Förfarande : 2009/2156(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0056/2010

Ingivna texter :

A7-0056/2010

Debatter :

PV 19/04/2010 - 24
CRE 19/04/2010 - 24

Omröstningar :

PV 05/05/2010 - 13.42
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :


BETÄNKANDE     
PDF 183kWORD 96k
23 mars 2010
PE 430.737v02-00 A7-0056/2010

om jordbrukets framtidsutsikter i områden med naturbetingade svårigheter: en särskild granskning

(2009/2156(INI))

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling

Föredragande: Herbert Dorfmann

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från utskottet för regional utveckling
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

Jordbrukets framtidsutsikter i områden med naturbetingade svårigheter: en särskild granskning

(2009/2156(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

   med beaktande av artikel 39 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–   med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om bättre riktat stöd till jordbrukare i områden med naturbetingade svårigheter (KOM(2009)0161),

–   med beaktande av det yttrande till kommissionens meddelande som lades fram av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén den 17 december 2009,

–   med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och yttrandet från utskottet för regional utveckling (A7-0056/2010), och av följande skäl:

A. Med 54 procent klassificeras mer än hälften av jordbruksarealen i EU som område med svårigheter.

B.  Varje medlemsstat har områden med svårigheter, om än i olika omfattning.

C. Bergsregioner (inklusive arktiska regioner norr om den 62:a breddgraden som likställs med bergsregioner) utgör cirka 16 procent av jordbruksarealen, medan över 35 procent av jordbruksarealen klassificeras som ”andra mindre gynnade områden”.

D. Dessa ”andra mindre gynnade områden” klassificerades utifrån en rad kriterier som enligt Europeiska revisionsrätten kan utgöra en källa till ojämlik behandling.(1)

E.  Endast en liten del av företagen i dessa områden får stöd, och storleken på stödet varierar kraftigt(2).

F.  För bergsområden och områden med särskilda svårigheter – som definieras enligt artikel 50.2 (bergsområden) respektive artikel 50.3 b i rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) – finns klara och tydliga kriterier, vilket medför att dessa områden varken blev föremål för kritik från Europeiska revisionsrätten eller berörs av föreliggande meddelande från kommissionen.

G. Den speciella situationen i de yttersta randområdena förutsätter särskilda tillvägagångssätt.

H. Stödet till de mindre gynnade områdena utgör en viktig del i den så kallade andra pelaren av den gemensamma jordbrukspolitiken, dvs. landsbygdsutvecklingspolitiken, vilket innebär att varken regionalpolitiska mål eller frågan om omfördelning av EJFLU-medlen bör vara centrala i debatten.

I.   När lagstiftningen om stödet till mindre gynnade områden ändrades och förordning (EG) nr 1698/2005 antogs, avskaffades den tidigare kategorin ”andra mindre gynnade områden” och de stödberättigade områdena betecknades som områden med ”naturbetingade svårigheter”.

J.   Genom reformen 2005 har de socioekonomiska kriterier som tidigare åberopades av vissa medlemsstater inte längre fått tillämpas som främsta kriterier för områden med ”naturbetingade svårigheter”, men dessa kriterier har fortsatt kunnat tillämpas som definition för områden med ”särskilda svårigheter”, vilka kan få stöd enligt artikel 50.3 b i förordning (EG) nr 1698/2005.

K. Vid utformningen av sina nationella och regionala program för landsbygdens utveckling har medlemsstaterna stort utrymme att ta fram ett balanserat åtgärdspaket som är anpassat till deras specifika regionala situation. Det åligger medlemsstaterna att inkludera lämpliga stödåtgärder för regioner med svårigheter i sina program.

L.  Det kan visa sig att de åtta föreslagna biologisk-fysiska kriterierna inte är tillräckliga och att det föreslagna tröskelvärdet på 66 procent av ytan kanske inte alltid är lämpligt för att fastställa faktiska svårigheter på ett sätt som tar hänsyn till den stora mångfalden i EU:s landsbygdsområden. Den gröda som odlas, kombinationen av jordtyper, markens fuktighet och klimatförhållandena är en del av de övriga faktorer som också har betydelse för att fastställa de faktiska svårigheterna inom ett visst område.

1.  Europaparlamentet understryker betydelsen av ett skäligt ekonomiskt stöd till de områden som har svårigheter. Detta är ett oumbärligt verktyg för att säkerställa tillhandahållandet av värdefulla allmänna tjänster, såsom ett fortsatt brukande av jorden och bevarande av kulturlandskapet i dessa regioner. Parlamentet betonar att just de områden som har svårigheter ofta har ett stort värde som kulturlandskap och för att bevara den biologiska mångfalden, skapa miljöfördelar samt främja sysselsättningen på landsbygden och livskraften i landsbygdssamhällena.

2.  Europaparlamentet är medvetet om att mindre gynnade områden på grund av sin särskilda ställning har stor betydelse för att skapa miljöfördelar och bevara landskapet. Parlamentet betonar att utbetalningar inom denna åtgärd ska syfta till att uppnå dessa mål.

3.  Europaparlamentet betonar att artikel 158 i EG-fördraget om sammanhållningspolitiken, i dess ändrade form enligt Lissabonfördraget, ägnar särskild uppmärksamhet åt områden med naturbetingade svårigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en övergripande strategi som syftar till att avskaffa skillnaderna mellan medlemsstaterna avseende hur dessa områden behandlas och som främjar en integrerad strategi där man tar hänsyn till särskilda nationella och regionala särdrag.

4.  Europaparlamentet betonar att stödet till de områden som har naturbetingade svårigheter framför allt syftar till att garantera att ett effektivt och mångfunktionellt jordbruk bevaras på ett heltäckande och hållbart sätt, och att landsbygden därmed bevaras som ett livskraftigt ekonomiskt område och ställe att bo på.

5.  Europaparlamentet understryker att bruket av jorden i dessa områden med svårigheter inte enbart syftar till att producera högkvalitativa livsmedel utan också bidrar till områdenas totala ekonomiska utveckling samt ökad livskvalitet och demografisk och social stabilitet.

6.  Europaparlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att även beakta de sociala effekterna av de nya klassificeringarna av områden med naturbetingade svårigheter.

7.  Europaparlamentet påpekar att stödet till regioner med svårigheter, till skillnad från miljöåtgärder på jordbruksområdet, inte får kopplas till några specifika krav, utöver tvärvillkoren, på hur jorden brukas. Parlamentet påminner om att systemet med mindre gynnade områden i princip måste erbjuda kompensation för de jordbrukare som även är markägare och som arbetar inom områden med betydande naturbetingande svårigheter som marknaden som sådan inte kompenserar för.

8.  Europaparlamentet betonar dock att utbetalningar till mindre gynnade områden måste förenas med krav på att jorden brukas aktivt, det vill säga för livsmedelsproduktion eller verksamhet som är direkt kopplad till livsmedelsproduktion.

9.  Europaparlamentet anser att de åtta biologisk-fysiska kriterier, som kommissionen har föreslagit för att avgränsa områden med naturbetingade svårigheter, i princip skulle kunna vara lämpliga till viss del. Parlamentet betonar emellertid att kriterierna inte kan tillämpas i samtliga fall för objektiv avgränsning av områden med naturbetingade svårigheter.

10. Europaparlamentet anser samtidigt att strikta och enbart biologisk-fysiska kriterier kanske inte är lämpliga för alla delar av Europa, och kan få oavsiktliga effekter när det gäller att avgöra vilka områden som ska godkännas. Parlamentet rekommenderar därför att man återigen objektivt ser över behovet av socioekonomiska kriterier, såsom avstånd till marknaden, brist på tjänster och avfolkning.

11. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att beakta alla de synpunkter som har kommit fram under samrådet med medlemsstaterna, regionala och lokala myndigheter och jordbruksorganisationer om hur områden med naturbetingande svårigheter ska definieras.

12. Europaparlamentet konstaterar att man i synnerhet skulle kunna införa ”isolering” som ett geografiskt kriterium för att lösa problemet med de särskilda naturbetingade svårigheter som härrör från avstånd till marknaden, avlägsenhet och begränsad tillgång till tjänster.

13. Europaparlamentet anser att definitionen av kriteriet ”markvattenförhållanden” bör ses över, så att det tar bättre hänsyn till de varierande jordbruks- och klimatvillkoren i unionens olika medlemsstater.

14. Europaparlamentet konstaterar att de begränsningar som våt, obrukbar mark medför förutsätter ett kriterium som omfattar antal dagar då jorden kan brukas. På så sätt kan man enligt parlamentet ta hänsyn till växelverkan mellan olika jordtyper och klimatet (till exempel för att på lämpligt sätt återge de problem som ett maritimt klimat medför).

15. Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att fortsätta sina undersökningar och analyser för att eventuellt införa ytterligare kriterier till det nya systemet för ersättning till mindre gynnade områden, och på så sätt ytterligare anpassa sina förslag till de praktiska svårigheter som jordbrukare möter, för att bygga upp stabila kriterier som kan vara lämpliga på lång sikt.

16. Europaparlamentet understryker dock att för att dessa kriterier i praktiken ska kunna tillämpas och realistiska tröskelvärden fastställas måste medlemsstaterna presentera de nödvändiga biologisk-fysiska uppgifterna med tillräcklig noggrannhet för naturområdena. Parlamentet stödjer därför de praktiska test av de föreslagna kriterierna som kommissionen har påbörjat, och kräver att de detaljerade kartor som medlemsstaterna ska ta fram också används för att anpassa gränsvärdena för de kriterier som tillämpas för att avgränsa områden med naturbetingade svårigheter och det föreslagna tröskelvärdet på 66 procent på medlemsstats- eller regionnivå till de verkliga naturförhållandena.

17. Europaparlamentet betonar framför allt att man eventuellt bör ta hänsyn till de antagna kriteriernas sammanlagda effekt för att på ett praktiskt sätt kunna beakta växelverkan mellan flera olika faktorer som spelar in. Detta skulle enligt parlamentet kunna göra det möjligt för de missgynnade områden som har två eller flera naturbetingade svårigheter att klassificeras som mindre gynnade områden, även om de enskilda kriterierna inte skulle medföra en sådan klassificering var för sig.

18. Europaparlamentet betonar att man inte kan ta slutgiltig ställning till vilken grundläggande territoriell enhet som ska väljas och till de kriterier och tröskelvärlden som kommissionen har lagt fram förrän detaljerade kartor från alla medlemsstater föreligger. Parlamentet betonar att utan resultat från sådana simuleringar måste det föreslagna tröskelvärdet på 66 procent och de tröskelvärden som fastställer själva kriterierna ses med stor försiktighet, och att en objektiv och lämplig justering av dem endast kan göras när de nationella kartorna finns tillgängliga. Därför uppmanar parlamentet kommissionen att i tid undersöka simuleringsresultaten och på grundval av detta utan dröjsmål utarbeta ett detaljerat meddelande till Europaparlamentet och rådet om avgränsning av områden med naturbetingade svårigheter.

19. Europaparlamentet betonar att när den slutgiltiga kartan över andra mindre gynnade områden upprättas bör man även använda objektiva nationella kriterier för att kunna anpassa definitionen av områdena till de olika specifika förhållandena i respektive land. Parlamentet anser att denna anpassning måste ge möjlighet till insyn.

20. Europaparlamentet anser att kriterierna för stöd till områden med naturbetingande svårigheter delvis måste justeras frivilligt på nationell nivå för att de ska kunna omfatta särskilda geografiska situationer där de naturbetingade svårigheterna har utjämnats genom mänskliga ingrepp. Parlamentet betonar dock att när markens kvalitet har förbättras måste man även beakta de löpande underhållskostnaderna för till exempel dränering och bevattning. Parlamentet föreslår att även företagsekonomiska uppgifter (såsom företagens inkomst och markens produktivitet) inkluderas i detta, men betonar samtidigt att beslut om en justering av de kriterier som ska tillämpas måste fattas av medlemsstaterna, eftersom många av dem redan har utvecklat ett lämpligt och välfungerande differentieringssystem som bör bevaras.

21. Europaparlamentet anser att de nya kriterierna kan komma att utesluta vissa områden med naturliga svårigheter som för närvarande får stöd. Parlamentet påpekar att en lämplig utfasningsperiod bör definieras så att de berörda regionerna kan anpassa sig till den nya situationen.

22. Europaparlamentet understryker att de områden som har använt olika jordbrukstekniska lösningar för att överbrygga naturbetingade svårigheter inte bör uteslutas permanent, i synnerhet inte om de fortfarande har en låg jordbruksinkomst eller mycket få produktionsalternativ. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att se till att dessa områden får en smidig övergång.

23. Europaparlamentet uppmanar till att tekniska förfaranden som är avsedda att uppväga naturbetingade svårigheter inte enbart inriktas på kortsiktiga fördelar utan även blir föremål för en bedömning av konsekvenserna för hållbar utveckling.

24. Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna har ett ansvar att objektivt utse områden med naturbetingade svårigheter och att utforma balanserade program för att utveckla landsbygden. Parlamentet understryker att regionala och lokala myndigheter måste vara delaktiga i denna process. Parlamentet betonar samtidigt att kommissionen bör underrättas om och ge sitt tillstånd till dessa nationella eller regionala beslut.

25. Europaparlamentet betonar att reformen avseende områden med naturbetingade svårigheter är en viktig del av den framtida utvecklingen av Europeiska unionens gemensamma jordbrukspolitik.

26. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom ett år utarbeta en separat rättsakt om jordbruket i områden med naturbetingade svårigheter.

27. Europaparlamentet kräver att översynen av systemet med ersättning till mindre gynnade områden görs i anslutning till diskussioner om en reformering av hela den gemensamma jordbrukspolitiken för att säkerställa att man får en konsekvent utformning av det nya stödsystemet för jordbrukare, i synnerhet i samband med det nya enhetliga jordbruksstödet.

28. Europaparlamentet är medvetet om de konsekvenser som arbetet med att fastställa vilka områden som är andra mindre gynnade områden skulle kunna få för utformningen av det framtida stödet inom den gemensamma jordbrukspolitiken, och uppmanar därför kommissionen att ta hänsyn till alla åsikter som har framkommit i det offentliga samrådet med berörda medlemsstater, regionala och lokala myndigheter och jordbruksföretag.

29. Europaparlamentet kräver att EU:s budget för landsbygdsutveckling skyddas och uppmanar medlemsstaterna att till fullo utnyttja medfinansieringsmöjligheterna för mindre gynnade områden, eftersom detta är ett av de mest effektiva och viktigaste systemen för landsbygdens utveckling.

30. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

(1)

Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 4/2003, EGT C 151, 27.6.2003.

(2)

Från 16 EUR/ha i Spanien till 250 EUR/ha på Malta.


MOTIVERING

1. Bakgrund

Stödet till landsbygdsregioner med svårigheter utgör en viktig del av den så kallade andra pelaren, landsbygdsutvecklingspolitik, i den gemensamma jordbrukspolitiken. Över hälften av den areal som används till jordbruk har klassificerats som områden med svårigheter av medlemsstaterna. Av detta utgör bergsregionerna (inklusive de arktiska regionerna norr om 62:a breddgraden, vilka likställs med bergsregionerna på grund av klimatförhållandena där) 16 procent av ytan. Den största andelen, över 35 procent, går dock till regioner med andra, oftast naturbetingade, svårigheter.

Denna uppdelning härrör från lagstiftningen. Genom förordning (EG) nr 1698/2005 om stöd för landsbygdsutveckling från EJFLU får medlemsstaterna möjlighet att genom axel 2 (att förbättra miljön och landsbygden) ge stöd ”för naturbetingade svårigheter i bergsområden och för andra områden med svårigheter”. Dessa ska ”genom fortsatt användning av jordbruksmark bidra till att bevara landskapsbilden och till att bevara och främja hållbara jordbruksmetoder”.

I artikel 36 i förordning (EG) nr 1698/2005 fastställs ”åtgärder för ett hållbart utnyttjande av jordbruksmark”, i synnerhet:

”i)  stöd för naturbetingade svårigheter, för jordbrukare i bergsområden,

ii)  stöd för jordbrukare i områden som inte är bergsområden men där det finns andra svårigheter [...]”.

I artikel 37 preciseras att ”stöden bör kompensera jordbrukarna för extrakostnader eller inkomstbortfall till följd av svårigheter för jordbruksproduktion i området” och att jordbrukarna ska vara förpliktigade att ”i minst fem år [...] fortsätta med sitt jordbruk”.

I artikel 50 i förordningen specificeras kriterierna för stödberättigade områden. Bergsområden kännetecknas av ”avsevärda begränsningar av möjligheterna att använda marken och en märkbar ökning av brukningskostnaderna till följd av”

a)  förkortad vegetationsperiod på grund av höjden

b)  branta sluttningar i det aktuella området

c)  geografiskt läge norr om den 62:a breddgraden.

Enligt artikel 50.3 måste andra områden med svårigheter

a)  präglas av betydande naturbetingade svårigheter, särskilt i fråga om lågproduktiv mark eller svåra klimatförhållanden, och det måste anses vara viktigt ur markförvaltningssynpunkt att man fortsätter med ett extensivt jordbruk,

b)  präglas av särskilda svårigheter och av att en fortsatt markförvaltning anses viktig för att bevara eller förbättra miljön, bevara landskapsbilden och ta vara på turismpotentialen, eller för att skydda kustlinjen.

När lagstiftningen om stödet till områden med svårigheter ändrades och förordning (EG) nr 1698/2005 antogs, avskaffades den tidigare klassificeringen ”andra mindre gynnade områden” som revisionsrätten hade kritiserat. De socioekonomiska kriterier som vissa medlemsstater åberopade innan reformen 2005 kan visserligen inte längre tillämpas för att beteckna att ett område har ”naturbetingade svårigheter”, men kan fortfarande tillämpas för att beteckna att områden har ”särskilda svårigheter”.

När förordningen antogs kunde inte rådet enas om mer exakta kriterier för ”naturbetingade nackdelar”, och gav kommissionen i uppdrag att ta fram ett förslag på ett system för att klassificera de områden som var berättigade till stöd.

Föreliggande meddelande från kommissionen gäller därför endast de områden som ”präglas av betydande naturbetingade svårigheter” i enlighet med artikel 50.3 a. Bergsområden och öar omfattas alltså inte av meddelandet.

2. Revisionsrättens särskilda rapport

2003 publicerade revisionsrätten en särskild rapport om stödet till de områden som har svårigheter. I rapporten konstaterade revisionsrätten bland annat att ”andra mindre gynnade områden” definieras enligt många olika kriterier och kritiserade att skillnaderna i definitionen av stödberättigade områden kan leda till ”att stödmottagare inte behandlas likvärdigt”.

Dessutom kritiserade revisionsrätten att bara en liten del av företagen i dessa områden fick ta del av stödet, och att storleken på utbetalningarna varierade kraftigt mellan medlemsstaterna (från 16 EUR/ha i Spanien till 250 EUR/ha på Malta). Revisionsrätten ansåg att det förelåg en risk för ”överkompensation” och uppmanade kommissionen att ”i nära samarbete med medlemsstaterna utveckla bättre indikatorer för att identifiera mindre gynnade områden, indikatorer som är konsekventa och som kan garantera en rättvis behandling av stödmottagarna”.

3. Kommissionens meddelande

Till följd av revisionsrättens särskilda rapport och den omarbetade förordningen om stöd för landsbygdsutveckling från 2005 vidtog kommissionen en rad åtgärder för att utvärdera de tidigare avgränsningskriterierna samt införa en tydligare definition av områden med naturbetingade svårigheter.

Det stod tidigt klart att det krävs djupgående tekniskt samarbete med medlemsstaterna för att ta fram objektiva och vetenskapligt grundade avgränsningskriterier. I ett första steg gav kommissionen Gemensamma forskningscentret (GFC) i uppdrag att ta fram en rad gemensamma mark- och klimatkriterier som kunde ligga till grund för den nya avgränsningen av andra mindre gynnade områden. En panel av framstående experter på mark, klimat och topografi inrättades, och arbetet samordnades av GFC.

Expertpanelen tog fram åtta mark- och klimatkriterier som vid en viss tröskel anger allvarliga begränsningar för jordbruksproduktion i Europa. Hit hör klimatkriterier (låg temperatur under lång tid eller värmestress), markens fysiska beskaffenhet (dålig dränering, stenig, sandig eller lerig mark, dåligt rotutrymme och salthaltiga marker) samt platser med mycket dålig fuktbalans eller stora sluttningar. (En mer ingående beskrivning av de biologisk-fysiska kriterierna finns som bilaga till detta meddelande(1)).

Ett område anses ha naturbetingade svårigheter när större delen av områdets jordbruksareal (minst 66 procent) når ovannämnda tröskelvärde för minst ett kriterium. I det aktuella förslaget är de biologisk-fysiska kriterierna därmed inte kumulativa. Vart och ett av kriterierna räcker för att området ska vara stödberättigat, förutsatt att de erforderliga egenskaperna för kriteriet har uppfyllts och uppmätts till det aktuella tröskelvärdet.

Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att simulera användandet av de biologisk-fysiska kriterierna på sitt territorium och att använda simuleringarna till att skapa detaljerade kartor över de områden som visar sig vara stödberättigade.

Dessutom ska medlemsstaterna även föreslå justeringar där man tar bort områden i vilka naturbetingade svårigheter redan har åtgärdats (t.ex. torr men bevattnad mark).

Ursprungligen skulle medlemsstaterna ha avslutat denna kartläggning inom sex månader (dvs. till slutet av oktober 2009). Simuleringarna är dock komplicerade och flera medlemsstater har därför redan meddelat att de behöver mer tid och begärt förlängd tidsfrist.

4. Föredragandens ståndpunkt

Föredraganden anser att den process som inleddes 2005 för att se över kriterierna för klassificering av områden med svårigheter, genomfördes på ett öppet sätt med ett framgångsrikt samarbete med experter från medlemsstaterna. I synnerhet gäller detta den konsultationsprocess som genomfördes av Gemensamma forskningscentret.

Det viktigaste resultatet av konsultationsprocessen är de åtta biologisk-fysiska kriterier som kommissionen har föreslagit för att avgränsa områden med naturbetingade svårigheter.

Även om det första intrycket är att dessa kriterier mycket väl kan vara lämpliga för att avgränsa områden med naturbetingade svårigheter, anser föredraganden att det är absolut nödvändigt att de testas i praktiken av medlemsstaterna. Det är ännu oklart om medlemsstaterna har erforderliga biologisk-fysiska uppgifter som är tillräckligt exakta i fråga om naturen. Därför är det mycket viktigt att de biologisk-fysiska parametrarna genomgår det praktiska testet med kartläggning i medlemsstaterna, för att de eventuellt ska kunna användas i framtiden. När detta betänkande sammanställdes förelåg fortfarande endast ett fåtal svar från medlemsstaterna och de flesta har bett om mer tid för att ta fram kartorna. Därför har kommissionen ändrat den planerade tidplanen. Föredraganden förbehåller sig därför rätten att lägga fram kompletterande kommentarer vid en senare tidpunkt i den parlamentariska processen, för att resultaten av kartläggningen ska kunna beaktas i Europaparlamentets beslut.

I detta sammanhang måste man framför allt utreda om det föreslagna, godtyckliga tröskelvärdet på 66 procent av den aktuella ytan måste sänkas till följd av de praktiska testen i medlemsstaterna, för att bättre återge verkligheten i de berörda naturområdena.

Eventuellt kan man också skapa utrymme för att kumulera olika komplementära kriterier och låta de enskilda kriterierna få ett lägre tröskelvärde.

Redan nu kan man dock fastslå att kriterierna för stödberättigade områden behöver justeras för att de korrekt ska kunna återge de svårigheter som faktiskt finns på olika platser. Exempelvis är det uppenbart att vissa grödor, till exempel vin och oliver på mark som inte är lämpad för åkerbruk, kan leda till goda och företagsekonomiskt intressanta resultat. Därför bör medlemsstaterna ges möjlighet att göra en justering så att även företagsekonomiska uppgifter (till exempel företagets inkomster) kan tas i beaktande.

Föredragaren vill undvika en debatt som präglas av regionala eller nationella intressen i samband med en omfördelning av stödmedlen från EJFLU; en sådan diskussion hör inte hemma i detta sammanhang. Tvärtom bör medlemsstaterna få möjlighet att gå pragmatiskt till väga inom en gemenskapsram där de kan använda objektiva biologisk-fysiska kriterier för sina naturförhållanden i enlighet med subsidiaritetsprincipen. På så sätt bör de kunna ta sitt ansvar och bedöma områden med naturbetingade svårigheter objektivt och därmed också på ett balanserat sätt inrätta regionala och nationella program för utveckling av landsbygden. Genom att kommissionen måste godkänna dessa program ser man till att de följer gemenskapsramen.

(1)

http://ec.europa.eu/agriculture/rurdev/lfa/comm/com2009_161_annex_en.pdf


YTTRANDE från utskottet för regional utveckling (24.2.2010)

till utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling

över jordbruk i områden med naturbetingade svårigheter: en särskild kontroll

(2009/2156(INI))

Föredragande: Rosa Estaràs Ferragut

FÖRSLAG

Utskottet för regional utveckling uppmanar utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en övergripande strategi för mindre gynnade områden som är anpassad efter lokala behov i syfte att jämna ut existerande olikheter mellan medlemsstaterna när det gäller stöd till dessa områden, och att ta fram en särskild definition av områden med naturbetingade svårigheter, i synnerhet i fråga om övergångsperioderna. Parlamentet rekommenderar att jordbrukare i mindre gynnade områden uppmuntras att bilda föreningar i syfte att säkra tillräckliga medel för att kunna bruka marken och förbättra jordbruksproduktionen.

2.  Europaparlamentet anser att medlemsstaterna, vid den justering som de måste göra inför kartläggningen av områden med naturbetingade svårigheter, ska kunna ta i beaktande inte bara biologisk-fysiska kriterier utan även vissa socioekonomiska kriterier och avbefolkningskriteriet, eftersom en ökad avbefolkning förvärrar de naturbetingade svårigheterna i jordbruksområden och ökar de agronomiska svårigheterna i dessa områden. Parlamentet stöder också medräknandet av ökaraktär bland nationella kriterier för områden med naturbetingade svårigheter.

3.  Europaparlamentet anser att områden där inga av de åtta biologisk-fysiska kriterierna uppfylls, men där samtliga kriterier ligger precis under tröskelvärdet och sammantaget ändå utgör betydande svårigheter, också bör erkännas som områden med naturbetingade svårigheter.

4.  Europaparlamentet vidhåller att kartläggningen av områden med naturbetingade svårigheter kan göras på grundval av åtta biologisk-fysiska gemenskapskriterier i kombination med ett antal objektiva nationella kriterier, vilket skulle göra det möjligt att beakta situationen i varje land på nationell och regional nivå.

5.  Europaparlamentet anser att det nya stödsystemet kan leda till att stöd förflyttas till nya områden beroende på de lokala behoven. Parlamentet uppmanar därför till att de områden som mister sin status som ”område med naturbetingade svårigheter” eller genomgår en oproportionell förändring till följd av den nya förordningen, ges en tillräckligt lång övergångsperiod för att kunna anpassa sig till den nya situationen. Parlamentet anser att man under denna period bör pröva de biologisk-fysiska kriterier som kommissionen har föreslagit för att fastställa deras relevans gentemot de olika ekosystemen och klimaten i EU.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, under arbetet med att fastställa vilka områden som är områden med naturbetingade svårigheter, ta hänsyn till alla åsikter som har framkommit i det offentliga samrådet med berörda medlemsstater, regionala och lokala myndigheter och jordbrukskollektiv.

7.  Europaparlamentet anser att man, vid kartläggningen av områden med naturbetingade svårigheter, bör ta hänsyn till objektiva nationella kriterier som gör det möjligt att anpassa definitionen av områden till den nationella och regionala situationen i varje land inom ramen för kommissionens övergripande strategi och i linje med lokala program för landsbygdsutveckling;

8.  Europaparlamentet anser att de områden där man med hjälp av jordbrukstekniker har övervunnit de naturbetingade svårigheterna, i synnerhet områden med låga inkomster från jordbruket eller få alternativa produktionsformer, vid justeringen enbart ska väljas bort mot bakgrund av bedömningar av de långsiktiga konsekvenserna.

9.  Europaparlamentet uppmanar dessutom kommissionen att genomföra en översyn av stödsystemet för områden med särskilda svårigheter, då den nuvarande definitionen inte tar hänsyn till vissa naturbetingade svårigheter som påverkar jordbrukarnas verksamhet negativt, såsom ökaraktären och den avlägsna belägenheten hos vissa områden i EU.

10. Europaparlamentet uppmanar till att tekniska förfaranden som är avsedda att uppväga naturbetingade svårigheter inte enbart inriktas på kortsiktiga fördelar utan även blir föremål för en bedömning av konsekvenserna för hållbar utveckling.

11. Europaparlamentet betonar behovet av att bättre samordna de olika områdena inom gemenskapspolitiken, i synnerhet den gemensamma jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken, så att de är mer i linje med varandra och man kan uppnå en mer samstämmig utveckling i mindre gynnade områden.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

22.2.2010

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

39

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

François Alfonsi, Luís Paulo Alves, Charalampos Angourakis, Catherine Bearder, Jean-Paul Besset, Zuzana Brzobohatá, Alain Cadec, Ricardo Cortés Lastra, Tamás Deutsch, Rosa Estaràs Ferragut, Seán Kelly, Constanze Angela Krehl, Ramona Nicole Mănescu, Iosif Matula, Miroslav Mikolášik, Franz Obermayr, Jan Olbrycht, Wojciech Michał Olejniczak, Markus Pieper, Tomasz Piotr Poręba, Nuno Teixeira, Michael Theurer, Michail Tremopoulos, Viktor Uspaskich, Lambert van Nistelrooij, Oldřich Vlasák, Kerstin Westphal, Hermann Winkler, Joachim Zeller, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Vasilica Viorica Dăncilă, Karin Kadenbach, Heide Rühle, Marie-Thérèse Sanchez-Schmid, Richard Seeber, Peter Simon, László Surján, Evžen Tošenovský, Sabine Verheyen


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

16.3.2010

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

38

0

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

John Stuart Agnew, Richard Ashworth, Liam Aylward, José Bové, Luis Manuel Capoulas Santos, Vasilica Viorica Dăncilă, Michel Dantin, Albert Deß, Diane Dodds, Herbert Dorfmann, Hynek Fajmon, Lorenzo Fontana, Iratxe García Pérez, Béla Glattfelder, Martin Häusling, Esther Herranz García, Peter Jahr, Elisabeth Jeggle, Jarosław Kalinowski, Elisabeth Köstinger, Giovanni La Via, Stéphane Le Foll, George Lyon, Gabriel Mato Adrover, Mairead McGuinness, Krisztina Morvai, James Nicholson, Rareş-Lucian Niculescu, Wojciech Michał Olejniczak, Georgios Papastamkos, Marit Paulsen, Britta Reimers, Ulrike Rodust, Alfreds Rubiks, Giancarlo Scottà, Czesław Adam Siekierski, Alyn Smith, Csaba Sándor Tabajdi, Marc Tarabella

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Luís Paulo Alves, Spyros Danellis, Jean-Paul Gauzès, Astrid Lulling, Véronique Mathieu, Jacek Włosowicz

Senaste uppdatering: 8 april 2010Rättsligt meddelande