BETÄNKANDE om förslaget till rådets förordning om den gemensamma organisationen av marknaden för socker

6.12.2005 - (KOM(2005)0263 – C6‑0243/2005 – 2005/0118(CNS)) - *

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling
Föredragande: Jean-Claude Fruteau

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till rådets förordning om den gemensamma organisationen av marknaden för socker

(KOM(2005)0263 – C6‑0243/2005 – 2005/0118(CNS))

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2005)0263)[1],

–   med beaktande av artiklarna 36 och 37 i EG-fördraget, i enlighet med vilka rådet har hört parlamentet (C6-0243/2005),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och yttrandena från utskottet för utveckling, budgetutskottet, budgetkontrollutskottet och utskottet för internationell handel (A6‑0391/2005).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget.

3.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.  Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Kommissionens förslag	Parlamentets ändringar
Ändringsförslag 1 Skäl 2
(2) Gemenskapens sockermarknad bygger på principer som inom andra gemensamma organisationer av marknaden har reformerats i grunden. För att sträva efter målen i artikel 33 i fördraget och för att stabilisera marknaderna och tillförsäkra jordbruksbefolkningen inom sockersektorn en skälig levnadsstandard är det nödvändigt att i grunden ändra den gemensamma organisationen av marknaden för socker.	(2) Gemenskapens sockermarknad bygger på principer som inom andra gemensamma organisationer av marknaden har reformerats. För att sträva efter målen i artikel 33 i fördraget och för att stabilisera marknaderna och tillförsäkra jordbruksbefolkningen inom sockersektorn en skälig levnadsstandard är det nödvändigt att ändra den gemensamma organisationen av marknaden för socker.
Motivering
Den gemensamma organisationen av marknaden för socker måste ändras så att den kan anpassas till internationella krav, samtidigt som dess grundläggande principer till största delen bör bibehållas.

Ändringsförslag 2

Skäl 3a (nytt)

(3a) Gemenskapens sockermarknad kommer förmodligen att vara mycket instabil under reformens första år (2006–2010) när omstruktureringsordningen genomförs. Referensprissystemet har inte varit framgångsrikt inom andra jordbrukssektorer, varken för att stabilisera marknaderna eller införa ett lägsta värde för marknadspriset. Det är därför nödvändigt att bibehålla interventionsprissystemet under de fyra åren 2006–2010 och att vid behov föreskriva köp av socker från interventionsorganens sida. I detta avseende bör ett interventionspris fastställas för vitsocker och råsocker till en nivå som garanterar sockerbets- och sockerrörsodlare en skälig inkomst, samtidigt som konsumenternas intressen tillvaratas. Dessa prisgarantier för socker gagnar också sackarossirap, isoglukos och inulinsirap, vars pris regleras i förhållande till sockerpriset. Från och med regleringsåret 2010/2011 kommer ett referenspris att fastställas i stället för interventionssystemet.

Ändringsförslag 3 Skäl 5a (nytt)
	(5a) För att tillförsäkra sockerbetsodlarna en skälig levnadsstandard bör det fastställas ett minimipris för kvotbetor med hänsyn tagen till interventionspriset för vitsocker och gemenskapens traditionella sockerutbyte på 130 kg socker per ton sockerbeta.
Motivering
Gemenskapens beräknade utbyte på 130 kg har alltid tillämpats för att fastställa förhållandet mellan pris och avgifter för betor och socker. Det är mycket viktigt att detta införs i förordningen om man vill undvika allvarliga konflikter mellan odlarna och producenterna. Dessutom hänvisas det till ett utbyte på 130 kg i skäl 7 i den nuvarande förordningen om organisationen av marknaden för socker.
Ändringsförslag 4 Skäl 6a (nytt)
	(6a) Endast en mycket liten del av det sänkta sockerpriset kommer de europeiska konsumenterna till gagn (1,5 procent för bearbetat socker, som utgör 70 procent av den totala mängden producerat socker, och 5 procent för socker för direkt konsumtion, som utgör 30 procent av den totala mängden producerat socker). Referens- eller interventionspriset och minimipriset för sockerbetor bör därför främst fastställas på grundval av utvecklingen av produktions-, import- och konsumtionskvantiteterna för att garantera balans på gemenskapsmarknaden.
Motivering
De ekonomiska undersökningarna visar att prissänkningen troligtvis inte i någon större utsträckningen kommer att gagna konsumenterna, vilket också varit fallet vid tidigare reformer då sänkningen av råvarupriset inte medfört en sänkning av priset på konsumtionsprodukter. Det är därför nödvändigt att målet att uppnå balans mellan produktions-, konsumtions-, import- och exportnivåerna på gemenskapsmarknaden utgör det huvudsakliga kriteriet till stöd för reformen.
Ändringsförslag 5 Skäl 7
(7) Det krävs särskilda åtgärder för att säkerställa en rättvis balans mellan sockerföretagens och sockerbetsodlarnas respektive rättigheter och skyldigheter. Standardbestämmelser bör därför införas för avtal mellan säljare och köpare av sockerbetor. De stora skillnaderna i odlingens villkor i fråga om natur, ekonomi och teknik gör det svårt att införa enhetliga köpevillkor i hela gemenskapen. Det finns redan branschavtal mellan organisationer för sockerbetsodlare och sockerföretag. Standardbestämmelserna bör därför endast avse de minimigarantier som både sockerbetsodlarna och sockerindustrin behöver för att sockermarknaden skall fungera väl. Det bör också vara tillåtet att avvika från vissa bestämmelser genom branschavtal.	(7) Det krävs särskilda åtgärder för att säkerställa en rättvis balans mellan sockerföretagens och sockerbetsodlarnas respektive rättigheter och skyldigheter. Standardbestämmelser bör därför införas för avtal mellan säljare och köpare av sockerbetor. Vid händelse av särskilda ekonomiska svårigheter, som inte kan lösas på ett konkret sätt med stöd av standardbestämmelserna, bör det genom branschavtal och efter samråd med kommissionen vara möjligt att i begränsad utsträckning och under en begränsad tidsperiod avvika från vissa bestämmelser.
Motivering
Standardbestämmelserna bidrar till att fastställa reglerna för hur gemenskapens sockersektor skall fungera och inverkar på samstämmigheten på marknaden. Deras roll bör inte förringas och därför bör man klargöra att ovannämnda möjligheter till avvikelser endast kan beviljas i begränsad utsträckning och under en begränsad tidsperiod.
Ändringsförslag 6 Skäl 8
(8) Skälen till att gemenskapen hittills tillämpat en ordning med produktionskvoter för socker, isoglukos och inulinsirap är fortfarande giltiga. På grund av utvecklingen i gemenskapen och internationellt är det emellertid nödvändigt att anpassa produktionssystemet och införa nya bestämmelser och nedsättningar av kvoterna. Medlemsstaterna bör, liksom i det tidigare systemet, fördela kvoterna till företagen i sina länder. I den nya gemensamma organisationen av marknaden i sockersektorn bör kvoternas rättsliga status kvarstå i den mån kvotsystemet, enligt EG-domstolens rättspraxis, reglerar sockermarknaden på ett sätt som ligger i allmänhetens intresse.	(8) Skälen till att gemenskapen hittills tillämpat en ordning med produktionskvoter för socker, isoglukos och inulinsirap är fortfarande giltiga. På grund av utvecklingen i gemenskapen och internationellt är det emellertid nödvändigt att anpassa produktionssystemet och i synnerhet kvoterna, för att uppnå balans på sockermarknaderna. Medlemsstaterna bör, liksom i det tidigare systemet, fördela kvoterna till företagen i sina länder. I den nya gemensamma organisationen av marknaden i sockersektorn bör kvoternas rättsliga status kvarstå i den mån kvotsystemet, enligt EG-domstolens rättspraxis, reglerar sockermarknaden på ett sätt som ligger i allmänhetens intresse.
Motivering
Syftet med reformen är inte att minska kvoterna, utan att uppnå balans mellan produktions-, konsumtions-, import- och exportnivåerna.
Ändringsförslag 7 Skäl 8a (nytt)
	(8a) Europeiska unionen införde år 2000 ett system grundat på obegränsat och tullfritt tillträde för socker från Balkanländerna, vilket medförde en ökning utan motstycke av importen, framför allt på grund av den olagliga handeln, som under en lång tid förblev oupptäckt. Återgången år 2005 till en reglering av importen gjorde det möjligt att stoppa den olagliga införseln av socker till gemenskapen och att garantera balans på den inre marknaden.
Motivering
Konsekvenserna av den icke-reglerade öppningen av marknaderna för inte så länge sedan måste ligga till grund för utformningen av de handelsförbindelser som Europeiska unionen avser utveckla med sina handelspartner. Syftet med reformen av den gemensamma organisationen av marknaden för socker är att uppnå balans på gemenskapsmarknaden, och därför bör man inte glömma att ett återupptagande av den här typen av illegal handel skulle få allvarliga konsekvenser för prisnivån och prisstabiliteten. Erfarenheterna visar att återgången till en reglering av handeln gjort det möjligt att garantera stabiliteten på den inre marknaden.
Ändringsförslag 8 Skäl 8b (nytt)
	(8b) Det finns påvisbara risker för att den illegala handel som utvecklades efter det att gemenskapsmarknaden öppnats för tullfri och obegränsad import av socker från Balkanländerna återupptas med initiativet ”allt utom vapen” till förmån för de minst utvecklade länderna. För att gemenskapen på ett effektivt och rationellt sätt skall kunna anpassa sina produktionskvoter är det därför viktigt att den förfogar över lämpliga regleringsinstrument så att den kan behålla kontrollen över utbudet av socker på sin marknad och förhindra all illegal handel som skapar störningar på marknaden och obalans i gemenskapens produktionssystem. Utvecklingsländerna kommer också att behöva ett avsevärt stöd för att kunna värja sig mot sådan handel och till fullo kunna utnyttja initiativet ”allt utom vapen”.
Motivering
Det finns påvisbara risker för att den illegala sockerimporten återupptas via de möjligheter som initiativet ”allt utom vapen” medför. Genom ett massivt tillflöde av socker på gemenskapsmarknaden hotar den illegala importen samstämmigheten inom den gemensamma organisationen av marknaden för socker och därmed också prisstabiliteten och prisnivån. Konsekvenserna skulle bli dramatiska för jordbrukarna och industrin inom unionens sockersektor, och de skulle bli katastrofala för de minst utvecklade länderna, som inte skulle kunna dra fördel av en lönsam marknad, vilket skulle tillintetgöra det ursprungliga ändamålet med initiativet ”allt utom vapen”. Det är därför nödvändigt att på nytt understryka den viktiga roll regleringen av marknaden spelar, så att handel kan bli en källa till utveckling, både inom och utanför unionen.
Insatser för att kontrollera den illegala sockerimporten måste göras av både utvecklingsländerna och EU.
Ändringsförslag 9 Skäl 8c (nytt)
	(8c) Inom ramen för initiativet ”allt utom vapen”, som möjliggör import av socker från de minst utvecklade länderna utan tullavgifter och kvoter, finns det påvisbara risker för att en triangelhandel utvecklas, som är nästan omöjlig att upptäcka till rimliga ekonomiska villkor och som skulle hota att inverka på stabiliteten på gemenskapsmarknaden. Denna triangelhandel skulle dessutom utgöra ett hot mot utvecklingen i de minst utvecklade länderna, eftersom den endast gagnar de stora internationella aktörerna och inte medför några positiva effekter för de lokala befolkningarna som lever av sockerproduktionen. Eftersom många utvecklingsländer är beroende av socker som produceras inom ramen för uteslutande exportinriktade produktionssystem, är det ytterst viktigt att garantera att det hot som triangelhandeln utgör inte hindrar utvecklingsländernas tillträde till EU:s marknader.
Motivering
Risken för att en triangelhandel (SWAP) och en illegal handel utvecklas utgör ett hot mot sockerproducenterna, både i Europa och i de minst utvecklade länderna. EU:s tullmyndigheter måste samarbeta med utvecklingsländerna för att förhindra sådan handel och garantera att utvecklingsländernas tillträde till EU:s marknader inte hindras.
Ändringsförslag 10 Skäl 9
(9) I samband med att Världshandelsorganisationens (WTO:s) panel och överprövningsorgan har fattat beslut om EU:s exportbidrag för socker och för att gemenskapens aktörer skall kunna genomföra en smidig övergång från det tidigare kvotsystemet till dagens, bör de företag som producerade C-socker under regleringsåret 2004/2005 få möjlighet att under regleringsåret 2006/2007 tilldelas en tilläggskvot som beaktar det faktum att C‑socker har ett lägre värde.	utgår
Motivering
Det är inte lämpligt att det under en omstruktureringsprocess tilldelas en tilläggskvot på en miljon ton, vilken dessutom är riktad till vissa av de länder som orsakar överskotten.
Ändringsförslag 11 Skäl 9a (nytt)
	(9a) Bristen på oljeresurser i världen har bidragit till en ökning utan motstycke av råoljepriset. Därför är alkoholproduktionen inom sockersektorn en viktig tillgång för utvecklingen av alternativa energikällor. Med hänsyn till konsekvenserna av reformen av den gemensamma organisationen av marknaderna på produktionsnivåerna är det lämpligt att föregripa och förstärka denna utveckling som öppnar nya perspektiv för sockerbranschen genom att bioetanolsektorn kart och tydligt införs för den produktion som ligger utanför kvoterna.
Motivering
Biodrivmedel är ett alternativ för sockerbranschen, särskilt med hänsyn till utvecklingen av tillgången på fossila energiresurser i världen, behovet av att säkra ett energimässigt oberoende och kampen mot växthusgaser. Det är därför nödvändigt att klart och tydligt införa bioetanolsektorn i den nya sockerförordningen.
Ändringsförslag 12 Skäl 10a (nytt)
	(10a) Företag som tilldelas ytterligare en isoglukoskvot bör dock på förhand avstå från det stöd som fastställs inom ramen för den tillfälliga ordningen för omstrukturering av sockerindustrin.
Motivering
Det skulle inte vara sunt för förvaltningen av gemenskapsfonderna om företag som kostnadsfritt mottagit ytterligare en isoglukoskvot något senare skulle motta stöd för att avstå från kvoter.
Ändringsförslag 13 Skäl 11
(11) För att gemenskapens produktion av socker, isoglukos och inulinsirap skall kunna minskas i tillräcklig omfattning bör kommissionen få rätt att justera kvoterna till en hållbar nivå efter det att anslagen för omstruktureringen har upphört 2010.	(11) För att kunna uppnå en balanserad gemenskapsmarknad bör rådet, vid behov på förslag av kommissionen och efter samråd med Europaparlamentet, få rätt att justera kvoterna för socker, isoglukos och inulinsirap till en hållbar nivå efter det att anslagen för omstruktureringen har upphört 2010.
Motivering
Syftet med reformen förblir att uppnå balans på gemenskapsmarknaden. Om en justering av kvoterna visar sig nödvändig för att uppnå detta mål efter det att anslagen för omstruktureringen har upphört, är det medlemsstaternas ansvar att fastställa lämpliga nivåer efter samråd med Europaparlamentet.
Ändringsförslag 14 Skäl 15a (nytt)
	(15a) Det bör säkras att den kemiska industrin och läkemedelsindustrin kan anskaffa socker till världsmarknadspriser.
Motivering
Formuleringen anknyter till inledningen i kommissionens förslag. Denna tanke, som är viktig för tolkningen av förordningen, bör inlemmas i förordningstexten.
Ändringsförslag 15 Skäl 28a (nytt)
	(28a) Det är nödvändigt att stärka ursprungsreglerna för att förhindra att ursprungsbeteckningen förvärvas genom raffineringen.
Motivering
Det är uppenbart att vissa medlemsstater inte förmår garantera det tullsamarbete som behövs för kontrollerna. Detta skadar de europeiska producenterna.
Ändringsförslag 16 Skäl 29
(29) Gemenskapen har flera överenskommelser med tredjeländer om förmånstillträde till marknader, vilket gör det möjligt för dessa länder att exportera rörsocker till gemenskapen enligt förmånliga villkor. Raffinaderiernas behov av socker för raffinering bör därför utvärderas och importlicenserna bör under vissa omständigheter reserveras för heltidsraffinaderier i gemenskapen.	(29) Gemenskapen har flera överenskommelser med tredjeländer om förmånstillträde till marknader, vilket gör det möjligt för dessa länder att exportera rörsocker till gemenskapen enligt förmånliga villkor. Raffinaderiernas behov av socker för raffinering bör därför utvärderas och importlicenserna bör under vissa omständigheter reserveras för heltidsraffinaderier i gemenskapen. Från och med regleringsåret 2009/2010 bör dock importlicenser även utfärdas till andra sockerfabriker.
Motivering
Raffinering av importerat socker bör inte vara en ensamrätt för heltidsraffinaderierna. Andra sockerfabriker bör få tillstånd att raffinera när reformen genomförts. Detta garanterar en bättre funktion på EU:s sockermarknader.
Ändringsförslag 17 Skäl 29a (nytt)
	(29a) De minst utvecklade ländernas förmånstillträde till marknaden för sockerprodukter bör tillfälligt upphävas i de fall exporten till EU överskrider deras nationella produktionskapacitet minus de kvantiteter som avsatts på annat sätt, huvudsakligen till den interna konsumtionen och export till tredjeländer. Kommissionen bör därför erhålla information från de länder som omfattas av förmånstillträdet med uppgifter om deras nationella sockerproduktion och konsumtion, samt om deras import och export av socker. Dessa uppgifter bör även omfatta socker i bearbetade produkter.
Motivering
Man bör ingående kontrollera att de länder som omfattas av Allmänna preferenssystemet uppfyller ursprungsreglerna, särskilt när det gäller socker. Kommissionen måste erhålla nödvändig information för att kunna kontrollera detta och bör omedelbart vidta åtgärder om dessa regler inte efterlevs.
Ändringsförslag 18 Skäl 29b (nytt)
	(29b) De länder som omfattas av Allmänna preferenssystemet bör inte få använda socker från tredjeländer, som inte finns med bland de minst utvecklade länderna, för produkter som de avser sälja till EU inom ramen för systemet för förmånstillträde.
Motivering
Förbud bör införas mot blandningar, raffinering, aromatisering och färgning av socker från tredjeländer avsett för export till EU för att garantera stabiliteten på EU:s sockermarknader. Detta skulle också optimera de önskade positiva effekterna för de fattigaste befolkningsgrupperna i de länder som omfattas av det allmänna preferenssystemet.
Ändringsförslag 19 Skäl 30
(30) Möjlighet att vid export till tredjeländer bevilja bidrag motsvarande skillnaden mellan priserna inom gemenskapen och på världsmarknaden, inom de gränser som fastställs genom EG:s åtaganden i WTO, skulle utgöra ett skydd för gemenskapens eventuella deltagande i den internationella sockerhandeln. Exporter med bidrag bör begränsas både i kvantitet och när det gäller budgetkostnader.	utgår
Motivering
Exportbidragen orsakar allvarliga snedvridningar på världsmarknaden och bör därför omedelbart avskaffas.
Ändringsförslag 20 Skäl 32
(32) Genom tillförlitlig och effektiv övervakning kan det säkerställas att kvantitetsbegränsningarna efterlevs. I detta syfte bör beviljandet av exportbidrag kopplas till en exportlicens. Exportbidrag bör beviljas inom de gällande begränsningarna beroende på de särskilda omständigheter som gäller för varje berörd produkt. Undantag från den bestämmelsen bör endast medges för bearbetade produkter som inte omfattas av bilaga I till fördraget, där volymbegränsningar inte tillämpas. För produkter vilkas export med exportbidrag troligen inte kommer att överstiga volymbegränsningarna bör det finnas möjlighet att avvika från de regler som endast avser förvaltningen.	(32) Genom tillförlitlig och effektiv övervakning kan det säkerställas att kvantitetsbegränsningarna efterlevs. I detta syfte bör beviljandet av exportbidrag eller av export som inte omfattas av kvoter kopplas till en exportlicens. Exportbidrag bör beviljas inom de gällande begränsningarna beroende på de särskilda omständigheter som gäller för varje berörd produkt. Undantag från den bestämmelsen bör endast medges för bearbetade produkter som inte omfattas av bilaga I till fördraget, där volymbegränsningar inte tillämpas. För produkter vilkas export med exportbidrag troligen inte kommer att överstiga volymbegränsningarna bör det finnas möjlighet att avvika från de regler som endast avser förvaltningen.
Motivering
Europeiska unionen måste kunna kontrollera att de kvantitativa exportbegränsningar som fastställts av WTO respekteras, oavsett om det handlar om bidragsberättigad kvotexport eller icke bidragsberättigad export som inte omfattas av kvoter.
Ändringsförslag 21 Skäl 34
(34) Åtgärder bör kunna vidtas när kraftigt stigande eller fallande priser stör eller hotar att störa gemenskapsmarknaden. Åtgärderna kan omfatta en kvot med nedsatt tull för import av socker från världsmarknaden under så lång tid som krävs.	(34) Åtgärder bör kunna vidtas när kraftigt stigande eller fallande priser stör eller hotar att störa gemenskapsmarknaden. Vid otillräcklig gemenskapsproduktion kan åtgärderna omfatta en kvot med nedsatt tull för import av socker från världsmarknaden under så lång tid som krävs.
Motivering
Att öppna en ny kvot med nedsatt tull är endast motiverat vid otillräcklig gemenskapsproduktion och kan inte komma i fråga under andra omständigheter.
Ändringsförslag 22 Skäl 38
(38) Sockerproduktionen i gemenskapens yttersta randområden skiljer sig från sockerproduktionen i övriga gemenskapen. Ekonomiskt stöd bör därför ges sektorn genom tilldelning av resurser till jordbrukare i de regionerna efter ikraftträdandet av de stödprogram för lokal produktion som medlemsstaterna inrättat inom ramen för rådets förordning (EG) nr ..../2005 av den […] om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för unionens yttersta randområden.	(38) Sockerproduktionen i gemenskapens yttersta randområden skiljer sig från sockerproduktionen i övriga gemenskapen. Ekonomiskt stöd bör därför ges sektorn genom tilldelning av resurser till jordbrukare i de regionerna efter ikraftträdandet av de stödprogram för lokal produktion som medlemsstaterna inrättat inom ramen för rådets förordning (EG) nr ..../2005 av den […] om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för unionens yttersta randområden. Det krävs särskilt stöd även för de områden och regioner i EU där det råder ekonomiska och sociala svårigheter.
Motivering
Vissa områden i EU missgynnas av strukturella klimatförhållanden. Av sociala och ekonomiska skäl kan inte produktionen helt avskaffas i dessa områden och det måste därför utformas särskilda stöd.
Ändringsförslag 23 Skäl 40
(40) Övergången från systemet i förordning (EG) nr 1260/2001 till det i den här förordningen kan orsaka problem som inte tas upp i den här förordningen. För att kunna hantera sådana svårigheter bör kommissionen få möjlighet att vidta övergångsåtgärder.	(40) Övergången från systemet i förordning (EG) nr 1260/2001 till det i den här förordningen kan orsaka problem som inte tas upp i den här förordningen, såsom den osäkerhet som uppstår i områden där det sker höstsådd för regleringsåret 2006/2007. För att kunna hantera sådana svårigheter bör kommissionen få möjlighet att vidta övergångsåtgärder.
Motivering
I många områden i framför allt södra Europa pågår sådden utan vetskap om resultatet av reformen, och därför bör det tillämpas övergångsåtgärder.
Ändringsförslag 24 Skäl 40a (nytt)
	(40a) I samband med omstruktureringen av den europeiska sockerindustrin är det av största vikt att rådet garanterar att de europeiska strukturfonderna och samtliga instrument på området för den sociala sammanhållningspolitiken utnyttjas för att optimera förvaltningen av omstruktureringen och främja skapandet av nya arbetstillfällen. Med hänsyn till omfattningen av den planerade reformen, som skall genomföras under en kort period, framför allt på landsbygden, och som rör olika typer av ekonomisk verksamhet, är det nödvändigt att snabbt utarbeta regionala program med stöd av de europeiska strukturfonderna och samtliga instrument på området för den sociala sammanhållningspolitiken. Detta är förenligt med målen i Lissabonstrategin och den europeiska sysselsättningsstrategin och med de politiska riktlinjer som föreslagits av kommissionen avseende sammanhållningen för perioden 2007‑2013, och är framför allt i linje med kommissionens meddelande om omstruktureringar och sysselsättning1. I detta meddelande understryks särskilt att det är logiskt att EU bär kostnaderna för sin politik (punkt 1.1) samt att man måste utnyttja gemenskapens alla finansieringsinstrument och de viktigaste finansieringsinstrument som medlemsstaterna förfogar över på ett kompletterande och integrerat sätt för att förvalta de ekonomiska omvälvningarna och optimera återverkningarna på sysselsättningen (punkt 2.1.3).
	__________________ 1 Kommissionens meddelande – Omstruktureringar och sysselsättning – Att förutse omstruktureringar och ge stöd i samband med dem i syfte att utveckla sysselsättningen: Europeiska unionens roll, KOM(2005)0120.
Motivering
Reformen av den gemensamma organisationen av marknaden för socker kommer i stor utsträckning att inverka på de regioner som berörs av sockerproduktionen, särskilt landsbygdsområdena. Dess konsekvenser rör inte enbart aktörerna inom branschen, utan också många andra typer av verksamheter som direkt eller indirekt är beroende av sektorn. För att kunna leva upp till Europeiska unionens åtaganden på området för sysselsättning och social och regional sammanhållning bör därför den omstrukturering som planerats inom ramen för reformen inte vara det enda instrument som utnyttjas. Europaparlamentet uppmanar därför bestämt ministerrådet att garantera att de europeiska strukturfonderna och samtliga instrument på området för den sociala sammanhållningspolitiken utnyttjas för att optimera förvaltningen av denna omstrukturering och främja skapandet av nya arbetstillfällen.
Ändringsförslag 25 Artikel 1, punkt 1a (ny)
	1a. Syftet med den gemensamma organisationen av marknaderna inom sockersektorn skall vara att uppnå de mål som fastställs i artikel 33 i EG-fördraget, bland annat att stabilisera marknaderna, öka marknadsorienteringen i gemenskapens sockerordning och tillförsäkra jordbruksbefolkningen i sockersektorn en skälig levnadsstandard.
Motivering
Det är absolut nödvändigt att reformen av gemenskapens sockerordning genomförs på ett sätt som ökar sektorns marknadsorientering.
Ändringsförslag 26 Artikel 2, led 6a (nytt)
	(6a) exportsocker, exportisoglukos och exportinulinsirap: den kvantitet socker, isoglukos eller inulinsirap som företaget i fråga exporterar till tredje land ett visst regleringsår inom ramen för begränsningarna i de avtal som ingåtts i enlighet med artikel 300 i fördraget.
Motivering
Europeiska unionen har en framträdande plats i världshandeln för socker. Trots WTO:s dom mot EU har unionen fortfarande möjlighet att exportera en viss kvantitet socker. Denna möjlighet kan utnyttjas i form av bidragsberättigad export av kvotsocker, men även av icke bidragsberättigad export av socker som inte omfattas av kvoter. EU har dessutom fortfarande möjlighet att fritt exportera kvotsocker utan bidrag, i synnerhet till länder med vilka EU har ingått handels- eller frihandelsavtal.
Ändringsförslag 27 Artikel 2, led 7
(7) överskottssocker, överskottsisoglukos och överskottsinulinsirap: den kvantitet socker, isoglukos eller inulinsirap som företaget i fråga tillverkar utöver de kvantiteter som avses i punkterna 5 och 6 och som hänför sig till ett visst regleringsår.	(7) överskottssocker, överskottsisoglukos och överskottsinulinsirap: den kvantitet socker, isoglukos eller inulinsirap som företaget i fråga tillverkar utöver de kvantiteter som avses i punkterna 5, 6 och 6a och som hänför sig till ett visst regleringsår.
Motivering
Europeiska unionen har en framträdande plats i världshandeln för socker. Trots WTO:s dom mot EU har unionen fortfarande möjlighet att exportera en viss kvantitet socker. Denna möjlighet kan utnyttjas i form av bidragsberättigad export av kvotsocker, men även av icke bidragsberättigad export av socker som inte omfattas av kvoter. EU har dessutom fortfarande möjlighet att fritt exportera kvotsocker utan bidrag, i synnerhet till länder med vilka EU har ingått handels- eller frihandelsavtal.
Ändringsförslag 28 Artikel 2, led 11a (nytt)
	(11a) förmånssocker från de minst utvecklade länderna: de kvantiteter som producerats och exporterats av ett av dessa länder utöver den nationella konsumtionsnivå som har anmälts till Internationella sockerorganisationen.
Motivering
Eftersom importen från de minst utvecklade länderna är det enda okontrollerade utbudsflödet är det viktigt att begränsa detta flöde till dessa länders nettoexportkapacitet. På detta sätt kommer de minst utvecklade länderna verkligen att utveckla en produktionskapacitet som i första hand kommer den inhemska marknaden till godo och därefter kan täcka efterfrågan på marknaderna i tredjeländer. I detta sammanhang förefaller det logiskt att de mest konkurrenskraftiga av de minst utvecklade länderna först levererar till de länder i sitt närområde som lider brist på socker.

Ändringsförslag 29

Artikel 2a (ny)

	Artikel 2a
	Prissystem
	1. Ett interventionssystem grundat på ett interventionspris skall införas för regleringsåren 2006/2007, 2007/2008, 2008/2009 och 2009/2010, i enlighet med bestämmelserna i artikel 17a.
	2. Från och med regleringsåret 2010/2011 skall interventionssystemet ersättas med ett system grundat på ett referenspris.

Ändringsförslag 30

Artikel 3

Referenspriser	Referens- eller interventionspriser
1. För vitsocker skall referenspriset vara	1. För vitsocker skall referens- eller interventionspriset vara
a) 631,9 euro per ton för regleringsåret 2006/2007,	a) 631,9 euro per ton för regleringsåret 2006/2007,
b) 476,5 euro per ton för regleringsåret 2007/2008,	b) 571,2 euro per ton för regleringsåret 2007/2008,
c) 449,9 euro per ton för regleringsåret 2008/2009,	c) 525,8 euro per ton för regleringsåret 2008/2009,
d) 385,5 euro per ton från och med regleringsåret 2009/2010.	d) 442,3 euro per ton från och med regleringsåret 2009/2010.
2. För råsocker skall referenspriset vara	2. För råsocker skall referens- eller interventionspriset vara
a) 496,8 euro per ton för regleringsåret 2006/2007,	a) 496,8 euro per ton för regleringsåret 2006/2007,
b) 394,9 euro per ton för regleringsåret 2007/2008,	b) 496,8 euro per ton för regleringsåret 2007/2008,
c) 372,9 euro per ton för regleringsåret 2008/2009,	c) 441,2 euro per ton för regleringsåret 2008/2009,
d) 319,5 euro per ton från och med regleringsåret 2009/2010.	d) 366,6 euro per ton från och med regleringsåret 2009/2010.
3. Referenspriserna skall gälla oförpackat socker, fritt fabrik, lastat på ett transportmedel efter köparens val. De skall gälla vitsocker och råsocker av de standardkvaliteter som fastställs i bilaga I.	3. Referens- eller interventionspriserna skall gälla oförpackat socker, fritt fabrik, lastat på ett transportmedel efter köparens val. De skall gälla vitsocker och råsocker av de standardkvaliteter som fastställs i bilaga I.

Ändringsförslag 31

Artikel 5, punkt 1

1. Minimipriset för kvotbetor skall vara	1. Minimipriset för kvotbetor skall vara
a) 32,86 euro per ton för regleringsåret 2006/2007,	a) 32,86 euro per ton för regleringsåret 2006/2007,
b) 25,05 euro per ton från och med regleringsåret 2007/2008.	b) 31,6 euro per ton från och med regleringsåret 2007/2008,
	ba) 30,6 euro per ton från och med regleringsåret 2008/2009,
	bb) 29,4 euro per ton från och med regleringsåret 2009/2010.
Minimipriset får emellertid minskas med högst 10 % genom branschavtal.

Ändringsförslag 32 Artikel 5, punkt 2
2. Minimipriset skall gälla sockerbetor av den standardkvalitet som fastställs i bilaga I.	2. Minimipriset skall gälla sockerbetor av den standardkvalitet som fastställs i bilaga I och skall motsvara produktionen av 130 kg kvotsocker.
	Detta pris skall tillämpas under etappen ”leverans till leveransorten”.
Motivering
Utbytet på 130 kg är en konstant beståndsdel i regleringen och skall därför anges som en central indikator för vinstfördelningen mellan odlarna och producenterna. Man bör även erinra om den traditionella etappen “leverans till leveransorten” i syfte att förhindra risken för konflikter mellan odlare och producenter, särskilt inför en radikal omstrukturering.
Ändringsförslag 33 Artikel 5, punkt 4
4. För de kvantiteter sockerbetor som motsvarar de kvantiteter industrisocker eller överskottssocker som omfattas av det överskottsbelopp som avses i artikel 15, skall sockerföretaget justera inköpspriset så att det blir lägst lika med minimipriset.	4. För de kvantiteter sockerbetor som motsvarar industrisockerkvantiteterna skall det berörda sockerföretaget åläggas att betala åtminstone det pris som fastställts enligt branschavtal med tanke på det aktuella sockrets mervärde, förhållandet mellan de institutionella priserna på socker och kvotbetor efter omstruktureringsperioden samt det konventionella utbytet på 130 kg per ton sockerbetor med ett sockerinnehåll på 16 procent.
Motivering
Det är logiskt att det pris som producenten får vid försäljning av industrisocker tillämpas för att fastställa priset för sockerbetorna, och att åtminstone försäljningsintäkterna bör delas mellan odlare och tillverkare enligt samma proportioner som för kvotproduktionen.
Ändringsförslag 34 Artikel 5, punkt 4a (ny)
	4a. För de kvantiteter sockerbetor som motsvarar de kvantiteter överskottssocker som omfattas av det överskottsbelopp som avses i artikel 15 eller säljs på gemenskapsmarknaden utan att överskottsbeloppet tillämpas skall det berörda sockerföretaget justera inköpspriset så att det åtminstone motsvarar minimipriset för kvotbetor.
Motivering
Sockerbetor som motsvarar de kvantiteter överskottssocker som säljs på den inre marknaden bör åtminstone betinga det minimipris som tillämpas på sockerbetor som motsvarar kvotsocker, oavsett om försäljningen är laglig eller olaglig.
Ändringsförslag 35 Artikel 6, punkt 7
7. Om branschavtal saknas skall medlemsstaten vidta nödvändiga åtgärder inom ramen för denna förordning för att skydda berörda parters intressen.	(Berör inte den svenska versionen.)
Motivering
(Berör inte den svenska versionen.)
Ändringsförslag 36 Artikel 8
Artikel 8	utgår
1. Senast den 31 juli 2006 får sockerföretag som producerade C-socker enligt förordning (EG) nr 1260/2001 under regleringsåret 2004/2005 ansöka hos den medlemsstat där de är etablerade om en tilläggskvot ur den nationella tilläggskvot som medlemsstaten har tilldelats enligt bilaga IV. Tilläggskvoterna skall tilldelas enligt objektiva och icke-diskriminerande kriterier.
2. Om efterfrågan på tilläggskvoter överskrider den nationella tilläggskvoten skall medlemsstaten göra en proportionell nedsättning av de kvantiteter som skall tilldelas.
3. Ett engångsavgift skall tas ut för de tilläggskvoter som företagen tilldelats enligt punkterna 1 och 2. Avgiften skall vara ett belopp lika med nivån på det omstruktureringsstöd som tillämpades regleringsåret 2006/2007. Den skall tas ut per ton tilldelade tilläggskvoter.
4. Medlemsstaten skall ta ut hela engångsavgiften av de i medlemsstaten etablerade företag som har tilldelats en tilläggskvot.
Sockerföretagen skall betala engångsavgiften senast den dag som medlemsstaten fastställt. Denna dag skall inte vara senare än den 28 februari 2007.
5. Om sockerföretaget inte har betalat engångsavgiften den 28 februari 2007 skall tilläggskvoten betraktas som icke tilldelad företaget.
Motivering
Det är inte lämpligt att det under en omstruktureringsprocess tilldelas en tilläggskvot på en miljon ton, vilken dessutom är riktad till vissa av de länder som orsakar överskotten.
Ändringsförslag 37 Artikel 9
Artikel 9	utgår
Tilläggskvot för isoglukos
Under regleringsåret 2006/2007 skall en isoglukoskvot på 100 000 ton läggas till den totala isoglukoskvot som fastställs i bilaga III. Under vart och ett av regleringsåren 2007/2008 och 2008/2009 skall ytterligare en isoglukoskvot på 100 000 ton läggas till det föregående regleringsårets kvot.
Medlemsstaterna skall tilldela företagen tilläggskvoter i proportion till den isoglukoskvot som tilldelats i enlighet med artikel 7.2.
Motivering
Vid en tidpunkt då man kräver att sockerbetsodlarna och sockerproducenterna skall skära ned sin produktion med mer än 30 procent inom tre eller fyra år är det obegripligt att isoglukosproducenterna beviljas en kvotökning. Alla eventuella ökningar av isoglukoskvoten skulle de facto speglas i ett krav på motsvarande sänkning av sockerkvoten och därmed lägga press på sockerbetsodlarna och sockerproducenterna.
Ändringsförslag 38 Artikel 10, punkt 2
2. Med beaktande av omstruktureringen enligt rådets förordning (EG) nr …/2005 skall kommissionen senast sista februari 2010 i enlighet med förfarandet i artikel 39.2, besluta om den gemensamma procentsats som behövs för att minska de befintliga kvoterna för socker, isoglukos och inulinsirap per medlemsstat eller region i syfte att undvika obalans på marknaderna från regleringsåret 2010/2011 och framåt.	2. På förslag av kommissionen och efter samråd med Europaparlamentet, samt med beaktande av omstruktureringen enligt rådets förordning (EG) nr …/2005 skall rådet senast sista februari 2010 i enlighet med förfarandet i artikel 39.2, besluta om den gemensamma procentsats som behövs för att minska de befintliga kvoterna för socker, isoglukos och inulinsirap per medlemsstat eller region i syfte att undvika obalans på marknaderna från regleringsåret 2010/2011 och framåt.
Motivering
En eventuell justering av kvoterna inom ramen för omstruktureringen kräver beslut om huruvida gemenskapsproduktionen skall bibehållas eller ytterligare minskas. Det är viktigt att medlemsstaternas insyn bevaras. Det föreslås därför att alla beslut avseende justeringen av produktionskapaciteten efter 2010 fattas av rådet på förslag av kommissionen och efter samråd med Europaparlamentet.
Ändringsförslag 39 Artikel 12, stycke 1, led ca (nytt)
	ca) skall exporteras till tredje länder på de villkor som fastställs i denna förordning.
Motivering
Kommissionen går för långt i sina krav på att exporten av socker från Europeiska unionen skall upphöra. Det är lämpligt att bibehålla möjligheten att exportera till tredje länder enligt de villkor som fastställts av Världshandelsorganisationen (WTO).
Ändringsförslag 40 Artikel 12a (ny)
	Artikel 12a
	Marknader för sockeröverskott
	Kommissionens skall genomföra en undersökning i syfte att identifiera övergångsmarknader för sockeröverskott som kan användas vid energiproduktion.
Motivering
Produktionsöverskottet av socker får inte snedvrida EU:s hemmamarknad eller världsmarknaden. Klimatförändringarna och uttömningen av oljeresurserna kräver alternativa användningsformer för sockerbeta och produktion av förnybara energiformer.
Ändringsförslag 41 Artikel 13, punkt 1, led a
a) omfattas av ett leveransavtal som har ingåtts före utgången av regleringsåret mellan en producent och en användare som båda är godkända enligt artikel 17,	a) omfattas av ett leveransavtal som har ingåtts före utgången av regleringsåret mellan en leverantör och en användare som båda är godkända enligt artikel 17,
Motivering
Syftet med detta ändringsförslag är att upprätthålla konkurrenskraften, öppna marknaden och undvika konstgjorda handelshinder, i linje med de mål som kommissionen uppställt i denna förordning.
Ändringsförslag 42 Artikel 13, punkt 2, led a
a) Alkohol, rom, levande jäst och ”Rinse appelstroop”.	a) Alkohol, bioetanol för energisektorn, rom, levande jäst och ”Rinse appelstroop”.
Motivering
Det är nödvändigt att särskilt nämna bioetanol i den nya sockerförordningen i samband med produktionen utanför kvoten för att skapa en särskild bioetanolsektor för gemenskapens sockersektor. Detta skulle dessutom bringa sockerförordningen i överensstämmelse med de incitamentbaserade åtgärder som föreslås av föredraganden i de nya förordningarna (EG) nr 1782/2003 (system för direktstöd) och (EG) nr 1258/1999 (tillfällig ordning för omstrukturering).
Ändringsförslag 43 Artikel 13, punkt 2, led b
b) Industriprodukter utan sockerinnehåll vars bearbetning sker med användning av en mängd socker, isoglukos eller inulinsirap som överstiger 50 % av slutproduktens vikt.	b) Industriprodukter utan sockerinnehåll vars bearbetning sker med användning av en mängd socker, isoglukos eller inulinsirap som basprodukt.
Motivering
Den ordalydelse som kommissionen föreslagit utesluter många kemiska/biokemiska produkter och framtida utvecklingar av nya processer, eftersom biokemiska processer ofta använder blandningar av olika kolhydrater, exempelvis vitsocker och råsocker, sirap, isoglukos, glukos etc. i varierande koncentrationer. Den ordalydelse som nu föreslås bör avhjälpa detta problem.
Ändringsförslag 44 Artikel 13, punkt 3, stycke 1
3. Ett produktionsbidrag kan beviljas för de produkter som anges i artikel 1.1 b-e om det inte finns något överskott av socker, isoglukos eller inulinsirap till världsmarknadspris för tillverkning av de produkter som avses i punkt 2 b och c.	3. Ett produktionsbidrag skall beviljas för de produkter som anges i artikel 1.1 b–e om det inte finns något överskott av socker, isoglukos eller inulinsirap till världsmarknadspris för tillverkning av de produkter som avses i punkt 2 b och c.
Motivering
Denna precisering gör det möjligt för de berörda industrierna att planera på ett säkert sätt samtidigt som jordbrukens intressen skyddas.

Ändringsförslag 45

Artikel 13, punkt 3, stycke 3

Produktionsbidraget skall fastställas särskilt med beaktande av de kostnader som industrin måste bära om importerat socker från världsmarknaden skulle användas, av priset på överskottssocker på gemenskapsmarknaden samt – om det inte finns något överskottssocker – av referenspriset.	Produktionsbidraget skall fastställas särskilt med beaktande av de kostnader som industrin måste bära om importerat socker från världsmarknaden skulle användas, av priset på överskottssocker på gemenskapsmarknaden samt – om det inte finns något överskottssocker – av referens- eller interventionspriset.

Ändringsförslag 46 Artikel 14, punkt 2, stycke 1, led a
a) senast den 31 januari regleringsåret i fråga underrätta medlemsstaten om de kvantiteter socker, isoglukos eller inulinsirap som överförs,	a) senast den 15 februari regleringsåret i fråga underrätta medlemsstaten om de kvantiteter socker, isoglukos eller inulinsirap som överförs,
Motivering
Den 15 februari tillämpas redan i vissa fall och den allmänna tendensen på kontinenten är att förlänga regleringsåren för att på mest effektiva sätt utnyttja sockerföretagens anläggningar. Att välja den 15 februari som referensdatum är också i linje med målet att förbättra konkurrenskraften, samtidigt som man möjliggör en bättre harmonisering av bestämmelserna inom unionen.
Ändringsförslag 47 Artikel 14, punkt 2, stycke 2, inledningen
Datumet den 31 januari skall	Datumet den 15 februari skall
Motivering
Den 15 februari tillämpas redan i vissa fall och den allmänna tendensen på kontinenten är att förlänga regleringsåren för att på mest effektiva sätt utnyttja sockerföretagens anläggningar. Att välja den 15 februari som referensdatum är också i linje med målet att förbättra konkurrenskraften, samtidigt som man möjliggör en bättre harmonisering av bestämmelserna inom unionen.
Ändringsförslag 48 Artikel 14, punkt 2, stycke 2, led b och c
b) för företag etablerade i Förenade kungariket ersättas med den 15 februari,
c) för företag etablerade i de franska utomeuropeiska departementen Guadeloupe och Martinique ersättas med den 30 april.	b) för företag etablerade i de franska utomeuropeiska departementen Guadeloupe och Martinique ersättas med den 30 april.
Motivering
Den 15 februari tillämpas redan i vissa fall och den allmänna tendensen på kontinenten är att förlänga regleringsåren för att på mest effektiva sätt utnyttja sockerföretagens anläggningar. Att välja den 15 februari som referensdatum är också i linje med målet att förbättra konkurrenskraften, samtidigt som man möjliggör en bättre harmonisering av bestämmelserna inom unionen.
Ändringsförslag 49 Artikel 15, punkt 1, led a
a) överskottssocker, överskottsisoglukos och överskottsinulinsirap, utom kvantiteter som har överförts till kvotproduktionen för det påföljande regleringsåret och har lagrats i enlighet med artikel 14 och de kvantiteter som avses i artikel 12 c,	a) överskottssocker, överskottsisoglukos och överskottsinulinsirap, utom kvantiteter som har exporterats till tredjeländer inom ramen för begränsningarna i de avtal som ingåtts i enlighet med artikel 300 i fördraget eller som har överförts till kvotproduktionen för det påföljande regleringsåret och har lagrats i enlighet med artikel 14 och de kvantiteter som avses i artikel 12 c och ca som kan exporteras,
Motivering
Europeiska unionen har en framträdande plats i världshandeln för socker. Trots WTO:s dom mot EU har unionen fortfarande möjlighet att exportera en viss kvantitet socker. Denna möjlighet kan utnyttjas i form av bidragsberättigad export av kvotsocker, men även av icke bidragsberättigad export av socker som inte omfattas av kvoter. EU har dessutom fortfarande möjlighet att fritt exportera kvotsocker utan bidrag, i synnerhet till länder med vilka EU har ingått handels- eller frihandelsavtal.
Ändringsförslag 50 Artikel 15, punkt 1, led b
b) industrisocker, industriisoglukos och industriinulinsirap för vilka det, senast en dag som skall fastställas, inte har styrkts att de har använts vid bearbetningen av någon av de produkter som avses i artikel 13.2,	b) industrisocker, industriisoglukos och industriinulinsirap för vilka det bearbetande företaget, senast en dag som skall fastställas, inte har styrkt att de har använts vid bearbetningen av någon av de produkter som avses i artikel 13.2,
Motivering
Företagen som tillverkar socker kan inte hållas ansvariga för eventuella bedrägerier som begås av en användare av industrisocker. Avgiften skall betalas av den part som begått bedrägeriet.
Ändringsförslag 51 Artikel 15, punkt 1, led ca (nytt)
	ca) överskottssocker, överskottsisoglukos eller överskottsinulinsirap, för vilka bevis på export inte har tillhandahållits inom utsatt datum.
Motivering
Det måste säkras att okvoterat socker som skall exporteras inte har sålts på den inre marknaden.
Ändringsförslag 52 Artikel 15, punkt 3
3. Medlemsstaten skall ta ut överskottsavgiften av de i medlemsstaten etablerade företagen i enlighet med företagens produktion av kvantiteter enligt punkt 1 under regleringsåret.	3. Medlemsstaten skall ta ut överskottsavgiften av de i medlemsstaten etablerade företagen i enlighet med företagens produktion av kvantiteter enligt punkt 1 under regleringsåret. För de kvantiteter som avses i punkt 1 b skall avgiften tas ut från de bearbetande företagen.
Motivering
Företagen som tillverkar socker kan inte hållas ansvariga för eventuella bedrägerier som begås av en användare av industrisocker. Avgiften skall betalas av den part som begått bedrägeriet.
Ändringsförslag 53 Artikel 16, punkt 4
4. Företag i gemenskapen som producerar socker och inulinsirap får begära att sockerbets- och sockerrörsodlare och leverantörer av cikoriarot skall betala 50 % av produktionsavgiften.	4. Inom ramen för branschavtalen får företag i gemenskapen som producerar socker och inulinsirap dela produktionsavgiften med sockerbets- och sockerrörsodlare och leverantörer av cikoriarot. Bidraget från sockerbets- och sockerrörsodlarna och leverantörerna av cikoriarot får inte överskrida 50 % av produktionsavgiften.
Motivering
Synergin mellan odlare och tillverkare, som kommer till uttryck genom branschavtalen, gör det motiverat att låta odlarna bidra till betalningen av produktionsavgiften. Fördelningen av kostnaderna bör därför förhandlas fram och underställas en överenskommelse mellan de båda parterna. Det är på samma sätt viktigt att en nivå på 50 % utgör taket för jordbrukarnas ekonomiska bidrag i samband med denna förhandling.

Ändringsförslag 54

Artikel 17a (ny)

	Artikel 17a
	Interventionssystem
	1. Under regleringsåren 2006/2007, 2007/2008, 2008/2009 och 2009/2010 skall det interventionsorgan som utsetts av varje sockerproducerande medlemsstat, i enlighet med förfarandet i artikel 39.2, vara skyldigt att köpa det vitsocker och råsocker tillverkat av sockerbetor och sockerrör skördade inom gemenskapen och producerat inom ramen för kvoten, som interventionsorganet erbjudits att köpa, under förutsättning att ett lagringsavtal i förväg ingåtts mellan säljaren och nämnda organ för det berörda sockret. Om sockerkvaliteten skiljer sig från den standardkvalitet som interventionspriset fastställts för, skall detta justeras med hjälp av tillägg och avdrag.
	2. Under regleringsåren 2006/2007, 2007/2008, 2008/2009 och 2009/2010 skall interventionsorganen vid behov köpa socker till det interventionspris som gäller i det område där sockret befann sig vid köpet.
	3. Under regleringsåren 2006/2007, 2007/2008, 2008/2009 och 2009/2010 får interventionsorganen endast sälja socker till ett pris som överstiger interventionspriset.

Ändringsförslag 55

Artikel 19, punkt 1, stycke 1

1. För att bevara den strukturella balansen på marknaden på en prisnivå som ligger nära referenspriset samtidigt som gemenskapens åtaganden enligt ingångna avtal i enlighet med artikel 300 i fördraget beaktas, får en procentandel, som skall vara densamma för alla medlemsstater, av kvotsocker, kvotisoglukos och kvotinulinsirap återtas från marknaden tills nästa regleringsår börjar.

1. För att bevara den strukturella balansen på marknaden på en prisnivå som ligger nära referens- eller interventionspriset samtidigt som gemenskapens åtaganden enligt ingångna avtal i enlighet med artikel 300 i fördraget beaktas, får en procentandel, som skall vara densamma för alla medlemsstater, av kvotsocker, kvotisoglukos och kvotinulinsirap återtas från marknaden tills nästa regleringsår börjar.

Ändringsförslag 56 Artikel 19, punkt 3, stycke 2, strecksats 2
– ytterligare kvotproduktion.	– ytterligare kvotproduktion upp till 105 %.
Or. en
Motivering
Det är oklart varför endast den nationella produktionen skall justeras om obalans uppstår på marknaden, framför allt om denna obalans beror på en kraftig ökning av importen. Återtaget måste grundas på en kvantitativ balansprognos. Sockerindustrin anser att kommissionen måste ta hänsyn till importvolymen för att kunna upprätta balans. Denna balans skall därefter justeras under regleringsåret, särskilt för att ta hänsyn till den verkliga importvolymen.

Ändringsförslag 57

Artikel 25, punkt 1a (ny)

	1a. Om importen av socker från ett av de minst utvecklade länderna överskrider de mängder som garanterar nettobalansen i det berörda landet mellan de vanliga nationella produktions- och konsumtionsnivåerna, skall kommissionen upphäva importen från det berörda landet.

Ändringsförslag 58

Artikel 25, punkt 2, stycke 1

2. Om den situationen som avses i punkt 1 uppstår skall kommissionen på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ besluta om nödvändiga skyddsåtgärder.	2. Om den situationen som avses i punkterna 1 och 1a uppstår skall kommissionen på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ besluta om nödvändiga skyddsåtgärder.

Ändringsförslag 59 Artikel 25a (ny)
	Artikel 25a
	Volym för förmånsimport
	När artikel 18 är tillämplig eller när förmånsimporten överstiger den volym som anges i artikel 19 skall kommissionen vidta nödvändiga åtgärder för att tillämpa bestämmelserna i artikel 27.2 och 27.3.
Motivering
Om det uppstår störningar på marknaden är det nödvändigt att vidta åtgärder som påverkar inte bara den inhemska produktionen utan även importen från tredje länder.
Det är ologiskt att enbart justera EU:s inhemska produktion om obalans uppstår på marknaden, och framför allt om denna obalans beror på en kraftig ökning av importen. Vi föreslår därför att man i klausulen om återtag inför en uttrycklig referens till skyddsklausulerna i den överenskommelse som nåddes vid Uruguayrundan (om både värde och volym), i enlighet med artikel 27 i kommissionen förslag.
Ändringsförslag 60 Artikel 26, punkt 3
3. Om det produktionsbidrag som avses i artikel 13.3 inte garanterar den försörjningen för tillverkning av de produkter som avses i artikel 13.2 får kommissionen helt eller delvis tillfälligt avskaffa importtullarna för vissa kvantiteter av vitsocker enligt KN nummer 1701 och isoglukos enligt KN‑numren 1702 30 10, 1702 40 10, 1702 60 10 och 1702 90 30.	3. Om det produktionsbidrag som avses i artikel 13.3 inte garanterar den försörjningen för tillverkning av de produkter som avses i artikel 13.2 får kommissionen tillfälligt avskaffa importtullarna för vitsocker enligt KN nummer 1701 och isoglukos enligt KN‑numren 1702 30 10, 1702 40 10, 1702 60 10 och 1702 90 30.
Motivering
Kommissionen skall säkra att den berörda industrin, även läkemedelsindustrin, kan försörja sig med socker till ett pris som motsvarar världsmarknadspriset. Att avskaffa importtullarna kommer endast i fråga om sockerförsörjningen inte kan säkras med överskottssocker eller genom produktionsstöd. Avskaffandet av importtullen är därför den sista möjligheten för att säkra sockerförsörjningen till den berörda industrin och bör därför inte inskränkas.

Ändringsförslag 61

Artikel 27a (ny)

	Artikel 27a
	Import från de minst utvecklade länderna
	1. Importen av socker från de minst utvecklade länderna skall omfattas av tullarna enligt Gemensamma tulltaxan på grundval av de nivåer som gäller fram till den 1 juli 2012. Dessa tullar skall nedsättas med 20 % den 1 juli 2012, med 50 % den 1 juli 2013 och med 80 % den 1 juli 2014. De skall upphävas helt från och med den 1 juli 2015.
	För produkter enligt HS-nummer 1701 med ursprung i de minst utvecklade länderna skall det, till dess att tullarna enligt Gemensamma tulltaxan helt har avskaffats, för varje regleringsår öppnas en övergripande tullkvot med nolltullsats. Den inledande tullkvoten för regleringsåret 2006/2007 skall för produkter enligt HS‑nummer 1701 uppgå till 149 212 ton vitsockerekvivalent. För vart och ett av de påföljande regleringsåren skall kvoterna för produkter enligt HS-nummer 1701 höjas med 27 % i förhållande till kvoterna för det närmast föregående regleringsåret.”
	3. Från och med regleringsåret 2010/2011 kan kommissionen, om importen av socker från de minst utvecklade länderna överskrider de mängder som garanterar nettobalansen i ett eller flera av dessa länder mellan de nationella produktions- och konsumtionsnivåer som anmälts till Internationella sockerorganisationen, upphäva importen i enlighet med de åtgärder som avses i artikel 25 på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ.”

Ändringsförslag 62 Artikel 28, punkt 1
1. Kommissionen skall i enlighet med de närmare föreskrifter som antas i enlighet med förfarandet i artikel 39.2 öppna och förvalta de tullkvoter för import av produkter som anges i artikel 1.1 som följer av avtal ingångna i enlighet med artikel 300 i fördraget eller av någon av rådets rättsakter.	1. Kommissionen skall i enlighet med de närmare föreskrifter som antas i enlighet med förfarandet i artikel 39.2 och i enlighet med artikel 308a, 308b och 308c i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen1, öppna och förvalta de tullkvoter för import av produkter som anges i artikel 1.1 som följer av avtal ingångna i enlighet med artikel 300 i fördraget eller av någon av rådets rättsakter.
	_____________________________ 1 EGT L 253, 11.10.1993, s. 1.
Motivering
Detta är ett tekniskt ändringsförslag som inför en referens till relevanta bestämmelser i förordningen om tillämpningsföreskrifter för gemenskapens tullkodex (kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93).
Ändringsförslag 63 Artikel 28, punkt 3a (ny)
	3a. Om kommissionen upptäcker att det finns tillräckliga bevis på bedrägerier eller att det administrativa samarbetet inte fungerar i den utsträckning som krävs för att bekräfta ursprung eller om det sker en kraftig ökning av exporten till gemenskapen utöver den normala produktions- och exportkapaciteten, kan kommissionen vidta åtgärder för att stoppa hela eller delar av tillämpningen av tariffkvoterna för en period på sex månader, under förutsättning att den först har
	a) informerat den kommitté som det hänvisas till i artikel 39.1,
	b) uppmanat medlemsstaterna att vidta sådana försiktighetsåtgärder som krävs för att skydda gemenskapens ekonomiska intressen,
	c) offentliggjort ett meddelande i Europeiska unionens tidning om att det finns grund för rimligt tvivel om lagligheten i tillämpningen av tariffkvoter, vilket ger upphov till tvivel om rätten för mottagarlandet eller mottagarterritoriet att fortsätta åtnjuta sådana förmånliga arrangemang.
Motivering
Det är helt nödvändigt att kommissionen behåller rätten att tillfälligt stoppa tillämpningen av tariffkvoter vid bedrägerier eller tillfälliga exportökningar över normal produktionskapacitet från länder och territorier som omfattas av sådana förmånliga handelsåtgärder.
Ändringsförslag 64 Artikel 29, punkt 2, stycke 1
2. Importlicenser för socker för raffinering får endast utfärdas till heltidsraffinaderier, förutsatt att de berörda kvantiteterna understiger det traditionella försörjningsbehovet. Licenserna skall utfärdas för 75 % av AVS-Indiensockret innan de blir tillgängliga för annat socker. De får överföras endast mellan heltidsraffinaderier och upphör att gälla i slutet av det regleringsår för vilket de utfärdats.	2. Importlicenser för socker för raffinering får endast utfärdas om de berörda kvantiteterna understiger det traditionella försörjningsbehovet. Licenserna skall utfärdas för 75 % av AVS-Indiensockret innan de blir tillgängliga för annat socker. De får överföras endast mellan heltidsraffinaderier och upphör att gälla i slutet av det regleringsår för vilket de utfärdats.
Motivering
Eftersom vissa fabriker på grund av de lägre priser som jordbrukarna får ut kommer att få minskade betleveranser vore det lämpligt om de kunde komplettera sin verksamhet med raffineringsverksamhet, i synnerhet i områden där det råder underskott.
Ändringsförslag 65 Artikel 29, punkt 2, stycke 2
Denna punkt skall tillämpas under regleringsåren 2006/2007, 2007/2008 och 2008/2009, och under de första tre månaderna för vart och ett av efterföljande regleringsår.	Denna punkt skall tillämpas under regleringsåren 2006/2007, 2007/2008 och 2008/2009, och under de första tre månaderna för vart och ett av efterföljande regleringsår. Från och med regleringsåret 2009/2010 skall importlicenser för socker avsett för raffinering även utfärdas till andra sockerfabriker i enlighet med de bestämmelser som fastställts i vederbörlig ordning.
Motivering
Raffinering av importerat socker bör inte vara en ensamrätt för heltidsraffinaderierna. Andra sockerfabriker bör få tillstånd att raffinera när reformen genomförts. Detta garanterar en bättre funktion på EU:s sockermarknader.
Ändringsförslag 66 Artikel 31a (ny)
	Artikel 31a
	Kontroll av förmånsimporten
	Förmånsimporten från världens fattigaste länder får inte överstiga de sockerkvantiteter som produceras lokalt och skall ligga utanför de volymer som är nödvändiga för den inhemska konsumtionen i dessa länder.
Motivering
Syftet med denna nya artikel är att undvika en triangelhandel som skulle strida mot andan i avtalet ”Allt utom vapen”.

Ändringsförslag 67

Artikel 40, punkt 1, led a

a) Tillämpningsföreskrifter för artiklarna 3‑6, särskilt när det gäller bestämmelserna om ökningar och sänkningar av priser som skall tillämpas vid avvikelser från referensprisstandarden enligt artikel 3.3 och minimipriset i artikel 5.3.	a) Tillämpningsföreskrifter för artiklarna 3‑6, särskilt när det gäller bestämmelserna om ökningar och sänkningar av priser som skall tillämpas vid avvikelser från referens- eller interventionsprisstandarden enligt artikel 3.3 och minimipriset i artikel 5.3.

Ändringsförslag 68 Artikel 40, punkt 1, led c
c) Tillämpningsföreskrifter för artiklarna 13–15, särskilt när det gäller villkoren för beviljande av produktionsbidrag, bidragsbeloppen och stödberättigande kvantiteter.	c) Tillämpningsföreskrifter för artiklarna 13–15, särskilt när det gäller villkoren för beviljande av exportlicenser för socker och isoglukos utanför kvoterna, villkoren för beviljande av produktionsbidrag, bidragsbeloppen och stödberättigande kvantiteter.
Motivering
Exportlicenser måste utfärdas, vid behov i förhållande till kvotproduktion och utomkvotproduktion.
Ändringsförslag 69 Artikel 44
Övergångsåtgärder för att underlätta övergången från förordning (EG) nr 1260/2001 till den här förordningen får antas i enlighet med förfarandet i artikel 39.2.	Övergångsåtgärder för att underlätta övergången från förordning (EG) nr 1260/2001 till den här förordningen får antas i enlighet med förfarandet i artikel 39.2. Kvoterna för regleringsåret 2005/2006 skall framför allt höjas i de medlemsstater som tillämpar höstsådd, i proportion till det socker som tillverkats av malda sockerbetor före den 31 september 2006. Dessa betor skall vara föremål för de pris- och avtalsvillkor som fastställs i förordning (EG) nr 1260/2001.
Motivering
Den naturliga produktionscykeln i vissa områden i EU gör det nödvändigt att så betor på hösten för att skörda dem före sommaren. På grund av den ändrade tidsplanen för den nya gemensamma ordningen av marknaden kommer det första reformerade regleringsåret att löpa från den 1 juli 2006 till den 30 september 2007. Detta innebär att berörda områden skulle få två skördar under detta regleringsår, något som inte förutses med utgångspunkt vare sig i den kvot som medlemsstaterna tilldelas eller i kompensationsstödet för detta regleringsår. Innevarande regleringsår har redan börjat i de länder kring Medelhavet där det sker höstsådd, men ingen vet något om reformens exakta villkor. Denna omständighet samt tidigare nämnda faktorer bör därför beaktas.

• [1]  Ännu ej offentliggjort i EUT.

MOTIVERING

Utvecklingen av reglerna för världshandeln, EU:s initiativ till förmån för utvecklingsländerna och behovet av att anpassa den gemensamma organisationen av marknaden för socker till den nya gemensamma jordbrukspolitikens principer innebär att den europeiska sockersektorn i dag står inför nya krav som nödvändiggör en reform av den gemensamma organisationen av marknaden.

Mot denna bakgrund offentliggjorde Europeiska kommissionen den 22 juni 2005 en rad förslag avsedda att reformera EU:s sockersektor (KOM(2005)0263). Förslagspaketet består av tre olika delar, med följande syften:

– Att anta en rådsförordning om den gemensamma organisationen av marknaden för socker.

– Att ändra rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om systemet för direktstöd.

– Att ändra rådets förordning (EG) nr 1258/1999 om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken för att inrätta en tillfällig ordning för omstrukturering.

Några månader tidigare hade Europaparlamentet tagit upp ärendet till följd av kommissionens meddelanden, som offentliggjordes i september 2003 och juli 2004, och framfört sin ståndpunkt och sina rekommendationer genom en muntlig fråga (B6‑01‑023/2004) och därefter en resolution som med stor majoritet röstades igenom i kammaren den 10 mars 2005 (P6_TA(2005)0079).

Föredragandens allmänna kommentarer

Föredraganden välkomnar att vissa av resolutionens rekommendationer beaktats i kommissionens slutgiltiga förslag.

I motsats till vad som ursprungligen föreslogs har alltså tanken på en reform av den gemensamma organisationen av marknaden för socker i två omgångar (2005 och därefter 2008) övergetts till förmån för ett system med längre varaktighet, som avslutas regleringsåret 2014/2015 och ger sektorns aktörer tillräcklig framförhållning för att kunna genomföra de investeringar som krävs för en varaktig och konkurrenskraftig ekonomisk verksamhet. Vidare har kommissionen anammat tanken på en omstruktureringsfond, som finansieras av sektorns aktörer och är budgetmässigt neutral och som gör det möjligt för dem som så önskar att lämna produktionssystemet för socker på fördelaktiga villkor.

Det är däremot beklagligt att Europaparlamentets rekommendationer har ignorerats i alla andra delar av reformen och att de förslag som lades fram i meddelandet av den 14 juli 2004 inte har ändrats.

Föredraganden vill i detta sammanhang fästa uppmärksamheten på den drastiska prissänkning på socker som kommissionen föreslår (–39 procent på två år). Detta är mer än världshandeln kräver, och de ekonomiska och sociala konsekvenserna i Europa och utvecklingsländerna har kraftigt underskattats.

Å andra sidan tycks inte de verktyg som föreslås av kommissionen utgöra någon tillräcklig reaktion på den nya världsmarknadssituationen, varken för gemenskapens sockernäring eller för AVS‑länderna och de minst utvecklade länderna, vars utveckling delvis är beroende av jordbrukets och sockerproduktionens lönsamhet.

Slutligen är det olyckligt att reformförslaget inriktas på en kvantitativ förvaltning av den gemensamma organisationen av marknaden för socker, utan något långsiktigt övervägande av alternativ för sektorns aktörer.

Föredragandens ändringsförslag

De ändringsförslag som läggs fram i detta dokument har till syfte att förbättra kommissionens förslag, så att dessa återstående problem kan lösas och en rättvis och effektiv reform kan åstadkommas. För att detta skall kunna uppnås föreslår föredraganden ändringar i enlighet med fyra grundtankar:

1.  Prissänkningen begränsas till en nivå som gör det möjligt för sektorn att öka sin konkurrenskraft, samtidigt som en hållbar produktion kan bibehållas och rimliga inkomster garanteras för jordbrukarna både i Europa och i AVS‑länderna och de minst utvecklade länderna.

2.  En flexibel reglering av marknaden införs och får ligga till grund för en konsekvent och stabil organisation av den gemensamma marknaden för socker i framtiden.

3.  Solidariteten inom EU upprätthålls gentemot sektorns jordbrukare och anställda, liksom gentemot de mest utsatta regionerna.

4.  Stöd ges för utveckling av nya avsättningsmöjligheter, genom produktion av bioetanol för energiändamål.

De två första av dessa punkter hänför sig direkt till förordningen om den gemensamma organisationen av marknaden för socker.

De två sista gäller bestämmelser som ingår i förordningarna om systemet för direktstöd och om den nya tillfälliga ordningen för omstrukturering. De behandlas därför endast mycket kort i denna motivering.

1. En måttligare prissänkning

Anpassningen av den gemensamma organisationen av marknaden till de internationella handelskraven innebär indirekt en sänkning av det institutionella priset på socker i EU.

Samtidigt kan inte EU‑lagstiftaren bortse från sockerproduktionens socioekonomiska betydelse. Både i Europa och i utvecklingsländerna bidrar denna produktion till att ge jordbrukarna regelbundna inkomster, och den är viktig för jordbruksområdenas sociala och regionala sammanhållning.

Mot bakgrund av dessa två aspekter föreslår föredraganden att sänkningen av sockerpriset begränsas till det strikt nödvändiga, så att reformens effektivitet i ekonomiskt hänseende garanteras samtidigt som effekterna begränsas för de befolkningar som är beroende av sektorn. Föredraganden anser att en sänkning med 25 procent av sockerpriset gör det möjligt att nå dessa mål enligt samma tidsplan som den som kommissionen föreslagit (två år).

Detta nya basvärde, som tjänar som referensvärde vid beräkningen av priset för råsocker och minimipriset för sockerbetor, innebär följande förändringar av den gemensamma organisationen av marknaden:

Pris för vitsocker

	Referens-period	2006/07	2007/08	2008/09	2009/10
Institutionellt pris/referenspris för vitsocker (EUR/ton)	631,9	631,9	564,9	538,4	473,9
Institutionellt pris/referenspris för vitsocker, omstruktureringsavgift, netto (EUR/ton)	631,9	505,5	473,9	473,9	473,9
Omstruktureringsavgift (EUR/ton)	–	126,4	91,0	64,5	–

Minimipris för sockerbetor

	Referens-period	2006/07	2007/08	2008/09	2009/10
Minimipris för sockerbetor (EUR/ton)*	43,63	36,73	32,01	32,01	32,01

Pris för råsocker

	2006/07	2007/08	2008/09	2009/10
Institutionellt pris/referenspris för vitsocker (EUR/ton)	631,9	564,9	538,4	473,9
Institutionellt pris/referenspris för råsocker (EUR/ton)	496,8	468,2	446,3	392,8

Dessa nya prisnivåer kommer inte att inverka på de konkurrenskraftsmål som kommissionen ställt upp, eftersom de kommer att bidra till en omstrukturering av sektorn så att produktionen blir effektivare.

Den mindre sänkning som föredraganden föreslår kommer i stället att lindra reformens ekonomiska verkningar, vilket innebär att verksamhetsnivån i högre grad kan garanteras i produktionsområdena och tusentals direkta och indirekta arbetstillfällen räddas.

Denna ändring motsvarar dessutom EU:s åtaganden i fråga om utveckling, eftersom AVS‑länderna och de minst utvecklade länderna, som exporterar en del av sin produktion till EU, tillåts behålla sina lönsamma priser.

Lönsamheten för utvecklingsländernas export, liksom lönsamheten i EU:s sockerproduktion, kan dock bara garanteras på ett villkor: att EU:s marknad bibehåller en viss stabilitet.

För att detta grundläggande mål skall kunna nås betonar föredraganden att det är helt nödvändigt att bibehålla en viss reglering av marknaden, samtidigt som hänsyn tas till de konkurrenskraftsmål som kännetecknar reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken.

2. En flexibel reglering av EU:s marknad

Ett av de utmärkande dragen i den nya jordbrukspolitiken är den allt större vikt som läggs vid marknadens logik. Ersättningen av det fasta interventionspriset med ett fluktuerande referenspris är det konkreta uttrycket för denna målsättning, som också varit vägledande för tidigare reformer av övriga gemensamma marknadsorganisationer.

Referenspriset kommer å ena sidan att bidra till att den gemensamma organisationen av marknaden blir flexibel och anpassas till den nya ekonomiska världsordningen. Däremot kommer prisstabiliteten inte längre att kunna garanteras, utan den kommer i framtiden att vara beroende av vilka kvantiteter som finns på EU:s marknad.

Föredraganden förordar därför kraftigt att lämpliga verktyg för styrning av utbudet bibehålls, eftersom detta krävs för att säkra den nödvändiga regleringen av handeln.

Förbrukning, produktion och export kan kontrolleras, men detsamma gäller inte de kvantiteter socker som importeras till EU:s marknad. Det fullständiga öppnandet av EU:s marknad, utan begränsningar, för socker från länderna på västra Balkan har tydligt visat de förödande effekterna av en total avreglering av handeln. Det har visat sig omöjligt att under ekonomiskt rimliga förhållanden bekämpa triangelhandel (SWAP) och olaglig export.

Initiativet ”Allt utom vapen” bygger på en liknande princip om öppnad marknad och avskaffade tullar och kvoter från och med 2009 och innebär i detta avseende en stor risk, nämligen att en stor och okontrollerad mängd socker kommer in på EU:s marknad genom just sådan triangelhandel och olaglig import.

Detta skulle få skadliga konsekvenser för de europeiska producenterna, vars inkomster skulle minska drastiskt. Detta skulle även bli fallet för producenterna i AVS‑länderna och de minst utvecklade länderna, vilkas export till EU inte längre skulle löna sig, något som skulle äventyra överlevnaden för sockernäringen i dessa länder.

Föredraganden förordar därför en försiktig anpassning av initiativet ”Allt utom vapen”, så att möjligheten att styra utbudet bibehålls och en viss stabilitet på marknaden kan garanteras. För att detta skall kunna åstadkommas läggs ändringsförslag fram med följande innebörd:

– En förlängning med 6 år av den period under vilken sockerexporten från de minst utvecklade länderna omfattas av en kvot och under vilken tullarna gradvis minskas. Samtidigt föreslås att exportkvoterna ökas med 20 procent per år mot dagens 15 procent, så att dessa länders exportpotential ökar. Denna åtgärd, som motsvarar kraven från de minst utvecklade länderna själva, innebär att de europeiska producenterna, liksom producenterna i utvecklingsländerna, får tillräckligt med tid på sig för att omstrukturera sin sockersektor och därmed förbättra sin kapacitet att hantera en situation med större konkurrens.

– Införande av en skyddsklausul varigenom exportkvantiteterna begränsas till en nettonivå som motsvarar skillnaden mellan de kvantiteter socker som produceras och de normala konsumtionsnivåerna. Genom denna mekanism minskar risken för bedrägerier, samtidigt som de minst utvecklade länderna får garantier för att deras lokalbefolkningar som arbetar i sockersektorn verkligen omfattas av förmånshandelsordningen med EU. Skyddsklausulen inverkar inte på tillväxtmöjligheterna för sockerproduktionen i de minst utvecklade länderna utan är fullständigt förenlig med de utvecklingsmål som är vägledande för initiativet ”Allt utom vapen”.

3. Upprätthållande av solidariteten inom EU

Genom reglering av handeln kan marknaderna stabiliseras och alltför stora prisfluktuationer undvikas i framtiden, men regleringen måste samtidigt, i enlighet med principen om solidaritet inom EU, åtföljas av åtgärder för att lindra reformens konsekvenser för de befolkningar som drabbas hårdast av att verksamhet upphör, dvs. de mest utsatta.

Dessa åtgärder utgörs bl.a. av föredragandens ändringsförslag rörande rådets förordningar om systemet för direktstöd och om den nya tillfälliga ordningen för omstrukturering.

4. Stöd för utveckling av nya avsättningsmöjligheter

Dessa ändringsförslag syftar också till att åstadkomma ett konsekvent regelverk som stimulerar till utveckling av bioetanolsektorn som ett avsättningsområde för både sockerbetsodlare och industriföretag inom sektorn.

I en global situation som kännetecknas av stigande oljepriser och strävan att minska utsläppen av växthusgaser utgör alkoholproduktion inom sockersektorn en viktig möjlighet när det gäller att utveckla alternativa energikällor.

Med hänsyn till de konsekvenser reformen av den gemensamma organisationen av marknaden får för produktionssektorn föreslår föredraganden alltså att utvecklingen föregrips genom en frivillig politik riktad mot jordbruket lika mycket som mot industrin. Jordbruksaspekten beaktas genom åtgärder för att förbättra främst tillgången till stöd för odling av energigrödor; industriaspekten genom en anpassning av ordningen för omstrukturering för att uppmuntra utveckling av destillerier för bioetanol.

En reform av den gemensamma organisationen av marknaden för socker är i dag helt nödvändig. Men för att vara både rättvis och effektiv måste den uppfylla de fyra krav som anges ovan. Därför måste den innefatta en måttlig prissänkning i en reglerad omgivning, liksom införande av lämpliga verktyg för att lindra effekterna av omstruktureringen och erbjuda nya möjligheter för sektorns aktörer.

Endast genom att samtidigt arbeta med reformens inhemska och yttre aspekter kommer EU att kunna nå de mål i fråga om konkurrenskraft, solidaritet och social rättvisa som ingår i dagens gemensamma jordbrukspolitik.

Mot denna bakgrund måste parlamentet till fullo spela sin roll genom att ge rådet de signaler som krävs för att den europeiska sockersektorns livskraft och hållbarhet skall kunna säkras. Föredraganden hoppas i detta avseende att rekommendationerna från Europaparlamentets ledamöter kommer att granskas noggrant och bidra till en avsevärd förbättring av det ursprungliga förslaget från kommissionen.

YTTRANDE från budgetkontrollutskottet (4.10.2005)

till utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling

över förslaget till rådets förordning om gemensamma organisationen av marknaden för socker
(KOM(2005)0263 – C6‑0243/2005 – 2005/0118(CNS))

Föredragande: Terence Wynn

KORTFATTAD MOTIVERING

1.      Kommissionen är värd att lyckönskas för sina långtgående förslag om en reform av sockermarknaden. Det behövs dock vissa finjusteringar.

Bakgrund

2.      Redan för så länge sedan som 1991 gjorde revisionsrätten en omfattande undersökning av hur den gemensamma organisationen av marknaden för socker fungerade (särskild rapport nr 4/91, EGT C 290, 7.11.1991, s. 1) och drog den slutsatsen att systemet var ineffektivt och inte i balans. Revisionsrätten konstaterade framför allt att det fanns ett flertal stora problem:

· Överutbud.

· Ineffektiv produktion: till följd av nationella kvoter fortsatte produktionen enligt gamla mönster så att utvecklingen av en effektiv marknad förhindrades och sockerproduktionen uppmuntrades i områden där det egentligen inte fanns förutsättningar för sockerbetsodling (framför allt i Sydeuropa). Och åtgärder som från början varit avsedda att gälla endast under en övergångsperiod fanns kvar, för att slå vakt om ekonomiska intressen och trygga deras fortbestånd (punkt 2.29 i särskild rapport nr 4/91).

· Importen av socker till förmånstullar belastade jordbruksbudgeten med utgifter som revisionsrätten ansåg hörde hemma i budgeten för utvecklingsbistånd.

· Myten om egenfinansiering. Revisionsrätten ifrågasatte tanken på att marknadsordningen för socker vore neutral ur budgetsynvinkel. Det var konsumenterna som i sista hand fick betala det höga sockerpriset inom EU.

· Exportbidragen övervakades inte.

3.  Budgetkontrollutskottet påpekade då att det skulle strida mot gemenskapens anda och logik om sockerkvoterna på nytt gjordes till föremål för beslutsfattande på nationell nivå samt att detta skulle hindra en effektiv sockerproduktion och på det sättet bli en onödig belastning för budgeten och åsamka konsumenterna merkostnader (PE 202.251). Men parlamentet biföll inte denna åsikt vid plenarsammanträdet.

4.  Nästan tio år senare och efter minimala ändringar i ordningen för socker offentliggjorde revisionsrätten ytterligare en rapport om förvaltningen av den gemensamma organisationen av marknaden för socker. (Särskild rapport nr 20/2000, EGT C 50, 15.2.2001, s. 1).

5.  Avsikten med granskningen 2000 var att säkerställa att kommissionens förvaltning av den gemensamma organisationen av marknaden för socker är sund, samt att granska i vilken grad de särskilda målen för den gemensamma organisationen av marknaden och de övergripande målen uppnåtts. Överlag konstaterade revisionsrätten att systemet ledde till stabilitet och goda inkomster för sockerbetsodlarna men att EU-konsumenterna tvingas betala höga priser, samtidigt som det finns ett strukturellt produktionsöverskott och en i hög grad reglerad industri med liten konkurrens.

6.  Efter att revisionsrättens rapport offentliggjorts tillstod kommissionen att den fortfarande inte hade tillgång till många av de uppgifter som skulle behövas för en långsiktig reform av den gemensamma organisationen av marknaden för socker. Kommissionen föreslog att inleda ett antal studier inom sektorn.

7.  Via fortgående kontakter med de olika intressenterna inom denna sektor under en längre följd av år måste det dock konstateras att även de som drog nytta av sockerordningen varit medvetna om att en förändring behövdes och väntade en reform. De har varit medvetna om att förändringar kunnat bli aktuella även med kort varsel. Vi har underskattat anpassningsmöjligheterna hos dem som är verksamma inom denna komplicerade sektor. Vi har i snart tjugo år sett tecken på att systemet av ett flertal orsaker måste ändras och vi har inte gått ut med de budskap som hade behövts.

8.  I punkterna 2.90–2.103 i sin årsrapport för 2001 (daterad den 28 november 2002) riktade revisionsrätten särskilt skarp kritik mot kommissionen för att denna inte skaffat sig den information som den hade behövt som bakgrund till sina förslag om socker 2001. Kommissionen hade i mars 1999 satt i gång en omfattande utvärdering som ett led i förberedelserna inför förslagen om socker 2001, men denna utvärdering visade sig ha mycket begränsad användbarhet och användes aldrig av kommissionen. Revisionsrätten framhöll att kommissionen, med tanke på att det beslutats 1995 att stödordningen för socker skulle utgå 2001, borde ha sett till att grundläggande information funnits tillgänglig för den när den arbetade med att förbereda förslagen 2001. Än en gång hade EU uppenbarligen försuttit ett tillfälle att reformera en hårt ansträngd stödordning och gå ut med klara budskap till berörda parter.

9. Fem år senare har vi äntligen långtgående förslag som är väl avvägda och vilar på ett solitt forskningsunderlag. Syftet med förslagen är att avhjälpa vissa av de brister i balansen som uppträtt inom sockersektorn under de senaste fyrtio åren.

Kommissionens förslag

10. Kommissionen är värd att lyckönskas i anledning av de reformer den föreslagit. Såsom budgetkontrollutskott måste vi dock vara på vår vakt och se efter om det inrättats tillräckliga mekanismer för att garantera en säker hantering av sockertillförseln från utvecklingsländerna samt att de interna åtgärderna är ekonomiskt sunda och medger insyn. Vi måste noggrant betrakta det faktum att de nationella kvoterna kvarstår. Därför kommer någon inre marknad i egentlig bemärkelse inte att skapas, och priserna för konsumenterna och kostnaderna för budgeten kommer således oavbrutet att öka. Vi måste också se till att ersättningar och anpassningsstöd går till dem som verkligen behöver dem, alltså låginkomsttagare som får sådana bidrag i form av smärre belopp, och inte till sådana som redan gjort omfattande vinster med stöd av systemet.

Hanteringen av sockertillförseln utifrån.

11.  Hanteringen av sockertillförseln utifrån ställer oss inför en rad potentiella problem. Först och främst har vi frågan om bytesaffärer, där sockerproducerande länder vill exportera hela sin sockerproduktion till EU:s marknad eller världsmarknaden och sedan importera allt socker de behöver för egen konsumtion till billigare priser från annat håll. Detta är helt lagligt men kräver noggrann övervakning, eftersom de minst utvecklade länderna (MUL) från och med 2009 med stöd av avtalet om Allt utom vapen kommer att fritt kunna exportera sitt socker till EU:s marknad. Vi måste se till, först och främst att det som MUL exporterar till EU är eget socker och alltså inte socker som de importerat från annat håll (vilket uppenbarligen är olagligt) och sedan också noga övervaka produktionsnivåerna. Den skandal som nyligen utspelade sig med sockerexporten från Balkan ger ett klart exempel på vilka möjligheter det finns till bedrägeri. Systemet med förmånstullar försattes tillfälligt ur kraft i maj 2003 efter att det upptäckts att mycket av det socker som infördes till EU inte hade sitt ursprung i den lokala produktionen. Det som hände var i stället att stora mängder importerat socker omförpackades och exporterades till EU.

12.  Det skulle vara till hjälp om revisionsrätten framför allt synade dessa områden och rapporterade till budgetkontrollutskottet om hur pass adekvata kommissionens förslag är. Kommissionen bör utarbeta tydligare ursprungsregler för produkter från MUL och se till att MUL:s export till EU övervakas noggrant på det lokala planet.

Omstruktureringsfonden

13.  Från intern synpunkt betraktat kommer också omstruktureringsfonden att behöva övervakas noga. Systemet förefaller frikostigt i överkant, i och med att det ställer inemot 4 miljarder EUR till förfogande under en fyraårsperiod. Under det första året kommer bidragsberättigandet i samband med fabriksnedläggningar att uppgå till 730 EUR per ton. Kommissionen bör ingående förklara bevekelsegrunderna till så pass stora belopp. Av omtanke om insynen i ekonomiska frågor bör skattebetalarna inom EU klart få veta vilka som i själva verket får stöd med EU-medel.

14.  Dessutom är det absolut nödvändigt att också jordbrukarna och inte bara de som äger aktier i fabrikerna får dra nytta av den ersättning som betalas ut i samband med att fabriker läggs ned.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Budgetkontrollutskottet uppmanar utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Kommissionens förslag[1]	Parlamentets ändringar
Ändringsförslag 1 Skäl 29a (nytt)
	(29a) För att garantera att Allmänna preferenssystemet fungerar som det skall och att ursprungsreglerna efterlevs bör upplysningarna från förmånsländerna, i enlighet med artikel 17.2 a i rådets förordning (EG) nr 980/2005 av den 27 juni 2005 om tillämpning av Allmänna preferenssystemet1, även innehålla siffror över den inhemska produktionen och konsumtionen av socker i det berörda landet samt landets import och export av socker.
	________________ 1 EUT L 169, 30.6.2005, s. 1.
Motivering
Förmånsländer som omfattas av Allmänna preferenssystemet bör vara skyldiga att lägga fram tillräckliga uppgifter så att kommissionen kan kontrollera om ursprungsreglerna efterlevs.
Ändringsförslag 2 Artikel 28, punkt 1a (ny)
	1a. Tullkvoterna skall fördelas till tredje länder på grundval av den grundläggande principen att sådana kvoter inte får överskrida nettobalansen av inhemska produktionsnivåer och konsumtionsnivåer i dessa länder.
Motivering
För att undvika att det utvecklas bedräglig triangelhandel i socker med Europeiska gemenskapen är det absolut nödvändigt att de tullkvoter som beviljas tredje länder inte överskrider skillnaden mellan inhemska produktions- och konsumtionsnivåer, vilket inträffade i länderna i västra Balkan innan kommissionen införde tullkvoter för sockerimport från det området i enlighet med förordning (EG) nr 374/2005. Vi kan förhoppningsvis förebygga olagligheter som illegal byteshandel och andra bedrägerier.
Ändringsförslag 3 Artikel 43a (ny)
	Artikel 43a
	Rapport om ursprungsregler
	Kommissionen skall förelägga kommittén en årlig rapport om efterlevnaden av ursprungsreglerna när det gäller Allmänna preferenssystemets förmånsländer.
Motivering
Kommissionen skall förelägga Förvaltningskommittén för socker en årlig rapport i syfte att garantera att ursprungsreglerna efterlevs av Allmänna preferenssystemets förmånsländer.
Ändringsförslag 4 Artikel 43b (ny)
	Artikel 43b
	Översyn
	Kommissionen skall lägga fram en rapport med en bedömning av om de åtgärder som fastställts i denna förordning medfört att målen att få bort överproduktionen av socker samt subventionerad sockerexport har uppnåtts. Om så inte är fallet skall kommissionen lägga fram ytterligare förslag som skall syfta till att uppnå målen. Kommissionen skall i sin rapport också analysera de framsteg som gjorts hittills för att skapa en fri marknad för socker och i synnerhet behovet att bibehålla nationella produktionskvoter. Rapporten skall läggas fram senast vid utgången av det fjärde regleringsåret som omfattas av rådets förordning (EG) nr …/… om en tillfällig omstruktureringsordning för Europeiska gemenskapens sockerindustri och om ändring av förordning (EG) nr 1258/1999 om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken1.
	_______________ 1EUT L ...

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Förslag till rådets förordning om gemensamma organisationen av marknaden för socker
Referensnummer	KOM(2005)0263 – C6‑0243/2005 – 2005/0118(CNS)
Ansvarigt utskott	AGRI
Rådgivande utskott   Tillkännagivande i kammaren	CONT 6.9.2005
Förstärkt samarbete	nej
Föredragande av yttrande Utnämning	Terence Wynn 12.7.2005
Behandling i utskott	12.9.2005
Antagande av ändringsförslag	3.10.2005
Slutomröstning: resultat	för: emot: nedlagda röster:		15 0 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Simon Busuttil, Mogens N.J. Camre, Paulo Casaca, Szabolcs Fazakas, Ingeborg Gräßle, Umberto Guidoni, Ona Juknevičienė, Jan Mulder, Bart Staes, Margarita Starkevičiūtė, Jeffrey Titford, Kyösti Tapio Virrankoski, Terence Wynn
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Edit Herczog, Esko Seppänen

• [1]  Ännu ej offentliggjort i EUT.

YTTRANDE från utskottet för utveckling (6.10.2005)

till utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling

över förslaget till rådets förordning om den gemensamma organisationen av marknaden för socker
(KOM(2005)0263 – C6‑0243/2005 – 2005/0118(CNS))ochöver förslaget till rådets förordning om inrättande av en tillfällig ordning för omstrukturering av sockerindustrin i Europeiska gemenskapen och om ändring av förordning (EG) nr 1258/1999 om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken
(KOM(2005)0263 – C6‑0245/2005 – 2005/0120(CNS))

Föredragande: Glenys Kinnock

KORTFATTAD MOTIVERING

Europeiska kommissionens förslag till reform av den gemensamma organisationen av marknaden för socker får allvarliga följder för EU:s intressen och prioriteringar inom den externa utvecklingspolitiken. Trots att avsikten med reformen i första hand är att ändra EU:s interna sockerordning kommer den oundvikligen att få allvarliga återverkningar i utvecklingsländerna.

Kommissionen föreslår en handlingsplan som läggs fram i ett separat lagstiftningsdokument i avsikt att avhjälpa eventuella negativa effekter av reformen för AVS-länderna. Inom ramen för handlingsplanen beviljas ett anpassningsstöd som enligt AVS-länderna är otillräckligt för att kompensera för de oundvikliga och avsevärda inkomstminskningar som reformen kommer att ge upphov till. Förslaget till handlingsplan kommer inte att behandlas i detta yttrande utan tas upp separat i utvecklingsutskottets betänkande av Bernard Lehideux.

De AVS-länder och minst utvecklade länder som producerar socker förutspår att konsekvenserna för deras ekonomier och utkomsten för hundratusentals sockerproducenter och anställda inom sockerindustrin kommer att bli ödesdigra. De vidhåller att förslagen inte är förenliga med EU:s åtaganden inom ramen för millennieutvecklingsmålen eller målen från utvecklingsrundan i Doha.

De länder som undertecknat sockerprotokollet från 1975 och Cotonouavtalet (artikel 30.4) samt de minst utvecklade länder som stöds via ”Allt utom vapen”-initiativet är överens om att Europeiska kommissionens förslag är för drastiskt, att genomförandeperioden är för kort och att förslagen träder i kraft alldeles för tidigt.

I AVS-länderna har sockret inneburit garanterade inkomster som bidragit till en stabil ekonomi på landsbygden och utgjort grund för ekonomisk tillväxt och utveckling.

AVS-länderna och de minst utvecklade länderna är överens om att det finns ett behov av att radikalt minska överproduktionen inom EU, men de framhåller att detta inte får äventyra prioriteringarna när det gäller att bekämpa fattigdomen, uppnå en hållbar utveckling och integrera AVS-länderna i världsekonomin med hjälp av Cotonouavtalet.

De minst utvecklade länderna vidhåller dessutom att de fördelar som ”Allt utom vapen”‑initiativet erbjuder dem skulle påverkas allvarligt och negativt av prissänkningar som skulle nå en ohållbar nivå.

Det är uppenbart att EU:s sockerreform på ett avgörande sätt kommer att visa hur seriöst behovet av att förena handel med utveckling upplevs. Enligt artikel 178 i EG-fördraget är gemenskapen skyldig att ta hänsyn till utvecklingsmålen i den politik som genomförs.

I själva verket är det så att de minskade exportintäkterna för AVS-länderna och de minst utvecklade länderna kommer att uppgå till 43 procent, samtidigt som produktionsavgifterna på ungefär 23 euro per ton för EU:s producenter kommer att avskaffas och 60 procent av prissänkningarna kompenseras genom ett direkt frikopplat inkomststöd. Omstruktureringsstödet till AVS-länderna enligt den separata handlingsplanen är begränsat till 40 miljoner euro för 2006. Planerna för de efterföljande åren har inte specificerats.

Kommissionen föreslår att årligen köpa in en överenskommen kvot på 1,4 ton sockerekvivalenter till ett garanterat pris. Det har emellertid framhävts att ett sådant marknadstillträde är meningslöst om det inte åtföljs av ett åtagande som garanterar åtminstone nuvarande inkomstnivå, vilket inte ingår i förslaget.

En korrekt förvaltad marknad behövs, men för utvecklingsländerna måste denna marknad ge ekonomisk utdelning.

AVS-länderna och de minst utvecklade länderna vill ha mindre, stegvisa och förutsebara prissänkningar. De efterlyser en längre övergångsperiod på 8–10 år från och med 2008.

Utvecklingsländernas slutsatser är att de föreslagna ändringarna är både orättvisa och diskriminerande, och att de kommer att få allvarliga konsekvenser för dem om inga justeringar görs.

Att dämpa effekterna

Föredraganden föreslår därför att prissänkningarna för AVS-producenterna görs stegvis under en period på åtta år. Detta bygger på AVS-rådets rekommendationer om en längre anpassningsperiod. De lämpligaste sättet att göra denna ändring är att ändra den avgift på den inhemska produktionen som ingår i kommissionens förslag så att ändringen finansierar sig själv.

De prisändringar som kommissionens förslag ger upphov till utan ändringar framgår av tabellen nedan:

Ändringar i sockerpriserna inom och utanför EU enligt kommissionens förslag

	EU-producenter (nettoavgift)	Omstrukturerings-avgifter	AVS-producenter
Referenspris (€/t)	655[1]		523,7
2006/07	505,5 (-22,8 %)	126,4	496,8 (-5,1 %)
2007/08	385,5 (-41,2 %)	91,0	394,9 (-24,6 %)
2008/09	385,5 (-41,2 %)	64,5	372,9 (-28,8 %)
2009/10	385,5 (-41,2 %)	0	319,5 (-39 %)

En utvidgning av omstruktureringsavgiften till att omfatta en period på åtta år skulle även göra det möjligt att stegvis sänka priserna för AVS-producenterna. Det skulle även öka de medel som frigörs genom reformen ovanför den nivå som anses nödvändig för inhemsk kompensation och omstrukturering. Föredraganden föreslår att dessa extra medel utnyttjas till att öka den omstruktureringsfinansiering som AVS-länderna är berättigade till. Undersökningar som nyligen genomförts visar att åtminstone 500 miljoner EUR i övergångsstöd borde stå till AVS-ländernas förfogande för att kompensera för de uppskattade förlusterna som sänkningarna av sockerpriset inom EU orsakar samt för att finansiera en diversifiering i länderna.

De ändringsförslag som föredraganden lägger fram skulle innebära att tabellen över prisändringar såg ut enligt följande:

Ändringar i sockerpriserna inom och utanför EU enligt föredragandens förslag

	EU-producenter (nettoavgift)	Omstrukturerings-avgifter	AVS-producenter
Referenspris (€/t)	631,9		523.7
2006/07	505,5 (-22,8 %)	126,40	496,8 (-5,1 %)
2007/08	385,5 (-41,2 %)	108,7	409,5 (-21,8 %)
2008/09	385,5 (-41,2 %)	91,0	394,9 (-24,6 %)
2009/10	385,5 (-41,2 %)	77,75	383,9 (-26,7 %)
2010/11	385,5 (-41,2 %)	64,5	372,9 (-28,8 %)
2011/12	385,5 (-41,2 %)	43,0	355,1 (-32,2 %)
2012/13	385,5 (-41,2 %)	21,5	337,3 (-35,6 %)
2013/14	385,5 (-41,2 %)	0	319,5 (-39 %)

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för utveckling uppmanar utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Kommissionens förslag[2]		Parlamentets ändringar

Förslag till rådets förordning om den gemensamma organisationen av marknaden för socker

Ändringsförslag 1

Skäl -1 (nytt)

	(-1) EU bör sträva efter att avskaffa exportbidragen. Sådana bidrag har en negativ inverkan på världsmarknadspriset och missgynnar därmed utvecklingsländerna.

Motivering

Enligt artikel 178 i EG-fördraget är gemenskapen skyldig att ta hänsyn till utvecklingsmålen i den politik som genomförs. EU:s exportbidrag får negativa konsekvenser för utvecklingsländerna.

Ändringsförslag 2 Artikel 3, punkt 1
1. För vitsocker skall referenspriset vara	1. För vitsocker skall referenspriset vara
a) 631,9 euro per ton för regleringsåret 2006/2007,	a) 631,9 EUR per ton för regleringsåret 2006/2007,
b) 476,5 euro per ton för regleringsåret 2007/2008,	b) 494,2 EUR per ton för regleringsåret 2007/2008,
c) 449,9 euro per ton för regleringsåret 2008/2009,	c) 476,5 EUR per ton för regleringsåret 2008/2009,
d) 385,5 euro per ton från och med regleringsåret 2009/2010.	d) 463,25 EUR per ton från och med regleringsåret 2009/2010,
	e) 450 EUR per ton från och med regleringsåret 2010/2011,
	f) 428,5 EUR per ton från och med regleringsåret 2011/2012,
	g) 407 EUR per ton från och med regleringsåret 2012/2013,
	h) 385,5 EUR per ton från och med regleringsåret 2013/2014.
Motivering
Man måste ändra de inhemska priserna för att kunna utvidga tillämpningen av produktionsavgiften till att omfatta en längre period. Detta gör att prissänkningarna för AVS‑producenterna sker stegvis samtidigt som extra medel frigörs för omstrukturering av sockersektorn och diversifiering av produktionen i de sockerproducerande AVS-länderna.
Eftersom diskussionerna om prissänkningsnivåerna fortsätter bör man även överväga möjligheten att anta det föreslagna systemet för att anskaffa medel genom att ändra systemet med omstruktureringsavgifter även i händelse av mindre prissänkningar.
Ändringsförslag 3 Artikel 3, punkt 2
2. För råsocker skall referenspriset vara	2. För råsocker skall referenspriset vara
a) 496,8 euro per ton för regleringsåret 2006/2007,	a) 496,8 EUR per ton för regleringsåret 2006/2007,
b) 394,9 euro per ton för regleringsåret 2007/2008,	b) 409,5 EUR per ton för regleringsåret 2007/2008,
c) 372,9 euro per ton för regleringsåret 2008/2009,	c) 394,9 EUR per ton för regleringsåret 2008/2009,
d) 319,5 euro per ton från och med regleringsåret 2009/2010.	d) 383,9 EUR per ton från och med regleringsåret 2009/2010,
	e) 372,9 EUR per ton från och med regleringsåret 2010/2011,
	f) 355,1 EUR per ton från och med regleringsåret 2011/2012,
	g) 337,3 EUR per ton från och med regleringsåret 2012/2013,
	h) 319,5 EUR per ton från och med regleringsåret 2013/2014.
Motivering
Detta ändringsförslag bidrar till en stegvis prissänkning för AVS-producenterna.
Eftersom diskussionerna om prissänkningsnivåerna fortsätter bör man även överväga möjligheten att anta det föreslagna systemet för att anskaffa medel genom att ändra systemet med omstruktureringsavgifter även i händelse av mindre prissänkningar.
Ändringsförslag 4 Artikel 12a (ny)
	Artikel 12a
	Marknader för sockeröverskott
	Kommissionens skall genomföra en undersökning i syfte att identifiera övergångsmarknader för sockeröverskott som kan användas vid energiproduktion.
Motivering
Produktionsöverskottet av socker får inte snedvrida EU:s hemmamarknad eller världsmarknaden. Klimatförändringarna och uttömningen av oljeresurserna förutsätter alternativa användningsformer för sockerbeta och produktion av förnybara energiformer.
Ändringsförslag 5 Artikel 12b (ny)
	Artikel 12b
	Avskaffande av C-sockerexport
	Export till världsmarknaden av C-socker skall avskaffas.
Motivering
Exporten av C-socker till världsmarknaden har förorsakat en mycket stor snedvridning av världsmarknadspriset till nackdel för de europeiska jordbrukarna. Den har minskat inkomsterna för europeiska jordbrukare vars intäkter från den kvoterade sockerproduktionen använts för att dumpa C-socker på världsmarknaden. Det är nödvändigt att genomföra en undersökning om alternativ användning av sockeröverskott på andra områden än i livsmedelsindustrin, till exempel inom energiproduktionen och som råmaterial för industrin.
Ändringsförslag 6 Artikel 32
Artikel 32	utgår
Exportbidrag
1. Skillnaden mellan noteringar eller priser för socker på världsmarknaden och priserna inom gemenskapen får utjämnas genom exportbidrag i den mån som behövs för att det skall vara möjligt att utan vidare förädling eller i form av de produkter som anges i bilaga VII exportera produkter enligt artikel 1.1 b och c inom gränser som följer av avtal ingångna i enlighet med artikel 300 i fördraget.
2. Bestämmelser får fastställas om exportbidrag för de produkter som anges i artikel 1.1 d, e och g som exporteras utan vidare bearbetning eller i form av de produkter som anges i bilaga VII.
Vid fastställandet av exportbidraget för varje 100 kg torrsubstans skall särskild hänsyn tas till
a) det exportbidrag som gäller vid export av produkter enligt KN-nummer 1702 30 91,
b) det exportbidrag som gäller vid export av de produkter som anges i artikel 1.1 c,
c) de ekonomiska aspekterna av den planerade exporten.
3. Exportbidraget för råsocker av standardkvalitet enligt bilaga I får inte överskrida 92 % av det som beviljas för vitsocker. Denna gräns gäller emellertid inte exportbidrag för kandisocker.
4. Exportbidraget för de produkter som exporteras i form av de produkter som anges i bilaga VII får inte vara högre än det som tillämpas för dessa produkter när de exporteras i obearbetad form.
Motivering
Exportbidrag förorsakar mycket stora snedvridningar på världsmarknaden och medför höga kostnader för de europeiska skattebetalarna. De bör därför avskaffas omedelbart.
Ändringsförslag 7 Artikel 33
Artikel 33	utgår
Fastställande av exportbidrag
1. De kvantiteter som får exporteras med exportbidrag skall fördelas med den metod som
a) är bäst lämpad med hänsyn till produktens art och situationen på den aktuella marknaden och som gör det möjligt att utnyttja de disponibla resurserna på effektivaste sätt med beaktande av gemenskapsexportens effektivitet och struktur, utan att detta medför diskriminering mellan berörda aktörer, särskilt inte mellan små och stora aktörer,
b) ur administrativ synpunkt är minst besvärlig för aktörerna med hänsyn till de administrativa kraven.
2. Exportbidragen skall vara desamma för hela gemenskapen. Om det är nödvändigt på grund av situationen på världsmarknaden eller de särskilda behoven på vissa marknader får exportbidragen variera för olika bestämmelseorter.
Bidragen skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 39.2.
Exportbidrag får fastställas
a) med regelbundna intervall, och
b) genom anbudsinfordran för produkter för vilka detta förfarande tidigare har föreskrivits.
På begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ får kommissionen vid behov under den mellanliggande perioden ändra exportbidrag fastställda med regelbundna intervall.
3. För de produkter som avses i artikel 32.1-2 som exporteras i obearbetad form skall exportbidrag beviljas endast på begäran och mot uppvisande av exportlicensen för produkterna.
För de produkter som avses i artikel 32.1-2 som exporteras i obearbetad form skall exportbidraget vara det bidrag som gäller den dag då licensansökan inkommer och, när det gäller differentierade bidrag, det bidrag som gäller samma dag
a) för den destination som anges i licensen
eller
b) om så är lämpligt, för den faktiska destinationen, om denna är en annan än den som anges i licensen; om så är fallet skall det tillämpliga beloppet inte överstiga det belopp som gäller för den destination som är angiven i licensen.
4. Enligt förfarandet i artikel 16.2 i rådets förordning (EG) nr 3448/93 får tillämpningsområdet för punkterna 1 och 2 utvidgas till att omfatta produkterna även när de exporteras i form av de produkter som anges i bilaga VII. Närmare tillämpningsföreskrifter skall antas i enlighet med det förfarandet.
Motivering
Exportbidrag förorsakar mycket stora snedvridningar på världsmarknaden och medför höga kostnader för de europeiska skattebetalarna. De bör därför avskaffas omedelbart.

Förslag till rådets förordning om inrättande av en tillfällig ordning för omstrukturering av sockerindustrin i Europeiska gemenskapen och om ändring av förordning (EG) nr 1258/1999 om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken

Ändringsförslag 8 ARTIKEL 3, PUNKT 5, PUNKT 1A (ny)
	1A. Inkomster som uppstår genom tillämpning av artikel 6 och som inte betalas ut enligt denna artikel skall avsättas för omstruktureringsåtgärder i de AVS‑länder som har undertecknat AVS/EU:s sockerprotokoll i Cotonouavtalet.
Motivering
Detta ändringsförslag garanterar att de extra medel som omstruktureringsavgiften genererar skall användas för att minska omstruktureringsbördan i AVS-länderna.
Ändringsförslag 9 ARTIKEL 6, PUNKT 2
2. Den tillfälliga avgiften för omstrukturering skall vara	2. Den tillfälliga avgiften för omstrukturering skall vara
– 126,40 euro per ton kvot för regleringsåret 2006/2007,	– 126,40 EUR per ton kvot för regleringsåret 2006/2007,
– 91,00 euro per ton för regleringsåret 2007/2008, och	– 108,7 EUR per ton för regleringsåret 2007/2008,
– 64,50 euro per ton för regleringsåret 2008/2009.	– 91,00 EUR per ton för regleringsåret 2008/2009,
	– 77,75 EUR per ton för regleringsåret 2009/2010,
	– 64,50 EUR per ton för regleringsåret 2010/2011,
	– 43,00 EUR per ton för regleringsåret 2011/2012, och
	– 21,50 EUR per ton för regleringsåret 2012/2013.
Motivering
Detta ändringsförslag utvidgar tillämpningen av utgiften till och med 2013 och möjliggör därmed en stegvis prissänkning för AVS-producenterna samt genererar ökade medel för omstruktureringen i AVS-länderna.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Förslag till rådets förordning om den gemensamma organisationen av marknaden för socker och förslag till rådets förordning om inrättande av en tillfällig ordning för omstrukturering av sockerindustrin i Europeiska gemenskapen och om ändring av förordning (EG) nr 1258/1999 om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken
Referensnummer	(KOM(2005)0263 – C6 0243/2005 – 2005/0118(CNS)) (KOM(2005)0263 – C6 0245/2005 – 2005/0120(CNS))
Ansvarigt utskott	AGRI
Rådgivande utskott   Tillkännagivande i kammaren	DEVE 6.9.2005
Förstärkt samarbete
Föredragande av yttrande Utnämning	Glenys Kinnock 21.6.2005
Behandling i utskott	12.7.2005	29.8.2005		5.9.2005
Antagande av ändringsförslag	5.10.2005
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:		24 0 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Alessandro Battilocchio, Margrietus van den Berg, Thierry Cornillet, Fernando Fernández Martín, Michael Gahler, Filip Andrzej Kaczmarek, Hélène Goudin, Glenys Kinnock, Ģirts Valdis Kristovskis, Miguel Angel Martínez Martínez, Maria Martens, Manolis Mavrommatis, Gay Mitchell, Toomas Savi, Pierre Schapira, Frithjof Schmidt, Jürgen Schröder, María Elena Valenciano Martínez-Orozco, Paul Verges, Jan Zahradil, Mauro Zani
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Milan Gaľa, Alain Hutchinson, Linda McAvan, Manolis Mavrommatis, Karin Scheele, Anders Wijkman
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)	...

• [1]  Genomsnittet ”2001” för EU-15.
• [2]  Ännu ej offentliggjort i EUT.

YTTRANDE från utskottet för internationell handel (24.11.2005)

till utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling

över förslaget till rådets förordning om den gemensamma organisationen av marknaden för socker
(KOM(2005)0263 – C6‑0243/2005 – 2005/0118(CNS))

Föredragande: Béla Glattfelder

KORTFATTAD MOTIVERING

Kommissionens förslag bygger på de historiska reformer av EU:s gemensamma jordbrukspolitik som inleddes 2003. Genom sitt förslag avser kommissionen att se över marknaden för socker på ett sätt som gör den hållbar, ökar dess konkurrenskraft och marknadsinriktning samtidigt som den uppfyller Europeiska unionens internationella åtaganden till tredje länder och WTO. Föredraganden vill se flera ändringar i förslaget.

Dessa ändringar rör följande övergripande områden:

1.        På grund av starka yttre och inre påtryckningar på den gemensamma organisationen för sockermarknaden anser kommissionen att en genomgripande reform av systemet för sockermarknaden är nödvändig. Föredraganden menar att storleken på de prissänkningar som kommissionen föreslår en 39-procentig sänkning av priset på vitsocker är allt för stor och kommer att leda till att produktionen upphör i flera medlemsstater. Med tanke på att ett av huvudsyftena med den gemensamma jordbrukspolitiken är att åstadkomma en rimlig levnadsstandard för EU:s bönder, så föreslår föredraganden en mera begränsad, 25-procentig, sänkning av priset på vitsocker och råsocker som skall genomföras under ett enskilt regleringsår. Föredraganden önskar även peka på att man i den rapport från WTO:s överprövningskommitté om EG:s exportbidrag för socker vilken antogs den 19 maj 2005 inte ansåg att EG:s höga interventionspriser på socker stred mot gemenskapens åtaganden enligt WTO:s jordbruksavtal.

2.        Föredraganden välkomnar sammanslagningen av A- och B-produktionskvoterna till en gemensam kvot, men föreslår att man skall ta bort tilldelningen av tilläggskvoter till medlemsstater som tidigare har producerat C-socker. Mot bakgrund av det negativa beslutet från WTO:s överprövningsorgan nyligen om EU:s korsbidrag för C-socker vore det oklokt att skapa ytterligare stimulanser för produktion och subventionerad export av överskottssocker till tredje länder.

3.        När det gäller Europeiska unionens handelsförbindelser med tredje länder vill föredraganden tacka kommissionen för att den infört tariffkvoter i handeln med socker med länderna på västra Balkan i enlighet med rådets förordning (EG) nr 374/2005. Om kommissionen skulle vilja ingå liknande avtal på sockerhandelsområdet rekommenderar föredraganden att man använder sig av den princip som ursprungligen utarbetades i Europaparlamentets resolution av den 10 mars 2005 om de kommande reformen av den gemensamma organisationen för sockermarknaden, att tariffnivåkvoterna inte bör överstiga balansen mellan den inhemska produktionen och konsumtionsnivåerna i de länder som drar nytta av sådana arrangemang så att man förebygger framväxande bedrägerier och triangelhandel med socker.

4.        Föredragande vill göra detta förslag kraftfullare genom att lägga till en bestämmelse om tillfälligt stopp för tariffkvoter vid bedrägerier eller ovanliga ökningar av exporten från handelsparterna.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för internationell handel uppmanar utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Kommissionens förslag[1]	Parlamentets ändringar
Ändringsförslag 1 Skäl 1a (nytt)
	(1a) EU:s välstånd är beroende av förmågan att skapa en öppen ekonomi där man drar nytta av internationell handel genom att exportera de produkter där EU har komparativa fördelar och importera sådana produkter där unionens handelspartner producerar billigare.
Motivering
Huvudprincipen om komparativa fördelar bör tjäna som grund för EU:s handelsförbindelser med tredje land.
Ändringsförslag 2 Skäl 1b (nytt)
	(1b) Fortsatt höga subventioner kombinerat med skyddstullar och skyddskvoter kan inte utgöra en långsiktig grund för någon ekonomisk sektor.
Motivering
Det är absolut nödvändigt att reformeringen av gemenskapens sockerordning genomförs på ett sätt som ökar sektorns marknadsorientering.
Ändringsförslag 3 Skäl 1c (nytt)
	(1c) Miljömässiga, sociala och andra icke-handelsanknutna mål bör så långt som möjligt uppnås inom jordbruket och andra sektorer i ekonomin genom riktade åtgärder snarare än genom styrning och kontroll av priser, produktion och handel.
Motivering
Det är absolut nödvändigt att reformeringen av gemenskapens sockerordning genomförs på ett sätt som ökar sektorns marknadsorientering.
Ändringsförslag 4 Skäl 2
(2) Gemenskapens sockermarknad bygger på principer som inom andra gemensamma organisationer av marknaden har reformerats i grunden. För att sträva efter målen i artikel 33 i fördraget och för att stabilisera marknaderna och tillförsäkra jordbruksbefolkningen inom sockersektorn en skälig levnadsstandard är det nödvändigt att i grunden ändra den gemensamma organisationen av marknaden för socker.	(2) Gemenskapens sockermarknad bygger på principer som inom andra gemensamma organisationer av marknaden har reformerats i grunden. För att sträva efter målen i artikel 33 i fördraget och för att stabilisera marknaderna, öka marknadsorienteringen i gemenskapens sockerordning och tillförsäkra jordbruksbefolkningen inom sockersektorn en skälig levnadsstandard och som svar på omvärldens krav på Europeiska unionen är det nödvändigt att i grunden ändra den gemensamma organisationen av marknaden för socker.
Motivering
Det är absolut nödvändigt att reformeringen av gemenskapens sockerordning genomförs på ett sätt som ökar sektorns marknadsorientering. I samband med denna reform kan EU inte blunda för omvärldens krav gällande den gemensamma organisationen för sockermarknaden, nämligen WTO-panelens nederlag i frågan om vissa exportbestämmelser, och de multilaterala handelsförhandlingar som förs inom ramen för Doha-utvecklingsagendan. Det är alltså nödvändigt att dessa krav beaktas, eftersom man annars kan bli tvungen att snabbt genomföra en ny reform.
Ändringsförslag 5 Skäl 9
(9) I samband med att Världshandelsorganisationens (WTO:s) panel och överprövningsorgan har fattat beslut om EU:s exportbidrag för socker och för att gemenskapens aktörer skall kunna genomföra en smidig övergång från det tidigare kvotsystemet till dagens, bör de företag som producerade C-socker under regleringsåret 2004/2005 få möjlighet att under regleringsåret 2006/2007 tilldelas en tilläggskvot som beaktar det faktum att C‑socker har ett lägre värde.	(9) Mot bakgrund av sockerordningens ursprungliga funktion för reglering av kvantiteter och i samband med att Världshandelsorganisationens (WTO:s) panel och överprövningsorgan har fattat beslut om EU:s exportbidrag för socker bör reformeringen av sockerordningen omfatta avskaffande av kvoterna för C-socker och minskning av kvoterna vid en samtidig måttlig prissänkning för att underlätta för de ekonomiska aktörerna i gemenskapen och åstadkomma en smärtfri övergång från exportinriktad till hållbar hemmamarknadsorienterad produktion.
Motivering
I linje med det nyliga yttrandet från WTO:s överprövningskommitté, där man menade att produktionen av C-socker gynnas av exportsubventioner genom korsbidrag för produktion av A- och B-socker, måste man genom denna förordning försöka få bort C-sockret från och med regleringsåret 2006/2007.
Sockerordningen är ett instrument för marknadsstyrning och kvantitetsreglering. Produktionskvantiteterna var från början anpassade till den inomeuropeiska konsumtionen. Eftersom kvoterna inte anpassats till de förändringar på sockermarknaden som skett genom sockerprotokollet och den inhemska överproduktionen har ökat så säljs idag återimporterat AVS-socker och så kallat C-socker på världsmarknaden med exportbidrag. Detta innebär marknadssnedvridning, konkurrensnackdelar för producenter i tredje land och höga kostnader för de europeiska skattebetalarna.
Ändringsförslag 6 Skäl 9a (nytt)
	(9a) För att säkerställa hållbara produktionsmetoder och rättvis konkurrens i produktionen och handeln med socker måste det inom ramen för reformen av sockerordningen införas gradvisa sociala och miljömässiga normer som kan användas både på hemmamarknaden och när det gäller import av socker.
Motivering
Fritt tillträde till marknaden räcker inte för att garantera en rättvis ekonomisk utveckling och därför införs konceptet med kvalificerat marknadstillträde.
Ändringsförslag 7 Skäl 29a (nytt)
	(29a) De bedrägerier som har ökat efter den avreglerade öppningen av gemenskapsmarknaden för socker för länderna på västra Balkan riskerar att återkomma när ”Allt utom vapen-initiativet” träder i kraft. Det står för övrigt klart att den gällande tillämpningen av den särskilda ordningen för de minst utvecklade länderna kommer att generera en triangelhandel (”swaphandel”), som hotar jämvikten på gemenskapsmarknaden och har skadliga effekter på utvecklingen i de minst utvecklade länderna.
	Det är därför nödvändigt att gemenskapen skaffar sig regleringsinstrument som gör det möjligt att aktivt motverka dessa två hot. Därför bör man anpassa genomförandefasen av ”Allt utom vapen‑intitivet” genom en åtgärd som rör tidsfristerna och kvoterna i enlighet med de rekommendationer som Europaparlamentet lade fram i sin ståndpunkt av den 9 mars 2005 1. Det är även viktigt att se till importen från de minst utvecklade länderna inte överstiger dessa länders nettoexportkapacitet.
	1 Antagna texter, P6_TA(2005)0066.
Motivering
Vid utarbetandet av ramarna för handelförbindelserna med våra partner, i synnerhet de minst utvecklade länderna är det nödvändigt att beakta tidigare erfarenheter. I det perspektivet bör man beakta de omfattande och mycket svårupptäckta bedrägerier som uppstod efter den totala, plötsliga och okontrollerade öppningen av gemenskapsmarknaden för socker från länderna på östra Balkan. För att undvika dessa svårigheter måste man inrätta ändamålsenliga regleringsinstrument som gör det möjligt att garantera en viss stabilitet på den europeiska marknaden, utan att för den skull hindra utsikterna till tillväxt i de minst utvecklade länderna, i enlighet med tankarna bakom ”Allt utom vapen-initiativet”.
Ändringsförslag 8 Skäl 30a (nytt)
	(30a) Man bör även tillåta bidragslös export av kvoterat socker och isoglukos och bidragslös export av okvoterat socker och isoglukos inom ramen för det avtal som slutits i enlighet med artiklarna 133och 300 i fördraget.
Motivering
Europeiska unionen har en framträdande plats i världshandeln för socker. Även om WTO har fördömt EU:s roll i sockerhandeln så har unionen fortfarande möjlighet att exportera en viss kvantitet socker. Denna möjlighet kan täckas av export av kvotsocker med bidrag, men även av export av socker utanför kvoterna och utan exportbidrag. EU har dessutom fortfarande möjlighet att fritt exportera kvotsocker utan exportbidrag till exempelvis länder med vilka EU ingått handels- eller frihandelsavtal.
Ändringsförslag 9 Artikel 1, punkt 1a (ny)
	1a. Syftet med den gemensamma organisationen för marknaderna i sockersektorn skall vara att uppnå de mål som fastställs i artikel 33 i EG-fördraget, bland annat att stabilisera marknaderna, öka marknadsorienteringen i gemenskapens sockerordning och tillförsäkra jordbruksbefolkningen i sockersektorn en skälig levnadsstandard.
Motivering
Det är absolut nödvändigt att reformeringen av gemenskapens sockerordning genomförs på ett sätt som ökar sektorns marknadsorientering.
Ändringsförslag 10 Artikel 2, led 6a (nytt)
	(6a) ”exportsocker”, ”exportisoglukos” och ”exportinulinsirap”, den kvantitet socker, isoglukos eller inulinsirap som företaget i fråga exporterar till tredje land ett visst regleringsår inom ramen för begränsningarna i de avtal som ingåtts i enlighet med artiklarna 133 och 300.
Motivering
Europeiska unionen har en framträdande plats i världshandeln för socker. Även om WTO har fördömt EU:s roll i sockerhandeln så har unionen fortfarande möjlighet att exportera en viss kvantitet socker. Denna möjlighet kan täckas av export av kvotsocker med bidrag, men även av export av socker utanför kvoterna och utan exportbidrag. EU har dessutom fortfarande möjlighet att fritt exportera kvotsocker utan exportbidrag till exempelvis länder med vilka EU ingått handels- eller frihandelsavtal.
Ändringsförslag 11 Artikel 3, punkt 1, led b–d
b) 476,5 euro per ton för regleringsåret 2007/2008;	b) 564,9 euro per ton för regleringsåret 2007/2008;
c) 449,9 euro per ton för regleringsåret 2008/2009;	c) 538,4 euro per ton för regleringsåret 2008/2009;
d) 385,5 euro per ton för regleringsåret 2009/2010.	d) 473,9 euro per ton för regleringsåret 2009/2010.
Motivering
En sänkning på 25 procent räcker för att uppnå jämviktsmålen med EU:s produktionssystem, i enlighet med reglerna för världshandeln. Men för att upprätthålla en skälig levnadsstandard för den jordbrukande befolkningen och garantera en hållbar sockerordning i Europeiska unionen bör denna 25-procentiga sänkning av sockerpriset, utöver nettobidraget till omstrukturering, genomföras över en tvåårsperiod och inte på ett år som föredraganden för yttrandet föreslår.
Ändringsförslag 12 Artikel 3, punkt 2, led b–d
b) 394,9 euro per ton för regleringsåret 2007/2008;	b) 468,2 euro per ton för regleringsåret 2007/2008;
c) 372,9 euro per ton för regleringsåret 2008/2009;.	c) 446,3 euro per ton för regleringsåret 2008/2009;
d) 319,5 euro per ton från och med regleringsåret 2009/2010.	d) 392,8 EUR euro per ton från och med regleringsåret 2009/2010.
Motivering
Eftersom priset på vitsocker avgör priset på råsocker måste detta följaktligen ändras.
Ändringsförslag 13 Artikel 5, punkt 1
1. Minimipriset för kvotbetor skall vara	1. Minimipriset för kvotbetor skall vara
a) 32,86 euro per ton för regleringsåret 2006/2007,	a) 32,72 EUR per ton från och med regleringsåret 2006/2007.
b) 25,05 euro per ton från och med regleringsåret 2007/2008.
Motivering
Det minimipris på sockerbetor som kommissionen föreslagit för regleringsåret 2006/2007 motsvarar redan det en 25-procentig sänkning av det genomsnittliga priset på sockerbetor på 43,6 euro per ton för de föregående fem regleringsåren.
Ändringsförslag 14 Artikel 8
1. Senast den 31 juli 2006 får sockerföretag som producerade C-socker enligt förordning (EG) nr 1260/2001 under regleringsåret 2004/2005 ansöka hos den medlemsstat där de är etablerade om en tilläggskvot ur den nationella tilläggskvot som medlemsstaten har tilldelats enligt bilaga IV. Tilläggskvoterna skall tilldelas enligt objektiva och icke-diskriminerande kriterier.	Senast den 31 juli 2006 får sockerföretag som producerade C-socker enligt förordning (EG) nr 1260/2001 under regleringsåret 2004/2005 ansöka hos den medlemsstat där de är etablerade om en tilläggskvot ur den nationella tilläggskvot som medlemsstaten har tilldelats enligt bilaga IV. Tilläggskvoterna skall tilldelas enligt objektiva och icke-diskriminerande kriterier. Under kommande regleringsår skall dessa kvoter tilldelas på ett sätt så att man fullt ut utnyttjar Europeiska gemenskapen kvantitet för de åtagandenivåer för kvantiteten export av socker som avtalats inom ramen för WTO:s jordbruksavtal.
2. Om efterfrågan på tilläggskvoter överskrider den nationella tilläggskvoten skall medlemsstaten göra en proportionell nedsättning av de kvantiteter som skall tilldelas.
3. Ett engångsavgift skall tas ut för de tilläggskvoter som företagen tilldelats enligt punkterna 1 och 2. Avgiften skall vara ett belopp lika med nivån på det omstruktureringsstöd som tillämpades regleringsåret 2006/2007. Den skall tas ut per ton tilldelade tilläggskvoter.
4. Medlemsstaten skall ta ut hela engångsavgiften av de i medlemsstaten etablerade företag som har tilldelats en tilläggskvot.
Sockerföretagen skall betala engångsavgiften senast den dag som medlemsstaten fastställt. Denna dag skall inte vara senare än den 28 februari 2007.
5. Om sockerföretaget inte har betalat engångsavgiften den 28 februari 2007 skall tilläggskvoten betraktas som icke tilldelad företaget.
Motivering
En ökning av produktionskvoten för de medlemsstater som producerade C-socker skulle inte bara strida mot andan i reformen av sockermarknaden utan kan även uppfattas som bristande efterlevnad av beslutet i WTO:s överprövningsorgan, där det ansågs att EG har tillhandahållit exportbidrag för sin export av C-socker sedan 1995 och därigenom brutit mot sina åtaganden enligt WTO:s jordbruksavtal.
Europeiska unionens sockerproducenter bör kunna fortsätta att exportera socker till tredjeländer upp till de kvantitetsnivåer som EU samtyckt till inom ramen för WTO.
Ändringsförslag 15 Artikel 12, led ca (nytt)
	(ca) exporterad till tredje land inom ramen för de avtal som ingåtts i enlighet med artiklarna 133 och 300 i fördraget.
Motivering
Europeiska unionen har en framträdande plats i världshandeln för socker. Även om WTO har fördömt EU:s roll i sockerhandeln så har unionen fortfarande möjlighet att exportera en viss kvantitet socker. Denna möjlighet kan täckas av export av kvotsocker med bidrag men även av export av socker utanför kvoterna och utan exportbidrag. EU har dessutom fortfarande möjlighet att fritt exportera kvotsocker utan exportbidrag till exempelvis länder med vilka EU ingått handels- eller frihandelsavtal.
Ändringsförslag 16 Artikel 13, punkt 2, led a
a) Alkohol, rom, levande jäst och ”Rinse appelstroop”.	a) Alkohol, rom, jäst och ”Rinse appelstroop”.
Motivering
Beteckningen ”levande” stryks eftersom som den är för begränsande. Jäst är en mikrosvamp som erhålls genom jäsning. Det vore därför önskvärt att inte endast aktiva jästsorter avses som texten anger, utan även passiva jästsorter och jästextrakt.
Ändringsförslag 17 Artikel 15, punkt 1, led a
a) överskottssocker, överskottsisoglukos och överskottsinulinsirap, utom kvantiteter som har överförts till kvotproduktionen för det påföljande regleringsåret och har lagrats i enlighet med artikel 14 och de kvantiteter som avses i artikel 12 c,	a) överskottssocker, överskottsisoglukos och överskottsinulinsirap, utom kvantiteter som exporteras till tredje land inom ramen för de avtal som slutits i enlighet med artiklarna 133 och 300 i fördraget, eller har överförts till kvotproduktionen för det påföljande regleringsåret och har lagrats i enlighet med artikel 14 och de kvantiteter som avses i artikel 12 c,
Motivering
Europeiska unionen har en framträdande plats i världshandeln för socker. Även om WTO har fördömt EU:s roll i sockerhandeln så har unionen fortfarande möjlighet att exportera en viss kvantitet socker. Denna möjlighet kan täckas av export av kvotsocker med bidrag, men även av export av socker utanför kvoterna och utan exportbidrag. EU har dessutom fortfarande möjlighet att fritt exportera kvotsocker utan exportbidrag till exempelvis länder med vilka EU ingått handels- eller frihandelsavtal.
Ändringsförslag 18 Artikel 28, punkt 1
1. Kommissionen skall i enlighet med de närmare föreskrifter som antas i enlighet med förfarandet i artikel 39.2 öppna och förvalta de tullkvoter för import av produkter som anges i artikel 1.1 som följer av avtal ingångna i enlighet med artikel 300 i fördraget eller av någon av rådets rättsakter.	1. Kommissionen skall i enlighet med de närmare föreskrifter som antas i enlighet med förfarandet i artikel 39.2 öppna och förvalta de tullkvoter för import av produkter som anges i artikel 1.1 som följer av avtal ingångna i enlighet med artikel 300 i fördraget eller av någon av rådets rättsakter och i enlighet med artiklarna 308a, 308b och 308c i förordning (EEG) nr 2454/93.
Motivering
Detta är en teknisk ändring som inbegriper en hänvisning till de tillämpliga bestämmelserna i tillämpningsföreskrifterna för gemenskapens tullkodex (förordning (EEG) nr 2454/93).
Ändringsförslag 19 Artikel 28, punkt 1a (ny)
	1a. Om tariffkvoterna avvecklas för import av socker från tredje land så skall den totala importvolymen fastställas utifrån huvudprincipen att sockerimport till Europeiska unionen från tredje land inte får överskrida nettobalansen mellan den inhemska produktionen och konsumtionsnivåerna i dessa länder. Nettobalansen mellan den inhemska produktionen och konsumtionsnivåerna beräknas med hjälp av formeln i bilaga VIIa.
Motivering
Denna princip utarbetades ursprungligen i Europaparlamentets resolution av den 10 mars 2005 om den kommande reformen av den gemensamma organisationen för sockermarknaden. Det är absolut nödvändigt att de tariffkvoter som ges till tredje länder inte överskrider skillnaden mellan den inhemska produktionen och konsumtionsnivåerna i dessa länder så att man undviker att det växer fram en bedräglig triangelhandel med socker inom Europeiska gemenskapen, vilket blev fallet med länderna på västra Balkan innan kommissionen införde tariffkvoter på sockerimport från detta område i enlighet med förordning (EG) nr 374/2005.
Ändringsförslag 20 Artikel 28, punkt 3a (ny)
	3a. Om kommissionen upptäcker att det finns tillräckliga bevis på bedrägerier eller att det administrativa samarbetet inte fungerar i den utsträckning som krävs för att bekräfta ursprung eller om det sker en kraftig ökning av exporten till gemenskapen utöver den normala produktions- och exportkapaciteten, kan kommissionen vidta åtgärder för att stoppa hela eller delar av tillämpningen av tariffkvoterna för en period på sex månader, under förutsättning att den först har
	a) informerat den kommitté som det hänvisas till i artikel 39.1,
	b) uppmanat medlemsstaterna att vidta sådana försiktighetsåtgärder som krävs för att skydda gemenskapens ekonomiska intressen,
	c) offentliggjort ett meddelande i Europeiska unionens tidning om att det finns grund för rimligt tvivel om lagligheten i tillämpningen av tariffkvoter, vilket ger upphov till tvivel om rätten för mottagarlandet eller mottagarterritoriet att fortsätta åtnjuta sådana förmånliga arrangemang.
Motivering
Det är helt nödvändigt att kommissionen behåller rätten att tillfälligt stoppa tillämpningen av tariffkvoter vid bedrägerier eller tillfälliga exportökningar över normal produktionskapacitet från länder och territorier som åtnjuter sådana förmånliga handelsåtgärder.
Ändringsförslag 21 Artikel 30, punkt 1, led a
a) de minst utvecklade länderna enligt artikel 9 i förordning (EG) nr 2501/2001,	a) de minst utvecklade länderna enligt artikel 12 i rådets förordning (EG) nr 980/2005 av den 27 juni 2005 om tillämpning av Allmänna preferenssystemet1 ,
	_____________ 1 EUT L 169, 30.6.2005, s. 1.
Motivering
Detta är en teknisk ändring för att rätta till hänvisningen till ”Allt utom vapen”-programmet från det gamla, allmänna preferenssystemet för 2001-2004, till det nya systemet för 2005–2008 vilket antogs fem dagar efter att kommissionen blev klar med detta förslag.
Ändringsförslag 22 Artikel 31a (ny)
	Artikel 31a
	Fond för hållbar landsbygdsutveckling i AVS-länderna och de minst utvecklade länderna
	Europeiska unionen inrättar en fond för hållbar landsbygdsutveckling i AVS‑länderna och de minst utvecklade länderna för att stödja de länder som drabbas av sockermarknadsreformen och utveckla och diversifiera sina landsbygdsekonomier. Utbetalningar från denna fond skall beviljas av Europeiska kommissionen utifrån kriterier för säkrande av livsmedelsförsörjning, hållbara produktionsmetoder och social trygghet för producenterna.
Motivering
Det belopp som föreslås i kommissionens förslag till exportbidrag används effektivare för att främja diversifiering och landsbygdsutveckling i de länder och regioner som berörs av reformeringen av sockerordningen.
Ändringsförslag 23 Bilaga VIIa (ny)
	Bilaga VIIa
	BERÄKNING AV NETTOBALANSEN FÖR INHEMSK PRODUKTION OCH KONSUMTIONSNIVÅER I TREDJE LÄNDER
	Beräkningen av nettobalansen mellan den inhemska produktionen och konsumtionsnivåerna (nettoproduktionsöverskott) i ett tredje land skall fastställas i enlighet med följande formel:
	(a) Om ett nettoproduktionsöverskott inte har fastställts för föregående år skall formeln lyda:
	NPS = (PPy-CPy)
	(b) Om ett tredje land konstateras vara nettoöverskottsproducent och har konstaterats vara nettoöverskottsproducent ett tidigare år skall prognosen över tredjelandets nettoproduktionsöverskott justeras för att beakta en underskattning eller överskattning enligt följande:
	NPS= (PPy-CPy)- ((PPys-CPys)- (PAys-CAys))
	där,
	NPS: nettoproduktionsöverskott
	PP: prognos för sockerproduktionen
	CP: prognos för den totala sockerkonsumtionen
	y: påföljande regleringsår
	ys: senaste regleringsår med en prognos på ett nettoproduktionsöverskott
	PA: faktisk inhemsk produktion av socker
	CA: faktiskt totalkonsumtion av socker.
	(c) För att fastställa om ett tredje land är en nettoöverskottsproducent skall importerat socker inte behandlas som en del av den inhemska produktionen.
	(d) Den inhemska produktionen i ett tredje land skall inte omfatta socker som antingen har bearbetats eller raffinerats från sockerbetor eller sockerrör, eller socker som bearbetats eller raffinerats utanför tredjelandets territorium.
Motivering
Denna beräkningsmetod baseras på en metod som används inom ramen för Nafta (nordamerikanska frihandelsavtalet). Syftet med denna beräkning är att tillhandahålla en förutsägbar och tillförlitlig metod för att fastställa nettobalansen för inhemsk produktion och konsumtionsnivåer. Den gör det möjligt för EU att förhindra bedrägerier och olaglig triangelhandel.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Förslag till rådets förordning om den gemensamma organisationen av marknaden för socker
Referensnummer	KOM(2005)0263 – C6‑0243/2005 – 2005/0118(CNS)
Ansvarigt utskott	AGRI
Yttrande   Tillkännagivande i kammaren	INTA 6.9.2005
Förstärkt samarbete – tillkännagivande i kammaren	nej
Föredragande av yttrande Utnämning	Béla Glattfelder 12.7.2005
Tidigare föredragande av yttrande
Behandling i utskott	29.8.2005		12.9.2005
Antagande	24.11.2005
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	22 3 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Jean-Pierre Audy, Enrique Barón Crespo, Daniel Caspary, Giulietto Chiesa, Christofer Fjellner, Glyn Ford, Béla Glattfelder, Jacky Henin, Caroline Lucas, Erika Mann, Helmuth Markov, David Martin, Javier Moreno Sánchez, Georgios Papastamkos, Bogusław Rogalski, Tokia Saïfi, Peter Šťastný, Zbigniew Zaleski
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Panagiotis Beglitis, Danutė Budreikaitė, Jorgo Chatzimarkakis, Albert Deß, Elisa Ferreira, István Szent-Iványi
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)	Paul Rübig
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)	...

• [1]  Ännu ej offentliggjort i EUT.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Förslag till rådets förordning om den gemensamma organisationen av marknaden för socker
Referensnummer	KOM(2005)0263 – C6‑0243/2005 – 2005/0118(CNS)
Begäran om samråd med parlamentet	25.7.2005
Ansvarigt utskott   Tillkännagivande i kammaren	AGRI 6.9.2005
Rådgivande utskott   Tillkännagivande i kammaren	BUDG 6.9.2005	CONT 6.9.2005		DEVE 6.9.2005		REGI 6.9.2005	INTA 6.9.2005
Inget yttrande avges   Beslut	BUDG 15.11.2005	REGI 11.7.2005
Föredragande   Utnämning	Jean-Claude Fruteau 2.9.2005
Behandling i utskott	13.7.2005	12.9.2005		11.10.2005		23.11.2005	29.11.2005
Antagande	29.11.2005
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:		29 3 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Katerina Batzeli, Thijs Berman, Niels Busk, Luis Manuel Capoulas Santos, Giuseppe Castiglione, Joseph Daul, Albert Deß, Michl Ebner, Duarte Freitas, Jean-Claude Fruteau, Ioannis Gklavakis, Lutz Goepel, Bogdan Golik, Friedrich-Wilhelm Graefe zu Baringdorf, María Esther Herranz García, Elisabeth Jeggle, Diamanto Manolakou, Mairead McGuinness, María Isabel Salinas García, Agnes Schierhuber, Willem Schuth, Czesław Adam Siekierski, Marc Tarabella, Kyösti Tapio Virrankoski
Slutomröstning: närvarande suppleanter	María del Pilar Ayuso González, Bernadette Bourzai, Ilda Figueiredo, Béla Glattfelder, Vincenzo Lavarra, Astrid Lulling, Bernadette Vergnaud
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)	Inés Ayala Sender, Anne Ferreira
Ingivande	6.12.2005
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)	...