Förfarande : 2009/2099(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0108/2010

Ingivna texter :

A7-0108/2010

Debatter :

PV 19/05/2010 - 11
CRE 19/05/2010 - 11

Omröstningar :

PV 20/05/2010 - 7.2
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2010)0187

BETÄNKANDE     
PDF 243kWORD 131k
29 mars 2010
PE 438.275v02-00 A7-0108/2010

om dialogen mellan universitet och näringsliv: Ett nytt partnerskap för modernisering av Europas universitet

(2009/2099(INI))

Utskottet för kultur och utbildning

Föredragande: Pál Schmitt

Rådgivande utskotts föredragande (*):

Teresa Riera Madurell, utskottet för industrifrågor, forskning och energi

(*) Förfarande med associerat utskott – artikel 50 i arbetsordningen

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (*)
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om dialogen mellan universitet och näringsliv: Ett nytt partnerskap för modernisering av Europas universitet

(2009/2099(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–    med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 april 2009 ”Ett nytt partnerskap för modernisering av universiteten: EU-forumet för dialogen mellan universiteten och näringslivet” (KOM(2009)0158),

–    med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 maj 2006 ”Att förverkliga moderniseringsagendan för universiteten: Utbildning, forskning och innovation” (KOM(2006)0208),

–    med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Lissabon den 23–24 mars 2000,

–    med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte den 13-14 mars 2008, särskilt avsnittet ”Investera i människor och modernisera arbetsmarknaderna”,

–    med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte den 19-20 mars 2009, särskilt avsnittet ”Att dra full nytta av den förnyade Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning”,

–    med beaktande av rådets resolution av den 15 november 2007 om ny kompetens för nya arbetstillfällen(1),

–    med beaktande av rådets slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020)(2),

–    med beaktande av sin resolution av den 16 januari 2008 om vuxenutbildning: Det är aldrig för sent att lära(3),

–    med beaktande av sin resolution av den 23 september 2008 om Bolognaprocessen och studentrörligheten(4),

–    med beaktande av regionkommitténs yttrande av den 4 december 2009 om dialogen mellan universiteten och näringslivet(5) och ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 17 december 2009(6),

–    med beaktande av Europaparlamentets studie om att vidareutveckla dialogen mellan universitet och näringsliv,

–    med beaktande av artiklarna 165 och 166 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–    med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–    med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning och yttrandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A7-0108/2010), och av följande skäl:

A.  Vid Europeiska rådet av den 19–20 mars 2009 uppmanades medlemsstaterna att uppmuntra till partnerskap mellan företag, forskning och utbildning.

B.   I kommunikén från konferensen med europeiska ministrar med ansvar för högre utbildning den 28–29 april 2009 kräver man att den offentliga politiken helt och fullt erkänner värdet av den högre utbildningens olika uppdrag som sträcker sig från utbildning och forskning till samhällstjänst och åtaganden som gäller den sociala sammanhållningen och den kulturella utvecklingen.

C.  På grund av sina tre roller (utbildning, forskning och innovation) spelar universiteten en viktig roll för unionens framtid och för unionsmedborgarnas utbildning och det är viktigt att påminna om att den högre utbildningens uppgift är att erbjuda en miljö för lärande som främjar självständighet, kreativitet och värdering av kunskaper.

D.  Det är fortfarande medlemsstaternas ansvar att utveckla utbildningspolitiken och att organisera, utforma och reformera sina utbildningssystem.

E.   De ekonomiska och sociala skillnaderna mellan invånare i olika delar av Europa kräver jämnare utbildningsmöjligheter för alla EU-medborgare och att begåvade, men mindre bemedlade ungdomar ska få stöd.

F.   Den fortsatta ekonomiska krisen innebär förlorade arbetstillfällen, vilket gör ett effektivt samarbete mellan institutionerna för högre utbildning och näringslivet ännu viktigare.

G.  Det är viktigt att snabbt genomföra, samordna och främja en enhetlig strategi bland de länder som har undertecknat Bolognaprocessen, särskilt vad gäller studenternas rörlighet och ett fullständigt erkännande av examina och för att åstadkomma detta krävs att en lämplig bedömning görs av denna process där man lyfter fram svårigheter och hinder.

H.  Europeiska kommissionen har en viktig funktion att fylla för att underlätta utbyte av information och goda lösningar bland EU:s medlemsstater och grannländer.

I.    Eftersom institutionerna för högre utbildning, näringslivet och samarbetsformerna skiljer sig åt är det svårt att enas om en optimal samarbetsmodell som motsvarar profilen, prioriteringarna och kraven hos alla institutioner i Europa. Universiteten bör under alla omständigheter behålla sin självständiga ställning och möjlighet att välja de partnerskapsmodeller som är mest lämpade för dem.

J.    Utbildning är en uppgift för hela samhället och staten får därför inte undandra sig sitt finansiella ansvar.

K.  Högre utbildning är fortfarande ett offentligt ansvarsområde och därför krävs offentlig finansiering till universiteten för att alla utbildningsområden, exempelvis humaniora, ska finansieras i lika hög grad. Det är viktigt att ge universiteten ekonomiskt stöd (t.ex. genom offentlig-privata partnerskap) och samtidigt garantera deras oberoende och kvalitet.

L.   Utbildning, som bör leda till grundläggande allmänbildning och utbildning i medborgerliga frågor, är ett utmärkt sätt att på nära håll hjälpa underutvecklade regioner och är, tillsammans med sysselsättningsskapande och konkurrensfrämjande åtgärder, avgörande för den kulturella och intellektuella mångfalden och för samhällslivet.

M.  Samarbete mellan universiteten och näringslivet stöds av många EU-program, men åtgärderna samordnas inte alltid mellan institutionerna.

1.   Europaparlamentet är positivt till det ovan nämnda meddelandet från kommissionen ”Ett nytt partnerskap för modernisering av Europas universitet: EU-forumet för dialogen mellan universiteten och näringslivet” och till de förslag på områden som ska uppmärksammas i det framtida samarbetet.

2.   Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande om de första tre verksamhetsåren för EU-forumet för dialogen mellan universiteten och näringslivet och om de framtida utmaningarna, till exempel att stödja innovation, främja forskning, skapa företagaranda, öka kunskapsöverföringen och locka unga forskare till den europeiska arbetsmarknaden.

3.   Europaparlamentet konstaterar att de utmaningar som nämns i meddelandet inte är nya och att det hittills inte gjorts tillräckligt för att bemöta dem, men anser ändå att kontinuerlig dialog och kontinuerligt samarbete på lokal, regional, nationell och europeisk nivå, inbegripet utbyte av bästa lösningar vad gäller program och instrument, är avgörande för att stärka banden och partnerskapen mellan universiteten och näringslivet och därmed överbrygga eventuella kulturella, institutionella och operativa hinder mellan dem, samtidigt som man bidrar till att skapa ett kunskapsbaserat samhälle, utveckla den tillämpade forskningen och förbättra möjligheterna på arbetsmarknaden för personer med universitetsexamen.

4.   Europaparlamentet inser att det finns mycket stora skillnader mellan olika europeiska universitet i fråga om storlek, resurser, akademiska ämnen, organisation, nationaliteter och typ, men tror ändå att varje universitet på sitt eget sätt kan dra nytta av det nationella och gränsöverskridande samarbetet med näringslivet, förutsatt att det står fullständigt klart inom vilket sammanhang deras kapacitet för forskning och undervisning faktiskt utnyttjas. Parlamentet anser att det också görs mycket på regional nivå för att främja samarbetet mellan universiteten och näringslivet.

5.   Europaparlamentet välkomnar kommunikén från konferensen med europeiska ministrar med ansvar för högre utbildning den 28–29 april 2009 där man betonar deras åtagande att ”infria målen för den högre utbildningen i EU-området, ett område där högre utbildning är ett offentligt ansvar och där alla institutioner för högre utbildning är uppmärksamma på samhällets behov i vid bemärkelse när det gäller alla deras olika uppdrag”.

6.   Europaparlamentet håller med om att dialogen och samarbetet mellan näringslivet och institutionerna för högre utbildning bör vara en av prioriteringarna under den närmaste tiden, liksom dialogen och samarbetet med andra sektorer i samhället, för att alla dessa aktörer ska kunna dra nytta av de kulturella, vetenskapliga och tekniska kunskaper som skapas och sprids vid institutionerna för högre utbildning. Parlamentet betonar att högskolornas intellektuella och finansiella oberoende gentemot näringslivet måste bestå, och att institutionerna för högre utbildning inte får hamna i en beroendeställning till näringslivet. Universiteten bör under alla omständigheter behålla sin självständiga ställning när det gäller att fastställa kursplaner och förvaltningsstruktur.

7.   Europaparlamentet efterlyser medvetenhet och konkret agerande från de medlemsstater där de rättsliga och finansiella ramarna fortfarande inte belönar universitetens ansträngningar att samarbeta med näringslivet, eller till och med utgör hinder.

8.   Europaparlamentet betonar att dialogen mellan universiteten och näringslivet inte enbart bör vara inriktad på matematik, vetenskap och teknik utan bör omfatta alla utbildningsområden, exempelvis humaniora.

9.   Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att stärka både det tvärvetenskapliga och ämnesöverskridande inslaget i utbildnings- och forskningsprogrammen samt samarbetet mellan universiteten och att kommunikations- och informationstekniken i detta avseende är ett viktigt verktyg.

10. Europaparlamentet efterlyser bättre resultat från europeiska universitet genom att principen om kunskapstriangeln ”forskning, utbildning och innovation” tillämpas, eftersom det behövs bättre kopplingar mellan näringslivet och universiteten, som kunskaps- och innovationsgrupperna inom Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) visar. Samtidigt uppmanar parlamentet universiteten att beakta den sociala och ekonomiska miljön på de områden där de har störst inflytande inom sina forsknings- och innovationsprogram.

11. Europaparlamentet poängterar att bättre dialog och samarbete mellan universiteten och näringslivet kommer att erbjuda ökade möjligheter till ömsesidiga fördelar, inte bara i form av att den ekonomiska tillväxten stimuleras utan också i en vidare social bemärkelse, genom bidrag till ett allt bättre kunskapsbaserat samhälle.

12. Europaparlamentet betonar att vinsterna med en bättre dialog och ett bättre samarbete mellan universiteten och näringslivet skulle ha betydelse både när det gäller att förbättra dialogen och samarbetet mellan universiteten och nationella, europeiska samt internationella institutioner och organisationer inom det civila samhället och för att förbättra samverkan mellan universiteten och samhället överlag.

13. Europaparlamentet uppmanar de nationella, regionala och lokala myndigheterna att fortsätta att i samarbete med den privata sektorn undersöka och finansiera sätt att öka samverkan mellan universiteten och näringslivet samt att undanröja administrativa hinder för detta. Parlamentet påpekar att strukturfondsförordningen ger en möjlighet att anslå ekonomiska medel för stödåtgärder till små och medelstora företag i enlighet med systemet med kunskapskuponger som redan nu används i ett antal medlemsstater.

14. Europaparlamentet föreslår att man framför allt bör se till att små och medelstora företag får tillgång till universitetsutbildning och forskning, både genom ökade offentliga anslag och genom förenklad byråkrati.

15. Europaparlamentet understryker behovet av att värdesätta och skapa incitament för studier och forskning, inte enbart på det vetenskapliga och tekniska området, utan även inom samhällsvetenskap och humaniora där det finns värdefull kunskap att få för företag som vill ligga i framkant av utvecklingen.

16. Europaparlamentet stöder små och medelstora forskningsprojekt som ligger före expertnätverk baserade på stora integrerade projekt.

17. Europaparlamentet uppmanar näringslivet och universiteten att tillsammans agera för att skapa balans i den ojämna könsfördelningen på vissa universitetsinstitutioner.

Livslångt lärande

18. Europaparlamentet påminner om vikten av att definiera livslångt lärande och alla de koncept som det inbegriper, det vill säga grundutbildning, livslångt icke-formellt och informellt lärande samt utbildning som är till nytta i det ekonomiska, sociala, kulturella och medborgerliga livet samt i yrkeslivet.

19. Europaparlamentet betonar att det är av största vikt att EU uppmuntrar medlemsstaterna att stödja och de statliga universiteten att bevara och främja integreringen av humaniora i sina kursplaner eftersom livslångt lärande innebär en ständig kontakt med såväl utbildning som kultur.

20. Europaparlamentet poängterar att ett av de viktigaste budskapen är att öka investeringarna i Europas mänskliga resurser och ge prioritet åt EU:s mest värdefulla tillgång – dess invånare som har förmåga att anpassa sig till de ständigt förändrade villkoren på arbetsmarknaden.

21. Europaparlamentet pekar på hur viktigt det är att i möjligaste mån matcha möjligheterna till livslångt lärande med de enskildas och de utsatta socialgruppernas behov samt behoven på arbetsmarknaden, och understryker att det är absolut nödvändigt med fortbildning eftersom dessa behov ständigt förändras. Detta medför sociala och finansiella utmaningar som parlamentet särskilt vill uppmärksamma. Något ”jobb på livstid” existerar inte längre och utbildning samt omskolning är nödvändigt. Parlamentet vidhåller att det är viktigt att skapa lämpliga villkor för att redan från tidig ålder främja en positiv inställning till lärande.

22. Europaparlamentet betonar att livslångt lärande, information och utbildning tillför arbetsmarknaden viktig kompetens, men också är en förutsättning för själslig utveckling och självförverkligande.

23. Europaparlamentet betonar vikten av att utveckla och främja moderna tekniker för livslångt lärande via Internet så att utbildningen blir mer direkt och mindre tidskrävande, framför allt för personal i företag.

24. Den demografiska förändringen i Europa (mot en åldrande befolkning) och de förändrade villkoren på arbetsmarknaden till följd av den ekonomiska och sociala krisen samt sysselsättningskrisen gör att Europaparlamentet uppmanar universiteten att öka tillgången till lärande och modernisera kursplanerna i enlighet med de nya utmaningarna för att förbättra kompetensen hos den europeiska arbetskraften.

25. Eftersom utbildning dessutom är en av de viktigaste och mest effektiva sätten att uppnå social integration och motverka fattigdom och bristande jämlikhet uppmanar Europaparlamentet universiteten att öka tillgången till lärande och till internationella utbytesprogram, även för människor med funktionshinder.

26. Europaparlamentet upprepar vikten av att förmedla och utbyta de kunskaper, kompetenser och erfarenheter som vuxna har för att hjälpa yngre generationer att komma in på arbetsmarknaden (t.ex. genom mentorprogram).

27. Europaparlamentet föreslår utökad användning av de nya utbildningsmetoderna som är inriktade på experimentell utbildning, distansutbildning, e-lärande och blandade utbildningsformer.

28. Europaparlamentet betonar att en starkare lärandekultur måste etableras, främjas och stärkas samt att fortbildning och omskolning under livets alla skeden är avgörande för att öka Europas konkurrenskraft och främja tillväxt och arbetstillfällen i Europa.

29. Europaparlamentet poängterar att man måste lägga större vikt vid en kontinuerlig anpassning till den föränderliga arbetsmarknaden – en prioritet för EU, framför allt under den nuvarande lågkonjunkturen – särskilt genom att skapa distansutbildningar som är särskilt anpassade till ny teknik samt kurser för personer över 45 år, som är mer utsatta och löper större risk för socialt utanförskap.

30. Europaparlamentet uppmanar företagen att ge de anställda fler utbildningsincitament, till exempel genom fortlöpande seminarier och finansiering av doktorandstudier.

31. Europaparlamentet föreslår en ny strategi för livsvägledning som skulle gynna universiteten, de studerande och alla de olika ekonomiska och sociala miljöerna genom att noggranna uppföljningar görs av unga nyutexaminerade och att den sociala och ekonomiska nyttan med utbildningsprogrammen utvärderas.

32. Europaparlamentet erinrar om nödvändigheten i att göra virtuell utbildning mer attraktiv och tillgänglig.

Rörlighet, partnerskap och kursplaner

33. Europaparlamentet framhåller rörlighet som en hörnsten inom högre utbildning i Europa och uppmanar europeiska universitet att reformera sina kursplaner på ett innovativt, genomgripande och systematiskt sätt. Parlamentet konstaterar att detta bör vara en prioritet i samband med en omdefiniering av Bolognaprocessens viktigaste mål efter 2010.

34. Europaparlamentet understryker att rörlighet mellan länder och mellan universitet och företag är nyckeln till närmare samarbete mellan dessa två världar.

35. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå ett regelverk som är utformat på ett sätt som främjar och underlättar rörlighet mellan universitet och företag såväl som bland studenter och universitetslärare, och att betona behovet av att erkänna och värdera denna form av lärande och undervisning.

36. Europaparlamentet uppmuntrar inte endast en utbyggnad av system för individuell rörlighet såsom Erasmus för unga företagare och Erasmus för lärlingar utan ser också gärna att det i samarbete med olika universitet och med aktivt deltagande från näringslivet anordnas program av typen European Masters of Excellence, kompletterade med stipendier för studerande och incitament till forskare. Parlamentet anser att initiativ av det slaget också kan gynna rörligheten, språkinlärningen och möjligheten att få erfarenheter av olika kulturer och företagande.

37. Europaparlamentet betonar att utbyte av studenter, forskare, lärare och företagsanställda bör främjas och uppmuntras och att institutioner för högre utbildning därför måste erbjuda möjligheter att studera främmande språk vid sidan av de ordinarie studierna eftersom det i ett sådant sammanhang är viktigt att kunna främmande språk.

38. Europaparlamentet uppmuntrar universitet att undersöka nya samarbetsmetoder mellan offentliga institutioner och den privata sektorn, framför allt genom gemensamma offentliga och privata innovationsfonder för att förbättra rörligheten på alla områden.

39. Europaparlamentet poängterar de viktiga fördelar som studenterna kan få genom att skaffa sig kompetens inom ny teknik, vilket ökar deras möjligheter på arbetsmarknaden.

40. Med tanke på de goda utbildningsmetoder som finns i andra länder föreslår Europaparlamentet att länder utanför EU ska bjudas in att delta i EU:s forum och dela med sig av och diskutera sina erfarenheter och problem. Sådana debatter bör bygga på definierade mål och begrepp samt en definierad terminologi och fokusera på särskilda verksamhetsområden.

41. Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att på lämpligt vis förbereda lärare på och utbilda lärare i ämnet entreprenörskap. Parlamentet stöder idén om att integrera entreprenörskap i kursplanerna (detta bör göras redan i läroplanerna för de lägre årskurserna).

42. Europaparlamentet uppmuntrar näringslivet att aktivt delta i utformningen av läromedel om företagsverksamhet som ska finnas på alla utbildningsnivåer. Utbildningsinstitutionerna kan själva besluta om hur de ska användas och regelbundet visa på de möjligheter till sysselsättning som finns för de studerande.

43. Europaparlamentet uppmanar näringslivet att bidra till en anpassning av kursplanerna genom att införa och finansiera specifika kurser som ger studenterna kunskap om hur ett företag fungerar.

44. Europaparlamentet anser att man bör undersöka och främja en integrering av universitetslärare i företagen och av företagare i universiteten.

45. Europaparlamentet understryker betydelsen av ny teknik som gör rörligheten och samarbetet mellan företag, studenter, lärare och forskare mer direkt.

46. Europaparlamentet poängterar att entreprenörskap i olika former bör betraktas som ett yrkesalternativ för de nyutexaminerade och att det är helt nödvändigt att institutioner för högre utbildning ger sina studenter fördjupade kunskaper om alla former av entreprenörskap, inklusive social och solidarisk ekonomi samt fördjupade kunskaper om ansvarsfull och etisk förvaltning.

47. Europaparlamentet understryker att dialogen och samarbetet mellan universiteten och näringslivet bör grundas på ömsesidighet, förtroende, inbördes respekt och insyn och uppmuntra till såväl mer näringslivsinriktade universitet som mer kunskapsbaserade företag. Parlamentet upprepar att detta kan uppnås bland annat genom att man inför det system med kunskapskuponger som redan nu används i ett antal medlemsstater, varvid framför allt de små och medelstora företagen kan förbättra sin forskningskapacitet, utan att universitetens självständighet och offentliga karaktär äventyras.

48. Europaparlamentet konstaterar att man inom utbildningen och forskningen måste ha en mer mångsidig och tvärvetenskaplig inställning till kunskap och anser därför att både universiteten och näringslivet skulle kunna gynnas av att tillsammans utveckla tvärvetenskaplig och företagarinriktad kompetens och av att studie- och specialinriktning samt specialisering smidigt anpassades efter behoven i näringslivet, bland annat hos de små och medelstora företagen. Parlamentet vill framhålla lyckade initiativ såsom praktikplatser för studenter och personal, användning av företagare som gästföreläsare, parallella kurser och gemensam personal.

49. För att man ska kunna främja en företagaranda bland de studerande anser Europaparlamentet att alla berörda (akademiker, studerande och personer från näringslivet) ska informeras om vilka redskap och mekanismer de kan använda för att få till stånd ett samarbete som är mer effektivt och ändamålsenligt och som gagnar alla parter. Det är viktigt att förbättra universitetens akademiska personals utbildning på detta område, bland annat genom åtgärder av typ ”livslångt lärande” och genom att universiteten öppnar sig för företag och arbetsgivare, så att dessa kan komma med förslag om utbildningens innehåll och om den utbildning, kunskap och kompetens som studenterna bör besitta.

50. Europaparlamentet rekommenderar att yrkesvägledningen vid universiteten helt och hållet institutionaliseras, vidareutvecklas och i högre grad sammankopplas med arbetsmarknaden.

51. Europaparlamentet understryker hur viktigt det är att det i kursplanerna ingår ett varierat utbud av arbetsplatspraktik i företag, särskilt för studerande vid institutioner för högre utbildning och att man ger ekonomisk ersättning eller poäng genom det europeiska systemet för överföring av studiemeriter för sådan praktik.

52. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta ett europeiskt system för doktorsutbildning med industriell inriktning, som är jämförbart med de befintliga system för denna typ av utbildning i Europa som ingår i Marie Curie-verksamheten i ramprogrammet, för att främja riktad forskning till en överkomlig kostnad för europeiska företag samt stöd från näringslivet till de europeiska universiteten.

53. Europaparlamentet föreslår ett samarbete mellan branschorganisationer och universitet för att utarbeta effektiva kursplaner som gör att studenterna snabbt kan anpassa sig till näringslivet.

54. Europaparlamentet poängterar vikten av att näringslivet sponsrar universitet och uppmuntrar företag att bevilja stipendier för att studerande ska få den kunskap och kompetens som värderas högt på arbetsmarknaden.

55. Europaparlamentet understryker hur viktigt det är att samhället får del av de kunskaper och resultat som följer av samarbetet mellan universiteten och näringslivet.

56. Europaparlamentet uppmanar näringslivet att öka sitt stöd till begåvade ungdomar genom stipendier.

Forskning

57. Europaparlamentet betonar att företagen måste öka sin absorptionsförmåga när det gäller att utnyttja och omvandla de vetenskapliga kunskaper som universiteten genererar samt främja intern forskning, livslångt lärande och fortbildning och aktivt arbeta för att informera den akademiska världen om sina behov och rekrytera forskare och personer med doktorsexamen eller postdoktorandforskare.

58. Europaparlamentet påpekar att det bland forskningsinstitutionernas personal behövs specialister som kan identifiera och hantera kunskapsresurser med näringslivspotential.

59. Europaparlamentet fäster stor vikt vid kunskapsöverföring i en öppen miljö. Det finns olika instrument för att uppnå detta, till exempel publikationer och seminarier, centrum för tekniköverföring, regionalt samarbete, stöd till nyetablerade företag och avknoppningsföretag, gemensam forskning och rörlighet för forskare. Parlamentet anser dock att den sociala och mänskliga dimensionen av samverkan är extremt viktig och ger därför sitt fulla stöd till initiativ som syftar till att främja fysiska kontakter mellan universiteten och näringslivet, och framför allt med små och medelstora företag.

60. Europaparlamentet välkomnar lanseringen av ett gemensamt europeiskt nät av företags- och informationscentrer som sammanför de tjänster som i dag tillhandahålls av Euroinfocenter (EIC) och innovationsknutpunkter (Innovation Relay Centres, IRC).

61. Europaparlamentet anser att ökad rörlighet för forskare, både på kortare och längre sikt och över de nationella gränserna och mellan den akademiska världen och näringslivet (med vederbörlig hänsyn till principen om icke-diskriminering), är absolut nödvändigt för att öka kunskapsöverföringen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen i detta sammanhang att genomföra en grundlig översyn av den befintliga rättsliga och finansiella ramen samt att få bort onödiga hinder för rörligheten, varvid särskild uppmärksamhet bör ägnas åt erkännandet av akademiska kvalifikationer och minskad byråkrati. Dessutom uppmanar parlamentet universiteten att erbjuda sin personal flexiblare karriärvägar och möjligheter till två karriärer.

62. Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att skapa incitament för utvecklingen av en konkurrenskraftig EU-marknad för immateriella rättigheter, vilket skulle göra det möjligt för universitet, offentliga forskningsorganisationer och små och medelstora företag att hitta partner och investerare för sina immateriella rättigheter, kvalifikationer och kunskaper. Parlamentet påpekar att förvaltningen av immateriella rättigheter skulle kunna bli mer yrkesmässig vid de flesta universitet.

63. Europaparlamentet betonar att man måste påskynda arbetet med att främja ett enhetligt europeiskt patent som garanterar att innovativa varor och tjänster, framför allt från de små och medelstora företagen, får ett effektivt och ändamålsenligt rättsskydd av god kvalitet till ett rimligt pris, samt ett harmoniserat europeiskt patentdomstolssystem.

64. Europaparlamentet påpekar att ett gemensamt deltagande av universitet och näringsliv i offentlig-privata partnerskap, till exempel europeiska teknikplattformar, gemensamma teknikinitiativ samt kunskaps- och innovationsgrupper, skulle kunna öka utnyttjandet av kunskap och hjälpa EU att hitta lösningar på de stora utmaningar som unionen står inför. Parlamentet pekar i detta sammanhang på de befintliga riktlinjerna för ansvarsfullt partnerskap.

65. Europaparlamentet förstår att varje samarbete kräver en skräddarsydd metod och att det finns olika typer av samarbetsmekanismer, men anser att man kan dra lärdom av framgångsrika strukturer, exempel och förebilder och att spridningen av, och tillgången till, exempel på goda lösningar och framgångssagor måste öka. Parlamentet betonar framför allt att det måste tas hänsyn till exempel på goda lösningar i innovativa företag, liksom till de kunskaper om doktorsutbildning i samarbete med näringslivet, vilka förvärvats som ett led i det sjätte ramprogrammet för forskning.

66. Om kopplingarna mellan företag, forskning och universitet ska kunna stärkas anser Europaparlamentet att det är viktigt att medlemsstaterna och kommissionen skapar möjligheter för stiftelser, sjukhus och offentliga och privata universitet att bidra till utbildningen och främja forskningen.

Goda lösningar

67. Europaparlamentet noterar och välkomnar exempel på goda lösningar i och utanför EU, som kan visa på värdet av denna form av samarbete för alla berörda parter, eftersom sådana exempel behövs för att kunna utveckla de rätta villkoren för dialog och öka chanserna till framgång.

68. Europaparlamentet gläds åt kommissionens initiativ att upprätta en förteckning över befintliga former av bästa lösningar och vill att denna förteckning ska göras tillgänglig för alla berörda parter genom effektiv spridning av alla ursprungliga lösningar.

69. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja nya former av strukturerat partnerskap mellan företag, universitet och andra utbildningssektorer, framför allt gymnasieskolor och skolor för yrkesutbildning, i syfte att bland annat fortbilda lärarna. Även andra organ inom sektorn kan ingå i partnerskapen.

70. Europaparlamentet föreslår att en webbplats inrättas där man kan dela och utbyta erfarenheter samt kommunicera med varandra. Syftet ska främst vara att utbyta goda lösningar och ge besökare inspiration och konkreta verktyg och mekanismer för att utforma och genomföra samarbetsprojekt och påpekar vikten av att ny teknik används för att åstadkomma ett närmare samarbete mellan universiteten och näringslivet.

71. Eftersom det redan finns goda lösningar i vissa medlemsstater hoppas Europaparlamentet på en europeisk dag tillägnad antingen unga uppfinnare, dvs. innovationer, uppfinningar eller patent som unga européer har utarbetat.

72. Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att fortsätta främja dialog på nationell, lokal och regional nivå med fokus på bästa lösningar och att se till att denna dialog involverar alla berörda parter (t.ex. arbetsmarknadens parter) och alla typer av företag (t.ex. små och medelstora företag och företag som representerar den sociala och solidariska ekonomin) men även företrädare för tredjeländer (t.ex. icke-statliga organisationer) för att lyfta fram det ekonomiska och sociala mervärdet av samarbete mellan universitetsvärlden och företagsvärlden.

73. För att åstadkomma kontinuitet i EU:s åtgärder och undvika dubbelarbete uppmanar Europaparlamentet kommissionen att bilda en arbetsgrupp över direktoratsgränserna som ska utvärdera och utveckla synergier mellan denna dialog och andra initiativ, eftersom diskussionerna bör handla om politiska prioriteringar såväl som möjligheter till finansiering.

74. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och till medlemsstaternas parlament och regeringar.

(1)

EUT C 290, 4.12.2007 s. 1.

(2)

EUT C 119, 28.5.2009, s. 2.

(3)

Antagna texter, P6_TA(2008)0013.

(4)

Antagna texter, P6_TA(2008)0423.

(5)

CdR 157/2009.

(6)

SOC/347.


MOTIVERING

Bakgrund

Europeiska råden i Lissabon i mars 2000 och i Barcelona i mars 2002 enades om att fastställa ett strategiskt mål för EU om att bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi senast 2010, att få Europeiska unionens utbildningssystem att bli världsledande senast 2010 och att upprätta ett europeiskt område för forskningsverksamhet och innovation.

Vid det informella europeiska toppmötet på Hampton Court (Storbritannien) i oktober 2005 och vid Europeiska rådet i mars 2007 framhöll de europeiska stats- och regeringscheferna den betydelse som kunskapstriangeln, dvs. utbildning, forskning och innovation, har för Europeiska unionens konkurrenskraft.

Betydelsen av kontakterna mellan universitet och företag i Europa markerades tydligt i kommissionens meddelande ”Att förverkliga moderniseringsagendan för universiteten: utbildning, forskning och innovation”(1). I meddelandet betonas den viktiga roll som universiteten i Europa har för en framgångsrik övergång till en kunskapsbaserad ekonomi och ett kunskapsbaserat samhälle. Dessutom framhölls behovet av en omstrukturering och modernisering av sektorn från grunden för att Europa ska kunna stå sig i den internationella konkurrensen inom utbildning, forskning och innovation.

I meddelandet föreslogs följande förändringar för att lyckas:

§ Avlägsna barriärerna kring Europas universitet.

§ Se till att universiteten verkligen är självständiga och har redovisningsansvar.

§ Ge incitament till strukturerade partnerskap med näringslivet.

§ Tillhandahålla den rätta kombinationen av kvalifikationer och kunskaper för arbetsmarknaden.

§ Minska klyftan i finansiering och göra finansieringen mer effektiv inom utbildning och forskning.

§ Öka den tvärvetenskapliga och ämnesöverskridande verksamheten.

§ Aktivera kunskap via samverkan med samhället.

§ Belöna kompetens på högsta nivå.

§ Synliggöra högre utbildning och forskning i Europa och göra dessa områden mer attraktiva internationellt.

Universiteten uppmanades att samarbeta med formell och informell utbildning på lägre nivå och med företag och ”… att hjälpa främja universitetens verksamhet och övertyga samhället, myndigheterna och den privata sektorn om att det är värt att investera i dem”. I meddelandet föreslogs även att företagen(2) skulle kunna hjälpa universiteten att omforma sina kursplaner och sin förvaltningsstruktur samt bidra till finansieringen.

I sin resolution om Bolognaprocessen och studentrörligheten(3) tog Europaparlamentet upp behovet av dialog och ömsesidigt utbyte mellan företag och universitet i syfte att skapa innovativa partnerskap och undersöka nya samarbetssätt.

För att inleda dialogen mellan universitet och företag anordnade kommissionen ett första forum i februari 2008 och ett andra forum i februari 2009. Däremellan organiserades dessutom flera tematiska seminarier(4). Deltagarna i forumet ”dialog mellan universitet och näringsliv” berörde ofta den ekonomiska lågkonjunktur som rådde under mötet, och menade att det var mer bråttom än vanligt att bygga upp bättre förbindelser mellan näringslivet och universiteten för att stärka den europeiska kunskapstriangeln – forskning, utbildning och innovation.

Meddelandet

Den 2 april 2009 offentliggjordes kommissionens meddelande ”Ett nytt partnerskap för modernisering av universiteten: EU-forumet för dialogen mellan universiteten och näringslivet”(5). Forumet samlar institutioner för högre utbildning, företag, branschorganisationer och myndigheter för att utbyta goda lösningar och diskutera gemensamma problem.

Meddelandet

§ utvärderar vad man har lärt sig under forumets första år och annan relevant verksamhet på EU-nivå som rör utmaningarna och hindren för samarbetet mellan universiteten och näringslivet, vilka frågor som ska tas upp samt vilka goda lösningar och strategier som skulle kunna användas mer. Ett arbetsdokument från kommissionen(6)fördjupar denna aspekt av arbetet(CSWD),

§ lämnar förslag om hur forumets arbete ska utformas framöver,

§ utarbetar konkreta uppföljande åtgärder för att stärka samarbetet mellan universiteten och näringslivet.

Kommissionen föreslår en fortsättning på forumets dialog i form av plenarmöten, tematiska seminarier, en hemsida och större engagemang från berörda representanter, inklusive regionala myndigheter och aktörer utanför EU.

Föredragandens ståndpunkt

Föredraganden är positiv till kommissionens strategi och stöder forumets pågående arbete. Ansvaret för utbildningspolitiken ligger på medlemsstaterna och EU:s roll är att stödja en förbättring av de nationella systemen genom kompletterande verktyg på EU-nivå, ömsesidigt lärande och utbyte av information och goda lösningar. Enligt föredraganden kan forumet ses som ännu ett sätt att åstadkomma ett sådant utbyte.

Det snabbt föränderliga arbetslivet, den kunskapsbaserade ekonomin och den allt snabbare tekniska utvecklingen innebär utmaningar för högre utbildning och forskning i Europa, men också nya möjligheter som måste tillvaratas på ett effektivt sätt. Det är i detta sammanhang mycket viktigt att upprätta starka partnerskap mellan högre utbildning och företag.

Lokalt, regionalt, nationellt och gränsöverskridande samarbete mellan utbildning och företag ses ofta som ett effektivt verktyg för att överbrygga klyftan mellan utbildningssektorns tillgångar och arbetsmarknadens efterfrågan. I slutsatserna från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar av den 12 maj 2009 framhålls ”att partnerskap mellan institutioner och arbetsgivare spelar en särskild roll för att öka de lärandes anställbarhet och företagarpotential och ge dem arbetslivserfarenhet”.

Föredraganden är övertygad om att institutionerna för högre utbildning i väsentlig grad bidrar till kunskapssamhället, men att det ändå inte är tillräckligt. Andra aktörer (företag, myndigheter) måste engagera sig och tillsammans måste man skapa en gemensam miljö med en lämplig ram/modell som kan användas eller anpassas till varje enskilt fall.

Föredraganden listar följande diskussionspunkter:

§ Dialogen mellan universitet och företag ställer höga krav. Engagemanget på lokal, regional, nationell och internationell nivå måste öka om kopplingen mellan universitet och företag ska stärkas.

§ Vilka andra ska delta i dialogen? Med andra ord, ska två eller tre parter (universitet-företag-regeringar) ingå i partnerskapet?

§ Det behövs goda lösningar i och utanför EU för att utveckla rätta villkor för dialog och öka möjligheterna till framgång.

§ I framtiden behövs en konkret modell/strategi för dialogen mellan universitet och företag, samtidigt som vi alltid ska sträva efter att bli bättre och anpassa oss till nya behov

§ Om arbetsplatspraktik i små och medelstora företag ingår i yrkesutbildningen eller den högre utbildningen får studenterna arbetslivserfarenhet och unga nyutexaminerade kommer följaktligen ha bättre karriärmöjligheter och kanske till och med försöker starta avknoppningsföretag.

§ Kursplaner behöver uppdateras och läroplaner reformeras för att möta arbetsmarknadens behov (anställningsbarhet och företagaranda).

§ Institutionerna för högre utbildning bör vara mer blandade (en kombination av traditionella akademiker och affärsmän) och bör bli bättre på att ge sin personal och studenter de kunskaper som krävs i dagens samhälle, utan att försumma kvaliteten i undervisningen, som är avgörande för studenternas resultat.

§ Företagaranda bör främjas, men dagens företagare står inför en mycket komplex värld med helt nya problem och utmaningar. Vi måste börja med att möta olika kulturer i en globaliserad värld där internationella nätverk är ett faktum och bristen på språkkunskaper kan utgöra ett hinder. Vi måste därför insistera på vikten av olika språkkunskaper eftersom de kan gynna våra medborgare ekonomiskt, socialt och kulturellt.

Kontakterna mellan universitet och företag är komplicerade och beror på många faktorer, exempelvis på hur universiteten finansieras, hur landets företagsklimat ser ut och hur kursplanerna (redan läroplanerna för de lägre årskurserna) är utformade.

(1)

KOM(2006)0208.

(2)

“Företag” används i vid bemärkelse för att hänvisa till varje enhet som bedriver ekonomisk verksamhet, oavsett dess rättsliga form.

(3)

Antagna texter, 23.9.2008, P6_TA(2008)0423.

(4)

Continuing Education and Lifelong Learning (Bryssel den 30 juni 2008); Curriculum Development and Entrepreneurship (Teneriffa den 30–31 oktober 2008); Knowledge Transfer (Bryssel den 7 november 2008).

(5)

KOM(2009)0158.

(6)

SEK(2009)0425.


YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (*) (24.2.2010)

till utskottet för kultur och utbildning

över ett nytt partnerskap för modernisering av universiteten: EU-forumet för dialogen mellan universiteten och näringslivet

(2009/2099(INI))

Föredragande (*): Teresa Riera Madurell

(*) Förfarande med associerat utskott – artikel 50 i arbetsordningen

FÖRSLAG

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar utskottet för kultur och utbildning att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.   Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande om de första tre verksamhetsåren för EU-forumet för dialogen mellan universiteten och näringslivet och de framtida utmaningarna, till exempel att stödja innovation, främja forskning, skapa företagaranda, öka kunskapsöverföringen och locka unga forskare till den europeiska arbetsmarknaden.

2.   Europaparlamentet konstaterar att de utmaningar som nämns i meddelandet inte är nya och att det hittills inte gjorts tillräckligt för att bemöta dem, men anser ändå att kontinuerlig dialog och kontinuerligt samarbete på lokal, regional, nationell och europeisk nivå, inbegripet utbyte av bästa praxis för program och instrument, är av avgörande vikt för att stärka banden och partnerskapen mellan universiteten och näringslivet och därmed överbrygga eventuella kulturella, institutionella och operativa hinder mellan dem samtidigt som man bidrar till skapandet av ett kunskapsbaserat samhälle, utvecklingen av den tillämpade forskningen och bättre anställningsmöjligheter för personer med universitetsexamen.

3.   Europaparlamentet inser att det finns mycket stora skillnader mellan de europeiska universiteten i fråga om storlek, resurser, akademiska ämnen, organisationssätt, nationaliteter och typ, men tror ändå att varje universitet på sitt eget sätt kan dra nytta av nationellt och gränsöverskridande samarbete med näringslivet, förutsatt att det står fullständigt klart inom vilket sammanhang deras kapacitet för forskning och utbildning faktiskt utnyttjas. Parlamentet anser att man också på regional nivå bidrar på ett viktigt sätt till samarbetet mellan universiteten och näringslivet.

4.   Europaparlamentet betonar att företagen måste öka sin absorptionsförmåga när det gäller att utnyttja och förvandla de vetenskapliga kunskaper som universiteten genererar genom att främja intern forskning, livslångt lärande och fortbildning och gå in för att aktivt föra ut sina behov till kännedom för den akademiska världen och aktivt rekrytera personer med doktorsexamen eller som bedriver studier eller forskning efter doktorsexamen.

5.   Europaparlamentet understryker den allt större klyftan mellan de kvalifikationer som universitetsutbildade personer har och dem som efterfrågas på arbetsmarknaden, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta fram prognoser på medellång och lång sikt för den kompetens som krävs på arbetsmarknaden i syfte att bringa innehållet i utbildningarna i överensstämmelse med de ekonomiska tendenserna.

6.   Europaparlamentet påpekar att forskningsinstitutionerna behöver specialistpersonal som kan identifiera och hantera kunskapsresurser som kan komma näringslivet till nytta.

7.   Europaparlamentet uppmuntrar inte bara till utbyggnad och utveckling av sådana system för individuell rörlighet såsom Erasmus för unga företagare och Erasmus för lärlingar, utan även till att det anordnas program av typen European Masters of Excellence i samarbete med olika universitet och med aktivt deltagande från näringslivet, i kombination med studentstipendier och incitament för forskare. Parlamentet anser att denna typ av initiativ också skulle kunna gynna rörlighet, språkinlärning och förvärv av mångkulturella företagarerfarenheter.

8.   Europaparlamentet understryker att dialogen och samarbetet mellan universiteten och näringslivet bör grundas på ömsesidighet, förtroende, inbördes respekt och insyn samt uppmuntra till såväl mer näringslivsinriktade universitet som mer kunskapsbaserade företag. Parlamentet upprepar att detta kan uppnås bland annat genom att man inför ett sådant system med kunskapskuponger som redan nu är i bruk i ett antal medlemsstater, varvid framför allt de små och medelstora företagen kan förbättra sin forskningskapacitet utan att universitetens självständighet och offentliga karaktär äventyras.

9.   Europaparlamentet understryker att samtliga berörda parter (universitetslärare, studerande och personer från näringslivet) bör ges adekvat information om vilka redskap och mekanismer de kan använda för att få till stånd ett samarbete och en växelverkan som är effektivare, ändamålsenligare och till större ömsesidig nytta för att man ska kunna utveckla företagarandan bland studerande. Parlamentet anser att det är oerhört viktigt dels att man bygger ut utbildningen för universitetens akademiska personal på detta område genom initiativ såsom ”livslångt lärande”, dels att universiteten öppnar sina portar för företag och arbetsgivare, så att dessa kan avge rekommendationer om utbildningens innehåll och om den utbildning, kunskaper och kompetens som studenterna bör besitta.

10. Europaparlamentet poängterar att man måste lägga större vikt vid att främja kontinuerlig anpassning till den föränderliga arbetsmarknaden – vilket är en prioriterad fråga för EU, inte minst under den pågående recessionen – genom att främja livslångt lärande, särskilt genom att ta fram distansutbildningar som är särskilt anpassade till den nya tekniken och kurser för personer över 45 år, som är mer utsatta och löper större risk för socialt utanförskap.

11. Europaparlamentet fäster stor vikt vid kunskapsöverföring i en öppen miljö. Det finns olika instrument för att uppnå detta, till exempel publikationer och seminarier, centrum för tekniköverföring, regionalt samarbete, stöd för nyetablerade företag och spin off-effekter, gemensam forskning och rörlighet för forskare. Parlamentet anser dock att interaktionens sociala och mänskliga dimension är extremt viktig och ger därför sitt fulla stöd till initiativ som syftar till att främja fysiska kontakter mellan universiteten och näringslivet, särskilt små och medelstora företag.

12. Europaparlamentet poängterar att bättre dialog och samarbete mellan universiteten och näringslivet kommer att erbjuda ökade möjligheter till ömsesidig nytta, inte bara i form av att den ekonomiska tillväxten stimuleras utan också i en vidare social bemärkelse genom att de bidrar till ett allt bättre kunskapsbaserat samhälle.

13. Europaparlamentet välkomnar kommissionens villighet att utveckla en webbplats där man kan utbyta och sprida bästa praxis, och påpekar vikten av att utnyttja den nya tekniken för att åstadkomma ett närmare samarbete mellan universiteten och näringslivet.

14. Europaparlamentet välkomnar inrättandet av ett enhetligt europeiskt nät av företags- och informationscentrer som sammanför de tjänster som i dag tillhandahålls av Euroinfocenter (EIC) och innovationsknutpunkter (Innovation Relay Centres, IRC).

15. Europaparlamentet anser att det är absolut nödvändigt med ökad rörlighet för forskare med vederbörlig hänsyn till principen om icke-diskriminering – både på kortare och längre sikt, över de nationella gränserna och mellan den akademiska världen och näringslivet – för att öka kunskapsöverföringen. Medlemsstaterna och kommissionen uppmanas att genomföra en grundlig översyn av den befintliga rättsliga och finansiella ramen samt att undanröja onödiga hinder för rörligheten och att i samband med detta ägna särskild uppmärksamhet åt erkännandet av akademiska kvalifikationer och minskad byråkrati. Dessutom uppmanar parlamentet universiteten att införa flexiblare karriärmöjligheter och möjlighet till parallellarbete för sin personal.

16. Europaparlamentet betonar att en bättre dialog och ett bättre samarbete mellan universiteten och näringslivet också skulle stärka dialogen och samarbetet mellan universiteten, nationella, europeiska och internationella institutioner och organisationer inom det civila samhället och förbättra interaktionen mellan universiteten och samhället överlag.

17. Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att skapa incitament för utvecklingen av en konkurrenskraftig EU-marknad för immateriella rättigheter, vilket skulle göra det möjligt för universitet, offentliga forskningsorganisationer och små och medelstora företag att hitta partner och investerare för sina immateriella rättigheter, kvalifikationer och kunskaper. Parlamentet påpekar att förvaltningen av immateriella rättigheter skulle kunna skötas på ett mer professionellt sätt vid de flesta universitet.

18. Europaparlamentet betonar att man måste påskynda arbetet med att främja ett enhetligt europeiskt patent som garanterar att innovativa varor och tjänster, framför allt från små och medelstora företag, får ett effektivt och ändamålsenligt rättsskydd av god kvalitet och till förmånligt pris, samt ett harmoniserat europeiskt system för tvistlösning i patentmål.

19. Europaparlamentet konstaterar att man inom utbildningen och forskningen måste inta en mer tvärvetenskaplig inställning till kunskap och anser därför att både universiteten och näringslivet skulle kunna gynnas av att tillsammans utveckla tvärvetenskaplig och företagarinriktad kompetens och av att studie- och specialiseringsinriktningarna samt specialiseringen smidigt anpassades till behoven i näringslivet, bland annat hos små och medelstora företag. Parlamentet vill framhålla lyckade initiativ såsom praktikperioder för studenter och personal, företagare som gästföreläsare, dubbelinriktade kurser och gemensam personal.

20. Europaparlamentet påpekar att ett gemensamt deltagande av universitet och näringsliv i offentlig-privata partnerskap, till exempel de europeiska teknikplattformarna, gemensamma teknikinitiativ och kunskaps- och innovationsgrupperna, skulle kunna öka utnyttjandet av kunskap och hjälpa EU att finna lösningar på de stora utmaningar som unionen står inför. Parlamentet pekar i detta sammanhang på de befintliga riktlinjerna för ansvarsfullt partnerskap.

21. Europaparlamentet uppmanar de nationella, regionala och lokala myndigheterna att i samarbete med den privata sektorn fortsätta att undersöka och finansiera sätt att öka samverkan mellan universiteten och näringslivet samt att undanröja administrativa hinder för detta. Parlamentet påpekar att strukturfondsförordningen ger en möjlighet att finansiera stödåtgärder för stöd till små och medelstora företag av liknande slag som det system med kunskapskuponger som redan nu är i bruk i ett antal medlemsstater.

22. Europaparlamentet förstår att varje samarbete kräver en skräddarsydd metod och att det finns olika typer av samarbetsmekanismer, men anser att man kan dra lärdom av framgångsrika strukturer, exempel och förebilder och att spridningen av, och tillgången till, exempel på god praxis och framgångssagor måste öka. Parlamentet betonar i synnerhet att man måste ta hänsyn till exempel på god praxis hos innovativa företag, liksom till erfarenheten från sjätte ramprogrammet för forskning av doktorsutbildning som ges i samarbete med näringslivet.

23. Europaparlamentet anser att det är viktigt att medlemsstaterna och kommissionen skapar möjligheter för stiftelser, sjukhus och offentliga och privata universitet att bidra till utbildningen och främja forskningen för att kopplingarna mellan företag, forskning och universitet ska kunna stärkas.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

23.2.2010

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

48

0

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Jean-Pierre Audy, Zigmantas Balčytis, Zoltán Balczó, Ivo Belet, Bendt Bendtsen, Reinhard Bütikofer, Maria Da Graça Carvalho, Jorgo Chatzimarkakis, Giles Chichester, Pilar del Castillo Vera, Christian Ehler, Lena Ek, Ioan Enciu, Norbert Glante, Fiona Hall, Edit Herczog, Romana Jordan Cizelj, Arturs Krišjānis Kariņš, Lena Kolarska-Bobińska, Bogdan Kazimierz Marcinkiewicz, Marisa Matias, Judith A. Merkies, Angelika Niebler, Jaroslav Paška, Anni Podimata, Miloslav Ransdorf, Herbert Reul, Teresa Riera Madurell, Paul Rübig, Amalia Sartori, Francisco Sosa Wagner, Konrad Szymański, Britta Thomsen, Evžen Tošenovský, Ioannis A. Tsoukalas, Niki Tzavela, Vladimir Urutchev, Kathleen Van Brempt, Alejo Vidal-Quadras

Slutomröstning: närvarande suppleanter

António Fernando Correia De Campos, Ilda Figueiredo, Yannick Jadot, Oriol Junqueras Vies, Ivailo Kalfin, Silvana Koch-Mehrin, Bernd Lange, Alajos Mészáros, Tiziano Motti, Vladko Todorov Panayotov, Silvia-Adriana Ţicău, Hermann Winkler


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

23.3.2010

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

29

1

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Maria Badia i Cutchet, Malika Benarab-Attou, Lothar Bisky, Piotr Borys, Santiago Fisas Ayxela, Mary Honeyball, Cătălin Sorin Ivan, Petra Kammerevert, Morten Løkkegaard, Emma McClarkin, Marek Henryk Migalski, Katarína Neveďalová, Doris Pack, Chrysoula Paliadeli, Marie-Thérèse Sanchez-Schmid, Marietje Schaake, Pál Schmitt, Marco Scurria, Timo Soini, Emil Stoyanov, Hannu Takkula, László Tőkés, Marie-Christine Vergiat, Milan Zver

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Ivo Belet, Luigi Berlinguer, Nadja Hirsch, Oriol Junqueras Vies, Iosif Matula, Georgios Papanikolaou, Mitro Repo, Róża Gräfin Von Thun Und Hohenstein

Senaste uppdatering: 14 april 2010Rättsligt meddelande