

N.  Ovannämnda kriterier har prövats inför domstol, och Europeiska unionens tribunal har i sina domar, bl.a. i mål T-308/07, slagit fast att kriterierna för rätten att göra framställningar är giltiga och att beslut om att framställningar är otillåtliga måste vara välgrundade och motiveras av utskottet i efterföljande korrespondens med framställaren. Framställningar kan även bedömas vara alltför vaga vad gäller innehållet, vilket Europeiska unionens tribunal slog fast i sina domar i t.ex. målen T-280/09 och T-160/10.

O.  Förutom framställningar som har handlat om krisens inverkan på EU:s medborgare och invånare har andra frågor som varit angelägna för framställarna handlat om miljölagstiftningen (särskilt frågor om avfalls- och vattenhantering), grundläggande rättigheter (särskilt barnets rättigheter, rättigheter för personer med funktionsnedsättning och hälsorelaterade frågor), rätten till personlig och fast egendom, frågor om personers fria rörlighet, olika former av diskriminering (särskilt på etniska, kulturella eller språkliga grunder), viseringar, invandring och sysselsättning, och framställningar om rättstillämpning, påstådd korruption, utdragna rättsprocesser och många andra verksamhetsområden.

P.  Eftersom många framställare, särskilt de yngre, i stor utsträckning använder sociala medier som en kommunikationskanal har utskottet för framställningar utvecklat ett eget nätverk under ledning av Europaparlamentet som regelbundet följs av allt fler människor på breda sociala medier som är särskilt aktiva och användbara i anslutning till utskottets sammanträden. Utskottets nyhetsbrev, PETI Journal, har också ett betydande antal regelbundna prenumeranter (för närvarande 1 500).

Q.  Utskottet för framställningar har i detta sammanhang arbetat tillsammans med relevanta tjänsteavdelningar inom parlamentet för att ta fram en ny flerspråkig webbportal som kan ersätta det gamla, mer begränsade, elektroniska systemet för att inge framställningar på webbplatsen Europarl. Den nya portalen är utformad för att öka den administrativa effektiviteten och samtidigt öka insynen och interaktiviteten i framställningsförfarandet för framställare, Europaparlamentets ledamöter och allmänheten.

R.  Utskottet påminner i detta sammanhang om sitt beslut på grundval av årsrapporten för 2012 att göra framställningsförfarandet mer effektivt, öppet och opartiskt, men samtidigt behålla rätten att delta för utskottets ledamöter, så att handläggningen av framställningar även skulle klara en rättslig prövning.

S.  Utskottet för framställningar fortsätter att aktivt intressera sig för hur förordningen om det europeiska medborgarinitiativet tillämpas och är medvetet om att det nuvarande regelverket har många brister och är ganska tungrott, och att det trots det som utskottet för konstitutionella frågor och utskottet för framställningar gjorde i samband med utformningen av förordningen inte helt genomför fördragsbestämmelsen i praktiken. Enligt bestämmelsen om översyn ska parlamentet inleda en diskussion om en översyn av förordningen när denna har varit i kraft i tre år.

T.  Bestämmelserna i förordningen om det europeiska medborgarinitiativet om att offentliga utfrågningar ska hållas i parlamentet för godkända initiativ bör snart genomföras, varvid det utskott som har rättslig behörighet för den fråga som initiativet gäller bör ha huvudansvaret vid sidan om utskottet för framställningar i enlighet med parlamentets arbetsordning och de genomförandebestämmelser som antagits av presidiet.

U.  Undersökningsresor beträffande framställningar som är under handläggning, som utskottet regelbundet organiserar avseende frågor som fått särskild prioritet, spelar en viktig roll, och det är viktigt att rapporter om sådana resor har högsta kvalitet och trovärdighet samt att de utarbetas i troget samarbete så att önskvärt samförstånd uppnås bland deltagarna. Under 2013 gjordes sådana resor till Spanien (två gånger), Polen, Danmark och Grekland. Större flexibilitet i de praktiska arrangemangen gällande dessa resor, särskilt vad gäller möjliga veckor för besökens genomförande, skulle göra resorna ännu mer lyckade, i synnerhet när det gäller ledamöternas tillgänglighet och den minskade risken för inställda resor.

V.  Utskottet har skyldigheter gentemot Europeiska ombudsmannens kansli, som ansvarar för att undersöka klagomål från unionsmedborgare om eventuella administrativa missförhållanden inom EU:s institutioner och organ, och sammanställer även en årlig rapport om detta som utgår från Europeiska ombudsmannens egen årsrapport. Under 2013 deltog utskottet aktivt i valet av en ny europeisk ombudsman sedan den dåvarande ombudsmannen, Nikiforos Diamandouros, gått i pension.

W.  Trots att Europaparlamentets ledamöter valde en ny europeisk ombudsman, Emily O’Reilly, för tillträde den 1 oktober 2013, måste ett nytt val hållas i början av nästa valperiod enligt artikel 204 i arbetsordningen. Det vore klokt att se till att tydliga och transparenta regler för denna process offentliggörs i god tid och ytterligare klargör framställningsutskottets ansvar i denna process, samt garanterar tillräcklig tydlighet när det gäller valet, i synnerhet genom ett bättre webbaserat system.

X.  Utskottet för framställningar är medlem i det europeiska ombudsmannanätverket, som består av vissa framställningsutskott från nationella parlament som har sådana. Det förefaller viktigt att samarbetet mellan framställningsutskotten får ökad uppmärksamhet och, om det är praktiskt möjligt, utökas, samt att Europaparlamentet spelar en central roll i denna för EU-medborgarna positiva utveckling.

Y.  Utskottet för framställningar avser att bli ett användbart och tydligt verktyg för EU:s medborgare och invånare, som utövar demokratisk kontroll över och granskar många delar av EU:s verksamhet, i synnerhet nationella myndigheters genomförande av EU-lagstiftningen. Genom de framställningar som mottas kan utskottet bidra ytterligare, dels till en mer sammanhängande och samordnad tillämpning av EU-lagstiftningen, dels till att förbättra framtida EU-lagstiftning genom att uppmärksamma lärdomar som kan dras av innehållet i de framställningar som görs.

Z.  Detta betänkande är framställningsutskottets sista årliga betänkande under Europaparlamentets sjunde valperiod och därför beskrivs här utskottets verksamhet under 2013, samtidigt som det ges en översyn över hela valperioden och en utvärdering av i vilken grad utskottets arbete uppfyllde allmänhetens förväntningar efter Lissabonfördragets ikraftträdande.

1.  Europaparlamentet erkänner den betydande och grundläggande roll som utskottet för framställningar har när det gäller att hävda och stödja rättigheterna för EU:s medborgare och invånare och genom att öka lyhördheten för frågor som är angelägna för framställarna via framställningsförfarandet och se till att deras berättigade klagomål om möjligt får en lösning inom en rimlig tidsperiod.

2.  Europaparlamentet är fast beslutet att utforma framställningsförfarandet så att det blir effektivare och öppnare och mer opartiskt samt tar hänsyn till PETI-ledamöternas rätt att medverka, så att behandlingen av framställningar tål rättslig prövning även på förfarandenivå.

3.  Europaparlamentet betonar att utskottet för framställningar – tillsammans med andra institutioner och organ, såsom undersökningskommittéerna och Europeiska ombudsmannen – fyller en oberoende och tydligt definierad funktion som kontaktpunkt för varje enskild medborgare. Vid sidan av det europeiska medborgarinitiativet är dessa organ grundläggande för en demokratisk europeisk union och en europeisk väljarkår. Deras tillgänglighet och tillförlitliga funktion måste därför garanteras.

4.  Europaparlamentet betonar att utskottet för framställningar under hela den innevarande valperioden har arbetat för att uppfylla allmänhetens förväntningar. Parlamentet understryker vikten av allmänhetens direkta deltagande i parlamentets verksamhet och av att deras problem, förslag och klagomål behandlas av utskottets ledamöter. Parlamentet vill uppmärksamma det omfattande arbete som har gjorts för att utreda möjliga överträdelser av allmänhetens rättigheter genom samarbete med nationella, regionala och lokala myndigheter i frågor som rör tillämpningen av EU-lagstiftningen. Utskottet innehar även en viktig funktion när det gäller att ge unionsmedborgarna återkoppling och stärka den demokratiska legitimiteten och ansvarigheten i EU:s beslutsprocess.

5.  Europaparlamentet påminner om kommissionens viktiga roll när det gäller att bistå vid behandlingen av de fall som tas upp av framställarna. Kommissionens undersökning av framställningarna bör vara mer djupgående och titta närmare på sakfrågorna i samband med EU-lagstiftningen. Parlamentet betonar vikten av insyn i dessa förfaranden och en regelrätt offentlig tillgång till relevanta handlingar och uppgifter i ärendet.

6.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är med proaktiv övervakning och att kommissionen vidtar förebyggande åtgärder i tid i sådana fall där det finns välgrundade bevis för att vissa planerade och offentliggjorda projekt kan strida mot EU-lagstiftningen.

7.  Europaparlamentet betonar mångfalden i de ämnesområden som allmänhetens framställningar främst gäller, såsom grundläggande rättigheter, den inre marknaden, miljörätt, folkhälsa, barns välfärd, transport och byggnadsverksamhet, Spaniens kustlagstiftning, en ny förordning om god förvaltning, personer med funktionsnedsättning, åldersdiskriminering, allmänhetens tillgång till handlingar, Europaskolorna, den finanspolitiska unionen, stålindustrin, djurens rättigheter m.m.

8.  Europaparlamentet anser att framställningar på ovanstående områden bevisar att det fortfarande är vanligt förekommande att EU-lagstiftningen införlivas bristfälligt eller tillämpas felaktigt.

9.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att förbättra samarbetet, grundat på ömsesidighet, med medlemsstaternas parlament och regeringar och att vid behov uppmana medlemsstaternas myndigheter att med fullständig insyn införliva och tillämpa EU‑lagstiftningen. Parlamentet betonar vikten av att kommissionen samarbetar med medlemsstaterna, och beklagar djupt vissa medlemsstaters försumlighet när det gäller deras fullständiga införlivande och efterlevnad av EU:s lagstiftning, särskilt dess miljölagstiftning.

10.  Europaparlamentet påminner om att utskottet för framställningar anser att tillåtliga framställningar som har anknytning till principerna och innehållet i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna är en viktig del av dess verksamhet och att enskilda ärenden bedöms med tanke på de sakliga hänsynen i varje fall. Parlamentet påminner även om att kommissionen på grund av artikel 51 i stadgan ofta har känt sig oförmögen att agera när utskottet har uppmanat den att göra detta. Parlamentet betonar att allmänhetens förväntningar är betydligt högre än vad som berättigas av de strikt rättsliga bestämmelserna i stadgan.

11.  Europaparlamentet tackar utskottet för dess arbete när det gäller framställningar som rör frågor om funktionsnedsättningar. Dessa framställningar ökade betydligt 2013. Parlamentet noterar det som har gjorts för att framgångsrikt lansera EU-ramen enligt artikel 33 i FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, varvid utskottet för framställningar hade kontakter med kommissionen, EU:s byrå för grundläggande rättigheter och Europeiska handikappforumet, samt noterar att utskottet är villigt att fortsätta stödja denna verksamhet. Parlamentet beklagar att utskottets arbete med ramen enligt FN-konventionen sedermera har avslutats, och att det har ersatts av lagstiftande utskott som också har befogenheter på detta område, samt anser att detta beslut är grundat på en feltolkning av fördelningen av befogenheter enligt ramen.

12.  Europaparlamentet noterar den stora uppmärksamhet som ägnades vissa omfattande framställningar som gällde det planerade byggandet av en ny flygplats vid Notre-Dame-des-Landes nära Nantes. Parlamentet konstaterar att betydelsefulla synpunkter inkom från framställare som protesterade mot bygget av miljöskäl och att en omfattande framställning även mottogs från dem som var positiva till projektet, vilket ledde till en intensiv debatt i utskottet med företrädare för de franska myndigheterna, kommissionens generaldirektör för miljöfrågor och de huvudsakliga framställarna. Parlamentet anser att sådana seriösa diskussioner inte bara ökar allmänhetens medvetenhet och gör det möjligt för medborgare att bli aktivt och legitimt delaktiga, utan även innebär att kontroversiella frågor som rör ett projekt som påstås strida mot EU-rätten kan klargöras och lösningar upptäckas i enlighet med EU:s lagstiftning såsom den ska tillämpas i sådana situationer.

13.  Europaparlamentet konstaterar att många framställare under 2013 uttryckte oro över vad som ses som orättvisor i Danmark i samband med administrativa och rättsliga förfaranden som rör föräldrar som separerar eller skiljer sig och vårdnaden om små barn. Parlamentet noterar att det i ärenden som rör makar av olika nationaliteter finns en tydlig tendens till diskriminering som innebär att man gynnar den make/maka som är från den medlemsstat där förfarandet äger rum och missgynnar den make/maka som inte är från denna stat, och att detta får allvarliga och ofta mycket negativa och dramatiska återverkningar på barnets rättigheter. Parlamentet noterar i detta sammanhang allvarliga kränkningar av både framställarens och barnets grundläggande rättigheter. Parlamentet noterar även att utskottet för framställningar gjorde en undersökningsresa till Danmark, där situationen förefaller vara särskilt allvarlig, för att undersöka sådana påståenden på plats. Somliga ärenden förekom även i andra länder, särskilt Tyskland (framför allt ärenden som rörde verksamheten hos de sociala myndigheterna med ansvar för barn- och ungdomsfrågor), Frankrike och Storbritannien.

14.  Europaparlamentet erinrar om de undersökningar som gjorts med anledning av framställningar rörande följderna av underlåtenhet att genomföra ramdirektivet om avfall under valperioden och det betänkande som antogs om detta. Parlamentet påminner om rekommendationerna om bristen på lämpligt beslutsfattande om avfallsdeponier och hur detta påverkar lokalbefolkningen. Man befinner sig långt ifrån en lösning på situationen i båda regionerna. På sistone har man nämligen behandlat framställningar som framför allt handlar om att det fortfarande förekommer giftiga bränder som orsakas av kraftigt förorenat industriavfall i vissa områden i Kampanien, och att det i Lazio har rått bristande insyn i planeringen och i myndigheternas hantering av ärendet de senaste månaderna efter den planmässiga nedläggningen av avfallsdeponin i Malagrotta, som för närvarande är föremål för rättsliga utredningar på hög nivå. Parlamentet påminner vidare om det intensiva undersökningsbesök i Grekland som gjordes hösten 2013 om samma fråga, vilket avslöjade brister i tillämpningen av relevanta avfallsdirektiv, otillräckliga framsteg i avfallshanteringen beträffande planer och system högt upp i avfallshierarkin och följder för invånarnas hälsa i vissa delar av Grekland. Flera andra framställningar om bristande avfallshantering har under den senaste tiden gjorts rörande andra medlemsstater, framför allt regionen Valencia i Spanien och i Storbritannien.

15.  Europaparlamentet noterar betänkandet om undersökningsresan till Polen, vilken rörde ett planerat dagbrott i Nedre Schlesien. Parlamentet välkomnar även de intensiva diskussioner som fördes med framställare och nationella myndigheter i samband med besöket om en eventuell utforskning och utvinning av skiffergasreserver, om vilka utskottet redan hållit ett seminarium 2012.

16.  Europaparlamentet betonar det mycket konstruktiva arbete som hela utskottet har utfört när det gäller framställningar om den spanska lagen om kustförvaltning (Ley de Costas), både vad gäller resultat och slutsatser av undersökningsresan och när det gäller samarbetet med både framställare och ansvariga nationella myndigheter. Parlamentet påpekar att en särskild arbetsgrupp inrättades av utskottet för att titta närmare på denna komplicerade fråga och sköta kontakterna med det mycket stora antalet framställare. Parlamentet konstaterar att framställarnas krav i vissa avseenden tillmötesgicks i den nya lagstiftning som antogs av det spanska parlamentet. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsatt hålla denna fråga under aktiv uppsikt.

17.  Europaparlamentet välkomnar att omfattande diskussioner kunde hållas med framställare och regionala myndigheter i samband med undersökningsbesöket i Galicien i februari 2013 beträffande bristen på lämpliga vattenreningsverk i regionen. Parlamentet bekräftar slutsatserna och rekommendationerna i den rapport från undersökningsbesöket som utskottet för framställningar antog den 17 december 2013, beträffande behovet att fortsätta arbetet med att slutföra rengöringen och saneringen av de besökta riorna.

18.  Europaparlamentet betonar vikten av utskottets rapporteringsplikt. Parlamentet påpekar att ett flertal resolutioner antogs 2013 i form av betänkanden, såsom den särskilda rapporten från Europeiska ombudsmannen om kommissionens hantering av brister i miljökonsekvensbedömningen i samband med utbyggnaden av Wiens flygplats, och årsrapporten om Europeiska ombudsmannens fullständiga verksamhet. Parlamentet betonar att utskottet har kunnat ge ett värdefullt bidrag tack vare den expertkunskap som det förvärvat genom att hantera många konkreta fall under årens lopp, i form av yttranden till ansvariga utskott och i synnerhet när det gäller översynen av EIA-direktivet och yttrandet om lokaliseringen av säten för Europeiska unionens institutioner. Parlamentet anser att utskottet för framställningar med hjälp av sådana dokument kan få till stånd en diskussion om frågor som är viktiga för unionsmedborgarna under plenarsammanträdena.

19.  Europaparlamentet påminner om att framställningsutskottet enligt artikel 202.2 i arbetsordningen har rätt att inte bara lägga fram icke-lagstiftande initiativbetänkanden för behandling i kammaren om frågor som tagits upp i ett flertal framställningar, utan att även lägga fram kortfattade resolutionsförslag för omröstning i kammaren om brådskande frågor.

20.  Europaparlamentet anser att anordnandet av offentliga utfrågningar är ett mycket viktigt verktyg vid undersökningen av problem som lyfts fram av framställare. Parlamentet vill särskilt uppmärksamma den offentliga utfrågningen om krisens påverkan på unionsmedborgarna och en starkare demokratisk dimension i EU:s styrning, och den offentliga utfrågningen om hur man ska göra det mesta av EU-medborgarskapet, där problem som tagits upp av unionsmedborgare i framställningar analyserades. Parlamentet anser att den information som ingår i framställningarna visar att sparåtgärderna har haft inverkan på framställarnas rättigheter samt visar på det civila samhällets viktigare roll och ökade engagemang. Parlamentet konstaterar att unionen för att kunna bemöta morgondagens finansiella utmaningar måste ha en trovärdig, synlig och ansvarsfull ekonomiska förvaltning. Parlamentet betonar vidare att det är viktigt att avlägsna de hinder som kvarstår för att unionsmedborgarna ska kunna åtnjuta sina rättigheter enligt EU:s lagstiftning och att främja unionsmedborgarnas politiska deltagande på EU-nivå.

21.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att i sitt arbete på vissa områden använda andra sorters verksamhet såsom muntliga frågor från parlamentsledamöter under plenarsammanträden. Parlamentet påpekar att dessa är en direkt form av parlamentets granskning av EU:s övriga institutioner och organ. Parlamentet påpekar även att det har använt sin rätt att ställa frågor nio gånger under 2013, bl.a. på områdena funktionsnedsättning, djurskydd, avfallshantering och det europeiska medborgarinitiativet. Parlamentet beklagar djupt att några av de initiativ som utskottet har föreslagit utarbetas i flera månader innan de debatteras i kammaren. På så sätt hindras unionsmedborgarna att uttrycka sina återkommande farhågor. Dessutom är det då inte möjligt att få ett direkt svar från kommissionen.

22.  Europaparlamentet konstaterar att allmänheten ständigt tar kontakt med parlamentet för att be om rättslig prövning i frågor som inte tillhör EU:s verksamhetsområde enligt artikel 227 i fördraget och artikel 51 i stadgan om de grundläggande rättigheterna. Parlamentet efterlyser en bättre lösning för hantering av dessa förfrågningar från allmänheten, som tar hänsyn till parlamentets plikt i samband med sina kontakter med allmänheten. Parlamentet beklagar i detta avseende att parlamentets berörda enheter inte lyckas tillämpa rekommendationerna om sådana framställningar från allmänheten som faller utanför EU:s ansvarsområde. Dessa rekommendationer lades fram i parlamentets resolution av den 21 november 2012 om verksamheten i utskottet för framställningar 2011.

23.  Europaparlamentet konstaterar att miljöfrågor fortfarande är ett prioriterat område för framställarna, vilket visar att medlemsstaterna fortfarande inte gör tillräckligt på detta område. Parlamentet påpekar att många av framställningarna handlar om folkhälsa, t.ex. avfallshantering, vattensäkerhet, kärnsäkerhet och skyddade djur. Många framställningar handlar också om nyligen inledda och framtida projekt som ökar risken för att ovanstående områden ska påverkas. Trots att medlemsstaterna strävar efter att lösa dessa problem är det tydligt att det fortfarande är svårt att finna hållbara lösningar. Parlamentet påpekar att läget vid Ilvas stålanläggning i Taranto är mycket oroväckande på grund av de allvarligt försämrade miljöförhållandena och hälsotillståndet för lokalbefolkningen. Kommissionen uppmanas enträget att använda de mekanismer som den förfogar över för att i möjligaste mån se till att de italienska myndigheterna omedelbart tillämpar EU:s miljölagstiftning.

24.  Europaparlamentet uppmanar utskottet för framställningar att fortsätta undersöka inverkan av rättspraxis i samband med det grekiska tv- och radioföretaget (Ellinikí Radiofonía Tileórasi ERT) på tolkningen av artikel 51 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna samt dess följder för framställningar, och att undersöka vilka faktiska hinder som ligger i vägen för EU-medborgare som begär ett förhandsavgörande från Europeiska unionens domstol i avsikt att erhålla tillförlitliga tolkningar enligt EU:s lagstiftning av centrala frågor i mål inför nationella domstolar.

25.  Europaparlamentet välkomnar införandet av det europeiska medborgarinitiativet den 1 april 2012 och registreringen av det första medborgarinitiativet, som rör åtgärder för EU:s unga (Fraternité 2020) och det nyligen godkända medborgarinitiativet om rätten till vatten. Parlamentet anser att medborgarinitiativet är det första instrumentet för en gränsöverskridande deltagandedemokrati, och kommer att ge medborgarna möjlighet att engagera sig direkt i utformningen av EU:s politik och lagstiftning. Parlamentet upprepar sitt åtagande att delta i anordnandet av offentliga utfrågningar gällande godkända medborgarinitiativ med aktivt deltagande av samtliga berörda utskott inom parlamentet. Parlamentet betonar behovet av regelbunden översyn av läget när det gäller det europeiska medborgarinitiativet, i syfte att förbättra förfarandet och minska byråkratin och andra hinder. Parlamentet är medvetet om att resultaten från de första parlamentsutfrågningarna för de första framgångsrika medborgarinitiativen under 2014 är viktiga för att fastställa en hög standard på förfarandet och leva upp till allmänhetens förväntningar på utövandet av denna rättighet i framtiden. Parlamentet förbinder sig att ge institutionell prioritet åt ett effektivt deltagande i processen.

26.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens beslut att göra 2013 till Europeiska året för medborgarskap, vilket gett unionsmedborgarna värdefull information och kunskap om sina rättigheter och om de demokratiska verktyg som de har tillgång till för att hävda dessa rättigheter. Parlamentet anser att Europaåret för medborgarna bör användas för att sprida information på bred front om det nya europeiska medborgarinitiativet och ge tydliga och förståeliga riktlinjer för att minska andelen initiativ som förklaras otillåtliga, som är hög jämfört med andelen otillåtliga framställningar. Parlamentet är övertygat om att webbportalen är ett konkret och värdefullt bidrag från parlamentets sida till unionsmedborgarskapet.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i egenskap av fördragets väktare se till att åtgärda det för närvarande bristfälliga genomförandet av EU-rätten, vilket påvisats av det stora antal framställningar som ingetts till parlamentet, så att EU-medborgarna kan utnyttja sina rättigheter fullt ut.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå lagstiftning för att lösa problemen med ömsesidigt erkännande i medlemsstaterna av handlingar gällande civilstånd, samtidigt som man respekterar medlemsstaternas behörighet.

29.  Europaparlamentet beklagar djupt att det fortfarande är vanligt att unionsmedborgarna upplever problem med de offentliga myndigheternas felaktiga tillämpning av lagstiftningen om den inre marknaden då de utövar sin rätt till fri rörlighet.

30.  Europaparlamentet beklagar djupt att rapporter om undersökningsuppdrag och andra handlingar den senaste tiden inte har översatts till EU:s officiella språk, särskilt inte till framställarnas nationella språk.

31.  Europaparlamentet betonar att Solvit-nätverket har en viktig roll och att detta regelbundet avslöjar och löser problem i samband med genomförandet av lagstiftningen om den inre marknaden. Parlamentet uppmanar med kraft till en förstärkning av detta verktyg och efterlyser ett aktivare samarbete mellan utskottet för framställningar och Solvit‑nätverket. Parlamentet påpekar att 2013 var Europaåret för medborgarna och tackar de institutioner och organ på EU-nivå och i medlemsstaterna som extra intensivt informerade EU-medborgarna och invånarna om sina tjänster under året, i enlighet med principerna i fördragen och de upplysningar som framkommer i detta betänkande.

Nya utmaningar och förbindelserna med andra institutioner

32.  Europaparlamentet påpekar vikten av att göra utskottets arbete i parlamentet mer effektivt genom att höja dess profil som ett granskande utskott. Parlamentet uppmanar det nyvalda utskottet för framställningar att utse interna föredragande varje år för att hantera de huvudsakliga politikområdena av intresse för framställarna inom EU och att stärka samarbetet med andra parlamentsutskott genom att systematiskt bjuda in deras ledamöter till de debatter i utskottet för framställningar som rör deras respektive befogenhetsområden. Parlamentet uppmanar parlamentets övriga utskott att i högre grad anlita utskottet för framställningar för att göra utlåtanden om genomföranderapporter och andra instrument för att övervaka ett korrekt införlivande och genomförande eller en slutlig granskning av EU-lagstiftningen i medlemsstaterna. Parlamentet betonar också, med tanke på det ständigt växande antalet framställningar som inges och de åtaganden som görs rörande dessa, vikten av att utskottet ges en mindre neutral status bland parlamentets utskott. Parlamentet anser att mer tid bör läggas på framställningsutskottets arbete under plenarsammanträdena.

33.  Europaparlamentet betonar behovet av att stärka framställningsutskottets samarbete med EU:s övriga institutioner och organ samt med de nationella myndigheterna i medlemsstaterna. Parlamentet anser att det är viktigt att främja en strukturerad dialog och ett systematiskt samarbete med medlemsstaterna, särskilt med de nationella parlamentens utskott för framställningar, till exempel genom att regelbundet sammanträda med ordförandena för alla nationella framställningsutskott. Ett sådant partnerskap kommer att möjliggöra ett utbyte av erfarenhet och arbetssätt liksom en mer systematisk och effektiv användning av framställningarnas hänskjutande till behörig nivå och behörigt organ, och det kommer även att föra Europaparlamentet närmare unionsmedborgarna och deras problem. Parlamentet välkomnar inrättandet i Irland av Oireachtas gemensamma utskott för undersökningar, övervakning och framställningar, och de användbara kopplingar som utskottet har etablerat med Europaparlamentet under detta år för att skapa en ännu bättre service för medborgarna. Parlamentet noterar att parlament i andra medlemsstater för närvarande överväger att inrätta framställningsutskott eller liknande organ och att några av dem har andra förfaranden för hantering av framställningar.

34.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på lämpligt sätt erkänna den roll som framställningarna spelar för en effektiv tillämpning av EU-rätten, eftersom framställningarna ofta utgör de första tecknen på att medlemsstaterna har halkat efter när det gäller tillämpningen av de rättsliga medlen. Parlamentet uppmanas att i sitt interinstitutionella avtal med kommissionen minska den tid det tar att svara på utskottets förfrågningar och att se till att framställningsutskottet hålls underrättat om utvecklingen i överträdelseförfaranden som är direkt relaterade till framställningar. För att motverka den växande känslan av demokratiskt underskott bör EU-institutionerna rent allmänt tillhandahålla mer information och vara öppnare mot EU-medborgarna.

35.  Europaparlamentet betonar att ett nära samarbete med medlemsstaterna är väsentligt för framställningsutskottets arbete. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att aktivt medverka när det gäller framställningar som avser tillämpning och uppfyllande av EU-lagstiftningen, och fäster mycket stor vikt vid att företrädare för medlemsstaterna är närvarande vid sammanträdena i utskottet för framställningar och aktivt deltar i dem. Parlamentet är fast beslutet att fortsätta verka för ett nära samarbete och god kommunikation mellan EU:s institutioner och allmänheten.

36.  Europaparlamentet betonar vikten av att stärka samarbetet med Europeiska ombudsmannen genom att upprätta ett nytt interinstitutionellt avtal. Parlamentet understryker vikten av att parlamentet deltar i nätverket av nationella ombudsmän. Parlamentet gläds även åt de utmärkta förbindelserna mellan ombudsmannen och framställningsutskottet inom ramen för det interinstitutionella samarbetet. Parlamentet uppskattar särskilt de regelbundna bidrag som ombudsmannen gjort till framställningsutskottets arbete under hela valperioden. Parlamentet erinrar emellertid om att det fortfarande finns unionsmedborgare som inte har tillgång till en nationell ombudsman, vilket innebär att inte alla unionsmedborgare har samma tillgång till rättslig prövning. Parlamentet anser att ett inrättande av en nationell ombudsman i varje medlemsstat, som skulle delta i det europeiska ombudsmannanätverket, skulle vara av stor betydelse som ett stöd för Europeiska ombudsmannen.

Arbetsmetoder

37.  Europaparlamentet uppmanar parlamentsledamöterna i utskottet för framställningar att anta slutliga interna bestämmelser för att säkerställa maximal effektivitet och öppenhet i utskottets arbete, och att lägga fram förslag om en översyn i enlighet med dessa av parlamentets arbetsordning för att befästa sina upprepade försök under hela den sjunde valperioden att förbättra arbetsmetoderna. Parlamentet uppmanar utskottet för framställningar att anta tydliga tidsfrister för framställningsförfarandet för att göra framställningarnas behandlingstid i parlamentet kortare och göra hela förfarandet ännu öppnare och mer demokratiskt. Parlamentet betonar att detta skulle kunna åstadkomma en klart definierad livscykel för framställningar, från registreringen till behandlingens avslutning i parlamentet, i likhet med de befintliga tidsfristerna för arbete som berör lagstiftande och icke-lagstiftande handlingar. Parlamentet anser att dessa tidsfrister bör åtföljas av en förvarningsmekanism som automatiskt uppmärksammar ledamöterna på framställningar som under betydande tid inte har varit föremål för vare sig åtgärder eller korrespondens, för att undvika att gamla framställningar ligger öppna i åratal utan tungt vägande skäl. Parlamentet påpekar att undersökningsresor är ett av framställningsutskottets huvudsakliga undersökningsinstrument och därför behövs en omgående översyn av de relevanta bestämmelserna, i syfte att göra det möjligt för de nyvalda ledamöterna att genomföra effektiva besök och snabbt rapportera tillbaka till framställarna och utskottet om resultatet av sin undersökning och sina rekommendationer.

38.  Europaparlamentet välkomnar medlemsstaternas offentliga myndigheters och andra berörda aktörers deltagande under framställningsutskottets sammanträden. Parlamentet understryker att utskottet för framställningar är det enda utskott som systematiskt tillhandahåller en plattform för medborgarna där de direkt till Europaparlamentets ledamöter kan ge uttryck för sina frågor, och som dessutom möjliggör en flerpartsdialog mellan EU-institutionerna, de nationella myndigheterna och framställarna. Parlamentet föreslår att framställningsutskottet och parlamentets administration, i syfte att underlätta anordningen av sammanträden och minska resekostnaderna i framtiden, undersöker möjligheten för framställarna eller de offentliga myndigheterna att delta genom en videokonferens eller liknande.

39.  Europaparlamentet konstaterar att antalet ingivna framställningar har ökat under valperioden och är fortsatt mycket oroat över att dröjsmålen och svarstiderna fortfarande är för långa under förfarandets registrerings- och tillåtlighetsfaser. Parlamentet anser att ytterligare en handläggare med juridisk bakgrund, som kan utfärda rekommendationer om huruvida framställningen faller under EU:s verksamhetsområde, bör anställas vid enheten för mottagande och hänvisning av officiella handlingar respektive vid framställningsutskottets sekretariat. Parlamentet anser att dessa rekommendationer och sammanfattningar av framställningar bara behöver ges till ledamöterna på engelska och att de kan översättas till samtliga officiella språk först vid offentliggörandet, för att ytterligare påskynda de första besluten om tillåtlighet. Parlamentet förväntar sig att lanseringen av en ny webbportal för framställningar kommer att leda till en minskning av antalet tveksamma framställningar som ibland registreras som framställningar.

o
o   o

40.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution och betänkandet från utskottet för framställningar till rådet, kommissionen, Europeiska ombudsmannen, medlemsstaternas regeringar och parlament samt till dessa parlaments utskott för framställningar och deras ombudsmän eller liknande behöriga organ.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy