Förfarande : 2008/0028(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0109/2010

Ingivna texter :

A7-0109/2010

Debatter :

PV 15/06/2010 - 5
CRE 15/06/2010 - 5

Omröstningar :

PV 16/06/2010 - 8.11
CRE 16/06/2010 - 8.11
Röstförklaringar
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2010)0222

BETÄNKANDE     ***I
PDF 1549kWORD 2575k
19 april 2010
PE 430.616v04-00 A7-0109/2010

om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om livsmedelsinformation till konsumenterna

(KOM(2008)0040 – C6-0052/2008 – 2008/0028(COD))

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

Föredragande: Renate Sommer

ERRATA/ADDENDA
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd
 YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling
 ÄRENDETS GÅNG

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om livsmedelsinformation till konsumenterna

(KOM(2008)0040 – C6-0052/2008 – 2008/0028(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2008)0040),

–   med beaktande av artikel 251.2 och artikel 95 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6-0052/2008),

–   med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet ”Konsekvenser av Lissabonfördragets ikraftträdande för pågående interinstitutionella beslutsförfaranden” (KOM(2009)0665),

–   med beaktande av artiklarna 294.3 och 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–   med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén,

–   med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och yttrandena från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A7-0109/2010).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Ändringsförslag  1

Förslag till förordning

Skäl 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(2) Den fria rörligheten för säkra och hälsosamma livsmedel är en väsentlig del av den inre marknaden och bidrar i hög grad till att skydda medborgarnas hälsa och välbefinnande och till att tillvarata deras sociala och ekonomiska intressen.

(2) Den fria rörligheten för säkra livsmedel är en väsentlig del av den inre marknaden och bidrar i hög grad till att skydda medborgarnas hälsa och välbefinnande och till att tillvarata deras sociala och ekonomiska intressen. Denna förordning syftar både till att tjäna den inre marknadens intressen genom förenklad lagstiftning, förbättrad rättssäkerhet och minskad byråkrati och till att underlätta för medborgarna genom införande av obligatorisk, tydlig, förståelig och läsbar märkning av livsmedel.

Motivering

Det finns ingen definition på begreppet ”hälsosamma” livsmedel. Begreppet ”hälsosamma” kommer således till uttryck redan med hjälp av begreppet ”säkra”, eftersom om ett livsmedel sägs vara säkert, då innebär detta såväl att det inte innehåller några sjukdomsframkallande ämnen som att det inte är hygieniskt betänkligt. Det är viktigt att framhäva att förordningen syftar till att både förbättra konsumentskyddet och harmonisera den inre marknaden.

Ändringsförslag  2

Förslag till förordning

Skäl 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(3) För att uppnå en hög hälsoskyddsnivå för konsumenterna och för att garantera deras rätt till information bör man säkerställa att konsumenterna får lämplig information om de livsmedel som de konsumerar. Konsumenternas val kan påverkas av bland annat hälsomässiga, ekonomiska, miljömässiga, sociala och etiska överväganden.

(3) För att uppnå en hög hälsoskyddsnivå för konsumenterna och för att garantera deras rätt till information bör man säkerställa att konsumenterna får lämplig information om de livsmedel som de konsumerar. Konsumenternas köpbeslut kan påverkas av bland annat hälsomässiga, ekonomiska, miljömässiga, sociala och etiska överväganden.

Motivering

Här handlar det i första hand om köpbeslut, och ett köpbeslut är ju samtidigt ett beslut att konsumera en produkt.

Ändringsförslag  3

Förslag till förordning

Skäl 9

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(9) Även om de ursprungliga målen för och de centrala delarna i den nuvarande lagstiftningen om märkning ännu är giltiga, är det nödvändigt att rationalisera lagstiftningen för att säkerställa förenklad efterlevnad och större tydlighet för berörda parter och att modernisera den för att ta hänsyn till nya utvecklingstendenser på livsmedelsinformationsområdet.

(9) Även om de ursprungliga målen för och de centrala delarna i den nuvarande lagstiftningen om märkning ännu är giltiga, är det nödvändigt att rationalisera lagstiftningen för att säkerställa förenklad tillämpning och större rättssäkerhet för berörda parter och att modernisera den för att ta hänsyn till nya utvecklingstendenser på livsmedelsinformationsområdet.

Motivering

Förtydligande.

Ändringsförslag   4

Förslag till förordning

Skäl 10

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(10) Det finns ett allmänt intresse för sambandet mellan kost och hälsa samt för valet av en lämplig kost som passar den enskildes behov. I kommissionens Vitbok om en EU-strategi för hälsofrågor som rör kost, övervikt och fetma framhålls att näringsvärdesdeklarationer är ett viktigt verktyg för att informera konsumenterna om livsmedlens sammansättning och hjälpa dem att göra välgrundade val. I EU:s strategi för konsumentpolitiken 2007–2013 understryks att konsumenternas möjlighet att göra informerade val är avgörande för såväl effektiv konkurrens som konsumenternas välbefinnande. Kunskap om grundläggande näringsprinciper och ändamålsenlig näringsvärdesinformation på livsmedel skulle göra det påtagligt enklare för konsumenterna att göra sådana välgrundade val.

(10) Det finns ett allmänt intresse för sambandet mellan kost och hälsa samt för valet av en lämplig kost som passar den enskildes behov. I kommissionens vitbok om en EU-strategi för hälsofrågor som rör kost, övervikt och fetma framhålls att näringsvärdesdeklarationer är en möjlighet att informera konsumenterna om livsmedlens sammansättning och hjälpa dem att göra välgrundade val. Utbildnings- och informationskampanjer är ett viktigt verktyg för att förbättra konsumenternas förståelse av livsmedelsinformationen. I EU:s strategi för konsumentpolitiken 2007–2013 understryks att konsumenternas möjlighet att göra informerade val är avgörande för såväl effektiv konkurrens som konsumenternas välbefinnande. Kunskap om grundläggande näringsprinciper och ändamålsenlig näringsvärdesinformation på livsmedel skulle göra det påtagligt enklare för konsumenterna att göra sådana välgrundade val. Det är dessutom lämpligt och riktigt att konsumenter i medlemsstaterna kan använda en neutral informationskälla för att få upplysning i enskilda näringsfrågor. Därför bör medlemsstaterna upprätta telejourer, som skulle kunna finansieras bland annat av livsmedelssektorn.

Motivering

Att förbättra kosten och konsumenternas förståelse av näringsvärdet i livsmedel kan inte uppnås enbart genom livsmedelsmärkning. Redan i dag förstår konsumenterna inte all information i märkningen, och det är viktigt att medlemsstaterna är mer aktiva i upplysningskampanjer för att höja konsumentmedvetenheten.

För att minska utgifterna i EU:s budget bör det göras klart att det är medlemsstaterna som har kostnadsansvaret för informations- och utbildningsprogrammen.

Ändringsförslag  5

Förslag till förordning

Skäl 14

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(14) För att följa en omfattande och utvecklingsinriktad modell för den information som konsumenterna ges om de livsmedel som de konsumerar, bör det finnas en bred definition av lagstiftning om livsmedelsinformation som omfattar både allmänna och särskilda bestämmelser samt en bred definition av livsmedelsinformation som även omfattar information som ges på andra sätt än på etiketten.

(14) För att följa en omfattande och utvecklingsinriktad modell för den information som konsumenterna ges om de livsmedel som de konsumerar, bör det finnas en bred definition av lagstiftning om livsmedelsinformation som omfattar både allmänna och särskilda bestämmelser samt en bred definition av livsmedelsinformation och utbildning som även omfattar information som ges på andra sätt än på etiketten.

Ändringsförslag  6

Förslag till förordning

Skäl 15

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(15) Gemenskapsbestämmelserna bör endast tillämpas på företagsverksamhet, som förutsätter en viss kontinuitet i verksamheten och ett visst mått av organisation. Verksamhet som tillfällig hantering, servering och försäljning av livsmedel av privatpersoner i samband med t.ex. välgörenhet eller lokala marknader och sammankomster omfattas inte av denna förordning.

(15) Unionsbestämmelserna bör endast tillämpas på företagsverksamhet, som förutsätter en viss kontinuitet i verksamheten och ett visst mått av organisation. Verksamhet som tillfällig överlåtelse av livsmedel till andra, servering av måltider, försäljning av livsmedel av privatpersoner i samband med t.ex. välgörenhet eller lokala marknader och sammankomster samt olika former av försäljning av livsmedel direkt från jordbruket omfattas inte av denna förordning. För att undvika en alltför stor belastning, särskilt på små och medelstora företag inom den hantverksmässiga livsmedelsindustrin och inom livsmedelshandeln, dit också storköken räknas, bör icke-färdigförpackade produkter undantas från märkningskraven.

Motivering

Här är det inte frågan om hantering av livsmedel utan om överlåtelse av livsmedel till andra. Upprepningar bör undvikas. Jordbruk som bedriver direktförsäljning (gårds-, marknads-, gatu- eller dörrförsäljning) skulle bli överbelastade om de tvingades följa bestämmelserna i denna förordning. Eftersom det handlar om en viktig inkomstnisch för jordbruksföretagen bör deras direktförsäljning av livsmedel i princip undantas från denna förordning.

Att icke-färdigförpackade produkter tillverkas för att genast överlåtas till konsumenterna förekommer inom livsmedelshandeln och den hantverksmässiga livsmedelsindustrin, bland annat hos storkök. Då finns det inga standardiserade förfaranden, och ingredienserna ändrar sig från dag till dag. Man måste också erinra sig att det just är den hantverksmässiga livsmedelsindustrin som garanterar att regionala specialiteter kan finnas kvar och likaså tryggar kreativitet och innovation och således mångfalden i utbudet. Därför måste icke-färdigförpackade livsmedel undantas från kraven på obligatorisk näringsdeklaration.

Ändringsförslag  7

Förslag till förordning

Skäl 15a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(15a) Storkökstjänster som utförs av transportföretag bör omfattas av denna förordning endast om tjänsterna erbjuds i samband med förbindelser mellan två punkter på unionens territorium.

Motivering

Vid transportförbindelser med länder utanför EU kan det hända att transportföretagen inte hittar leverantörer som uppfyller informationskraven. Om företag som trafikerar sådana rutter ålades följa förordningen skulle detta kunna innebära en konkurrensnackdel för transportföretagen i EU, då dessa skulle vara de enda som vore tvungna att följa förordningen.

Ändringsförslag  8

Förslag till förordning

Skäl 16

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(16) Lagstiftningen om livsmedelsinformation bör vara tillräckligt flexibel för att kunna anpassas till nya informationskrav från konsumenterna och säkerställa en balans mellan skyddet av den inre marknaden och hänsyn till konsumenternas olika uppfattning i medlemsstaterna.

(16) Lagstiftningen om livsmedelsinformation bör också grunda sig på informationskraven från konsumenterna och inte hindra innovation på livsmedelsområdet. I och med att livsmedelsföretagen får ge frivilliga kompletterande uppgifter garanteras ytterligare flexibilitet.

Motivering

Innovation är till gagn för konsumenterna. Tillräcklig flexibilitet i den nya lagstiftningen kan garanteras endast om livsmedelsföretagen har möjlighet att reagera på nya kundönskemål genom att lämna frivilliga kompletterande uppgifter.

Ändringsförslag  9

Förslag till förordning

Skäl 17

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(17) Det huvudsakliga syftet med kravet på obligatorisk livsmedelsinformation bör vara att ge konsumenterna möjlighet att identifiera ett livsmedel och använda det på lämpligt sätt samt att göra val som passar deras individuella kostbehov.

(17) Syftet med kravet på obligatorisk livsmedelsinformation är att ge konsumenterna möjlighet att fatta välgrundade köpbeslut som passar deras individuella önskemål och behov i fråga om kost.

Motivering

Ökad klarhet och koncision.

Ändringsförslag  10

Förslag till förordning

Skäl 18

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(18) För att lagstiftningen om livsmedelsinformation ska kunna anpassas till ändrade konsumentbehov bör man vid överväganden om behovet av obligatorisk livsmedelsinformation även ta hänsyn till att flertalet konsumenter vill att vissa uppgifter lämnas.

(18) För att lagstiftningen om livsmedelsinformation ska kunna anpassas till ändrade konsumentbehov och för att onödigt förpackningsavfall ska kunna undvikas bör den obligatoriska livsmedelsmärkningen begränsas till vissa grundläggande uppgifter som bevisligen är av stort intresse för majoriteten av konsumenterna.

Motivering

Att lämna alltför många uppgifter på förpackningen är inte lämpligt.

Ändringsförslag  11

Förslag till förordning

Skäl 19

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(19) Nya obligatoriska krav på livsmedelsinformation bör emellertid endast införas om och när så är nödvändigt, i enlighet med principerna om subsidiaritet, proportionalitet och hållbarhet.

(19) Nya obligatoriska krav på livsmedelsinformation samt på presentationsformerna för denna information bör emellertid endast införas om och när så är nödvändigt, i enlighet med principerna om subsidiaritet, insyn, proportionalitet och hållbarhet.

Motivering

Hänsyn till de ovan angivna principerna bör tas även när det införs nya presentationsformer för livsmedelsinformationen.

Ändringsförslag  12

Förslag till förordning

Skäl 20

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(20) Bestämmelserna om livsmedelsinformation bör förbjuda användning av information som skulle kunna vilseleda konsumenterna eller som tillskriver livsmedel medicinska egenskaper. Detta förbud bör för att vara verksamt även gälla reklam för och presentation av livsmedel.

(20) Bestämmelserna om livsmedelsinformation bör komplettera de nuvarande bestämmelserna mot vilseledande reklam och förbjuda varje antydan om egenskaper som skulle kunna vilseleda konsumenterna, i synnerhet i fråga om livsmedlens energivärde, härkomst eller sammansättning. Detta förbud bör för att vara verksamt även gälla reklam för och presentation av livsmedel.

Motivering

Påpekas bör att det redan finns bestämmelser mot vilseledande reklam. Reklam för produkter med medicinska egenskaper regleras redan genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1924/2006 av den 20 december 2006 om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel.

Ändringsförslag  13

Förslag till förordning

Skäl 20a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(20a) Om vissa livsmedel anges det att konsumtionen av dem får konkreta hälsofrämjande effekter. Sådana uppgifter bör uttryckas på ett sådant sätt, att effekterna av att livsmedlen konsumeras faktiskt går att mäta och bekräfta.

Motivering

En långvarig konsumtion av vissa produkter på livsmedelsmarknaden (till exempel olika spannmålsflingor) påstås kunna leda till viktminskning. Om sådan information anges på ett livsmedel av marknadsföringsskäl kan konsumenten vilseledas. Det är därför rimligt att lagstiftaren kräver att sådan information ska åtföljas av en kostplan som klart anger under vilka förhållanden man kan uppnå de resultat som gjorts gällande.

Ändringsförslag  14

Förslag till förordning

Skäl 21

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(21) För att förhindra en fragmentering av bestämmelserna om livsmedelsföretagarnas skyldigheter när det gäller livsmedelsinformation bör deras skyldigheter på detta område förtydligas.

(21) För att förhindra en fragmentering av bestämmelserna om livsmedelsföretagarnas ansvar för oriktig, vilseledande eller bristfällig livsmedelsinformation bör deras skyldigheter på detta område entydigt fastställas. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 19 i förordning (EG) nr 178/2002 ska livsmedelsföretagare med ansvar för detaljhandels- eller distributionsverksamhet som inte påverkar livsmedelsinformationen omedelbart vidta åtgärder när de får veta att sådan information inte uppfyller bestämmelserna i denna förordning.

Motivering

Av omsorg om de berörda parternas rättssäkerhet måste deras skyldigheter ovillkorligen fastställas entydigt. Syftet är också att inte företagen inom handeln ska ställas till svars för sådant som inte faller inom deras ansvarsområde eller som de inte kan påverka. Av EG-domstolens dom i målet ”Lidl-Italia” framgår det att dagens lagstiftning inte ger livsmedelshandlarna tillräcklig rättssäkerhet.

Det måste klarläggas under vilka omständigheter livsmedelsföretagare som inte påverkar livsmedelsinformationen ska bidra till de krav som ställs i denna förordning följs. Det är också viktigt att understryka att bestämmelserna i artikel 8 inte minskar på de krav som följer av artikel 19 i förordning (EG) nr 178/2002 och som detaljhandeln måste följa.

Ändringsförslag  15

Förslag till förordning

Skäl 22

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(22) En förteckning bör upprättas över alla obligatoriska uppgifter som i princip bör tillhandahållas för alla livsmedel som är avsedda för slutkonsumenter och storkök. I denna förteckning bör de uppgifter behållas som redan krävs enligt befintlig lagstiftning, med tanke på att de allmänt anses vara ett värdefullt regelverk för konsumentinformation.

(22) En förteckning bör upprättas över alla obligatoriska uppgifter som bör tillhandahållas för alla livsmedel som är avsedda för slutkonsumenter och storkök. I denna förteckning bör de uppgifter behållas som redan krävs enligt befintlig lagstiftning, med tanke på att de allmänt anses vara ett värdefullt regelverk för konsumentinformation.

Ändringsförslag  16

Förslag till förordning

Skäl 22a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(22a) Den nya informations- och kommunikationstekniken kan spela en viktig roll vid förmedling av kompletterande information till konsumenterna. Den gör det möjligt att utbyta information snabbt och till en låg kostnad. Man kan föreställa sig att konsumenterna får tillgång till kompletterande information via terminaler som placeras i livsmedelsaffärerna och som genom läsning av streckkoden ger information om produkten. Det är också möjligt att föreställa sig att konsumenterna får tillgång till ytterligare information via en webbsida på Internet.

Motivering

Den nya tekniken kan spela en viktig roll för att förbättra konsumenternas förståelse av informationen om de produkter de köper.

Ändringsförslag  14

Förslag till förordning

Skäl 23

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(23) För att man ska kunna ta hänsyn till förändringar och nya rön på livsmedelsinformationsområdet, bör kommissionen få befogenhet att ändra förteckningen över obligatoriska uppgifter genom att lägga till eller ta bort uppgifter, och det bör tillåtas att vissa uppgifter tillhandahålls på alternativa sätt. Samråd med berörda parter bör underlätta snabba och målinriktade ändringar av krav på livsmedelsinformation.

utgår

Motivering

Se ändringsförslaget till artikel 9.3.

Ändringsförslag  18

Förslag till förordning

Skäl 24

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(24) Vissa ingredienser och andra ämnen orsakar, när de används vid tillverkningen av livsmedel och fortfarande finns kvar, allergi eller intolerans hos konsumenter, och vissa av dessa allergier och intoleranser utgör en hälsorisk för de drabbade. Det är viktigt att uppgifter om förekomsten av livsmedelstillsatser, processhjälpmedel och andra ämnen med allergiframkallande effekt ges, så att konsumenter som lider av allergi eller intolerans mot ett livsmedel kan göra välgrundade och säkra val.

(24) Vissa ingredienser och andra ämnen kan, när de används vid tillverkningen av livsmedel och fortfarande finns kvar, förorsaka allergi eller intolerans hos människor, och i vissa fall kan de rentav utgöra eller utgör en hälsorisk för de drabbade. Det är därför viktigt att uppgifter om förekomsten av livsmedelstillsatser, processhjälpmedel och andra ämnen med vetenskapligt påvisad allergiframkallande effekt eller som ökar sjukdomsrisken ges, så att framför allt konsumenter som lider av allergi eller intolerans mot ett livsmedel kan göra riktade val och då välja livsmedel som är säkra för dem. Även spår av sådana ämnen bör anges så att personer med allvarligare allergier kan göra trygga val. Gemensamma regler för detta bör utarbetas.

Motivering

Det är bara hos allergiker som vetenskapligt påvisade allergener förorsakar allergi eller intolerans.

Ändringsförslag  19

Förslag till förordning

Skäl 25

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(25) Livsmedelsetiketter bör vara tydliga och förståeliga för att hjälpa konsumenter som vill göra mer välgrundade livsmedels- och kostval. Studier visar att läsbarheten är en viktig faktor för i hur hög grad informationen i märkningen påverkar konsumenterna och att liten teckenstorlek är en av de största orsakerna till att konsumenter är missnöjda med livsmedelsetiketter.

(25) Livsmedelsetiketter bör vara tydliga och förståeliga för att hjälpa konsumenter som vill göra målinriktade livsmedels- och kostval. Studier visar att god läsbarhet är en viktig faktor för i hur hög grad informationen i märkningen påverkar konsumenterna och att oläsbar produktinformation är en av de största orsakerna till att konsumenter är missnöjda med livsmedelsetiketter. Därför bör sådana faktorer som teckensnitt, färg och kontrastverkan i förening med varandra beaktas.

Ändringsförslag  20

Förslag till förordning

Skäl 26

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(26) För att säkerställa att livsmedelsinformation ges, är det nödvändigt att ta hänsyn till samtliga sätt att tillhandahålla konsumenter livsmedel, även distansförsäljning av livsmedel. Även om det är klart att livsmedel som säljs på distans ska uppfylla samma informationskrav som livsmedel som säljs i affärer, är det nödvändigt att förtydliga att den relevanta obligatoriska livsmedelsinformationen i dessa fall även ska finnas tillgänglig innan köpet avslutas.

(26) För att säkerställa att livsmedelsinformation ges, är det nödvändigt att inkludera distansförsäljning av livsmedel. Även om det är klart att livsmedel som säljs på distans ska uppfylla samma informationskrav som livsmedel som säljs i affärer, är det nödvändigt att förtydliga att den relevanta obligatoriska livsmedelsinformationen i dessa fall även måste finnas tillgänglig innan köpet avslutas.

Motivering

Det är viktigt för köpbeslutet att information obligatoriskt måste tillhandahållas innan köpet avslutas. Ökad koncision.

Ändringsförslag  21

Förslag till förordning

Skäl 27a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(27a) Kommissionen bör tillsammans med medlemsstaterna fastställa en definition av drycker såsom alkoläsk, vilka är särskilt utformade för att tilltala ungdomar, i enlighet med Europaparlamentets tidigare resolution, Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande*, kommissionens arbeten och allmänhetens oro över alkoholrelaterade skador, särskilt bland unga och utsatta konsumenter. Eftersom dryckerna är alkoholhaltiga bör de omfattas av strängare märkningskrav och förvaras åtskilt från läskedrycker i affärerna.

 

_____________

* EGT C 77, 31.3.2009, s. 73.

Ändringsförslag  22

Förslag till förordning

Skäl 28

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(28) Det är även viktigt att konsumenterna ges information om andra alkoholhaltiga drycker. Det finns redan särskilda gemenskapsbestämmelser för märkning av vin. I rådets förordning (EG) nr 1493/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin1 finns en uttömmande uppsättning tekniska normer som täcker alla oenologiska metoder, framställningsmetoder och sätt att presentera och märka viner, vilket säkerställer att alla steg i kedjan omfattas och att konsumenterna är skyddade och får ordentlig information. I synnerhet beskrivs i denna rättsakt på ett precist och uttömmande sätt de ämnen som kan komma att användas i produktionsprocessen, tillsammans med villkoren för användningen av dem, genom en positivlista över oenologiska metoder och behandlingar; metoder som inte ingår i denna lista är förbjudna. Det är därför lämpligt att vin tills vidare undantas från kravet på ingrediensförteckning och näringsvärdesdeklaration. För öl och spritdrycker enligt definitionen i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr […] av den […] om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, spritdrycker, samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1576/892 ska samma slags undantag gälla för att säkerställa ett konsekvent tillvägagångssätt och överensstämmelse med villkoren för vin. Kommissionen kommer emellertid att lägga fram en rapport fem år efter den här förordningens ikraftträdande och kan då, vid behov, föreslå särskilda krav inom ramen för den här förordningen.

(28) Det är även viktigt att konsumenterna ges information om andra alkoholhaltiga drycker. Det finns redan särskilda unionbestämmelser för märkning av vin. I rådets förordning (EG) nr 479/2008 av den 29 april 2008 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin1 finns en uttömmande uppsättning tekniska normer som täcker alla oenologiska metoder, framställningsmetoder och sätt att presentera och märka viner, vilket säkerställer att alla steg i kedjan omfattas och att konsumenterna är skyddade och får ordentlig information. I synnerhet beskrivs i denna rättsakt på ett precist och uttömmande sätt de ämnen som kan komma att användas i produktionsprocessen, tillsammans med villkoren för användningen av dem, genom en positivlista över oenologiska metoder och behandlingar; metoder som inte ingår i denna lista är förbjudna. Det är därför lämpligt att vin tills vidare undantas från kravet på ingrediensförteckning och näringsvärdesdeklaration. För öl, likörviner, pärlande viner, aromatiserade viner och liknande produkter som framställs från andra frukter än vindruvor, fruktöl och spritdrycker enligt definitionen i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 110/2008 av den 15 januari 2008 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för spritdrycker, samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1576/892 ska samma slags undantag gälla för att säkerställa ett konsekvent tillvägagångssätt och överensstämmelse med villkoren för vin. Kommissionen kommer emellertid att lägga fram en rapport fem år efter den här förordningens ikraftträdande och kan då, vid behov, föreslå särskilda krav inom ramen för den här förordningen.

__________

1 EGT L 179, 14.7.99, s. 1.

_________

1 EUT L 148, 6.6.2008, s. 1.

2 EUT L […], [...], s. [...]

2 EUT L 39, 13.2.2008, s. 16.

Motivering

Aromatiserade viner, som huvudsakligen består av vin och en begränsad mängd naturliga ingredienser, skulle diskrimineras i förhållande till öl och spritdrycker vilka får innehålla konstgjorda tillsatser. Detta skulle kunna få allvarliga negativa kommersiella konsekvenser för vissa produkter.

Ändringsförslag  23

Förslag till förordning

Skäl 29

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(29) Uppgift om ett livsmedels ursprungsland eller härkomstort bör lämnas om avsaknad av denna uppgift kan vilseleda konsumenterna i fråga om livsmedlets rätta ursprungsland eller härkomstort. I övriga fall överlåts det till livsmedelsföretagarna att avgöra om uppgift om ursprungsland eller härkomstort ska lämnas. Uppgift om ursprungsland eller härkomstort ska alltid lämnas på ett sätt som inte vilseleder konsumenterna och ska baseras på tydligt definierade kriterier som säkerställer lika villkor för näringslivet och förbättrar konsumenternas förståelse av informationen om ett livsmedels ursprungsland eller härkomstort. Dessa kriterier bör inte gälla uppgifter relaterade till livsmedelsföretagarens namn eller adress.

(29) Utan att det påverkar tillämpningen av befintliga obligatoriska sektorsspecifika bestämmelser om ursprungsbeteckningar bör uppgift om ett livsmedels ursprungsland eller härkomstort lämnas om avsaknad av denna uppgift kan vilseleda konsumenterna i fråga om livsmedlets rätta ursprungsland eller härkomstort, också beträffande råvaran för bearbetade produkter. Uppgift om ursprungsland eller härkomstort ska i övriga fall lämnas på ett sätt som inte vilseleder konsumenterna och ska baseras på tydligt definierade kriterier som säkerställer lika villkor för näringslivet och förbättrar konsumenternas förståelse av informationen om ett livsmedels ursprungsland eller härkomstort. Dessa kriterier bör inte gälla uppgifter relaterade till livsmedelsföretagarens namn eller adress.

Motivering

Befintliga sektorsspecifika bestämmelser föreskriver redan obligatoriska ursprungsbeteckningar. Konsumenterna får inte vilseledas.

Ändringsförslag  24

Förslag till förordning

Skäl 30

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(30) I vissa fall kan livsmedelsföretagare vilja ange att ett livsmedels ursprung är Europeiska gemenskapen för att fästa konsumenternas uppmärksamhet på varans kvaliteter och EU:s produktionsnormer. Även dessa uppgifter bör uppfylla de harmoniserade kriterierna.

(30) Om livsmedelsföretagare anger att ett livsmedels ursprung är Europeiska unionen för att fästa konsumenternas uppmärksamhet på varans kvaliteter och EU:s produktionsnormer måste dessa uppgifter uppfylla de harmoniserade kriterierna. Detsamma gäller i förekommande fall för medlemsstaternas uppgifter.

Motivering

Frivilliga uppgifter om härkomst, ”Europeiska unionen” och/eller ”medlemsstat” måste av begriplighets- och rättssäkerhetsskäl samt av omsorg om förenligheten med lagstiftningen för den inre marknaden ges i en enhetligt fastställd form.

Ändringsförslag  25

Förslag till förordning

Skäl 31

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(31) Europeiska gemenskapens bestämmelser om ursprung som inte medför förmånsbehandling fastställs i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen och dess tillämpningsföreskrifter i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen. Ett livsmedels ursprungsland kommer att fastställas enligt dessa bestämmelser, som handlare och myndigheter känner till väl och som därför bör underlätta tillämpningen.

(31) Europeiska unionens bestämmelser om ursprung som inte medför förmånsbehandling fastställs i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen och dess tillämpningsföreskrifter i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen. Ett livsmedels ursprungsland kommer att fastställas enligt dessa bestämmelser, som handlare och myndigheter känner till väl och som därför bör underlätta tillämpningen. För kött och livsmedel som innehåller kött ska mera ingående bestämmelser gälla, med beaktande av platserna för födsel, uppfödning och slakt.

Motivering

För kött är det olämpligt att ange bara en enda ursprungsort, om födsel, uppfödning och slakt skett på olika ställen. Undersökningar har visat att uppgifter om var djuren fötts, uppfötts och slaktats är mycket viktiga för konsumenterna.

Ändringsförslag  26

Förslag till förordning

Skäl 32

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(32) Näringsvärdesdeklarationen på ett livsmedel innehåller uppgifter om innehållet av energi och vissa näringsämnen i livsmedel. Obligatorisk näringsvärdesinformation bör underlätta utbildning av allmänheten i näringsfrågor och främja välgrundade livsmedelsval.

(32) Näringsvärdesdeklarationen på ett livsmedel innehåller uppgifter om innehållet av energi och vissa näringsämnen och ingredienser i livsmedel. Obligatorisk näringsvärdesinformation på förpackningens framsida och baksida bör stödjas med hjälp av sådana åtgärder från medlemsstaternas sida som en handlingsplan för näringsfrågor, som ingår som ett led i deras folkhälsopolitik och ger specifika rekommendationer för utbildning av allmänheten i näringsfrågor och främja välgrundade livsmedelsval.

Motivering

Till exempel salt är ett näringsämne och inte ett livsmedel.

Ändringsförslag  27

Förslag till förordning

Skäl 33

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(33) I kommissionens Vitbok om en EU-strategi för hälsofrågor som rör kost, övervikt och fetma framhålls vissa näringsämnen som är viktiga för folkhälsan. Det är därför lämpligt att kraven på obligatorisk näringsvärdesinformation tar hänsyn till dessa ämnen.

(33) I kommissionens Vitbok om en EU-strategi för hälsofrågor som rör kost, övervikt och fetma framhålls vissa näringsämnen som är viktiga för folkhälsan. Det är därför lämpligt att kraven på obligatorisk näringsvärdesinformation följer vitbokens rekommendationer.

Ändringsförslag  28

Förslag till förordning

Skäl 34

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(34) Konsumenterna är i allmänhet inte medvetna om alkoholhaltiga dryckers bidrag till deras totala näringsintag. Det är därför lämpligt att se till att det ges information om näringsinnehållet i särskilt alkoholhaltiga blanddrycker.

(34) Konsumenterna är i allmänhet inte medvetna om alkoholhaltiga dryckers bidrag till deras totala näringsintag. Det skulle därför vara till nytta om tillverkarna lämnade information om energiinnehållet i alkoholhaltiga drycker.

Motivering

Alkoholhaltiga drycker omfattas inte av denna förordning men kan ändå ge ett väsentligt bidrag till energiintaget. Frivillig information från tillverkarna om energiinnehållet i alkoholhaltiga drycker vore ett konsumentväntligt drag.

Ändringsförslag  29

Förslag till förordning

Skäl 35

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(35) För att säkerställa att gemenskapslagstiftningen är konsekvent och koherent bör frivilliga näringspåståenden och hälsopåståenden på livsmedelsetiketter göras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1924/2006 av den 20 december 2006 om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel.

(35) För att säkerställa att unionslagstiftningen ger rättssäkerhet och är koherent bör frivilliga näringspåståenden och hälsopåståenden på livsmedelsetiketter göras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1924/2006 av den 20 december 2006 om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel.

Motivering

Här är det helt klart fråga om de berörda aktörernas rättssäkerhet.

Ändringsförslag  30

Förslag till förordning

Skäl 36

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(36) För att undvika onödig belastning på näringslivet bör vissa kategorier av livsmedel som är obearbetade, eller för vilka näringsvärdesinformation inte är en avgörande faktor vid konsumenternas val, undantas från kravet på obligatorisk näringsvärdesdeklaration, såvida inte det i annan gemenskapslagstiftning föreskrivs att sådan information måste uppges.

(36) För att undvika onödig belastning på livsmedelstillverkarna och livsmedelssäljarna bör vissa kategorier av livsmedel som är obearbetade, eller för vilka näringsvärdesinformation inte är en avgörande faktor vid konsumenternas köpbeslut, eller vilkas yttre förpackning eller etikett är så liten att den obligatoriska märkningen inte ryms där, undantas från kravet på en obligatorisk näringsvärdesdeklaration, såvida inte det i annan unionslagstiftning föreskrivs att sådan information måste uppges.

Motivering

Det vore inte rätt om man i framtiden enbart till följd av alltför långtgående märkningsbestämmelser blev tvungen att öka storleken på livsmedelsförpackningarna eller de standardiserade etiketterna. Följden av detta skulle bli större mängder förpackningsavfall och kanske också större portioner, eller förpackningar som är vilseledande stora och innehåller tomrum.

Ändringsförslag  31

Förslag till förordning

Skäl 37

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(37) Informationen bör vara enkel och lätt att förstå för att uppskattas av genomsnittskonsumenten och för att tjäna det informationssyfte för vilket den införs, samt med tanke på de nuvarande kunskaperna om näringsfrågor. Forskning har visat att konsumenterna tycker att informationen i det huvudsakliga synfältet eller på framsidan av förpackningen är till nytta när de väljer vad de ska köpa. För att säkerställa att konsumenterna enkelt kan se den viktigaste näringsvärdesinformationen när de köper livsmedel bör denna information därför finnas i etikettens huvudsakliga synfält.

(37) Informationen bör vara lätt att förstå för att uppskattas av genomsnittskonsumenten och för att tjäna det informationssyfte för vilket den införs. Det är lämpligt att informationen presenteras i ett och samma synfält, för att säkerställa att konsumenterna enkelt kan se den viktigaste näringsvärdesinformationen när de köper livsmedel.

Motivering

Att bedöma de nuvarande kunskaperna hos alla EU-medborgare vore ett övermaga krav. Vidare bör man stryka hänvisningen till forskning som av allt att döma inte kan särskilt citeras, och i vilket fall som helst finns det hittills inte några undersökningar om konsumenternas beteende vid livsmedelsköp, där det skulle ha tagits hänsyn till alla medlemsstater (se också skäl 38). På grund av att det finns livsmedelsförpackningar av så många olika slag går det dessutom knappast generellt att fastställa vad som är det huvudsakliga synfältet, och på många förpackningar är det lika omöjligt att klart avgöra vad som är framsidan.

Ändringsförslag  32

Förslag till förordning

Skäl 38

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(38) Nya sätt att uttrycka näringsvärdesdeklarationen, på andra sätt än per 100 g/100 ml/portion, som används av vissa medlemsstater och organ i livsmedelsbranschen tyder på att konsumenterna ställer sig positiva till sådana system eftersom de kan hjälpa dem att snabbt göra välgrundade val. Det finns emellertid inga uppgifter från hela gemenskapen om hur genomsnittskonsumenten förstår och använder de alternativa sätten att uttrycka informationen. Det är därför lämpligt att tillåta att olika system utformas och låta forskningen om konsumenternas förståelse i olika medlemsstater fortsätta, så att harmoniserade system kan införas, om så är lämpligt.

(38) Nya sätt att uttrycka näringsvärdesdeklarationen, på andra sätt än per 100 g/100 ml/portion, som används av vissa medlemsstater och organ i livsmedelsbranschen tyder på att konsumenterna ställer sig positiva till sådana system eftersom de kan hjälpa dem att göra snabba val. Det finns emellertid inga vetenskapliga uppgifter från hela unionen om hur genomsnittskonsumenten förstår och använder de alternativa sätten att uttrycka informationen. För att produkter i olika förpackningsstorlekar ska kunna jämföras är det därför lämpligt att näringsvärdet fortfarande obligatoriskt anges per 100 g eller 100 ml samt att dessutom uppgifter per portion tillåts, om så är lämpligt. Om livsmedlet är färdigförpackat i portionsförpackning bör det vara obligatoriskt att ange näringsvärdet per portion. För att undvika vilseledande uppgifter vid portionsangivelserna bör portionernas storlek standardiseras över hela EU genom ett samrådsförfarande.

Motivering

Om mängden energi och näringsämnen anges per 100 g eller 100 ml får konsumenterna möjlighet att direkt jämföra produkter med varandra. Därför bör i princip sådana uppgifter obligatoriskt finnas med också på portionsförpackningar. Mängden energi och näringsämnen per portion bör självfallet också kunna anges, framför allt portionsförpackningar. För att underlätta för konsumenten bör information per portion obligatoriskt anges när enskilda portioner levereras i förpackningar som innehåller flera portioner.

Ändringsförslag  33

Förslag till förordning

Skäl 38a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(38a) Kommissionen bör lägga fram ett förslag om ett förbud i hela EU mot konstgjorda transfettsyror. Innan ett sådant förbud träder i kraft bör märkning av artificiella transfettsyror vara obligatorisk.

Motivering

I sitt betänkande över vitboken om hälsofrågor som rör kost, övervikt och fetma efterfrågade Europaparlamentet ett förbud i hela EU mot artificiella transfettsyror. Eftersom artificiella transfettsyror är skadliga för hälsan och går att undvika bör ett förbud införas i hela EU för att skydda konsumenterna. För att skydda konsumenterna bör även märkning av artificiella transfettsyror vara obligatorisk tills ett sådant förbud träder i kraft.

Ändringsförslag  34

Förslag till förordning

Skäl 41

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(41) Medlemsstaterna bör få behålla rätten att, beroende på lokala förhållanden och praktiska omständigheter, fastställa bestämmelser om information om livsmedel som inte är färdigförpackade. Även om konsumenternas krav på annan information i dessa fall är begränsade, anses uppgifter om potentiella allergener vara mycket viktiga. Det finns uppgifter som tyder på att de flesta fallen av livsmedelsallergi kan spåras till livsmedel som inte är färdigförpackade. Konsumenterna bör därför alltid få tillgång till denna information.

(41) Uppgifter om potentiella allergener är mycket viktiga för allergiker, också i samband med livsmedel som inte är färdigförpackade och livsmedel i storkök. Konsumenterna bör därför alltid kunna få tillgång till denna information.

Motivering

Nationella specialbestämmelser i medlemsstaterna vore till skada för den inre marknaden och skulle göra denna förordning rent orimlig.

Ändringsförslag  35

Förslag till förordning

Skäl 42

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(42) Medlemsstaterna bör inte få anta andra bestämmelser än dem som fastställs i denna förordning på det område som harmoniseras i förordningen, om det inte särskilt anges i den.

(42) Medlemsstaterna bör inte få anta andra bestämmelser än dem som fastställs i denna förordning på det område som harmoniseras i förordningen, om det inte särskilt anges i den. Eftersom nationella märkningskrav kan hindra den fria rörligheten på den inre marknaden bör dock medlemsstaterna kunna visa varför vissa åtgärder är nödvändiga och ange vilka mått och steg de kommer att vidta för att se till att åtgärderna tillämpas på det sätt som är till minst hinder för handeln.

Motivering

Ett av de viktigaste motiven till föreliggande förslag är viljan att förenkla regelverket och se till att den inre marknaden fungerar väl. Eftersom nationella regler innebär merkostnader för branschen och komplicerar den fria rörligheten för varor bör det krävas bevis på att sådana regler är berättigade och förenliga med den fria rörligheten för varor.

Ändringsförslag  36

Förslag till förordning

Skäl 49

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(49) För att göra det möjligt för berörda parter, särskilt små och medelstora företag, att förse sina varor med näringsvärdesinformation, bör tillämpningen av bestämmelserna om obligatorisk näringsvärdesinformation ske gradvis genom utökade övergångsperioder, med en ytterligare övergångsperiod för mikroföretag.

(49) För att göra det möjligt för berörda parter, särskilt små och medelstora företag, att förse sina varor med näringsvärdesinformation, bör tillämpningen av bestämmelserna om obligatorisk näringsvärdesinformation ske gradvis genom lämpliga övergångsperioder, med en ytterligare övergångsperiod för mikroföretag. Det bör även fastställas ett ekonomiskt stöd från unionen för att hjälpa dessa små och medelstora företag i jordbrukssektorn att få den vetenskapliga kunskap de behöver för att bedöma sina varors näringsvärde. Företagarna i denna sektor bör också kunna delta i utbildningsprogram för att förbättra sin kompetens på området.

Ändringsförslag  37

Förslag till förordning

Skäl 49a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(49a) Varor från den hantverksmässiga livsmedelsindustrin samt färska beredningar, som inom detaljhandeln med livsmedel tillverkats direkt på försäljningsstället, kan innehålla ämnen som framkallar allergier eller intolerans hos känsliga personer. Eftersom just icke-färdigförpackade livsmedel säljs vid direkt kundkontakt bör motsvarande upplysningar kunna fås till exempel muntligen från försäljaren eller med hjälp av ett klart synligt anslag i försäljningslokalen eller framlagt informationsmaterial.

Motivering

Det är nästan omöjligt att ingående informera om allergiframkallande ämnen i samband med icke-färdigförpackade livsmedel och krav på sådan information skulle framför allt för de små och medelstora företagen innebära avsevärda merkostnader och en avsevärt försämrad ställning inom konkurrensen. Dessutom kan korskontaminering inte heller uteslutas i företag där utrymmet för bearbetning är begränsat.

Ändringsförslag  38

Förslag till förordning

Artikel 1 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Denna förordning ger en grund för säkerställandet av en hög konsumentskyddsnivå när det gäller livsmedelsinformation och tar hänsyn till att konsumenterna har olika uppfattning och behov av information samtidigt som den säkerställer att den inre marknaden fungerar smidigt.

utgår

Motivering

I artikel 1.2 fastställs ett syfte, utan att något klart normativt innehåll anges. Av lagstiftningstekniska skäl bör detta lagrum således utgå ur förordningens normativa del.

Ändringsförslag  39

Förslag till förordning

Artikel 1 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3. Denna förordning gäller alla steg i livsmedelskedjan där livsmedelsföretagens verksamhet rör tillhandahållandet av livsmedelinformation till konsumenterna.

3. Denna förordning gäller alla steg i livsmedelskedjan vilka rör tillhandahållandet av livsmedelsinformation till slutkonsumenterna.

Den ska gälla alla livsmedel som är avsedda för slutkonsumenter, inklusive livsmedel som tillhandahålls av storkök och livsmedel som är avsedda för storkök.

Den ska gälla alla färdigförpackade livsmedel som är avsedda för överlåtelse till slutkonsumenter och livsmedel som är avsedda för storkök.

 

Den ska inte gälla livsmedel som förses med omslag direkt på försäljningsstället innan de överlåts till slutkonsumenten.

 

Storkökstjänster som utförs av trafik- eller transportföretag omfattas av denna förordning endast om tjänsterna erbjuds under transporter mellan två punkter på unionens territorium.

 

3a. Denna förordning ska inte tillämpas på livsmedel som beretts under andra omständigheter än som ett led i affärsverksamhet, varvid begreppet affärsverksamhet inte ska förutsätta att verksamheten i viss mån utövas fortlöpande och är organiserad. Verksamhet som tillfällig hantering, servering och försäljning av livsmedel av privatpersoner i samband med t.ex. välgörenhet eller lokala marknader och sammankomster omfattas inte av denna förordning.

Motivering

Ökad koncision och språklig förbättring. Just inom livsmedelshandeln är det brukligt att produkter som tillverkas direkt på försäljningsstället för att därefter omedelbart överlåtas förses med omslag. För att underlätta för konsumenterna (snabbare inköp, bättre hantering) portioneras produkterna i förväg (bredbara pålägg) eller förses med folie (smörgåsar). Sådana produkter som förses med omslag strax före försäljningen bör i princip undantas från förordningen, eftersom de på intet sätt kan likställas med industriellt färdigförpackade produkter. För förbindelser från eller till länder utanför EU kan det hända att transportföretagen inte hittar leverantörer som uppfyller kraven på information. Om företag som trafikerar sådana rutter ålades följa förordningen skulle detta kunna innebära en konkurrensnackdel för transportföretagen i EU, då dessa skulle vara de enda som vore tvungna att följa förordningen.

I förslaget bör den tankegång komma fram som uttryckts i skäl 15, där välgörenhet och föranstaltningar av engångskaraktär (skolor och dylikt) undantas från förslagets tillämpningsområde.

Ändringsförslag  40

Förslag till förordning

Artikel 1 – punkt 3b (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

3b. Livsmedel från tredjeländer får distribueras i unionen endast om de uppfyller kraven i denna förordning.

Motivering

I konsumenternas intresse måste man garantera att livsmedel från tredjeländer också uppfyller märkningskriterierna.

Ändringsförslag  41

Förslag till förordning

Artikel 1 – punkt 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4. Denna förordning ska inte påverka tillämpningen av märkningskrav som föreskrivs i särskild gemenskapslagstiftning om vissa livsmedel.

4. Denna förordning ska inte påverka tillämpningen av märkningskrav som föreskrivs i särskild unionslagstiftning om vissa livsmedel. Kommissionen ska senast [datum för ikraftträdandet av denna förordning] offentliggöra en förteckning över alla märkningskrav som föreskrivs i särskild unionslagstiftning om vissa livsmedel och göra förteckningen tillgänglig på Internet.

Motivering

Eftersom det finns så många särskilda rättsakter verkar det behövas en sådan förteckning, för att aktörerna inom livsmedelskedjan ska få klarhet och rättssäkerhet.

Ändringsförslag  42

Förslag till förordning

Artikel 1 – punkt 4 – stycke 1a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Senast …* ska kommissionen offentliggöra en omfattande och uppdaterad förteckning över märkningskraven i särskild unionslagstiftning om vissa livsmedel. Senast ...** ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om hur dessa särskilda märkningskrav uppfyller denna förordning. Om så är lämpligt ska kommissionen foga ett relevant förslag till rapporten.

 

___________

*

** 18 månader efter ikraftträdandet av denna förordning.

Motivering

Ett av de främsta målen med förslaget är förenkling. Alltför många sektorsspecifika EG-direktiv och EG-förordningar innehåller märkningsbestämmelser. Det är nödvändigt att samla ihop dem, kontrollera att de är förenliga med de allmänna principerna och ge enkel tillgång till den enorma mängden krav för alla företagare och berörda parter i livsmedelskedjan. Man bör uppmärksamma alla eventuella fall av bristande konsekvens med de allmänna reglerna.

Ändringsförslag  43

Förslag till förordning

Artikel 2 – punkt 2 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

a) livsmedelsinformation: information om ett livsmedel som görs tillgänglig för slutkonsumenterna genom en etikett, annat åtföljande material eller andra metoder, inklusive moderna tekniska verktyg eller muntlig kommunikation. Definitionen omfattar inte kommersiella meddelanden enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden.

a) livsmedelsinformation: information om ett livsmedel som görs tillgänglig för slutkonsumenterna genom en etikett, annat åtföljande material eller andra metoder, inklusive modern teknik eller muntlig kommunikation. Definitionen omfattar inte kommersiella meddelanden enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden.

Motivering

Här är det inte frågan om några tekniska verktyg utan om teknik.

Ändringsförslag  44

Förslag till förordning

Artikel 2 – punkt 2 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

b) lagstiftning om livsmedelsinformation: gemenskapens bestämmelser om livsmedelsinformation, särskilt märkning, inklusive bestämmelser av allmän karaktär som gäller alla livsmedel eller specificerade livsmedel och bestämmelser som endast gäller vissa livsmedel.

utgår

Motivering

Denna bestämmelse behövs inte. Vad som är lagstiftning om livsmedelsinformation framgår av innehållet i respektive bestämmelser. Artikel 2.2 b bör därför utgå.

Ändringsförslag  45

Förslag till förordning

Artikel 2 – punkt 2 – led c

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

c) obligatorisk livsmedelsinformation: de uppgifter som enligt gemenskapslagstiftningen måste tillhandahållas slutkonsumenterna.

utgår

Motivering

Denna bestämmelse behövs inte. I definitionen sägs endast att obligatorisk information är sådan information som är påbjuden i lag (det rör sig således här om en pleonasm). Artikel 2.2 c bör därför utgå.

Ändringsförslag  46

Förslag till förordning

Artikel 2 – punkt 2 – led d

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

d) storkök: varje inrättning (inklusive ett fordon eller ett fast eller mobilt försäljningsstånd), t.ex. restauranger, personalrestauranger, skolor och sjukhus, där man i sin affärsverksamhet tillagar livsmedel som är avsedda för leverans till slutkonsumenter och som är färdiga för konsumtion utan ytterligare tillagning.

d) storkök: varje inrättning (inklusive en automat, ett fordon eller ett fast eller mobilt försäljningsstånd), t.ex. restauranger, personalrestauranger, skolor, sjukhus och cateringföretag, där man i sin affärsverksamhet tillagar livsmedel avsedda att direkt konsumeras av slutkonsumenter.

Motivering

Ett klarläggande och en nödvändig komplettering: cateringföretagen är också storkök.

Ändringsförslag  47

Förslag till förordning

Artikel 2 – punkt 2 – led e

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

e) färdigförpackat livsmedel: varje enskild vara som i oförändrat skick är avsedd att tillhandahållas slutkonsumenter och storkök och som består av ett livsmedel och den förpackning i vilken det placerades innan det erbjöds till försäljning, oavsett om förpackningen omsluter livsmedlet helt eller endast delvis, men förutsatt att förpackningen omsluter livsmedlet på ett sådant sätt att innehållet inte kan ändras utan att förpackningen öppnas eller ändras.

e) färdigförpackat livsmedel: färdigförpackat livsmedel: varje enskild vara som i oförändrat skick är avsedd att tillhandahållas slutkonsumenter och storkök och som består av ett livsmedel i en förpackning, oavsett om förpackningen omsluter livsmedlet helt eller endast delvis, men förutsatt att förpackningen omsluter livsmedlet på ett sådant sätt att innehållet inte kan ändras utan att förpackningen öppnas eller ändras.

Motivering

Förenkling.

Ändringsförslag  48

Förslag till förordning

Artikel 2 – punkt 2 – led ea (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

ea) icke-färdigförpackat livsmedel: livsmedel som i oförpackad form erbjuds slutkonsumenten och först vid försäljningen till slutkonsumenten förpackas, om så över huvud taget sker, samt livsmedel och färska beredningar som färdigförpackas på försäljningsstället för direkt försäljning.

Motivering

Det förekommer också att livsmedel färdigförpackas i affärerna och då brukar de säljas i närheten av manuella diskar med försäljningspersonal (också kallade betjäningsdiskar), för att inte konsumenterna ska behöva stå länge och vänta vid diskarna. Liksom fallet är med livsmedel som förpackas enligt konsumenternas personliga önskemål är det också i det här fallet praktiskt omöjligt att kräva att de regler som gäller för färdigförpackade livsmedel ska följas, eftersom sortimentet är så stort, produkterna tillverkas för hand och sortimentet dessutom växlar från dag till dag.

Att endast förpackning på försäljningsstället skulle tas med ger inte tillräcklig klarhet. Inom hantverksföretag i livsmedelsbranschen med flera olika försäljningsställen förekommer det ofta att varorna förpackas på det centrala produktionsstället samma dag som de ska säljas, innan de förs ut till försäljningsställena. I Nederländerna gick till exempel myndigheterna med på att jämställa ”dagsfärsk” med ”icke-färdigförpackad”.

Ändringsförslag  49

Förslag till förordning

Artikel 2 – punkt 2 – led f

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

f) ingrediens: varje ämne, inklusive livsmedelstillsatser och livsmedelsenzymer, och varje beståndsdel i en sammansatt ingrediens som används vid tillverkningen eller beredningen av ett livsmedel och som finns kvar i den färdiga varan, om än i annan form; restprodukter anses inte vara ingredienser.

f) ingrediens: varje ämne, inklusive livsmedelstillsatser och livsmedelsenzymer, och varje ingrediens i en sammansatt ingrediens som används vid tillverkningen eller beredningen av ett livsmedel och som ingår i den färdiga varan, om än i annan form.

Motivering

En ändring av definitionen på begreppet ingrediens skulle få icke önskvärda konsekvenser för den gemenskapslagstiftning där det hänvisas till denna begreppsdefinition (såsom förordning (EG) nr 1829/2003). Begreppet ”restprodukter” bör utgå ur definitionen för att den ska följa förordning (EG) nr 178/2002 om allmänna krav för livsmedelslagstiftning. Enligt definitionen av livsmedel i artikel 2 i sistnämnda förordning omfattas inte ”restsubstanser och främmande ämnen”.

Ändringsförslag  50

Förslag till förordning

Artikel 2 – punkt 2 – led g

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

g) härkomstort: ort som det uppges att ett livsmedel kommer från och som inte är det ursprungsland som fastställts i enlighet med artiklarna 23–26 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92.

g) härkomstort: ort, land eller region där jordbruksprodukterna eller jordbruksingredienserna i sin helhet framställts, i enlighet med artikel 23.2 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92.

Motivering

Härkomstorten bör definieras korrekt. I artikel 23.2 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 ges en definition som enligt föredraganden är perfekt. Framför allt innebär uttrycket om att ”jordbruksprodukterna eller jordbruksingredienserna i sin helhet framställts” på en viss plats att grödorna skördats på platsen eller att djuren fötts och blivit uppfödda där. Föredraganden kan absolut inte gå med på att bearbetningsorten skulle kunna betraktas som härkomstort.

Ändringsförslag  51

Förslag till förordning

Artikel 2 – punkt 2 – led j

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

j) märkning: ord, uppgift, varumärke, märkesnamn, illustration eller symbol som gäller ett livsmedel och som anbringas på förpackning, dokument, meddelande, etikett, ring eller krage som medföljer eller avser sådant livsmedel.

(Berör inte den svenska versionen.)

Motivering

(Berör inte den svenska versionen.)

Ändringsförslag  52

Förslag till förordning

Artikel 2 – punkt 2 – led k

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

k) synfält: samtliga ytor på en förpackning som kan läsas från ett och samma blickfält, vilket ger konsumenterna snabb och enkel tillgång till märkningsinformation genom att de kan läsa informationen utan att behöva vrida på förpackningen.

k) synfält: samtliga ytor på en förpackning som kan läsas från ett och samma blickfält, vilket ger konsumenterna snabb och enkel tillgång till märkningsinformation.

Motivering

Språklig förbättring.

Ändringsförslag  53

Förslag till förordning

Artikel 2 – punkt 2 – led ka (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

ka) läsbarhet: skrift, tryck, prägel, markering, gravyr, stämpling etc. som gör det möjligt för en konsument med normal syn att utan optiska hjälpmedel ta del av texter, såsom etiketter på och märkning av livsmedel; läsbarheten betingas av teckenstorlek, teckensnitt, strecktjocklek, avstånd mellan ord och bokstäver, radavstånd, förhållandet mellan bokstävernas bredd och höjd samt kontrasten mellan text och bakgrund.

Motivering

Denna definition behövs, eftersom teckenstorleken ensam inte garanterar att en text är läsbar.

Ändringsförslag  54

Förslag till förordning

Artikel 2 – punkt 2 – led l

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

l) föreskriven beteckning: den beteckning för ett livsmedel som föreskrivs i de gemenskapsbestämmelser som gäller det eller, om sådana gemenskapsbestämmelser inte finns, den beteckning som föreskrivs i de lagar och andra författningar som gäller i de medlemsstater där livsmedlets säljs till slutkonsumenter eller storkök.

utgår

Motivering

Den hittillsvarande terminologin i märkningsdirektivet 2000/13/EG bör få finnas kvar.

Ändringsförslag  55

Förslag till förordning

Artikel 2 – punkt 2 – led m

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

m) vedertagen beteckning: en beteckning som är accepterad som livsmedlets beteckning utan att konsumenterna i den medlemsstat där livsmedlet saluförs behöver ytterligare förklaringar.

m) vedertagen beteckning: en beteckning som uppfattas som livsmedlets beteckning utan att konsumenterna i den medlemsstat där livsmedlet saluförs behöver ytterligare förklaringar.

Motivering

(Första delen av motiveringen berör inte den svenska versionen.) Här är det inte frågan om huruvida beteckningen accepteras utan om hur den uppfattas.

Ändringsförslag  56

Förslag till förordning

Artikel 2 – punkt 2 – led o

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

o) primär ingrediens: den huvudsakliga ingrediensen och/eller den eller de karaktärsgivande ingredienserna i ett livsmedel.

utgår

Motivering

Kommissionens försök att utvidga bestämmelsen om ursprungsmärkning avvisas. Därför behövs det heller inga definitioner av primära, huvudsakliga och karaktärsgivande ingredienser i livsmedel, begrepp som hittills inte förekommit i livsmedelslagstiftningen. Eftersom målsättningen är förenkling bör man undvika att ständigt skapa nya termer och begrepp utan uppenbara fördelar.

Dessa kriterier är i praktiken oanvändbara. Det råder en förvirrande avvikelse från QUID-definitionerna. En nivå på 50 % har inte samma praktiska betydelse för alla slags livsmedel.

Ändringsförslag  57

Förslag till förordning

Artikel 2 – punkt 2 – led p

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

p) huvudsaklig ingrediens: den ingrediens i ett livsmedel som utgör mer än 50 % av livsmedlet.

utgår

Motivering

Kommissionens försök att utvidga bestämmelsen om ursprungsmärkning avvisas. Därför behövs det heller inga definitioner av primära, huvudsakliga och karaktärsgivande ingredienser i livsmedel, begrepp som hittills inte förekommit i livsmedelslagstiftningen. Eftersom målsättningen är förenkling bör man undvika att ständigt skapa nya termer och begrepp utan uppenbara fördelar.

Dessa kriterier är i praktiken oanvändbara. Det råder en förvirrande avvikelse från QUID-definitionerna. En nivå på 50 % har inte samma praktiska betydelse för alla slags livsmedel.

Ändringsförslag  58

Förslag till förordning

Artikel 2 – punkt 2 – led q

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

q) karaktärsgivande ingrediens: varje ingrediens i ett livsmedel som konsumenterna vanligtvis förknippar med livsmedlets beteckning och för vilken det i de flesta fall krävs en mängdangivelse.

utgår

Motivering

Kommissionens försök att utvidga bestämmelsen om ursprungsmärkning avvisas. Därför behövs det heller inga definitioner av primära, huvudsakliga och karaktärsgivande ingredienser i livsmedel, begrepp som hittills inte förekommit i livsmedelslagstiftningen. Eftersom målsättningen är förenkling bör man undvika att ständigt skapa nya termer och begrepp utan uppenbara fördelar.

Dessa kriterier är i praktiken oanvändbara. Det råder en förvirrande avvikelse från QUID-definitionerna. En nivå på 50 % har inte samma praktiska betydelse för alla slags livsmedel.

Ändringsförslag  59

Förslag till förordning

Artikel 2 – punkt 2 – led r

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

r) väsentliga krav: de krav som fastställer nivån på konsumentskydd och livsmedelsinformation i en viss fråga och som fastställts i en gemenskapsrättsakt som möjliggör att nationella system enligt artikel 44 kan utarbetas.

r) väsentliga krav: de krav som fastställer nivån på konsumentskydd och livsmedelsinformation i en viss fråga och som fastställts i en gemenskapsrättsakt.

Ändringsförslag  60

Förslag till förordning

Artikel 2 – punkt 2 – led s

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

s) bästföredatum för ett livsmedel: den dag fram till vilken livsmedlet vid rätt förvaring har kvar sina särskilda egenskaper.

s) bästföredatum för ett livsmedel: den dag fram till vilken livsmedlet vid angiven förvaring, eller vid sådan särskild förvaring som anges på förpackningen, har kvar sina särskilda egenskaper.

Motivering

Många livsmedel måste förvaras på ett särskilt sätt, till exempel i kylskåp, och detta måste stå angivet på förpackningen.

Bästföredatumet ska ses i samband med den angivna förvaringen. Det är livsmedelsföretagarens ansvar att räkna fram och ange bästföredatum i kombination med förvaringen. Vidare bör man här även definiera sista förbrukningsdag.

Ändringsförslag  61

Förslag till förordning

Artikel 2 – punkt 2 – led sa (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

sa) sista förbrukningsdag för ett livsmedel: den dag då livsmedlet senast ska förbrukas och efter vilken det inte längre får vare sig tillhandahållas en konsument såsom livsmedel eller vidareförädlas.

Motivering

Det är bra att föredraganden Sommer infört en definition på begreppet ”sista förbrukningsdag”. Definitionen borde emellertid kompletteras. Förutom att livsmedel inte får levereras till konsumenter efter detta datum bör de inte heller få vidareförädlas. Efter sista förbrukningsdagen får man inte längre använda ett livsmedel som livsmedel. Förbudet mot vidareförädling skulle sätta stopp för handeln med gammalt kött.

Ändringsförslag  62

Förslag till förordning

Artikel 2 – punkt 2 – led sb (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

sb) tillverkningsdatum: den dag då livsmedlet tillverkats och, i förekommande fall, förpackats och djupfrysts.

Motivering

En definition som nödvändiggörs av artikel 25.

Ändringsförslag  63

Förslag till förordning

Artikel 2 – punkt 2 – led ta (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

ta) livsmedelsimitation: ett livsmedel som ger sken av att vara ett annat livsmedel och där en normalt ingående ingrediens helt eller delvis blandas med eller ersätts med en annan ingrediens.

Motivering

Den ökande användningen av livsmedelsimitationer, där sedvanliga ingredienser ersätts med billigare surrogat, leder till att konsumenterna vilseleds.

Ändringsförslag  64

Förslag till förordning

Artikel 2 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3. I detta direktiv avses med ett livsmedels ursprungsland ett livsmedels ursprung som fastställts i enlighet med artiklarna 23-26 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92.

3. I detta direktiv avses med ett livsmedels ursprungsland ett livsmedels ursprung i enlighet med artiklarna 23-26 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92. Beträffande medlemsstaterna ska med ursprungsland alltid avses den respektive medlemsstaten.

Motivering

I fråga om definitionen av ursprungsland hänvisas det i punkt 3 i kommissionens förslag till gemenskapens tullkodex. Enligt tullkodexen kan ursprunget dock antingen vara EU eller en enskild medlemsstat. Därför måste det göras klart att man, i fråga om livsmedel som har sitt ursprung inom EU, med ursprungsland alltid avser någon enskild medlemsstat och inte EU som helhet.

Ändringsförslag  65

Förslag till förordning

Artikel 2 – punkt 3 – stycke 1a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

För kött och livsmedel som innehåller kött ska livsmedlets ursprungsland definieras som det land där djuret föddes, uppföddes under största delen av sin livstid och slaktades. Om detta skett på olika platser ska samtliga tre platser anges i hänvisningar till ”ursprungsland”.

Motivering

För kött är det olämpligt att ange bara en enda ursprungsort, om födsel, uppfödning och slakt skett på olika ställen. Undersökningar har visat att uppgifter om var djuren fötts, uppfötts och slaktats är mycket viktiga för konsumenterna.

Ändringsförslag  66

Förslag till förordning

Artikel 3 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Syftet med livsmedelsinformation är att uppnå en hög skyddsnivå för konsumenternas hälsa och intressen genom att ge slutkonsumenterna möjlighet att göra välgrundade val och använda livsmedel.

1. Syftet med livsmedelsinformation är att uppnå en hög nivå av hälsoskydd, insyn och jämförbarhet i fråga om livsmedel, något som ligger i konsumenternas intresse och ska ge en utgångspunkt för välgrundade val och säker användning av livsmedel.

Motivering

Nödvändig utbyggnad av texten genom tillägg av insyn och jämförbarhet. Om de synpunkter som föreslås utgå faktiskt togs med, då kunde märkningen av livsmedel svälla ut över alla gränser så att konsumenterna blev förvirrade, och detta skulle motverka syftet med direktivet.

Ändringsförslag  67

Förslag till förordning

Artikel 3 – punkt 1a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1a. Livsmedelsmärkningen ska för genomsnittskonsumenten vara lätt igenkännlig, läsbar och begriplig.

Motivering

Det tjänar ingenting till att ha en märkning om den inte är lätt igenkännlig, läsbar och begriplig.

Ändringsförslag  68

Förslag till förordning

Artikel 3 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Syftet med lagstiftningen om livsmedelsinformation är att uppnå fri rörlighet i gemenskapen för livsmedel som produceras och marknadsförs lagligt, vid behov med hänsyn till behovet av att skydda producenternas legitima intressen och främja produktion av varor av hög kvalitet.

2. Syftet med lagstiftningen om livsmedelsinformation är att uppnå fri rörlighet i gemenskapen för livsmedel som produceras och marknadsförs lagligt.

Motivering

Meningens andra del är en bestämmelse som saknar normativt innehåll. Av lagstiftningstekniska skäl bör denna meningsdel således utgå ur själva förordningstexten men dock läggas till som ett skäl. Det är oklart när och hur man ska skydda eller ta hänsyn till producenternas intressen och ”varor av hög kvalitet”.

Ändringsförslag  69

Förslag till förordning

Artikel 3 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3. När nya krav införs i livsmedelslagstiftningen ska det tas hänsyn till behovet av en övergångsperiod efter det att de nya kraven trätt i kraft, under vilken livsmedel vars etiketter inte uppfyller de nya kraven får släppas ut på marknaden och lager av sådana livsmedel som släppts ut på marknaden före övergångsperiodens slut får fortsätta att saluföras tills de är slut.

3. När nya krav införs i livsmedelslagstiftningen ska en övergångsperiod beviljas efter det att de nya kraven trätt i kraft, under vilken livsmedel vars etiketter inte uppfyller de nya kraven får släppas ut på marknaden och lager av sådana livsmedel som släppts ut på marknaden före övergångsperiodens slut får fortsätta att saluföras tills de är slut; denna övergångsperiod gäller inte krav som rör skydd av människors hälsa. Då nya märkningsbestämmelser för livsmedel införs ska de åtföljas av ett enhetligt första tillämpningsdatum som ska fastställas av kommissionen i samråd med medlemsstaterna och representanter för intressegrupper.

Motivering

I syfte att underlätta en smidigt fungerande inre marknad och minimera förpackningsavfallet är det normalt att bevilja en övergångsperiod när nya märkningskrav införs. En sådan period är dock olämplig när det handlar om en omedelbar fara för allmänhetens hälsa.

Om nya märkningsbestämmelser införs vid olika tidpunkter kommer detta, trots de föreskrivna övergångsperioderna, att avsevärt påverka kostnaderna för utveckling av nya etiketter samt förbrukningen av de varor, förpackningar och etiketter som finns i lager. Principen om ett enhetligt första tillämpningsdatum i samband med att nya märkningsbestämmelser införs bör därför återinföras (såsom kommissionen ursprungligen föreslagit).

Ändringsförslag  70

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 1 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Livsmedelsinformation som enligt lagstiftningen är obligatorisk ska särskilt gälla information som faller inom en av följande kategorier:

(Berör inte den svenska versionen.)

Motivering

(Berör inte den svenska versionen.)

Ändringsförslag  71

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 1 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

a) Information om livsmedlets identitet och sammansättning, egenskaper eller andra särdrag.

a) Information om livsmedlets identitet och sammansättning, mängder, egenskaper eller andra särdrag.

Ändringsförslag  72

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 1 – led b – led ii

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

ii) hållbarhet, förvaring och säker användning,

ii) hållbarhet, förvaring, eventuella förvaringskrav för öppnade produkter och säker användning,

Motivering

För närvarande anges förvaringstiden ofta inte för öppnade produkter och inte heller om de till exempel ska förvaras vid en särskild temperatur. Detta bör av säkerhetsskäl preciseras för konsumenterna.

Ändringsförslag  73

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 1 – led b – led iii

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

iii) påverkan på hälsan, inklusive riskerna och följderna i samband med skadlig eller farlig konsumtion av ett livsmedel.

utgår

Motivering

Det direkta syftet med förordningen är inte att konsumenternas hälsa ska skyddas med hjälp av olika varningstexter, utan att konsumenterna utgående från näringsvärdesinformationen ska kunna fatta välgrundade köpbeslut som leder till en väl avvägd kost och, i förlängningen, till bättre hälsa.

Ändringsförslag  74

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 1 – led c

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

c) Information om näringsegenskaper så att konsumenterna, även de som har särskilda kostbehov, kan göra välgrundade val.

c) Information om näringsegenskaper så att konsumenterna, även de som har särskilda kostbehov, kan göra kunskapsbaserade val.

Ändringsförslag  75

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. När behovet av obligatorisk livsmedelsinformation övervägs, ska det tas hänsyn till ett utbrett behov hos flertalet konsumenter av vissa uppgifter som de anser vara mycket viktiga, eller allmänt erkända fördelar för konsumenterna, så att de kan göra välgrundade val.

2. När behovet av obligatorisk livsmedelsinformation övervägs, ska det tas hänsyn till potentiella kostnader och fördelar för de berörda parterna (inklusive konsumenterna, producenterna med flera) med att tillhandahålla vissa uppgifter.

Motivering

Nya märkningsregler bör endast införas om det finns evidensbaserad forskning som visar fördelarna med sådana nya krav. Kostnaderna för att tillhandahålla nya uppgifter bör inte vara oproportionerliga. Ändringar av etiketter får stora följder både för producenter i EU och för företag som importerar livsmedel från tredjeländer. Därför måste man väga konsumenternas och producenternas behov mot varandra.

Ändringsförslag  76

Förslag till förordning

Artikel 7 – punkt 1 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Livsmedelsinformation får inte vara vilseledande på ett avgörande sätt, i synnerhet

1. Livsmedelsinformation får inte vara vilseledande, i synnerhet

Motivering

Det saknar betydelse på vilket sätt informationen är vilseledande.

Ändringsförslag  77

Förslag till förordning

Artikel 7 – punkt 1 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

a) när det gäller vad som är utmärkande för livsmedlet, särskilt dess natur, identitet, egenskaper, sammansättning, kvantitet, hållbarhet, ursprungsland eller härkomstort, framställnings- eller produktionsmetod,

a) genom att livsmedlet beskrivits och/eller i bild presenterats på ett sätt som skulle kunna vilseleda konsumenterna om dess natur, identitet, egenskaper, sammansättning, enskilda ingredienser och mängderna av dem i livsmedlet, hållbarhet, ursprungsland eller härkomstort, framställnings- eller produktionsmetod,

Ändringsförslag  78

Förslag till förordning

Artikel 7 – punkt 1 – led ab (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

ab) genom att konsumenterna med hjälp av beskrivningen eller presentationer i bild på förpackningen förleds att tro att livsmedlet innehåller någon viss produkt eller ingrediens, fastän det egentligen handlar om ett imiterat livsmedel eller ett livsmedel som innehåller ett surrogat för en ingrediens som normalt används i en produkt. I sådana fall ska förpackningen på väl synlig plats förses med tillägget ”imitation” eller ”tillverkad med (beteckning för det ersättande ämnet) i stället för (beteckning för det ämne som ersatts)”.

 

Det särskilda livsmedlet som är en imitation eller innehåller en ersättning ska där så är möjligt förvaras åtskilt från övriga livsmedel på försäljningsstället.

Motivering

Det händer allt oftare att det saluförs livsmedelsimitationer, såsom ”ost” som tillverkats med vegetabiliskt fett. Dessutom kan det konstateras att sådana ingredienser som normalt används vid framställningen av en produkt delvis ersätts med billigare surrogat. För konsumenten går skillnaden i regel inte att urskilja. Av insynsskäl bör därför lämplig märkning införas.

Ändringsförslag  79

Förslag till förordning

Artikel 7 – punkt 1 – led c

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

c) genom att det antyds att livsmedlet har speciella egenskaper, då i själva verket alla liknande livsmedel har sådana egenskaper.

c) genom att det antyds att livsmedlet har speciella egenskaper, då i själva verket alla liknande livsmedel har sådana egenskaper, eller genom att det särskilt framhålls att vissa ingredienser och/eller näringsämnen inte ingår i livsmedlet, trots att de i princip inte brukar ingå i livsmedel av motsvarande slag,

Motivering

En särskild form av vilseledande är att man framhåller självklara egenskaper hos ett livsmedel såsom någonting märkvärdigt, såsom när det står ”fettfritt” på etiketterna till fruktgummi, fastän fruktgummi inte alls brukar innehålla något fett.

Ändringsförslag  80

Förslag till förordning

Artikel 7 – punkt 1 – led ca (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

ca) genom att det i reklamen för ett livsmedel uttryckligen påstås att innehållet av socker och/eller fett avsevärt minskats, om inte samtidigt energiinnehållet (uttryckt i kilojoule eller kilokalorier) minskats i motsvarande grad,

Motivering

Genomsnittskonsumenten tar för givet, att om det klart anges att innehållet av socker eller fett avsevärt minskats, då har också energiinnehållet i livsmedlet minskats i motsvarande grad. Men ofta är det inte alls på det sättet, eftersom sockret eller fettet kan ha ersatts med andra ingredienser. I så fall vilseleds konsumenten av det som står på förpackningen.

Ändringsförslag  81

Förslag till förordning

Artikel 7 – punkt 1 – led cb (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

cb) genom att beteckningen ”lämpligt för personer med särskilda kostbehov” används om livsmedlet inte motsvarar unionsbestämmelserna för livsmedel för personer med sådana behov.

Motivering

Många livsmedel som betecknats med orden ”lämpligt för personer med särskilda kostbehov” får det att se ut som om socker- och fetthalten i dem vore starkt reducerad och således också energiinnehållet, fastän det inte alls är så. Därför bör beteckningen ”lämpligt för personer med särskilda kostbehov” vara förbehållen sådana livsmedel som verkligen är avsedda att användas för sådana ändamål.

Ändringsförslag  82

Förslag till förordning

Artikel 7 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3. Om inte annat följer av undantag i gemenskapsbestämmelser för naturliga mineralvatten och specialdestinerade livsmedel, får livsmedelsinformation inte tillskriva livsmedel förmågan att förebygga, behandla eller bota mänskliga sjukdomar eller antyda sådan förmåga.

Om inte annat följer av undantag i unionsbestämmelser för naturliga mineralvatten och specialdestinerade livsmedel, får livsmedelsinformation inte tillskriva livsmedel förmågan att förebygga, behandla eller bota mänskliga sjukdomar eller antyda sådan förmåga.

Ändringsförslag  83

Förslag till förordning

Artikel 7 – punkt 4 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4. Det förbud som avses i punkt 3 ska även gälla

4. Punkterna 1 och 3 ska även gälla

Motivering

Självfallet ska innehållet i punkt 1 gälla reklam för och presentation av livsmedel. (Dessutom finns det ett översättningsfel i den tyska lydelsen.)

Ändringsförslag  84

Förslag till förordning

Artikel 8 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 3 och 4 ska livsmedelsföretagare, inom det företag som de styr, säkerställa att de krav i livsmedelslagstiftningen som är relevanta för deras verksamhet följs och kontrollera att dessa krav uppfylls.

1. Den person som är ansvarig för livsmedelsinformationen ska se till att märkningsuppgifterna finns med och är korrekta.

Motivering

Das Prinzip zielt darauf, dass Handelsunternehmen nicht für solche Umstände zur Verantwortung gezogen werden, die nicht in ihrem Geschäftsbereich bzw. Einflussbereich liegen. Um die Kohärenz des Gemeinschaftsrechts zu gewährleisten, ist es erforderlich, die Formulierung des Artikels 8 an die neulich verabschiedete Verordnung (EG) 767/2009 über das Inverkehrbringen und die Verwendung von Futtermitteln ( ) anzupassen. Dieser Text und der gegenwärtige Vorschlag basieren auf den gleichen Prinzipen der Verordnung (EG) 178/2002 und unterliegen den gleichen Kontrolleregeln der Verordnung (EG) 882/2004. Somit ist also unerlässlich, dass die Vorschriften bezüglich der Verantwortung der Betreiber dem gleichen Ansatz entsprechen und der deutlicheren Formulierung genießen, damit, wie von der Kommission im Erwägungsgrund 21 gewünscht, ”es nicht zu einer Zersplitterung der Rechtsvorschriften in diesem Rahmen kommt”.

Ändringsförslag  85

Förslag till förordning

Artikel 8 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Livsmedelsföretagare får, inom det företag som de styr, inte ändra den information som åtföljer ett livsmedel om en sådan ändring skulle vilseleda slutkonsumenterna eller på annat sätt försämra konsumentskyddet, särskilt i fråga om hälsa.

2. Livsmedelsföretagare får, inom det företag som de styr, inte ändra den information som åtföljer ett livsmedel om en sådan ändring skulle vilseleda slutkonsumenterna eller på annat sätt försämra konsumentskyddet, särskilt i fråga om hälsa och konsumenternas möjligheter att göra välgrundade val.

Motivering

Förtydligande.

Detta ansvar bör inte begränsas till enbart frågan om skyddet av konsumenternas hälsa.

Ändringsförslag  86

Förslag till förordning

Artikel 8 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3. Livsmedelsföretagare som för första gången släpper ut ett livsmedel på marknaden vilket är avsett för slutkonsumenter eller storkök ska se till att livsmedelsinformation har angetts och att den är korrekt, i enlighet med gällande lagstiftning om livsmedelsinformation.

3. Livsmedelsföretagare ska, i den utsträckning som livsmedelsinformationen hänför sig till det företag som står under deras kontroll, se till att den information som tillhandahålls uppfyller bestämmelserna i denna förordning.

Ändringsförslag  87

Förslag till förordning

Artikel 8 – punkt 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4. Livsmedelsföretagare som ansvarar för detaljhandels- eller distributionsverksamhet som inte påverkar livsmedelsinformationen ska, inom ramen för sin verksamhet, iaktta vederbörlig omsorg för att säkerställa att den föreskrivna livsmedelsinformationen har angetts, i synnerhet genom att inte leverera livsmedel som de, på grundval av den information som de besitter i egenskap av fackmän, vet eller misstänker inte uppfyller kraven.

4. Om livsmedelsföretagare som ansvarar för detaljhandels- eller distributionsverksamhet som inte påverkar livsmedelsinformationen får kännedom om ett livsmedel inte uppfyller bestämmelserna i denna förordning ska de omedelbart dra tillbaka detta livsmedel från marknaden.

Motivering

Av omsorg om en entydig avgränsning av ansvaret bör föreskriften utformas entydigare. Meningen med detta är att inte företagen inom handeln ska ställas till svars för sådant som inte faller inom deras ansvarsområde eller som de inte kan påverka. Av EG-domstolens dom i målet ”Lidl-Italia" framgår det att dagens lagstiftning inte ger livsmedelshandlarna tillräcklig rättssäkerhet.

Ändringsförslag  88

Förslag till förordning

Artikel 8 – punkt 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

5. Livsmedelsföretagare ska, inom det företag som de styr, säkerställa att information om livsmedel som inte är färdigförpackade lämnas vidare till den företagare som tar emot livsmedlet så att den obligatoriska livsmedelsinformation som anges i artikel 9.1 a–c och f, vid behov, kan tillhandahållas slutkonsumenterna.

5. Livsmedelsföretagare ska, inom det företag som de styr, säkerställa att information om livsmedel som inte är färdigförpackade görs tillgänglig för den företagare som hanterar livsmedlet för återförsäljning eller vidareförädling så att vederbörande på begäran kan tillhandahålla slutkonsumenterna den obligatoriska livsmedelsinformation som anges i artikel 9.1 a–c och f–g.

Motivering

Förtydligande.

Ändringsförslag  89

Förslag till förordning

Artikel 8 – punkt 6 – stycke 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Trots vad som sägs i första stycket ska livsmedelsföretagare säkerställa att de uppgifter som avses i artikel 9.1 a, f och h även finns på den yttre förpackning i vilken livsmedlet presenteras när det saluförs.

Trots vad som sägs i första stycket ska livsmedelsföretagare säkerställa att de uppgifter som avses i artikel 9.1 a, e, f, g och h även finns på den yttre förpackning i vilken livsmedlet presenteras när det saluförs.

Motivering

Livsmedlets nettoinnehåll är också viktig information som bör finnas på den yttre förpackningen, precis som särskilda förvarings- eller användningsanvisningar.

Ändringsförslag  90

Förslag till förordning

Artikel 9 – rubriken

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Förteckning över obligatoriska uppgifter

(Berör inte den svenska versionen.)

Motivering

(Berör inte den svenska versionen.)

Ändringsförslag  91

Förslag till förordning

Artikel 9 – punkt 1 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. I enlighet med artiklarna 10-34 och om inget annat följer av undantagen i detta kapitel, ska följande uppgifter vara obligatoriska:

1. I enlighet med artiklarna 10-34 och om inget annat följer av undantagen i detta kapitel, kapitel V och kapitel VI, ska följande uppgifter vara obligatoriska:

Motivering

En hänvisning till kapitel V och kapitel VI klargör att inte alla obligatoriska uppgifter krävs för icke-färdigpackade livsmedel, och att kraven i kapitel IV i fråga om frivilligt märkta livsmedel bara gäller om det ges frivillig information. En livsmedelsföretagare som frivilligt ger näringsvärdesinformation bör inte vara skyldig att ge annan information som normalt skulle krävas för färdigförpackade livsmedel, men som är irrelevanta för icke färdigförpackade livsmedel. Dessutom bör livsmedelsföretagaren själv få avgöra om uppgifterna ska ges.

Ändringsförslag  92

Förslag till förordning

Artikel 9 – punkt 1 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

a) Livsmedlets beteckning.

a) Det namn under vilket varan säljs.

Motivering

Jämför ändringsförslaget till artikel 2.2 m.

Språklig ändring i överensstämmelse med det befintliga termbruket i märkningsdirektivet 2000/13/EG (jfr artikel 3: bland annat ”det namn under vilket varan säljs” och ”nettokvantitet”).

Ändringsförslag  93

Förslag till förordning

Artikel 9 – punkt 1 – led c

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

c) Ingredienser som förtecknas i bilaga II och som orsakar allergi eller intolerans samt ämnen som framställts därav.

c) Ingredienser som förtecknas i bilaga II och som orsakar allergi eller intolerans samt ämnen som framställts därav, med iakttagande av de specifika bestämmelserna för livsmedelsprodukter som inte är färdigförpackade.

Motivering

En språklig förbättring.

Den av kommissionen föreslagna texten utvidgar i denna artikel skyldigheten till märkning i fråga om allergener till icke-färdigförpackade produkter. En skyldighet till märkning av allergener på icke-färdigförpackade livsmedel skulle leda till en systematisk märkning av dessa allergener, i syfte att täcka alla risker för korsvis förorening. Det verkar dock som att allergikerorganisationerna föredrar en skyldighet att lämna information på försäljningsstället genom affischer eller faktablad.

Ändringsförslag  94

Förslag till förordning

Artikel 9 – punkt 1 – led d

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

d) Mängden av vissa ingredienser eller kategorier av ingredienser.

d) Mängden av vissa ingredienser eller kategorier av ingredienser enligt bilaga VI.

Motivering

Tillägg av korrekt korshänvisning.

Ändringsförslag  95

Förslag till förordning

Artikel 9 – punkt 1 – led e

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

e) Livsmedlets nettoinnehåll.

e) Livsmedlets nettoinnehåll vid förpackningstillfället.

Motivering

Ett livsmedels nettoinnehåll kan förändras under den tid som går från det att livsmedlet tillverkas till dess att det säljs och konsumeras. Tillverkaren kan endast påverka nettoinnehållet vid förpackningstillfället och kan inte hållas ansvarig för att nettoinnehållet eventuellt inte är detsamma när livsmedlet säljs respektive konsumeras.

Ändringsförslag  96

Förslag till förordning

Artikel 9 – punkt 1 – led f

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

f) Bästföredatum eller sista förbrukningsdag.

f) Bästföredatum eller, i fråga om livsmedel som ur mikrobiologisk synpunkt är lättfördärvliga, sista förbrukningsdag.

Ändringsförslag  97

Förslag till förordning

Artikel 9 – punkt 1 – led fa (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

fa) Tillverkningsdatum för djupfrysta produkter.

Motivering

En sådan uppgift är på sin plats för att konsumenten ska kunna känna igen djupfrysta produkter som varit för länge i lager (skandalen med ”ruttet kött”).

Ändringsförslag  98

Förslag till förordning

Artikel 9 – punkt 1 – led g

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

g) Särskilda förvarings- eller användningsanvisningar.

g) Särskilda förvarings- och/eller användningsanvisningar, inklusive uppgifter om djupfrysning och lagringsvillkor samt om hur produkten ska förvaras före och efter öppnandet av förpackningen, om det utan dessa upplysningar skulle vara omöjligt att använda livsmedlet på rätt sätt.

Ändringsförslag  99

Förslag till förordning

Artikel 9 – punkt 1 – led ga (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

ga) Bruksanvisning, om det utan en sådan skulle vara omöjligt att använda livsmedlet på rätt sätt.

Motivering

Av omsorg om överskådlighet och logik flyttas artikel 9.1 j hit.

Ändringsförslag  100

Förslag till förordning

Artikel 9 – punkt 1 – led h

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

h) Namnet eller firmanamnet på och adressen till tillverkaren eller förpackaren eller på en säljare som är etablerad inom gemenskapen.

h) Namnet, firmanamnet eller registrerat varumärke på och adressen till tillverkaren som är etablerad inom unionen, förpackaren och, för produkter från tredjeländer, namnet på importören eller, i tillämpliga fall, på livsmedelsföretagaren i vilkens namn eller firmanamn livsmedlet marknadsförs.

Motivering

Man måste se till att nämna namnet eller firmanamnet samt adressen inom gemenskapen för den ansvarige aktör som för första gången släpper ut ett livsmedel på gemenskapsmarknaden. I detta syfte måste den tänkta förteckningen utökas och specificeras.

Det är vikigt att införa ett krav på att den verkliga livsmedelsproducenten ska anges, dels för att konsumenten ska få korrekt information, dels för att främja livsmedelsindustrins konkurrenskraft. Frånvaron av ett sådant krav under årens lopp har bidragit till att fenomenet med privata märkningssystem har spridit sig vilket hotar företagens lönsamhet och därmed livsmedelsföretagens överlevnad.

Av omsorg om att produkter från gemenskapen och importvaror ska behandlas lika är det av betydelse att produkter som importerats från tredjeländer förses med uppgift om importören.

Ändringsförslag   101

Förslag till förordning

Artikel 9 – punkt 1 – led i

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

i) Uppgift om ursprungsland eller härkomstort i de fall där underlåtenhet att lämna sådana uppgifter skulle kunna vilseleda konsumenterna på ett avgörande sätt i fråga om livsmedlets rätta ursprungsland eller härkomstort, i synnerhet om den information som åtföljer livsmedlet eller etiketten som helhet annars skulle antyda att livsmedlet har ett annat ursprungsland eller en annan härkomstort; i dessa fall ska uppgifterna lämnas i enlighet med de bestämmelser som anges i artikel 35.3 och 35.4 samt de bestämmelser som fastställs i enlighet med artikel 35.5.

i) Uppgift om ursprungsland eller härkomstort ska meddelas för följande:

 

- Kött.

 

- Fjäderfä.

 

- Mejeriprodukter.

 

- Färsk frukt och färska grönsaker.

 

- Övriga produkter med en enda ingrediens samt kött, fjäderfä och fisk när de används som ingredienser i bearbetade livsmedel.

 

För kött och fjäderfä får en enda plats anges som ursprungsland eller härkomstort endast om djuren fötts, uppfötts och slaktats i samma land eller på samma ort. I annat fall ska upplysningar ges om varje plats där djuren fötts, uppfötts eller slaktats.

 

Om det finns orsaker som gör det opraktiskt att ange ursprungsland eller härkomstort får följande anges i stället

 

- Av ospecificerat ursprung”.

 

För alla andra livsmedel ska ursprungslandet eller härkomstorten anges i de fall där underlåtenhet att lämna sådana uppgifter skulle kunna vilseleda konsumenterna på ett avgörande sätt i fråga om livsmedlets rätta ursprungsland eller härkomstort, i synnerhet om den information som åtföljer livsmedlet eller etiketten som helhet annars skulle antyda att livsmedlet har ett annat ursprungsland eller en annan härkomstort; i dessa fall ska uppgifterna lämnas i enlighet med de bestämmelser som anges i artikel 35.3 och 35.4 samt de bestämmelser som fastställs i enlighet med artikel 35.5.

Ändringsförslag  102

Förslag till förordning

Artikel 9 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Uppgifterna i punkt 1 ska anges med ord och siffror, såvida inte konsumenterna, i fråga om en eller flera uppgifter, informeras genom andra uttrycksformer som fastställts i tillämpningsåtgärder som antagits av kommissionen. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke-väsentliga delar i denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 49.3.

2. Uppgifterna i punkt 1 ska anges med ord och siffror.

Motivering

Förteckningen över obligatoriska uppgifter är själva kärnpunkten i förordningen. Därför bör bestämmelserna om hur dessa uppgifter ska läggas fram inte ändras genom kommittéförfarandet, som är avsett för ändring av icke-väsentliga delar av en rättsaktstext.

Ändringsförslag  103

Förslag till förordning

Artikel 9 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3. Kommissionen kan ändra förteckningen över obligatoriska uppgifter i punkt 1. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke-väsentliga delar i denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 49.3.

utgår

Motivering

Förteckningen i punkt 1 innehåller mycket väsentliga bestämmelser och bör därför inte omfattas av det föreskrivande förfarandet.

Ändringsförslag  104

Förslag till förordning

Artikel 9a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 9a

 

Undantag för mikroföretag

 

Produkter tillverkade för hand av mikroföretag ska undantas från de krav som anges i artikel 9.1 l. Dessa produkter får också undantas från informationskraven i artikel 9.1 a-k, om de säljs på produktionsstället och försäljningspersonalen på begäran kan stå till tjänst med information. Alternativt får informationen ges via etiketter på hyllorna.

Motivering

Det bör vara tillåtet med undantag för mikroföretag som tillverkar produkter för hand.

Ändringsförslag  105

Förslag till förordning

Artikel 11

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 11

utgår

Undantag från kravet på obligatoriska uppgifter

 

För vissa typer eller kategorier av livsmedel får kommissionen, i undantagsfall, medge undantag från kraven i artikel 9.1 b och f, förutsatt att sådana undantag inte leder till att slutkonsumenter och storkök får bristfällig information. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke-väsentliga delar i denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 49.3.

 

Motivering

Kravet på obligatoriska uppgifter bör gälla för alla livsmedel och kommissionen bör inte tillåta några undantag, med mindre än att annat stadgas i särskild lagstiftning om specificerade livsmedel eller i denna förordning.

Ändringsförslag  106

Förslag till förordning

Artikel 12

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 9 ska inte påverka tillämpningen av mer specifika gemenskapsbestämmelser om mått och vikt.

Artikel 9 ska inte påverka tillämpningen av mer specifika gemenskapsbestämmelser om mått och vikt. Bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/45/EG av den 5 september 2007 om fastställande av bestämmelser för färdigförpackade varors nominella mängder1 ska beaktas.

 

____________

1 EUT L 247, 21.9.2007, s. 17.

Motivering

För att öka förordningens läsbarhet bör man lägga till en hänvisning till direktiv 2007/45/EG om fastställande av bestämmelser för färdigförpackade varors nominella mängder.

Ändringsförslag  107

Förslag till förordning

Artikel 13 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. För färdigförpackade livsmedel ska den obligatoriska livsmedelsinformationen finnas på förpackningen eller på en etikett som är fäst vid denna.

2. För färdigförpackade livsmedel ska den obligatoriska livsmedelsinformationen finnas på förpackningen.

Motivering

Med den lydelse som föreslagits utgå kunde texten leda till ”bipacksedlar” för livsmedel. Sådant bör undvikas.

Ändringsförslag  108

Förslag till förordning

Artikel 13 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3. Kommissionen kan fastställa att vissa obligatoriska uppgifter får göras tillgängliga på annat sätt än på förpackningen eller etiketten, förutsatt att de allmänna principerna och kraven i kapitel II i denna förordning uppfylls. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke-väsentliga delar i denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 49.3.

utgår

Motivering

Angivandet av de obligatoriska uppgifterna är själva kärnan i förordningen. Sättet för hur uppgifterna anges får inte ändras med hjälp av åtgärder som avser att ändra icke-väsentliga delar i denna förordning.

Ändringsförslag  109

Förslag till förordning

Artikel 13 – punkt 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4. För livsmedel som inte är färdigförpackade gäller bestämmelserna i artikel 41.

utgår

Ändringsförslag  110

Förslag till förordning

Artikel 14 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Utan att det påverkar tillämpningen av särskild gemenskapslagstiftning om vissa livsmedel i fråga om kraven i artikel 9.1 a-k, ska de obligatoriska uppgifterna i artikel 9.1, när de anges på förpackningen eller den etikett som är fäst vid denna, vara tryckta på förpackningen eller etiketten med en teckenstorlek på minst 3 mm och presenteras på ett sådant sätt att en betydande kontrast mellan de tryckta upplysningarna och bakgrunden säkerställs.

1. Utan att det påverkar tillämpningen av särskild gemenskapslagstiftning om vissa livsmedel i fråga om kraven i artikel 9.1 a-k, ska de obligatoriska uppgifterna i artikel 9.1, när de anges på förpackningen eller den etikett som är fäst vid denna, vara tryckta på förpackningen eller etiketten på ett sådant sätt att de klart och tydligt går att läsa. Hänsyn ska tas till sådana kriterier som teckenstorlek, teckensnitt, kontrasten mellan text och bakgrund, radtäthet, teckentäthet etc.

 

Tillsammans med berörda parter, bland dem konsumentorganisationer, ska kommissionen vid ett samrådsförfarande ta fram riktlinjer för läsbarheten hos livsmedelsinformation till konsumenterna.

 

Dessa åtgärder, som avser att ändra icke-väsentliga delar i denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 49.3.

Ändringsförslag  111

Förslag till förordning

Artikel 14 – punkt 1a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1a. När det gäller dietlivsmedel för speciella medicinska ändamål enligt definitionen i kommissionens direktiv 1999/21/EG av den 25 mars 1999 om dietlivsmedel för speciella medicinska ändamål och modersmjölkersättning, tillskottsnäring och avvänjningskost för spädbarn och småbarn, vilka omfattas av kommissionens direktiv 2006/141/EG av den 22 december 2006 och av kommissionens direktiv 2006/125/EG av den 5 december 2006 och för vilka ytterligare obligatoriska märkningskrav gäller, förutom dem som avses i artikel 9.1, ska sådan teckenstorlek användas att livsmedelsinformationen till konsumenterna blir läsbar och kraven på information som hänför sig till livsmedlens speciella användningsändamål kan uppfyllas.

Ändringsförslag  112

Förslag till förordning

Artikel 14 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3. Kommissionen kan anta närmare bestämmelser om presentationen av obligatoriska uppgifter och besluta att utöka de krav som avses i punkt 2 till de ytterligare obligatoriska uppgifter för vissa kategorier eller typer av livsmedel som avses i artiklarna 10 och 38. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke-väsentliga delar i denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 49.3.

utgår

Motivering

Denna punkt skulle ge kommissionen alltför långtgående befogenheter, eftersom det i det här fallet absolut inte är fråga om några ”icke-väsentliga delar”.

Ändringsförslag  113

Förslag till förordning

Artikel 14 – punkt 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4. Den minsta teckenstorlek som anges i punkt 1 ska inte gälla förpackningar eller behållare med en största yta som är mindre än 10 cm2.

utgår

Motivering

Också på förpackningar eller behållare med en största yta som är mindre än 10 cm² ska märkningen vara läsbar, för annars är det ingen mening med den. Det enda som är viktigt här är frågan om vilka uppgifter som ska vara obligatoriska på små produktförpackningar. Den frågan utreds på ett annat ställe.

Ändringsförslag  114

Förslag till förordning

Artikel 14 – punkt 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

5. Punkt 2 ska inte tillämpas på de livsmedel som avses i artikel 17.1 och 17.2.

5. Punkt 2 ska inte tillämpas på de livsmedel som avses i artikel 17.1 och 17.2. Medlemsstater som har fler än ett officiellt språk får anta särskilda nationella bestämmelser för sådana förpackningar eller behållare.

Ändringsförslag  115

Förslag till förordning

Artikel 14 – punkt 5a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

5a. Förkortningar, inbegripet initialer, får inte användas om de kan vilseleda konsumenterna.

Ändringsförslag  116

Förslag till förordning

Artikel 14 – punkt 6

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

6. Obligatorisk livsmedelsinformation ska placeras på väl synlig plats så att den är lätt att se, klart läsbar och, om så är tillämpligt, outplånlig. Annan text, illustrationer eller annat infogat material får inte på något sätt dölja, skymma, avleda uppmärksamheten från eller avbryta den obligatoriska livsmedelsinformationen.

6. Obligatorisk livsmedelsinformation ska placeras på väl synlig plats så att den är lätt att se, klart läsbar och, om så är tillämpligt, outplånlig. Annan text, illustrationer eller annat infogat material eller livsmedelsförpackningen själv, till exempel till följd av häftflikar, får inte på något sätt dölja, skymma eller avbryta den obligatoriska livsmedelsinformationen.

Motivering

En nödvändig komplettering. Frågan om vad slags information som kunde tänkas avleda uppmärksamheten från den obligatoriska livsmedelsinformationen skulle ge upphov till olika tolkningar och således äventyra livsmedelshandlarnas rättssäkerhet.

Ändringsförslag  117

Förslag till förordning

Artikel 14 – punkt 6a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

6a. Den obligatoriska livsmedelsinformationen får varken leda till att storleken och/eller massan på livsmedlets förpacknings- eller förvaringsmaterial ökar, eller öka miljöbelastningen på något annat sätt.

Motivering

Den obligatoriska livsmedelsinformationen skulle kunna ge marknadens aktörer en anledning att ändra förpackningens kvantitet, vilket medför en risk för mer förpackningsavfall. Detta skulle strida mot principen om förebyggande som ligger till grund för Europeiska unionens regler om avfallshantering.

Ändringsförslag  118

Förslag till förordning

Artikel 15 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

a) Obligatorisk livsmedelsinformation ska finnas tillgänglig innan köpet avslutas och ska finnas på stödmaterialet för distansförsäljningen eller tillhandahållas på andra lämpliga sätt.

a) Livsmedelsinformation av det slag som anges i artiklarna 9 och 29 ska på kundens begäran finnas tillgänglig innan köpet avslutas och får finnas på stödmaterialet för distansförsäljningen eller tillhandahållas på andra lämpliga sätt.

Motivering

Regelbundna förändringar i produkternas sammansättning, till exempel att saltinnehållet minskas eller att fett ersätts, gör det i praktiken omöjligt att tillhandahålla aktuell information om allt stödmaterial för distansförsäljningen. Kataloger och broschyrer är det vanligaste sättet att bedriva distansförsäljning, särskilt för små eller medelstora företag. Förutom avsevärda kostnader skulle förslaget också leda till en stor belastning på miljön, i och med att det i framtiden kommer att gå åt fyra gånger mera papper till katalogerna, för att den obligatoriska informationen ska rymmas med i dem.

Ändringsförslag  119

Förslag till förordning

Artikel 15 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

b) De uppgifter som anges i artikel 9.1 d, f, g, h och k är obligatoriska först när varan levereras.

b) De uppgifter som anges i artikel 9.1 f och j är obligatoriska först när varan levereras.

Motivering

Alkoholhalten i alkoholhaltiga drycker är ytterst viktig information, och i samband med distans- och onlineförsäljning måste konsumenterna ha tillgång till denna redan innan varan levereras. En bruksanvisning däremot behövs först när livsmedlet ska användas och kan därför tillhandahållas vid leverans.

Förutom när det gäller bästföredatumet, som inte kan ges på förhand, ska livsmedel som levereras genom distansförsäljning uppfylla samma informationskrav som livsmedel som säljs i affärer.

Ändringsförslag  120

Förslag till förordning

Artikel 16 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 9.2 ska obligatorisk livsmedelsinformation anges på ett språk som lätt kan förstås av konsumenterna i de medlemsstater där ett livsmedel saluförs.

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 9.2 ska obligatorisk livsmedelsinformation formuleras på ett sätt som kan förstås av genomsnittskonsumenten i den medlemsstat där ett livsmedel saluförs.

Motivering

När det talas om hur informationen ska formuleras innefattar detta både det officiella språket och själva lydelsen.

Ändringsförslag  121

Förslag till förordning

Artikel 16 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. De medlemsstater där ett livsmedel saluförs kan på sitt territorium föreskriva att uppgifterna ska anges på ett eller flera av gemenskapens officiella språk.

2. De medlemsstater där ett livsmedel saluförs kan på sitt territorium föreskriva att uppgifterna ska anges på ett eller flera av unionens officiella språk. Detta krav får emellertid inte hindra att obligatorisk information i stället lämnas på andra officiella unionsspråk som lätt kan förstås av konsumenterna i medlemsstaten i fråga.

Motivering

Obligatorisk information om livsmedel måste anges på ett språk som konsumenterna förstår, men reglerna får inte störa den fria rörligheten för varor. Regler om språk bör vara tillräckligt flexibla för att tillåta att konsumenterna ges information på ett språk som de förstår utan problem. EG-domstolen har i sin rättspraxis gett sitt stöd till en sådan flexibilitet.

Ändringsförslag  122

Förslag till förordning

Artikel 16 – punkt 2 – stycke 1a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Vid skattefri försäljning får livsmedel saluföras med märkning endast på engelska.

Motivering

Den skattefria försäljningen riktar sig i huvudsak till resande i internationell trafik och inte till konsumenter på hemmamarknaden. Därför bör det vara tillåtet för sådana livsmedel att vara märkta med text endast på det internationella umgängesspråket engelska.

Ändringsförslag  123

Förslag till förordning

Artikel 17 – rubriken

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Utelämnande av vissa obligatoriska uppgifter

Undantag från kravet att tillhandahålla vissa obligatoriska uppgifter

Motivering

Redaktionell ändring.

Ändringsförslag  124

Förslag till förordning

Artikel 17 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. För returglas som har märkning som är outplånlig och därför saknar etikett, ring eller krage är endast uppgifterna i artikel 9.1 a, c, e, f och l obligatoriska.

1. För returglas som har märkning som är outplånlig och därför saknar etikett, ring eller krage är endast uppgifterna i artikel 9.1 a, c, e och f obligatoriska.

Motivering

Obligatorisk näringsdeklaration avvisas. Just returglas säljs i regel som enskild produkt (till exempel 200 ml eller 250 ml). På dessa flaskor är det ont om plats för märkningsuppgifter. Därför bör man ha kvar det hittillsvarande märkningsomfånget, det vill säga uppgift om det namn under vilket varan säljs, nettokvantitet, allergena ämnen och bästföredatum (jämför artikel 13.4 i märkningsdirektivet 2000/13/EG).

Ändringsförslag  125

Förslag till förordning

Artikel 17 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. För förpackningar eller behållare med en största yta som är mindre än 10 cm2 är endast uppgifterna i artikel 9.1 a, c, e och f obligatoriska på förpackningen eller etiketten. De uppgifter som anges i artikel 9.1 b ska tillhandahållas på andra sätt eller göras tillgängliga på konsumentens begäran.

2. För förpackningar eller behållare med en största tryckbar yta som är mindre än 80 cm² är endast uppgifterna i artiklarna 9.1 a, c, e och f och 29.1 a obligatoriska på förpackningen eller etiketten. Det ska vara möjligt att frivilligt ange ytterligare uppgifter på förpackningen. De uppgifter som anges i artikel 9.1 b ska tillhandahållas på andra sätt eller göras tillgängliga på konsumentens begäran.

Motivering

Uppgifter om ett livsmedels energiinnehåll är väsentlig information och kan vara utslagsgivande för ett välgrundat köpbeslut. Tillverkaren ska frivilligt kunna tillfoga ytterligare uppgifter.

Ändringsförslag  126

Förslag till förordning

Artikel 17 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3. Utan att det påverkar tillämpningen av annan gemenskapslagstiftning som kräver obligatorisk näringsvärdesdeklaration är den deklaration som avses i artikel 9.1 l inte obligatorisk för de livsmedel som förtecknas i bilaga IV.

3. Utan att det påverkar tillämpningen av annan gemenskapslagstiftning som kräver obligatorisk näringsvärdesdeklaration är den näringsvärdesdeklaration som avses i artikel 9.1 l inte obligatorisk för de livsmedel som förtecknas i bilaga IV.

Motivering

Kommissionsförslagets undantagsbestämmelser beträffande förpackningarnas storlek är verklighetsfrämmande och inte praktiskt genomförbara.

Ändringsförslag  127

Förslag till förordning

Artikel 17 – punkt 3 – stycke 1a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

För varor som inte är färdigförpackade och varor i storkök enligt artikel 2.2 d är uppgifterna i artiklarna 9 och 29 inte obligatoriska.

Motivering

Att produkter tillverkas för att genast överlåtas till konsumenterna, det förekommer också inom detaljhandeln med livsmedel och den hantverksmässiga livsmedelsindustrin, bland annat hos storkök och även hos företag med direktförsäljning av jordbruksprodukter. Då finns det inga standardiserade förfaranden och ingredienserna och de andra ämnena som ingår i livsmedlen ändrar sig från dag till dag. Man måste också erinra sig att det just är den hantverksmässiga livsmedelsindustrin som garanterar att regionala specialiteter kan finnas kvar och likaså tryggar kreativitet och innovation och således mångfalden i utbudet. Därför måste de ovannämnda tillverkarna undantas från kraven på obligatorisk näringsvärdesdeklaration.

Ändringsförslag  128

Förslag till förordning

Artikel 17 – punkt 3 – stycke 1b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Restaurangkedjor som serverar standardiserade livsmedel ska ange uppgifter i enlighet med artikel 9.1 a, b, c, i och l på livsmedelsförpackningen.

Motivering

Storkök som serverar standardiserade livsmedel, exempelvis snabbmatskedjor, ska tillhandahålla följande uppgifter på förpackningen: livsmedlets namn, ingredienser, allergener och ursprungsland samt en näringsvärdesdeklaration.

Ändringsförslag  129

Förslag till förordning

Artikel 18 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Livsmedlets beteckning ska vara dess föreskrivna beteckning. Om det inte finns någon sådan beteckning, ska livsmedlets beteckning vara dess vedertagna beteckning eller, om det inte finns någon vedertagen beteckning eller denna inte används, ska en beskrivande beteckning av livsmedlet ges.

1. Livsmedlets beteckning ska vara dess i lag eller andra författningar föreskrivna beteckning. Om det inte finns någon sådan beteckning, ska livsmedlets beteckning vara dess vedertagna beteckning eller, om det inte finns någon vedertagen beteckning eller denna inte används, ska en beskrivande beteckning av livsmedlet ges.

Motivering

Språklig ändring i överensstämmelse med det befintliga termbruket i märkningsdirektivet 2000/13/EG.

Ändringsförslag  130

Förslag till förordning

Artikel 19 – punkt 1a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1a. Om en produkt innehåller nanomaterial måste detta klart anges i ingrediensförteckningen med tillägget ”nano”.

Motivering

Av omtanke om ökad insyn och tryggad valfrihet för konsumenten.

Ändringsförslag 131

Förslag till förordning

Artikel 19 – punkt 1b (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1b. För varor som innehåller ägg eller äggprodukter, bland sina fem första ingredienser ska de begrepp som avses i bilaga I till kommissionens förordning (EG) nr 557/2007 läggas till inom parentes efter respektive ingrediens i ingrediensförteckningen, baserat på vilken jordbruksmetod som använts för att producera äggen. För ägg från ekologisk produktion kan respektive ingrediens betecknas i enlighet med artikel 23.4 b i rådets förordning (EG) nr 834/2007.

Motivering

Många konsumenter skulle vilja känna till vilken jordbruksmetod som använts för att producera de ägg som ingår i de livsmedel de köper. Ingredienserna måste därför kategoriseras genom begreppen ”ägg från utehöns”, ”ägg från frigående höns inomhus” eller ”ägg från burhöns”.

Ändringsförslag  132

Förslag till förordning

Artikel 20 – rubriken

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Utelämnande av ingrediensförteckningen

Generella undantag från kravet på att förteckna ingredienser

Motivering

En språklig förbättring av omsorg om tydligheten.

Ändringsförslag  133

Förslag till förordning

Artikel 21 – rubriken och inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Utelämnande av beståndsdelar i livsmedel från ingrediensförteckningen

 

Följande beståndsdelar i ett livsmedel behöver inte ingå i ingrediensförteckningen:

Som ingredienser i livsmedel räknas inte följande:

Motivering

Rubriken ändras för att den ska bli mera begriplig. I artikel 21 föreslås ett systemskifte utan begripliga skäl. Medan de förtecknade ämnena och produkterna hittills varit undantagna från ingrediensbegreppet genom lagstiftningen, ska de i framtiden tydligen undantas endast från skyldigheten att listas i ingrediensförteckningen. Man bör hålla fast vid det befintliga tillvägagångssättet. En ändring skulle få negativa följder för ett antal EG-rättsliga bestämmelser om definitionen av begreppet livsmedelsingrediens (exempelvis förordning (EG) nr 1829/2003 eller den kommande förordningen om enzymer) [jfr undantagen i artikel 2.4.].

Ändringsförslag  134

Förslag till förordning

Artikel 21 – led c

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

c) Ämnen som används i sådana mängder som lösningsmedel eller bärare för näringsämnen, livsmedelstillsatser eller aromer som är absolut nödvändiga.

c) Ämnen som används i sådana mängder som lösningsmedel eller bärare för näringsämnen, livsmedelstillsatser, enzymer eller aromer som är absolut nödvändiga.

Motivering

För att förteckningen över ämnen ska bli fullständig.

Ändringsförslag  135

Förslag till förordning

Artikel 22 – punkt 1 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. De ingredienser som förtecknas i bilaga II eller ämnen som härrör från en ingrediens som förtecknas i den bilagan ska, om inget annat följer av den bilagan, anges på etiketten med en precis uppgift om ingrediensens beteckning.

1. De ingredienser som förtecknas i bilaga II eller ämnen som härrör från en ingrediens som förtecknas i den bilagan ska, om inget annat följer av den bilagan, alltid anges på ett sådant sätt på ingrediensförteckningen att mottagarna omedelbart och tydligt kan urskilja ingrediensernas eller ämnenas potential att framkalla allergi eller intolerans.

Motivering

Ett förtydligande för att ingredienserna i den beteckning som livsmedlet säljs under ska väljas så, att berörda allergiker kan urskilja ingrediensernas allergena potential.

Ändringsförslag  136

Förslag till förordning

Artikel 22 – punkt 1 – led ba (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

ba) livsmedlet inte är färdigförpackat. I detta fall måste det finnas ett klart synligt anslag i försäljningslokalen eller på matsedlarna om att

 

– kunderna kan få upplysningar om allergiframkallande ämnen vid muntlig kontakt med försäljaren och/eller med hjälp av framlagt informationsmaterial,

 

– en korskontaminering inte kan uteslutas.

Motivering

Det är nästan omöjligt att ingående informera om allergiframkallande ämnen i icke-färdigförpackade livsmedel och krav på sådan information skulle framför allt för de små och medelstora företagen innebära avsevärda merkostnader och en avsevärt försämrad ställning inom konkurrensen. Dessutom kan korskontaminering inte heller uteslutas i företag där utrymmet för bearbetningen är begränsat. Kravet på tydligt anslag ger företagen rättssäkerhet.

Ändringsförslag  137

Förslag till förordning

Artikel 23 – punkt 1 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

a) ingrediensen eller kategorin av ingredienser i fråga ingår i livsmedlets beteckning eller vanligtvis förknippas med den beteckningen av konsumenterna, eller

a) ingrediensen eller kategorin av ingredienser i fråga ingår i den beteckning som livsmedlet säljs under eller vanligtvis förknippas med den beteckningen av konsumenterna, eller

Motivering

Den hittillsvarande terminologin i märkningsdirektivet 2000/13/EG bör få finnas kvar.

Ändringsförslag  138

Förslag till förordning

Artikel 23 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Kommissionen kan ändra punkt 1 genom att lägga till ytterligare fall. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke-väsentliga delar i denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 49.3.

utgår

Motivering

Denna punkt skulle ge kommissionen alltför långtgående befogenheter, eftersom det i det här fallet absolut inte är fråga om några ”icke-väsentliga delar”.

Ändringsförslag  139

Förslag till förordning

Artikel 24 – punkt 1 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

a) volymenheter i fråga om vätskor,

a) volymenheter i fråga om vätskor enligt rådets direktiv 85/339/EEG av den 27 juni 1985 om förpackningar för drycker och flytande livsmedel1,

 

__________

1 EGT L 176, 6.7.1985, s. 18.

Motivering

Språklig ändring i konsekvens med det befintliga termbruket i märkningsdirektivet 2000/13/EG.

Ändringsförslag  140

Förslag till förordning

Artikel 25 – rubriken

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Bästföredatum och sista förbrukningsdag

Bästföredatum, sista förbrukningsdag och tillverkningsdatum

Motivering

En följd av att begreppet tillverkningsdatum lagts till i artikel 25.2.

Ändringsförslag  141

Förslag till förordning

Artikel 25 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Datumet ska anges i enlighet med bilaga IX.

2. Datumet får inte vara dolt och ska anges på väl synlig plats. Datumet ska anges enligt följande:

 

A. BÄSTFÖREDATUM

 

a) Detta datum skall föregås av orden

 

– ”Bäst före …” när datumet omfattar uppgift om dagen,

 

– ”Bäst före utgången av …” i övriga fall.

 

b) De ord som anges i punkt a ska åtföljas av

 

– antingen själva datumet, eller

 

– en hänvisning till var på märkningen datumet finns angivet.

 

Om det är nödvändigt ska dessa uppgifter följas av de förvaringsanvisningar som man måste rätta sig efter för att varan ska hålla sig under den angivna perioden.

 

c) Datumet skall bestå av dag, månad och år i okodad kronologisk form.

 

Dock är det i fråga om livsmedel

 

– med kortare hållbarhetstid än tre månader tillräckligt att ange dag och månad,

 

– med längre hållbarhetstid än tre månader men kortare än 18 månader tillräckligt att ange månad och år,

 

– med längre hållbarhetstid än 18 månader tillräckligt att ange året.

 

d) Sista förbrukningsdatum ska anges på varje enskild färdigförpackad portion.

 

e) Om inte annat följer av unionsbestämmelser som fastställer andra typer av datummärkning, ska uppgift om hållbarhetsdatum inte krävas för:

 

– färsk frukt och färska grönsaker, inklusive potatis som inte skalats, delats i bitar eller behandlats på liknande sätt; detta undantag ska inte tillämpas på groddar och liknande produkter såsom skott av baljväxter,

 

viner, likörviner, mousserande viner, kryddade starkviner och liknande produkter framställda av andra frukter än druvor samt drycker enligt KN-numren 22060091, 22060093 och 22060099 som har framställts av druvor eller druvmust,

 

– drycker som innehåller minst 10 volymprocent alkohol,

 

läskedrycker, fruktjuicer, fruktnektar och alkoholhaltiga drycker som innehåller mer än 1,2 volymprocent alkohol i separata behållare på mer än fem liter och avsedda för storkök,

 

– bageri- eller konditorivaror som normalt konsumeras inom 24 timmar efter tillverkningen,

 

– ättika,

 

– koksalt,

 

– socker i fast form,

 

– konfektyrvaror som nästan enbart består av smaksatt och/eller färgat socker,

 

– tuggummi och liknande produkter.

 

B. SISTA FÖRBRUKNINGSDAG

 

a) Datumet ska föregås av orden ”används före”.

 

b) De ord som anges i punkt a ska åtföljas av

 

– antingen själva datumet, eller

 

– en hänvisning till var på märkningen datumet finns angivet.

 

Dessa uppgifter ska följas av en beskrivning av de förvaringsanvisningar som man måste rätta sig efter.

 

c) Datumet skall bestå av dag, månad och eventuellt år i denna ordning och i okodad form.

 

d) Ingående föreskrifter för att ange bästföredatumet enligt avsnitt A led c i denna punkt får fastställas enligt det föreskrivande förfarandet i artikel 49.2.

 

C. TILLVERKNINGSDATUM

 

a) Datumet ska föregås av orden ”tillverkat den”

 

b) De ord som anges i punkt a ska åtföljas av

 

– antingen själva datumet, eller

 

– en hänvisning till var på märkningen datumet finns angivet.

 

c) Datumet skall bestå av dag, månad och eventuellt år i denna ordning och i okodad form.

Motivering

Av omsorg om tydligheten tas bilaga IX med i rättsaktstexten och kompletteras med begreppet ”tillverkningsdatum”, såsom i artikel 25.2 a och b (ny). Undantaget om att bästföredatum inte behöver anges för portionsförpackad glass utgår. Eftersom de enskilda portionerna kan avskiljas från den förpackning eller det parti som de sålts i, är det nödvändigt och obligatoriskt att varje avskiljbar portion är märkt med sista förbrukningsdatum.

Ändringsförslag  142

Förslag till förordning

Artikel 26 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Bruksanvisningen till ett livsmedel ska vara utformad så att livsmedlet kan användas på ett ändamålsenligt sätt.

1. Bruksanvisningen till ett livsmedel ska vara utformad så att livsmedlet kan användas på ett ändamålsenligt sätt. I tillämpliga fall ska det finnas anvisningar om kylning och förvaring och om när livsmedlet senast bör förbrukas efter det att förpackningen öppnats.

Motivering

Kylning och förvaring kan påverka livsmedlets hållbarhet och bör därför anges.

Ändringsförslag  143

Förslag till förordning

Avsnitt 3 – rubriken

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Näringsvärdesdeklaration

(Berör inte den svenska versionen.)

Motivering

(Berör inte den svenska versionen.)

Ändringsförslag  144

Förslag till förordning

Artikel 29 – punkt 1 – leden b och ba (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

b) Mängden av fett, mättade fettsyror, kolhydrater, med en särskild uppgift om sockerarter, och salt.

b) Mängden av fett, mättade fettsyror, sockerarter, och salt.

 

ba) Mängden av protein, kolhydrater, kostfibrer, naturliga och artificiella transfettsyror.

Ändringsförslag  145

Förslag till förordning

Artikel 29 – punkt 1 – stycke 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Denna punkt ska inte tillämpas på vin enligt definitionen i rådets förordning (EG) nr 1493/1999, öl och spritdrycker enligt definitionen i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr […] av den […] om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, spritdrycker, samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1576/89. Kommissionen ska [fem år efter denna förordnings ikraftträdande] lägga fram en rapport om tillämpningen av denna punkt på dessa produkter och kan låta rapporten åtföljas av särskilda åtgärder där bestämmelserna om obligatorisk näringsvärdesdeklaration för dessa produkter fastställs. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke-väsentliga delar i denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 49.3.

Denna punkt ska inte tillämpas på drycker som innehåller alkohol. Kommissionen ska [fem år efter denna förordnings ikraftträdande] lägga fram en rapport om tillämpningen av denna punkt på dessa produkter och kan låta rapporten åtföljas av särskilda åtgärder där bestämmelserna för att ge konsumenterna näringsvärdesuppgifter om dessa produkter fastställs. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke-väsentliga delar i denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll som avses i artikel 49.3.

Motivering

Om undantag medges för vin, öl och spritdrycker, men däremot inte för andra alkoholhaltiga drycker får man inte till stånd någon enhetlighet på detta område. I stället kommer somliga produkter att gynnas och andra att missgynnas. Konkurrensen skulle snedvridas och konsumenterna skulle vilseledas i fråga om de olika produkternas respektive sammansättningar.

Ändringsförslag  146

Förslag till förordning

Artikel 29 – punkterna 2–4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Näringsvärdesdeklarationen får även innehålla mängden av en eller flera av följande:

2. Näringsvärdesdeklarationen får innehålla mängden av en eller flera av följande:

a) Transfettsyror.

 

b) Enkelomättade fettsyror.

b) Enkelomättade fettsyror.

c) Fleromättade fettsyror.

c) Fleromättade fettsyror.

d) Polyoler.

d) Polyoler.

 

da) Kolesterol.

e) Stärkelse.

e) Stärkelse.

f) Kostfibrer.

 

g) Protein.

 

h) De mineralämnen eller vitaminer som förtecknas i del A punkt 1 i bilaga XI och som förekommer i betydande mängder enligt definitionen i del A punkt 2 i bilaga XI.

h) De mineralämnen eller vitaminer som förekommer i betydande mängder enligt definitionen i del A punkt 1 i bilaga XI och som förtecknas i del A punkt 2 i bilaga XI.

 

ha) Övriga ämnen i enlighet med del A i bilaga XIII samt beståndsdelar av dessa näringsämnen.

 

hb) Övriga ämnen enligt förordning (EG) nr 1925/2006.

3. Det är obligatoriskt att deklarera mängden av de ämnen som tillhör eller ingår i någon av de kategorier av näringsämnen som anges i punkt 2 om ett näringspåstående och/eller hälsopåstående görs.

3. Det är obligatoriskt att deklarera mängden av de ämnen som tillhör eller ingår i någon av de kategorier av näringsämnen som anges i punkt 2 om ett näringspåstående och/eller hälsopåstående görs.

4. Kommissionen kan ändra förteckningarna i punkterna 1 och 2. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke-väsentliga delar i denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 49.3.

 

Motivering

Transisomera fettsyror ska ersättas av transfettsyror (gäller ej den svenska versionen). Kolesterol läggs till. Protein togs med i artikel 29.1 b.

Den korrekta översättningen av det engelska begreppet ”sugars” bör vara ”former av socker” (jämför direktiv 2001/111/EG om vissa former av socker).

Förteckningen över näringsämnen som frivilligt kan anges i näringsvärdesdeklarationen bör stämma överens med andra EG-rättsliga föreskrifter (bland annat gemenskapsförordningen om tillsatser (förordning EG nr 1925/2006). Punkt 2 bör därför kompletteras i enlighet med detta.

För att se till att även kolesterol kan anges på den vidare näringsvärdesdeklarationen.

Ändringsförslag  147

Förslag till förordning

Artikel 30 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Omräkningsfaktorer för de vitaminer och mineralämnen som förtecknas i del A punkt 1 i bilaga XI i syfte att noggrannare beräkna innehållet av dem i livsmedel kan fastställas och infogas i bilaga XII av kommissionen. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke-väsentliga delar i denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 49.3.

2. Omräkningsfaktorer för de vitaminer och mineralämnen som förtecknas i del A punkt 1 i bilaga XI i syfte att noggrannare beräkna innehållet av dem i livsmedel ska fastställas och infogas i bilaga XII av kommissionen. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke-väsentliga delar i denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 49.3.

Motivering

För att vitaminer och mineralämnen ska beräknas enligt enhetliga omräkningsfaktorer.

Ändringsförslag  148

Förslag till förordning

Artikel 30 – punkt 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4. De deklarerade värdena ska vara genomsnittsvärden som, beroende på det enskilda fallet, grundar sig på

4. De deklarerade värdena ska vara genomsnittsvärden vid bästföredatum med hänsyn till en lämplig toleransnivå som, beroende på det enskilda fallet, grundar sig på

a) tillverkarens analys av livsmedlet, eller

a) tillverkarens analys av livsmedlet, eller

b) en beräkning baserad på de kända eller faktiska genomsnittsvärdena för de använda ingredienserna, eller

b) en beräkning baserad på de kända eller faktiska genomsnittsvärdena för de använda ingredienserna, eller

c) en beräkning baserad på allmänt fastställda och godtagna uppgifter.

c) en beräkning baserad på allmänt fastställda och godtagna uppgifter.

Bestämmelserna om tillämpningen av deklarationen av energi och näringsämnen i fråga om de deklarerade värdenas noggrannhet, t.ex. skillnaderna mellan de deklarerade värdena och de värden som fastställs i samband med offentliga kontroller, kan beslutas enligt förfarandet i artikel 49.2.

Bestämmelserna om tillämpningen av deklarationen av energi och näringsämnen i fråga om de deklarerade värdenas noggrannhet, t.ex. skillnaderna mellan de deklarerade värdena och de värden som fastställs i samband med offentliga kontroller, ska, efter det att livsmedelsmyndigheten avgett sitt yttrande, antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 49.3.

Motivering

Av rättssäkerhetsskäl bör en rättstext konkret ange att genomsnittsvärdet gäller vid bästföredatum. Naturliga eller tillsatta vitaminer och mineraler genomgår naturliga nedbrytnings- och förändringsprocesser. Exempelvis kan vitamin C redan före en produkts bästföredatum i stor utsträckning brytas ner naturligt (beroende på lagerförhållanden, solljus etc.). Dessutom förekommer naturliga variationer i mängden näringsämnen i en produkt beroende på skörd eller sort. Av denna anledning bör snarast EU-övergripande avrundningsregler och toleransnivåer fastställas för beteckningen av mängden näringsämnen.

Beslutet om de tillåtna skillnaderna mellan de deklarerade värdena och de värden som fastställs i samband med offentliga kontroller kommer att vara avgörande för tillämpningen av förordningen och bör därför fattas enligt det föreskrivande förfarandet med kontroll.

Ändringsförslag  149

Förslag till förordning

Artikel 31 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Mängden av energi och näringsämnen eller deras beståndsdelar enligt artikel 29.1 och 29.2 ska uttryckas med de måttenheter som förtecknas i del A i bilaga XIII.

1. Mängden av energi och näringsämnen eller deras beståndsdelar enligt artikel 29.1 och 29.2 ska uttryckas med de måttenheter som förtecknas i bilaga XIII.

Motivering

Till följd av sammanslagningen av del A–C i bilaga XIII i ändringsförslag 203.

Ändringsförslag  150

Förslag till förordning

Artikel 31 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Den mängd av energi och näringsämnen som avses i punkt 1 ska anges per 100 g, per 100 ml eller, i enlighet med artikel 32.2 och 32.3, per portion.

2. Den mängd av energi och näringsämnen som avses i punkt 1 ska anges per 100 g eller per 100 ml.

 

Dessutom kan mängden energi och näringsämnen anges per portion.

 

Om livsmedlet är färdigförpackat i portionsförpackning, måste den mängd energi och näringsämnen som avses i punkt 1 också anges per portion.

 

Om information per portion anges måste antalet portioner i förpackningen anges, portionsstorlekarna vara rimliga och presenterade eller förklarade så att genomsnittskonsumenten kan förstå dem.

 

Kommissionen ska tillsammans med livsmedelsföretagen och medlemsstaternas behöriga myndigheter ta fram riktlinjer för rimliga portionsstorlekar. Dessa åtgärder, som är avsedda att ändra icke-väsentliga delar i denna förordning, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 49.3.

Motivering

Om mängden energi och näringsämnen anges per 100 g eller 100 ml får konsumenterna möjlighet att direkt jämföra produkter med varandra. Därför bör i princip sådana uppgifter obligatoriskt finnas med också på portionsförpackningar. Mängden energi och näringsämnen per portion bör självfallet också kunna anges, framför allt på portionsförpackningar. För att underlätta för konsumenten bör information per portion vara obligatoriskt för enkelportionsförpackningar. Vid flerportionsförpackningar gör en uppgift om antalet portioner i förpackningen det lättare att beräkna energiinformationen per portion.

Av definitionen av portionsstorlek bör konsumenternas faktiska uppfattning om livsmedlet framgå. Det är lättare för konsumenterna att skapa sig en bild av till exempel åtta enheter eller åtta stycken (kex) eller en halv kopp (nötter) än av motsvarande mängd uttryckt i gram. Portionsstorleken bör dessutom rätta sig efter konsumenternas faktiska genomsnittsförbrukning för att vilseledande uppgifter ska kunna undvikas. Det har till exempel visat sig att 25 gram, vilket ofta anges som portionsstorlek, inte är rimligt.

Ändringsförslag  151

Förslag till förordning

Artikel 31 – punkt 3a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

3a. Om uppgifter ges i enlighet med punkt 3 måste följande tillägg finnas i omedelbar närhet av den aktuella tabellen: ”Genomsnittligt dagsbehov för en medelålders kvinna. Ditt personliga dagsbehov kan skilja sig från detta.”

Motivering

De rekommenderade intag som anges i bilaga XI motsvarar dagsbehovet för en medelålders, genomsnittligt fysiskt aktiv kvinna. Detta måste anges för att i största möjliga utsträckning undvika att andra befolkningsgrupper äter fel.

Ändringsförslag  152

Förslag till förordning

Artikel 31 – punkt 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4. Deklarationen av polyoler och/eller stärkelse och deklarationen av typen av fettsyror, förutom den obligatoriska deklaration av mättade fettsyror som föreskrivs i artikel 29.1 b, ska göras i enlighet med del B i bilaga XIII.

4. Deklarationen av polyoler och/eller stärkelse och deklarationen av typen av fettsyror, förutom den obligatoriska deklaration av mättade fettsyror och transfettsyror som föreskrivs i artikel 29.1 b, ska göras i enlighet med bilaga XIII.

Motivering

Till följd av sammanslagningen av del A–C i bilaga XIII i ändringsförslag 203.

Transfettsyror ska vara ett obligatoriskt inslag i näringsvärdesdeklarationen vid sidan av mättade fettsyror och ska därför tas bort från de frivilliga uppgifterna.

Ändringsförslag  153

Förslag till förordning

Artikel 32

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 32

utgår

Näringsmängd per portion

 

1. Förutom den näringsvärdesdeklaration per 100 g eller 100 ml som föreskrivs i artikel 31.2 får informationen anges per portion vars mängd anges på etiketten, förutsatt att det står hur många portioner som ingår i förpackningen.

 

2. Näringsvärdesdeklarationen får uttryckas per portion endast om livsmedlet är färdigförpackat i portionsförpackning.

 

3. Kommissionen ska fastställa om näringsvärdesdeklarationen för livsmedel som presenteras i förpackningar som innehåller flera portioner av livsmedlet och som inte färdigförpackats i portionsförpackningar kan uttryckas endast per portion. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke-väsentliga delar i denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 49.3.

 

Motivering

Blir överflödigt på grund av sammanfattningen i artikel 31.2.

Ändringsförslag  154

Förslag till förordning

Artikel 33 – punkt 1 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Förutom de uttrycksformer som anges i artikel 31.2 och 31.3 får näringsvärdesdeklarationen göras på andra sätt, förutsatt att följande väsentliga krav är uppfyllda:

1. Förutom de uttrycksformer som anges i artiklarna 29.1, 29.2, 31.2 och 31.3 får näringsvärdesdeklarationen göras på grafiskt sätt, förutsatt att följande väsentliga krav är uppfyllda:

Ändringsförslag  155

Förslag till förordning

Artikel 33 – punkt 1 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

a) Uttrycksformen syftar till att göra det lättare för konsumenterna att förstå livsmedlets bidrag till eller betydelse för kostens energi- och näringsämnesinnehåll.

a) Dessa presentationsformer får inte vilseleda konsumenterna eller avleda konsumentens uppmärksamhet från den obligatoriska näringsvärdesdeklarationen; och

Ändringsförslag  156

Förslag till förordning

Artikel 33 – punkt 1 – led ca (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

ca) Den stöds av rön från oberoende konsumentforskning som visar att genomsnittskonsumenten förstår uttrycksformen.

Motivering

Genom detta garanteras att andra uttrycksformer endast tillåts om oberoende konsumentforskning stöder dem.

Ändringsförslag  157

Förslag till förordning

Artikel 34 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. De uppgifter som anges i artikel 31.2 angående obligatorisk näringsvärdesdeklaration ska finnas i det huvudsakliga synfältet. Uppgifterna ska i förekommande fall presenteras tillsammans i ett tydligt format och i följande ordning: energi, fett, mättade fettsyror, kolhydrater; med en särskild uppgift om sockerarter, och salt.

1. De uppgifter som anges i artikel 31.2 angående obligatorisk näringsvärdesdeklaration ska finnas på förpackningens framsida. Uppgifterna ska i förekommande fall presenteras tillsammans i ett tydligt format och i följande ordning: energi, fett, mättade fettsyror, sockerarter, och salt.

Motivering

I linje med ändringsförslagen till artikel 29.1 a.

Ändringsförslag  158

Förslag till förordning

Artikel 34 – punkt 1a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1a. Den energideklaration som anges i artikel 29.1 a och del B i bilaga XI måste, utöver presentationen i enlighet med punkt 1 i kcal per 100g/ml och, frivilligt, per portion i enlighet med punkt 2, även ha en teckenstorlek på 3 mm och finnas i en ram i nedre högra hörnet på förpackningens framsida.

Motivering

Energiinnehållet är en av de viktigaste uppgifter som anges för livsmedel. Energiinnehållet bör därför, genomgående hos alla produkter, upprepas på förpackningens framsida, på samma ställe och i klart framträdande form, så att konsumenten kan se det direkt.

Ändringsförslag  159

Förslag till förordning

Artikel 34 – punkt 1b (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1b. Presentförpackningar är undantagna från den obligatoriska upprepningen av energiinnehållet på förpackningens framsida i enlighet med punkt 1.

Motivering

Det visuella och estetiska utseendet för presentförpackningar som innehåller choklad eller praliner för högtidsdagar, t.ex. Mors dag, skulle förstöras om den obligatoriska näringsinformationen skulle flyttas till framsidan av förpackningen.

Ändringsförslag  160

Förslag till förordning

Artikel 34 – punkt 2 – styckena 1 och 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Näringsvärdesdeklarationen för näringsämnena i artikel 29.2 ska anges samlad på ett ställe och, i förekommande fall, i den ordningsföljd som föreskrivs i del C i bilaga XIII.

2. Den frivilliga, utvidgade näringsvärdesdeklarationen för näringsämnena i artikel 29.2 ska, i förekommande fall, anges i den ordningsföljd som föreskrivs i bilaga XIII. Punkt 1 ska gälla i tillämpliga delar.

Om denna näringsvärdesdeklaration inte finns i det huvudsakliga synfältet, ska den göras i tabellform med siffrorna under varandra, om utrymmet tillåter detta. Om utrymmet inte tillåter detta, ska deklarationen göras som löpande text.

 

Ändringsförslag  161

Förslag till förordning

Artikel 34 – punkt 2a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

2a. När det på grund av ett närings- eller hälsopåstående är obligatoriskt med näringsvärdesdeklaration för livsmedel av det slag som finns förtecknade i bilaga IV måste denna deklaration inte nödvändigtvis finnas med i det huvudsakliga synfältet.

Motivering

Skyldigheten att föreskrivna näringsvärdesdeklarationer måste finnas med i det huvudsakliga synfältet går inte att genomföra på mindre förpackningar (exempelvis tuggummipaket). När livsmedel av det slag som finns förtecknade i bilaga IV är försedda med närings- eller hälsopåståenden bör de därför undantas från skyldigheten att näringsvärdesdeklarationen måste finnas med i det huvudsakliga synfältet.

Ändringsförslag  162

Förslag till förordning

Artikel 34 – punkt 2b (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

2b. Punkt 1 ska inte gälla för de livsmedel som anges i rådets direktiv 89/398/EEG och de särdirektiv som anges i artikel 4.1 i det direktivet.

Motivering

Specialdestinerade livsmedel såsom modersmjölkersättning, tillskottsnäring och avvänjningskost för spädbarn och småbarn och dietlivsmedel för speciella medicinska ändamål som omfattas av rådets direktiv 2009/39/EG är särskilt utformade för att tillgodose näringsbehoven hos den målgrupp de är avsedda för. Kravet på införandet av en näringsvärdesdeklaration på grundval av artikel 9.1 l i den föreslagna förordningen är inte förenligt med användningen av dessa produkter. Dessutom kan presentation av begränsad näringsinformation i det huvudsakliga synfältet på specialdestinerade livsmedel dessutom göra att produkten framställs på ett missvisande sätt och medföra att känsliga konsumentgrupper väljer andra produkter som de tror har ett högre näringsvärde.

Ändringsförslag  163

Förslag till förordning

Artikel 34 – punkt 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4. Om mängden av energi eller ett eller flera näringsämnen i en vara är obetydlig får näringsdeklarationen för dessa näringskomponenter ersättas med ett meddelande såsom ”Innehåller obetydliga mängder av …” i anslutning till näringsvärdesdeklarationen, när en sådan finns.

4. Om mängden av energi eller ett eller flera näringsämnen i en vara är obetydlig får näringsdeklarationen för dessa näringskomponenter ersättas med ett meddelande såsom ”Innehåller obetydliga mängder av …” i anslutning till näringsvärdesdeklarationen, när en sådan finns. Om energivärdet eller innehållet av ett eller flera näringsämnen i en vara är lika med noll får uppgifterna om näringsvärdet för dessa beståndsdelar ersättas med orden ”Innehåller ej …” i omedelbar anslutning till näringsvärdesdeklarationen, om en sådan finns.

Motivering

För att det ska gå lättare att tillämpa förordningen.

Ändringsförslag  164

Förslag till förordning

Artikel 34 – punkt 6

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

6. Kommissionen kan fastställa andra bestämmelser om andra aspekter av presentationen av näringsvärdesdeklarationen än dem som anges i punkt 5. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke-väsentliga delar i denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 49.3.

6. Kommissionen ska, efter samråd med Europeiska livsmedelsmyndigheten och relevanta representanter för intressegrupper, se till att kraven i punkt 5 a och b uppfylls, i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll i artikel 49.3.

Motivering

Här handlar det om väsentliga bestämmelser och eventuella ändringar av dem får inte överlåtas enbart åt kommissionen.

Ändringsförslag  165

Förslag till förordning

Artikel 34 – punkt 6a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

6a. Kommissionen ska fem år efter denna förordnings ikraftträdande lägga fram en utvärderingsrapport om den presentationsform som beskrivs i punkterna 1-6.

Motivering

En utvärdering av presentationsformen ska genomföras för att identifiera fördelar och nackdelar.

Ändringsförslag  166

Förslag till förordning

Artikel 34 – punkt 6b (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

6b. De andra presentationsformer som avses i punkt 5 ska identifieras och anmälas till kommissionen. Kommissionen får göra dessa uppgifter tillgängliga för allmänheten, inbegripet genom en särskild webbsida.

Motivering

Genom detta ändringsförslag medges att andra presentationsformer kan godkännas om de inte vilseleder konsumenterna och om det finns starka belägg för att konsumenterna bättre förstår dessa presentationsformer. Det garanterar också att alla andra presentationer som görs offentliggörs för såväl kommissionen som allmänheten.

Ändringsförslag  167

Förslag till förordning

Kapitel V – rubriken

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Frivillig livsmedelsinformation

Ursprungsmärkning för livsmedel

Motivering

Förtydligande.

Ändringsförslag  168

Förslag till förordning

Artikel 35 – rubriken

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Tillämpliga krav

Krav

Motivering

Överflödig text bör strykas.

Ändringsförslag  169

Förslag till förordning

Artikel 35 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Om livsmedelsinformation som omfattas av denna förordning ges på frivillig basis, ska denna information uppfylla de relevanta, särskilda kraven i denna förordning.

utgår

Motivering

Nödvändiggörs av ändringen av rubriken i kapitel V.

Ändringsförslag  170

Förslag till förordning

Artikel 35 – punkterna 1a–c (nya)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1a. Frivillig information får inte anges så, att det tillgängliga utrymmet för obligatorisk information minskar.

 

1b. All relevant information om system för frivillig livsmedelsinformation, såsom underliggande kriterier och vetenskapliga studier, ska göras tillgänglig för allmänheten.

 

1c. Ytterligare frivilliga uppgifter om näringsvärdet för bestämda målgrupper, såsom barn, ska fortsätta att ges, så länge som det finns vetenskapliga belägg för dessa specifika referensvärden och de inte vilseleder konsumenterna och stämmer överens med de allmänna villkor som fastställts i denna förordning.

Motivering

Referensvärdena i del B i bilaga IX hänför sig till genomsnittliga vuxna personer. Om livsmedelsindustrin redan infört avvikande referensvärden för produkter avsedda för någon bestämd målgrupp, till exempel barn, och det finns vetenskapliga belägg för dessa värden, bör de få fortsätta användas såsom kompletterande information.

Denna bestämmelse är nödvändig för att garantera öppenhet.

Ändringsförslag  171

Förslag till förordning

Artikel 35 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Utan att det påverkar bestämmelserna om märkning i enlighet med särskild gemenskapslagstiftning, ska punkterna 3 och 4 gälla när ett livsmedels ursprungsland eller härkomstort anges frivilligt för att informera konsumenterna om att ett livsmedel härrör eller kommer från Europeiska gemenskapen eller ett visst land eller en viss ort.

2. Utan att det påverkar bestämmelserna om märkning i enlighet med särskild gemenskapslagstiftning, såsom rådets förordning (EG) nr 509/2006 av den 20 mars 2006 om garanterade traditionella specialiteter av jordbruksprodukter och livsmedel och förordning (EG) nr 510/2006 av den 20 mars 2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel, ska punkt 4 gälla när ett livsmedels ursprungsland eller härkomstort anges frivilligt för att informera konsumenterna om att ett livsmedel härrör eller kommer från Europeiska gemenskapen eller ett visst land eller en viss ort. I detta fall ska en märkning av typen ”Tillverkat i EU (medlemsstat)” användas. Dessutom får en regionbeteckning anges. Sådana frivilliga angivelser av ursprungsland eller ursprungsregion får inte hindra den inre marknaden.

Motivering

Med hjälp av regionbeteckningar kan man ta hänsyn till att många konsumenter vill att regionala specialiteter ska märkas. En märkning av typen ”Tillverkat i EU” anger att gemenskapens relevanta livsmedelslagstiftning har följts och kan således vara en intressant upplysning för konsumenten.

Sådana frivilliga angivelser av ursprungsland eller ursprungsregion får dessutom inte hindra den inre marknaden.

Ändringsförslag  172

Förslag till förordning

Artikel 35 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3. Om livsmedlet och de primära ingredienserna inte har samma ursprungsland eller härkomstort, ska även dessa ingrediensers ursprungsland eller härkomstort anges.

utgår

Motivering

Det är viktigt för konsumenterna att veta var produkten kommer ifrån. I vissa fall är det emellertid inte alltid möjligt att ange ett ursprungsland eftersom produktens innehåll kan komma från olika länder samtidigt eller innehållet förändras dagligen. Enligt de nu gällande reglerna för ursprungsmärkning kan härkomstort anges på frivillig basis om inte avsaknaden av sådan information allvarligt skulle vilseleda konsumenterna om livsmedlets verkliga ursprung. Dessa regler bör behållas och inte ersättas med en ny formulering.

Ändringsförslag  173

Förslag till förordning

Artikel 35 – punkt 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

5. Kommissionen ska anta tillämpningsbestämmelser för punkt 3. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke-väsentliga delar i denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 49.3.

utgår

Ändringsförslag  174

Förslag till förordning

Artikel 35 – punkt 6

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

6. Kommissionen kan fastställa tillämpningsbestämmelser rörande villkor och kriterier för användning av frivilliga uppgifter. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke-väsentliga delar i denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 49.3.

utgår

Ändringsförslag  175

Förslag till förordning

Artikel 35 – punkt 6a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

6a. Begreppet ”vegetarisk” ska inte tillämpas på livsmedel som består av, eller som har tillverkats från eller med hjälp av produkter med animalt ursprung från djur som har dött eller slaktats eller djur som dör till följd att de äts. Begreppet ”vegan” ska inte tillämpas på livsmedel som består av, eller som har tillverkats från eller med hjälp av djur eller animala produkter (inklusive produkter från levande djur).

Motivering

Begreppen ”vegetarisk” och ”vegan” är inte rättsligt skyddade för närvarande. I praktiken innebär detta att producenterna kan märka sina produkter som ”vegetariska” även om de inte är det. Ovanstående definition har lagts fram av Storbritanniens livsmedelsmyndighet Food Standards Agency efter flera års diskussioner.

Ändringsförslag  176

Förslag till förordning

Artikel 36

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 36

utgår

Presentation

 

Frivillig information får inte anges så att det tillgängliga utrymmet för obligatorisk information minskar.

 

Ändringsförslag  177

Förslag till förordning

Artikel 38 – punkt 1 – led d

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

d) skydda industriella och kommersiella äganderätter, uppgifter om ursprung och registrerade ursprungsbeteckningar samt förebygga illojal konkurrens.

d) skydda industriella och kommersiella äganderätter, uppgifter om regionalt ursprung och registrerade ursprungsbeteckningar samt förebygga illojal konkurrens.

Ändringsförslag  178

Förslag till förordning

Artikel 38 – punkt 1 – stycke 1a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Sådana åtgärder får inte hindra den fria rörligheten för varor på den inre marknaden.

Motivering

I en ny förordning som har till syfte att konsolidera och förenkla EU:s märkningsregler är det, i linje med programmet för bättre lagstiftning, på sin plats med ett krav på att nya regler inte hindrar den fria rörligheten på den inre marknaden.

Ändringsförslag  179

Förslag till förordning

Artikel 38 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Medlemsstaterna får endast tillämpa punkt 1 för att införa åtgärder rörande obligatorisk uppgift om livsmedels ursprungsland eller härkomstort om det finns ett bevisat samband mellan vissa av livsmedlets kvaliteter och dess ursprung eller härkomst. När medlemsstaterna anmäler dessa åtgärder till kommissionen, ska de lägga fram belägg för att flertalet konsumenter anser att denna uppgift är mycket viktig.

utgår

Motivering

Eftersom man måste utgå från att livsmedel inom EU klart och entydigt uppfyller gemenskapslagstiftningen behöver inte medlemsstaterna införa några nya åtgärder av det slag som föreslås i denna punkt.

Ändringsförslag  180

Förslag till förordning

Artikel 38a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 38a

 

Främjande av ytterligare, frivilliga system

 

Förutom kraven som fastställs i artikel 34.1 och 34.2 får medlemsstaterna i enlighet med förfarandet i artikel 42 besluta att främja ytterligare, frivilliga system för presentation av näringsvärdesinformation med hjälp av andra uttrycksformer förutsatt att

 

– sådana nationella system utarbetas i överensstämmelse med de allmänna principer och krav som fastställs i kapitlen II och III i denna förordning,

 

– de system som medlemsstaterna främjar återspeglar resultaten från oberoende konsumentforskning och omfattande samråd med berörda parter om vad som är bäst för konsumenterna,

 

– informationen baseras på antingen harmoniserade rekommenderade intag eller, om sådana inte finns, allmänt erkända vetenskapliga råd om intag av energi eller näringsämnen.

 

Kommissionen ska underlätta informationsutbytet i frågor som har att göra med antagandet och genomförandet av nationella system och uppmuntra samtliga berörda parter att medverka i processen. Kommissionen ska också göra sådana detaljer tillgängliga för allmänheten.

 

Den (första dagen i månaden fem år efter ikraftträdandet av denna förordning) ska kommissionen göra en utvärdering av insamlade uppgifter om konsumenternas användning och förståelse av olika nationella system för att avgöra vilket system som är bäst och mest användbart för konsumenterna i Europa. Utifrån resultatet av utvärderingen ska kommissionen lägga fram en rapport, som ska sändas till Europaparlamentet och rådet.

Motivering

Medlemsstaterna måste ha möjlighet att främja ytterligare, frivilliga system för presentation av näringsvärdesinformation med hjälp av andra uttrycksformer, om de så önskar.

Ändringsförslag  181

Förslag till förordning

Artikel 40

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 40

utgår

Alkoholhaltiga drycker

 

Medlemsstaterna får, i avvaktan på att de gemenskapsbestämmelser som avses i artikel 20 e antas, behålla nationella bestämmelser om förteckning av ingredienser i drycker som innehåller mer än 1,2 volymprocent alkohol.

 

Motivering

Denna förordning gäller inte alkoholhaltiga drycker.

Ändringsförslag  182

Förslag till förordning

Artikel 41 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. För livsmedel som erbjuds till försäljning till slutkonsumenter eller storkök utan att vara färdigförpackade, eller för livsmedel som förpackas på försäljningsstället på konsumentens begäran eller är färdigförpackade för direkt försäljning, kan medlemsstaterna anta närmare bestämmelser om hur de uppgifter som omfattas av artiklarna 9 och 10 ska anges.

1. Uppgifterna i artikel 9.1 c ska anges.

Motivering

På grund av svårigheterna med märkning av icke-färdigförpackade livsmedel ska dessa livsmedel i princip undantas från de flesta märkningskraven – förutom information om allergener. Medlemsstaterna bör ha fortsatt handlingsfrihet att besluta om hur informationen bäst kan göras tillgänglig för konsumenterna.

Ändringsförslag  183

Förslag till förordning

Artikel 41 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Medlemsstaterna kan besluta att inte kräva att vissa av de uppgifter som avses i punkt 1 anges, med undantag av dem som avses i artikel 9.1 c, förutsatt att konsumenter eller storkök ändå får tillräcklig information.

2. De övriga uppgifter som avses i artiklarna 9 och 10 är inte obligatoriska om inte medlemsstaterna antar bestämmelser som föreskriver att några av eller alla dessa uppgifter, eller delar av uppgifterna, ska tillhandahållas.

Motivering

På grund av svårigheterna med märkning av icke-färdigförpackade livsmedel ska dessa livsmedel i princip undantas från de flesta märkningskraven – förutom information om allergener. Medlemsstaterna bör ha fortsatt handlingsfrihet att besluta om hur informationen bäst kan göras tillgänglig för konsumenterna.

Ändringsförslag  184

Förslag till förordning

Artikel 41 – rubriken och punkterna 1 och 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Nationella åtgärder för livsmedel som inte är färdigförpackade

Livsmedel som inte är färdigförpackade

1. För livsmedel som erbjuds till försäljning till slutkonsumenter eller storkök utan att vara färdigförpackade, eller för livsmedel som förpackas på försäljningsstället på konsumentens begäran eller är färdigförpackade för direkt försäljning, kan medlemsstaterna anta närmare bestämmelser om hur de uppgifter som omfattas av artiklarna 9 och 10 ska anges.

1. För de livsmedel som nämns i artikel 13.4 ska uppgifterna i artikel 9.1 c anges.

2. Medlemsstaterna kan besluta att inte kräva att vissa av de uppgifter som avses i punkt 1 anges, med undantag av dem som avses i artikel 9.1 c, förutsatt att konsumenter eller storkök ändå får tillräcklig information.

2. De övriga uppgifter som avses i artiklarna 9 och 10 är inte obligatoriska om inte medlemsstaterna antar bestämmelser som föreskriver att några av eller alla dessa uppgifter, eller delar av uppgifterna, ska tillhandahållas.

Motivering

På grund av svårigheterna med märkning av icke-färdigförpackade livsmedel ska dessa livsmedel i princip undantas från de flesta märkningskraven – förutom information om allergener. Medlemsstaterna bör ha fortsatt handlingsfrihet att besluta om hur informationen bäst kan göras tillgänglig för konsumenterna.

Ändringsförslag  185

Förslag till förordning

Artikel 41 – punkt 2a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

2. Medlemsstaterna får anta detaljerade bestämmelser för hur de uppgifter som avses i punkterna 1 och 2 ska göras tillgängliga.

Motivering

Eftersom märkningen av icke-färdigförpackade livsmedel är förenad med svårigheter bör sådana livsmedel i princip undantas från flertalet märkningskrav – men de ska dock märkas med uppgifter om allergiframkallande ämnen. Medlemsstaterna bör ha kvar sin frihet att besluta om hur uppgifterna bäst ska göras tillgängliga för konsumenterna.

Ändringsförslag  186

Förslag till förordning

Artikel 42 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Kommissionen ska samråda med ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, inrättad genom artikel 58.1 i förordning (EG) nr 178/2002, om den anser att ett sådant samråd behövs eller om någon medlemsstat begär det.

2. Kommissionen ska samråda med ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, inrättad genom artikel 58.1 i förordning (EG) nr 178/2002, om den anser att ett sådant samråd behövs eller om någon medlemsstat begär det. Kommissionen ska också införa ett formellt anmälningsförfarande för samtliga berörda parter, i överensstämmelse med bestämmelserna i direktiv 98/34/EG.

Motivering

Med det här ändringsförslaget tilläggs krav på öppenhet och samråd med alla berörda parter när nya märkningsåtgärder ska införas på EU-nivå.

Ändringsförslag  187

Förslag till förordning

Artikel 42 – punkt 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

5. Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter ska inte tillämpas på de åtgärder som omfattas av anmälningsförfarandet i punkterna 1-4.

utgår

Motivering

Genom den föreslagna ändringen av artikel 42.2 införs ett krav på ett öppet anmälningsförfarande som omfattar såväl konsumenter som producenter. Det är därför lämpligt att stryka undantaget från formell kontroll i fråga om nya märkningskrav.

Ändringsförslag  188

Förslag till förordning

Artikel 43

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 43

utgår

Närmare bestämmelser

 

Kommissionen kan anta närmare bestämmelser om tillämpningen av detta kapitel. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke-väsentliga delar i denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 49.2.

 

Motivering

Överflödigt.

Ändringsförslag  189

Förslag till förordning

Artikel 44 – punkt 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

5. Medlemsstaterna ska ge kommissionen närmare uppgifter om de nationella system som avses i punkt 1, inklusive ett identitetsmärke för livsmedel som märkts i enlighet med det nationella systemet. Kommissionen ska göra dessa uppgifter tillgängliga för allmänheten, i synnerhet genom en särskild webbsida.

5. Medlemsstaterna ska ge kommissionen närmare uppgifter om de nationella system som avses i punkt 1, såsom underliggande kriterier och vetenskapliga studier, inklusive ett identitetsmärke för livsmedel som märkts i enlighet med det nationella systemet. Kommissionen ska göra dessa uppgifter tillgängliga för allmänheten, i synnerhet genom en särskild webbsida.

Motivering

Denna bestämmelse är nödvändig för att garantera öppenhet i de nationella systemen.

Ändringsförslag  190

Förslag till förordning

Artikel 48

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 48

utgår

Tekniska anpassningar

 

Med förbehåll för bestämmelserna om ändring av bilagorna II och III enligt artiklarna 10.2 och 22.2, kan kommissionen ändra bilagorna. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke-väsentliga delar i denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 49.3.

 

Motivering

Denna artikel är överflödig eftersom innehållet redan regleras i flera andra artiklar.

Ändringsförslag  191

Förslag till förordning

Artikel 50 – led -1 (nytt)

Förordning (EG) nr 1924/2006

Artikel 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

-1) Artikel 4 i förordning (EG) nr 1924/2006 ska utgå.

Motivering

”Näringsprofilen” är ett politiskt begrepp som saknar fast vetenskaplig förankring. Alltså är det inte fråga om någon information utan snarare om indoktrinering. Eftersom den föreliggande förordningen om livsmedelsinformation kommer att leda till omfattande, för genomsnittskonsumenten begriplig, läsbar och således verkligt nyttig konsumentinformation om livsmedel är artikel 4 i förordning (EG) nr 1924/2006 onödig och bör utgå.

Ändringsförslag  192

Förslag till förordning

Artikel 51a (ny)

Direktiv 2001/110/EG

Artikel 2 – punkt 4

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 51a

 

Ändringar av direktiv 2001/110/EG

 

1. Artikel 2.4 a i rådets direktiv 2001/110/EG av den 20 december 2001 om honung1 ska ersättas med följande:

 

a) Det ursprungsland eller de ursprungsländer där honungen har skördats ska anges på etiketten. Om honungen kommer från mer än en medlemsstat eller ett tredjeland ska i stället något av följande anges:

 

– ”Honungsblandning från EU-länder.

 

– ”Honungsblandning från länder utanför EU.

 

Om andelen honung från EU-länder är större än andelen honung från länder utanför EU ska följande anges:

 

– ”Honungsblandning från EU-länder och länder utanför EU.

 

Om andelen honung från länder utanför EU är större än andelen honung från EU-länder ska följande anges:

 

– ”Honungsblandning från länder utanför EU och EU-länder.

 

2. Följande punkt ska läggas till i artikel 2.4 i direktiv 2001/110/EG:

 

”aa) Om honungen innehåller honung från ett tredjeland ska procentandelen honung från medlemsstaten och tredjelandet uppges.”

 

__________

1 EGT L 10, 2.1.2002, s. 47.

Motivering

De befintliga reglerna garanterar inte att konsumenterna får tillfredsställande information och kan till och med innebära att de vilseleds. Även om honungen innehåller en ytterst liten andel honung från EU-länder (5 procent till exempel) måste man ändå på etiketten uppge ”honungsblandning från EU-länder och länder utanför EU”.

Ändringsförslag  193

Förslag till förordning

Artikel 51b (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 51b

 

Ändringar av förordning (EG) nr 178/2002

 

Artikel 25.1 i förordning (EG) nr 178/2002 ska ersättas med följande:

 

1. Styrelsen ska bestå av sexton ledamöter, som utses av rådet i samråd med Europaparlamentet från en förteckning som upprättats av kommissionen och som upptar ett väsentligt högre antal kandidater än det antal ledamöter som ska utses, samt en företrädare för kommissionen. Två av de sexton ledamöterna ska utses av Europaparlamentet. Fyra ledamöter ska ha sin bakgrund i organisationer som företräder konsumenterna och andra intressegrupper inom livsmedelskedjan. Den förteckning som kommissionen upprättar samt relevanta handlingar ska översändas till Europaparlamentet. Parlamentet kan omedelbart och senast tre månader efter denna skriftväxling lägga fram sina synpunkter för rådet, som därefter ska utse styrelsen.

 

Styrelsens ledamöter ska utses på ett sådant sätt att de högsta normerna för kompetens, tillämplig expertis inom ett brett spektrum och, med iakttagande av dessa krav, största möjliga geografiska spridning inom unionen säkerställs.

Ändringsförslag  194

Förslag till förordning

Artikel 53 – stycke 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artiklarna 29–34 ska tillämpas från och med [den första dagen i månaden 3 år efter ikraftträdandet], med undantag av livsmedel märkta av livsmedelsföretagare som, vid datumet för ikraftträdande, har färre än 10 anställda samt en omsättning och/eller balansomslutning som inte överstiger 2 miljoner euro per år, för vilka de ska tillämpas från och med [den första dagen i månaden 5 år efter ikraftträdandet].

Artiklarna 29–34 ska tillämpas från och med [den första dagen i månaden 3 år efter ikraftträdandet], med undantag av livsmedel märkta av livsmedelsföretagare som, vid datumet för ikraftträdande, har färre än 100 anställda samt en omsättning och/eller balansomslutning som inte överstiger 5 miljoner euro per år, för vilka de ska tillämpas från och med [den första dagen i månaden 5 år efter ikraftträdandet].

Motivering

De särskilda reglerna för små och medelstora företag och antalet anställda i dessa måste också fastställas för att reglerna ska få effekt. Livsmedel som har släppts ut på marknaden före förordningens ikraftträdande måste kunnas fortsätta säljas till dess att de tagit slut.

Ändringsförslag  195

Förslag till förordning

Artikel 53 – stycke 3a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Livsmedel som har släppts ut på marknaden före ikraftträdandet av denna förordning och som inte uppfyller kraven i förordningen får säljas tills vidare och tills lagren tagit slut. Innan denna förordning träder i kraft ska emellertid kommissionen efter samråd med företrädare för livsmedelsindustrin och andra berörda parter fastställa ett senare slutdatum efter vilket alla livsmedel måste uppfylla kraven i denna förordning, oavsett om de finns kvar i lager eller om sista förbrukningsdag har gått ut.

Ändringsförslag  196

Förslag till förordning

Bilaga I – led 1 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

a) energivärde, eller

a) energivärde

Motivering

Förtydligande.

Ändringsförslag  197

Förslag till förordning

Bilaga I – led 8

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

8. sockerarter: alla monosackarider och disackarider som förekommer i livsmedel, dock inte polyoler.

8. sockerarter: alla monosackarider och disackarider som förekommer i livsmedel, dock inte polyoler, isomaltulos och D-tagatos.

Motivering

Isomaltulos och D-tagatos är godkända nya livsmedel, som omfattas av definitionen av kolhydrater. Isomaltulos och D-tagatos ska inte betraktas som ”socker” eftersom de på grund av sina fysiska egenskaper skiljer sig markant från traditionellt socker. De är dessutom tandvänliga, har låg inverkan på kroppens blodsocker och låg kalorihalt.

Ändringsförslag  198

Förslag till förordning

Bilaga I – led 10

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

10. protein: den proteinhalt som beräknas med följande formel: protein = sammanlagda kvävemängden enligt Kjeldahl × 6,25.

10. protein: den proteinhalt som beräknas med följande formel: protein = sammanlagda kvävemängden enligt Kjeldahl × 6,25, respektive × 6,38 för mjölkproteiner.

Motivering

Den internationella omräkningsfaktorn för mjölkproteiner från animalisk äggvita är enligt Codex Alimentarius' standard 6,38. En omräkningsfaktor på 6,38 används för närvarande också på medlemsstatsnivå inom EU.

Dessa värden ligger i linje med den internationella Codex Alimentarius-standarden 1-1985 för ”General Standard for the Labelling of Prepackaged Foods”, vilken har godtagits av kommissionen.

Ändringsförslag  199

Förslag till förordning

Bilaga I – led 11a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

11a. ätbart bladguld: en ätbar dekoration för livsmedel och drycker, som består av bladguld med en tjocklek på cirka 0,000125 mm, i form av flingor eller pulver.

Motivering

Bladguld används i traditionella regionala specialiteter som ätbar dekoration på livsmedel, såsom praliner, eller drycker (till exempel i Danziger Goldwasser) och bör därför definieras i livsmedelsmärkningen.

Ändringsförslag  200

Förslag till förordning

Bilaga I – led 13

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

13. huvudsakligt synfält: det synfält som med största sannolikhet visas eller är synligt under normala eller sedvanliga försäljnings- eller användningsförhållanden.

13. förpackningens framsida: den sida eller den yta på en livsmedelsförpackning som med största sannolikhet visas eller är synligt under normala eller sedvanliga försäljnings- eller användningsförhållanden.

Motivering

Begreppet ”förpackningens framsida” är lämpligare här, eftersom det som avses är förpackningens framsida (då man inte kan tala om någon framsida kan ovansidan avses).

Ändringsförslag  201

Förslag till förordning

Bilaga II – rubriken

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

INGREDIENSER SOM ORSAKAR ALLERGI ELLER INTOLERANS

INGREDIENSER SOM KAN ORSAKA ALLERGI ELLER INTOLERANS

Motivering

Ingredienserna orsakar inte alltid allergi eller intolerans.

Ändringsförslag  202

Förslag till förordning

Bilaga II – led 1 – led d

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

d) Spannmål som används för framställning av destillat eller etanol för spritdrycker och andra drycker som innehåller mer än 1,2 volymprocent alkohol.

d) Spannmål som används för framställning av alkoholdestillat.

Motivering

Vid alkoholdestillation kvarstår inga allergiframkallande ämnen. Eftersom alkoholdestillat inte används bara vid tillverkning av alkoholdrycker utan också vid livsmedelstillverkning måste det förhindras att dessa produkter förses med vilseledande märkning om allergiframkallande ämnen som i själva verket inte finns i dem.

Ändringsförslag  203

Förslag till förordning

Bilaga II – led 7 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

a) Vassle som används för framställning av destillat eller etanol för spritdrycker och andra drycker som innehåller mer än 1,2 volymprocent alkohol.

a) Vassle som används för framställning av alkoholdestillat.

Motivering

Se det ändringsförslag som hänför sig till punkt 1 d.

Ändringen är nödvändig för att göra undantaget mer explicit och få det att stämma överens med EFSA:s utlåtande. Den ursprungliga lydelsen skulle kunna leda till att produkter märks som allergiframkallande även om de, som EFSA:s utlåtande visar, inte innehåller några allergener. Kommissionen håller med om att den nuvarande lydelsen behöver ändras, så att utsatta konsumenter inte blir vilseledda.

Ändringsförslag  204

Förslag till förordning

Bilaga II – led 12

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

12. Svaveldioxid och sulfit i koncentrationer på mer än 10 mg/kg eller 10 mg/liter uttryckt som SO2.

12. Svaveldioxid och sulfit i koncentrationer på mer än 10 mg/kg eller 10 mg/liter uttryckt som SO2, i den produkt som konsumeras.

Motivering

Ändringen klargör att de fastställda gränserna bara är relevanta för livsmedel som är färdiga för konsumtion, eftersom bestämmelsen gäller allergi eller intolerans som orsakas av konsumtionen av livsmedel. Därmed är den inte tillämplig för produkter i koncentrerad form som behöver beredas före konsumtion.

Ändringsförslag  205

Förslag till förordning

Bilaga III – tabellen – rad 1a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1a. Köttprodukter från särskild slakt

 

1a.1 Kött respektive köttprodukter från djur som inte har bedövats innan slakten.

Kött från slakt utan bedövning.

Motivering

Enligt EU-lagstiftningen är det tillåtet att slakta djur utan föregående bedövning i syfte att tillhandahålla livsmedel för vissa religiösa grupper. En del av detta kött säljs inte till muslimer eller judar utan förs ut på den allmänna marknaden och kan oavsiktligt köpas av konsumenter som inte önskar köpa kött från djur som inte bedövats. Samtidigt efterfrågar vissa religiösa grupper just skäktat kött. I enlighet med detta bör konsumenterna informeras om att en viss köttprodukt kommer från djur som inte har bedövats. På så sätt kan de göra ett välgrundat val utifrån sin etiska syn.

Ändringsförslag  206

Förslag till förordning

Bilaga III – punkt 2.3 – högerspalten

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

”Innehåller en källa till fenylalanin

”Innehåller aspartam

Motivering

Syftet med denna ändring är att göra det lättare för konsumenterna att förstå texten, i och med att man använder det vanliga namnet och inte den tekniska termen.

Ändringsförslag  207

Förslag till förordning

Bilaga III – punkt 5a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

5a. Kött- och fjäderfäprodukter

 

Om nötkötts- eller grisköttsproteiner har använts vid framställningen av kycklingprodukter ska det alltid tydligt anges på förpackningen.

Motivering

Om nötkötts- eller grisköttsproteiner har använts vid framställning av kycklingprodukter måste konsumenten alltid få veta det. Det är synnerligen viktigt för konsumenterna, särskilt för dem som har religiösa skäl.

Ändringsförslag  208

Förslag till förordning

Bilaga IV – rubriken

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

LIVSMEDEL SOM ÄR UNDANTAGNA FRÅN KRAVET PÅ OBLIGATORISK NÄRINGSVÄRDESDEKLARATION

(Berör inte den svenska versionen.)

Motivering

(Berör inte den svenska versionen.)

Ändringsförslag  209

Förslag till förordning

Bilaga IV – strecksats 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

– Obearbetade produkter som innehåller endast en ingrediens eller kategori av ingredienser.

Färsk frukt och färska grönsaker samt obearbetade produkter som innehåller endast en ingrediens eller kategori av ingredienser.

Motivering

Förtydligande.

Ändringsförslag  210

Förslag till förordning

Bilaga IV – strecksats 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

– Bearbetade produkter vars bearbetning endast består i rökning eller mogning och som innehåller endast en ingrediens eller kategori av ingredienser.

– Bearbetade produkter vars bearbetning endast består i rökning eller mogning, samt torkad frukt och torkade grönsaker såsom plommon eller aprikoser, och som innehåller endast en ingrediens eller kategori av ingredienser.

Motivering

Torkad frukt och torkade grönsaker som utgör bearbetade produkter bör också undantas från kravet på näringsdeklarationer eftersom torkningen inte ändrar produktens sammansättning.

Ändringsförslag  211

Förslag till förordning

Bilaga IV – strecksats 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

– Vatten som är avsedda som livsmedel, inbegripet sådana som endast tillsatts koldioxid och/eller aromer.

Naturliga mineralvatten eller andra vatten som är avsedda som livsmedel, inbegripet sådana som endast tillsatts koldioxid och/eller aromer.

Motivering

Vatten: I artikel 28.1 i förslaget står följande: ”Bestämmelserna i detta avsnitt [3] gäller inte livsmedel som omfattas av följande rättsakter: b) Rådets direktiv 80/777/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om utvinning och saluförande av naturliga mineralvatten”. För att undvika förvirring är det viktigt att det bara finns ett enda undantag i bilaga IV som omfattar allt vatten på flaska i överensstämmelse med artikel 1.2. i direktiv 90/496/EEG.

Ändringsförslag  112

Förslag till förordning

Bilaga IV – strecksats 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

– Örtkryddor, kryddor eller blandningar därav.

– Örtkryddor, aromämnen, kryddor eller blandningar därav.

Motivering

Örtkryddor: Förtydligande.

Ändringsförslag  213

Förslag till förordning

Bilaga IV – strecksats 5a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

– Socker och nya sockerarter.

Ändringsförslag  214

Förslag till förordning

Bilaga IV – strecksats 5b (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

– Mjölsorter.

Ändringsförslag  215

Förslag till förordning

Bilaga IV – strecksats 12a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

– Färgande livsmedel.

Ändringsförslag  216

Förslag till förordning

Bilaga IV – strecksats 12b (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

– Ätbart bladguld.

Ändringsförslag  217

Förslag till förordning

Bilaga IV – strecksats 15a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

– Tuggummiprodukter.

Motivering

Tuggummiprodukter innehåller inga betydande mängder av de näringsvärden som är relevanta för förordningen och är inte avsedda att ätas. Dessutom är deras bidrag till det dagliga kaloriintaget obetydligt.

Ändringsförslag  218

Förslag till förordning

Bilaga IV – strecksatserna 15b–e (nya)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Livsmedel med en design eller förpackning som säsongs-, lyx- eller presentartikel.

 

Säsongsanknuten konfekt och säsongsanknutna figurer av socker och choklad.

 

Mixade flerpack.

 

Blandningar.

Motivering

Säsongsanknutna konfektvaror och gåvoförpackade produkter bör undantas från kravet på näringsvärdesdeklaration.

Jultomtefigurer och påskharar och andra presenter för olika högtider som tillverkats av choklad och socker är omsorgsfullt tillverkade traditionella figurer. Dessa bör inte vanprydas av någon form av näringsvärdesdeklaration på framsidan och bör därför undantas från obligatorisk näringsvärdesinformation.

Ändringsförslag  219

Förslag till förordning

Bilaga IV – strecksats 16

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

– Livsmedel i förpackningar eller behållare vars största yta är mindre än 25 cm2.

– Livsmedel i förpackningar eller behållare vars största yta är mindre än 75 cm2. Energiinnehållet såsom det anges i artikel 29.1 a ska fortfarande anges i det huvudsakliga synfältet.

Motivering

Förpackningar som är mindre än 75 cm² bör undantas från obligatorisk näringsvärdesdeklaration.

Ändringsförslag  220

Förslag till förordning

Bilaga IV – strecksats 17a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

– Livsmedel som inte är färdigförpackade, inklusive i storkök, och avsedda för direkt konsumtion.

Motivering

Se artikel 17.3a (ny).

Ändringsförslag  221

Förslag till förordning

Bilaga IV – strecksats 18

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

– Livsmedel som producenter av små mängder varor levererar direkt till slutkonsumenter eller till lokala detaljhandelsföretag som levererar direkt till slutkonsumenter.

– Livsmedel som småföretag i små mängder levererar direkt till slutkonsumenter eller till lokala detaljhandelsföretag som levererar direkt till slutkonsumenter.

Ändringsförslag  222

Förslag till förordning

Bilaga IV – strecksats 19a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

– Livsmedel i mängder på mindre än 5g/ml.

Ändringsförslag  223

Förslag till förordning

Bilaga IV – strecksats 19b (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

– Glasflaskor med outplånlig märkning.

Ändringsförslag  224

Förslag till förordning

Bilaga V – del A – punkt 1 – stycke 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Om övriga bestämmelser i denna förordning, särskilt de i artikel 9, inte är tillräckliga för att säkerställa att konsumenterna i den medlemsstat där varan saluförs har kännedom om livsmedlets verkliga natur och kan särskilja det från livsmedel som det skulle kunna förväxlas med, ska livsmedlets beteckning emellertid kompletteras med ytterligare beskrivande information i anslutning till beteckningen.

Om övriga bestämmelser i denna förordning, särskilt i artikel 9, inte är tillräckliga för att säkerställa att konsumenterna i den medlemsstat där varan saluförs får kännedom om livsmedlets sanna natur och kan särskilja det från livsmedel som det skulle kunna förväxlas med, ska livsmedlets beteckning emellertid kompletteras med ytterligare beskrivande information i samma synfält som beteckningen och skrivas med ett tydligt och lättläst teckensnitt.

Motivering

Beskrivande information måste synas i samma synfält som beteckningen, i ett lättläst teckensnitt, så att konsumenten inte vilseleds.

Ändringsförslag  225

Förslag till förordning

Bilaga V – del B – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Livsmedlets beteckning ska omfatta eller åtföljas av uppgifter om livsmedlets fysiska tillstånd eller den särskilda behandling som livsmedlet genomgått (t.ex. pulvrisering, frystorkning, djupfrysning, snabbfrysning, koncentrering, rökning) i samtliga fall då avsaknaden av sådan information skulle kunna vilseleda konsumenten.

1. Livsmedlets beteckning ska omfatta eller åtföljas av uppgifter om livsmedlets fysiska tillstånd eller den särskilda behandling som livsmedlet genomgått (t.ex. pulvrisering, omfrysning, frystorkning, djupfrysning, snabbfrysning, upptining, koncentrering, rökning) i samtliga fall då avsaknaden av sådan information skulle kunna vilseleda konsumenten.

Ändringsförslag  226

Förslag till förordning

Bilaga V – del B – punkt 2a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

2a. För köttprodukter i form av styckningsdel, stek, skivad bit, portion eller slaktkropp och för fiskprodukter ska livsmedlets beteckning ange alla tillagda ingredienser av annat animaliskt ursprung än det huvudsakliga animaliska innehållet.

Motivering

Information om alla kött- och fiskarter i en köttprodukt ska anges så att konsumenten inte vilseleds.

Ändringsförslag  227

Förslag till förordning

Bilaga V – del B – punkt 2b (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

2b. För köttprodukter i form av styckningsdel, stek, skivad bit, portion eller slaktkropp eller saltade/rimmade köttprodukter ska livsmedlets beteckning i märkningen inkludera en uppgift om

 

a) alla tillagda ingredienser av annat animaliskt ursprung än resten av köttet, och

 

b) all tillsats av vatten enligt följande:

 

– För tillrett och icke tillrett kött, eller tillrett saltat/rimmat kött, allt tillsatt vatten som utgör mer än 5 procent av produktens vikt.

 

– För icke tillrett saltat/rimmat kött, allt tillsatt vatten som utgör mer än 10 procent av produktens vikt.

Motivering

It is not unusual to add water or animal ingredients of a different species (such as hydrolysed beef or pork proteins) to meat, e.g. to chicken breast. In order not to mislead the consumers and in order to give them the possibility to avoid such products (e.g. on religious grounds), is essential that such practice is declared.

This provision is already effective law in the UK and shall ensure that the name of the food reflects its true nature so that consumers are accurately informed and not misled e.g. ‘chicken breast fillet’ versus ‘chicken breast fillet with added water’.

To note, the 5% and 10% allowances of added water for the specific meat/fish products mentioned relates to the amount of water technically needed for their manufacture.

Ändringsförslag  228

Förslag till förordning

Bilaga V – del B – punkt 2c (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

2c. För fiskprodukter i form av styckningsdel, filé, skiva, eller portion av fisk ska livsmedlets beteckning i märkningen inkludera en uppgift om

 

a) alla tillagda ingredienser av vegetabiliskt ursprung och av animaliskt ursprung förutom fisk, och

 

b) all tillsats av vatten som utgör mer än 5 procent av produktens vikt.

Motivering

It is not unusual to add water or animal ingredients of a different species (such as hydrolysed beef or pork proteins) to meat, e.g. from fish. In order not to mislead the consumers and in order to give them the possibility to avoid such products (e.g. on religious grounds), is essential that such practice is declared.

This provision is already effective law in the UK and shall ensure that the name of the food reflects its true nature so that consumers are accurately informed and not misled e.g. ‘chicken breast fillet’ versus ‘chicken breast fillet with added water’.

To note, the 5% and 10% allowances of added water for the specific meat/fish products mentioned relates to the amount of water technically needed for their manufacture.

Ändringsförslag  229

Förslag till förordning

Bilaga V – del Ca (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Del Ca – SÄRSKILDA KRAV FÖR MÄRKNING AV KORVSKINN

 

I ingrediensförteckningen tas korvskinnet upp på följande sätt:

 

– ”Naturtarm” används när skinnet kommer från tarmarna på klövdjur som används i korvtillverkningen

 

– ”konsttarm” i övriga fall.

 

Om en konsttarm inte är ätbar måste detta anges.

Ändringsförslag  230

Förslag till förordning

Bilaga V – del Cb (nytt)

                Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Del Cb – OFFICIELL BETECKNING FÖR LIVSMEDEL SOM GER SKEN AV ATT VARA ANDRA LIVSMEDEL (exempel ingår i den efterföljande förteckningen)

 

Livsmedel som ger sken av att vara andra livsmedel eller i vilka en ingrediens ersatts med ett surrogat ska märkas på följande sätt:

 

Avvikelse i fråga om art, beskaffenhet och sammansättning

Försäljnings-beteckning

 

Ost där mjölkfettet helt eller delvis ersatts med vegetabiliskt fett

Ostimitation

 

Skinka där sammansättningen förändrats genom finfördelade ingredienser med avsevärt mindre andel kött.

”Skink-imitation

Motivering

Utgående från uppgifterna om ingredienser i ostimitationer och skinkimitationer är det inte lätt att utan vidare se att det handlar om ersättningsprodukter. En mera exakt officiell försäljningsbeteckning bör erbjuda en lösning på detta problem, eftersom konsumenterna då vid första påseende kan känna igen vad slags produkter det handlar om.

Ändringsförslag  231

Förslag till förordning

Bilaga VI – del A – punkt 5 – vänsterspalten

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

5. Blandningar av kryddor eller örtkryddor där ingen krydda eller örtkrydda påtagligt dominerar med hänsyn till vikt

5. Blandningar eller beredningar av kryddor eller örtkryddor där ingen krydda eller örtkrydda påtagligt dominerar med hänsyn till vikt.

Motivering

Det nuvarande systemet bör behållas. Hittills har även kryddberedningar omfattats.

Ändringsförslag  232

Förslag till förordning

Bilaga VI – del B – punkt 1 – kolumn 2 – stycke 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Adjektivet ”härdat” ska åtfölja uppgiften om ett härdat fett såvida inte mängden mättade fettsyror och transfettsyror ingår i näringsvärdesdeklarationen.

Adjektivet ”härdat” ska åtfölja uppgiften om ett härdat fett.

Motivering

Konsumenterna är vana vid att leta efter begreppet ”härdade fetter” på förteckningen över ingredienser för att kontrollera om produkten innehåller industriella transfettsyror.

Transfettsyrorna är kända för att vara skadliga för hälsan och är förbjudna i flera länder. Det måste därför bli obligatoriskt att på väl synlig plats ange om de förekommer. Det faktum att de ingår i näringsvärdesdeklarationen bör inte få hindra att de anges tydligt bland ingredienserna.

Ändringsförslag  233

Förslag till förordning

Bilaga VI – del B – punkt 2 – kolumn 2 – stycke 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Adjektivet ”härdat” ska åtfölja uppgiften om ett härdat fett såvida inte mängden mättade fettsyror och transfettsyror ingår i näringsvärdesdeklarationen.

Adjektivet ”härdat” ska åtfölja uppgiften om ett härdat fett.

Motivering

Konsumenterna är vana vid att leta efter begreppet ”härdade fetter” på förteckningen över ingredienser för att kontrollera om produkten innehåller industriella transfettsyror.

Ändringsförslag  234

Förslag till förordning

Bilaga VI – del B – punkt 4 – vänsterspalten

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4. Stärkelse, och stärkelse som modifierats genom fysikaliska processer eller med hjälp av enzymer

4. Stärkelse, och stärkelse som modifierats genom fysikaliska processer eller med hjälp av enzymer, rostad eller dextrinerad stärkelse, stärkelse som är modifierad med behandling med syra eller alkali och blekt stärkelse

Motivering

Kategorin stärkelse bör kompletteras med rostad eller dextrinerad stärkelse, stärkelse som är modifierad med behandling med syra eller alkali och blekt stärkelse. Dessa ämnen används i praktiken vid livsmedelstillverkning och bör anges i ingrediensförteckningen. I direktiv 95/2/EG om livsmedelstillsatser undantas dessa ämnen uttryckligen från den rättsaktens tillämpningsområde.

Ändringsförslag  235

Förslag till förordning

Bilaga VI – del B – tabellen – rad 15a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

 

15a. Naturliga extrakt från frukt, grönsaker och ätbara växter och växtdelar som har utvunnits på mekaniskt/fysiskt sätt och som i koncentrerad form används för färgning av livsmedel.

Färgande livsmedel.

Motivering

Färgande livsmedel används vid produktionen som tillsats för att färga andra livsmedel. Genom denna definition i ingrediensförteckningen tydliggörs användningsområdet för konsumenten. Eftersom EU-lagstiftningen inte föreskriver någon informationsplikt för färgande medel är det ändamålsenligt att ersätta den specifika beteckningen med en kategoriuppgift.

Ändringsförslag  236

Förslag till förordning

Bilaga VI – del B – punkt 17 – kolumn 1 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

17. Skelettmuskulatur av däggdjurs- och fågelarter som är tjänliga som livsmedel, med naturligt ingående eller angränsande vävnad, i de fall den totala fett- och bindvävshalten inte överstiger de värden som anges nedan, och köttet utgör en ingrediens i ett annat livsmedel. De varor som omfattas av definitionen av ”maskinurbenat kött” är undantagna från denna definition.

17. Skelettmuskulatur av däggdjurs- och fågelarter som är tjänliga som livsmedel, med naturligt ingående eller angränsande vävnad, i de fall den totala fett- och bindvävshalten inte överstiger de värden som anges nedan, och köttet utgör en ingrediens i ett annat livsmedel. Kött som mekaniskt avlägsnats från köttben och som inte omfattas av EU:s definition av ”maskinurbenat kött” enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung1, omfattas av denna definition.

 

_________

1 EUT L 139, 30.4.2004, s. 55.

Motivering

När det gäller definitionen av maskinurbenat kött som producerats med den så kallade Baadertekniken (”viandes gros grain”, grovmalet kött) betraktas detta som kött. Slutsatserna i EU:s forskningsprojekt Histalim från 2007 visade tydligt att det med hänsyn till sammansättning samt organoleptiska och mikrobiologiska egenskaper inte är någon skillnad mellan denna typ av kött och malet kött.

Ändringsförslag  237

Förslag till förordning

Bilaga VI – del C – lista – rad 9a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Enzymer1

 

______________

1 Specifik beteckning eller E-nummer behöver inte anges.

Motivering

Tillsatser: Ett antal tillsatser har mycket långa och/eller tekniska namn, som inte ger konsumenterna någon ytterligare information men som tar upp stor plats på märkningen. Därför är det motiverat att tillåta användning av kortare eller mer generiska beteckningar.

Enzymer: De aktuella namnen på enzymer är inte konsumentinformativa och kan återfinnas i olika kategorier. Det generiska namnet ”enzymer” ger tillräcklig information om produkten. Detta tillvägagångssätt är inte unikt och tillämpas sedan flera år för modifierad stärkelse.

Ändringsförslag  238

Förslag till förordning

Bilaga VIII – punkt 1 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

a) som minskar avsevärt i volym eller vikt och som säljs styckevis eller vägs i köparens närvaro, eller

a) som minskar avsevärt i volym eller vikt eller som oförpackat säljs styckevis eller vägs i köparens närvaro, eller

Motivering

De produkter det gäller brukar presenteras oförpackade när de säljs till konsumenten. ”Eller” i stället för ”och” täcker bättre denna produktkategori.

Ändringsförslag  239

Förslag till förordning

Bilaga VIII – punkt 1 – led ba (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

ba) för vilka undantag fastställts genom andra rättsliga bestämmelser.

Motivering

Vi hänvisar till artikel 2.2. i direktiv 2001/111/EG om vissa former av socker (undantag för produkter med en nettovikt på mindre än 20 g). I punkt 3 bör det därför tydliggöras att sådana specialbestämmelser också gäller hädanefter.

Ändringsförslag  240

Förslag till förordning

Bilaga VIII – punkt 5 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Om ett livsmedel i fast form ligger i en lag, ska även livsmedlets avrunna vikt anges.

Om ett livsmedel i fast form ligger i en lag, ska även livsmedlets avrunna vikt vid förpackningstillfället anges.

Ändringsförslag  241

Förslag till förordning

Bilaga IX

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Denna bilaga utgår.

Motivering

Bilagan tas med i rättsaktstexten i artikel 25.

Ändringsförslag  242

Förslag till förordning

Bilaga XI – del A – rubriken

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

REKOMMENDERADE INTAG FÖR VITAMINER OCH MINERALÄMNEN (VUXNA)

Rekommenderat dagligt intag FÖR vitaminer och mineralämnen (vuxna)

Motivering

Redaktionell ändring.

Ändringsförslag  243

Förslag till förordning

Bilaga XI – del A – punkt 1 och tabell

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Vitaminer och mineralämnen som får deklareras samt rekommenderat dagligt intag (RDI) av dessa

1. Vitaminer och mineralämnen som får deklareras samt rekommenderat dagligt intag (RDI) av dessa

Vitamin A (µg)

800

Vitamin A (µg)

800

Vitamin D (µg)

5

Vitamin D (µg)

5

Vitamin E (mg)

10

Vitamin E (mg)

12

 

 

Vitamin K (µg)

75

Vitamin C (mg)

60

Vitamin C (mg)

80

Tiamin (mg)

1,4

Tiamin (Vitamin B1) (mg)

1,1

Riboflavin (mg)

1,6

Riboflavin (mg)

1,4

Niacin (mg)

18

Niacin (mg)

16

Vitamin B6 (mg)

2

Vitamin B6 (mg)

1,4

Folacin (µg)

200

Folsyra (µg)

200

Vitamin B12 (µg)

1

Vitamin B 12 (µg)

2,5

Biotin (mg)

0,15

Biotin (µg)

50

Pantotensyra (mg)

6

Pantotensyra (mg)

6

 

 

Kalium (mg)

2 000

 

 

Klorid (mg)

800

Kalcium (mg)

800

Kalcium (mg)

800

Fosfor (mg)

800

Fosfor (mg)

700

Järn (mg)

14

Järn (mg)

14

Magnesium (mg)

300

Magnesium (mg)

375

Zink (mg)

15

Zink (mg)

10

 

 

Koppar (mg)

1

 

 

Mangan (mg)

2

 

 

Fluorid (mg)

3,5

 

 

Selen (µg)

55

 

 

Krom (µg)

40

 

 

Molybden (µg)

50

Jod (µg)

150

Jod (µg)

150

Motivering

Den nya förordningen måste ta hänsyn till direktiv 2008/100/EG om näringsvärdesdeklaration för livsmedel när det gäller rekommenderat dagligt intag, omräkningsfaktorer för energivärde och definitioner, som publicerades i EUT den 28 oktober 2008. Föredraganden föreslår alltså att den tabell ”Vitaminer och mineralämnen som får deklareras samt rekommenderat dagligt intag (RDI) av dessa” som kommissionen föreslår ska ersättas av den tabell som finns i direktiv 2008/100/EG, för att gällande lagstiftning ska respekteras.

RDI-värdena bör anpassas till de nya referensvärdena enligt ändringen av direktivet om näringsvärdesdeklaration 2008/100/EG (EUT L 285, 29.10.2008, s. 9).

Ändringsförslag  244

Förslag till förordning

Bilaga XI – del A – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

I regel bör ett innehåll på 15 % av det rekommenderade intaget enligt punkt 1, i 100 g eller 100 ml eller i en förpackning som endast innehåller en portion, utgöra grund när man bestämmer vad som utgör en betydande mängd.

I regel bör ett innehåll på

 

- 15 % av det rekommenderade dagliga intaget (RDI) per 100 g eller per portion för livsmedel i fast form, eller

 

- 7,5 % av det rekommenderade dagliga intaget (RDI) per 100 ml eller per portion för livsmedel i flytande form, eller

 

- % av det rekommenderade dagliga intaget (RDI) per 100 kcal (12 % av RDI 1 MJ), eller

 

- en mängd enligt undantag som beviljas i enlighet med artikel 6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1925/2006 av den 20 december 2006 om tillsättning av vitaminer och mineralämnen samt vissa andra ämnen i livsmedel, eller

 

- i en förpackning som endast innehåller en portion, utgöra grund när man bestämmer vad som utgör en betydande mängd.

Motivering

The current proposal for significant amount of 15% of the RDA per 100g or 100ml is an arbitrary level that excludes most of the basic foodstuffs like fruits, vegetables, potatoes, bread and milk from declaring certain vitamins and minerals on the label. These basic food groups are a major contributor to the vitamin and mineral intake, and are recommended in dietary guidelines in EU countries. The current proposal favours non-basic food stuffs with added vitamins and minerals over basic food groups with naturally present vitamins and minerals.

In addition, the proposal penalises liquid foods with a low content of dry matter and a low energy density. This is especially the case for beverages such as consumption milk and liquid milk products. Finally, this amendment will bring the provisions in line with the Codex Alimentarius.

Ändringsförslag  245

Förslag till förordning

Bilaga XI – del B – titeln

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Rekommenderade intag för energi och vissa andra näringsämnen än vitaminer och mineralämnen (vuxna)

Rekommenderade dagliga intag för energi och vissa andra näringsämnen än vitaminer och mineralämnen (vuxna)1

 

__________

1 De rekommenderade intagen är vägledande och kommer att fastställas mer exakt av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet.

Motivering

De rekommenderade intagen är vägledande. De ska fastställas mer exakt av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet.

Ändringsförslag  246

Förslag till förordning

Bilaga XI – del B – tabellen – rad 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Energi

8400 kJ (2000 kcal)

Energi

2000 kcal

Motivering

Det livsnödvändiga näringsämnet protein, som också bidrar till energitillförseln, måste också anges. En särskild angivelse för socker är inte nödvändigt eftersom det totala innehållet av kolhydrater anges. Energiinnehållet bör endast anges i kcal eftersom det är denna uppgift som konsumenten förstår och vid behov även använder.

Ändringsförslag  247

Förslag till förordning

Bilaga XI – del B – tabellen – rad 1a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

 

Protein

80 g

Motivering

Det livsnödvändiga näringsämnet protein, som också bidrar till energitillförseln, måste också anges. En särskild angivelse för socker är inte nödvändigt eftersom det totala innehållet av kolhydrater anges. Energiinnehållet bör endast anges i kcal eftersom det är denna uppgift som konsumenten förstår och vid behov även använder.

Ändringsförslag  248

Förslag till förordning

Bilaga XII – tabellen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

– Kolhydrater (utom polyoler)

4 kcal/g — 17 kJ/g.

Kolhydrater (utom polyoler)

4 kcal/g

– Polyoler

2,4 kcal/g — 10 kJ/g.

Polyoler

2,4 kcal/g

Protein

4 kcal/g17 kJ/g.

Protein

4 kcal/g

Fett

9 kcal/g37 kJ/g.

Fett

9 kcal/g

Salatrim

6 kcal/g — 25 kJ/g.

Salatrim

6 kcal/g

Alkohol (etanol)

7 kcal/g — 29 kJ/g.

Alkohol (etanol)

7 kcal/g

Organiska syror

3 kcal/g — 13 kJ/g.

Organiska syror

3 kcal/g

Motivering

Beräkning med två olika enheter leder till motstridiga resultat på grund av inkonsekventa omräkningsfaktorer. Eftersom måttenheten ”kcal” lättare förstås av konsumenterna än enheten ”kJ” bör informationen ges endast i form av ”kcal”.

Ändringsförslag  249

Förslag till förordning

Bilaga XIII

Kommissionens förslag

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Energi

kJ och kcal

Energi

kcal

 

 

Protein

g

Fett

g

Fett

g

             varav:

           varav:

– Mättade fettsyror

g

– Mättade fettsyror

g

– Transfettsyror

g

– Transfettsyror

g

– Enkelomättade fettsyror

g

 

 

– Fleromättade fettsyror

g

– Fleromättade fettsyror

g

Kolhydrater

g

Kolhydrater

g

           varav:

varav:

– Sockerarter

g

– Sockerarter

g

– Polyoler

g

– Polyoler

g

– Stärkelse

g

– Stärkelse

g

Kostfibrer

g

Kostfibrer

g

Protein

g

Natrium

g

Salt

g

 

 

Vitaminer och mineralämnen

De enheter som anges i del A punkt 1 i bilaga XI

Vitaminer och mineralämnen

De enheter som anges i del A punkt 1 i bilaga XI

 

 

Andra ämnen

Lämpliga enheter för de enskilda ämnena i fråga

Motivering

Sammanfattning av del A–C i bilaga XIII.


MOTIVERING

1. Bakgrund

Konsumenterna har rätt att få veta vad som finns i deras livsmedel. Därför är det nödvändigt att förse livsmedel med information om innehåll och näringsvärde, så att konsumenterna kan fatta målinriktade köpbeslut. Gemenskapsrätten innehåller visserligen en rad förordningar och direktiv om ingredienser i och märkning av livsmedel, men en omfattande obligatorisk märkning har hittills inte funnits. Förutom att många av de allmänna och specifika EU-reglerna om livsmedelsinformation vid det här laget är oöverskådliga och snarare skapar osäkerhet kring lagstiftningen, leder även medlemsstaternas nationella bestämmelser till snedvridning av konkurrensen och handelshinder på EU:s inre marknad. Dessa missförhållanden kan endast undanröjas genom en enhetlig europeisk livsmedelsmärkning.

2. Det aktuella läget

I slutet av januari 2008 lade kommissionen fram ett förslag för Europaparlamentet och rådet om att omarbeta EU-bestämmelserna om livsmedelsmärkning. I slutet av augusti 2008 utsåg Europaparlamentet föredraganden för ärendet. Föredragandens betänkande om kommissionens förslag framlades i december 2008 för Europaparlamentets behöriga utskott, nämligen utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, och dryftades där. Efter det att fristen för ingivande av ändringsförslag löpt ut tog det behöriga utskottet i mitten av februari 2009 på nytt betänkandet till behandling, varvid det togs särskild hänsyn till att sammanlagt 1 332 ändringsförslagen ingetts. Eftersom det ingetts så många ändringsförslag och valen till Europaparlamentet stod för dörren beslutade det behöriga utskottet den 16 mars 2009 i enlighet med artikel 185.5 i Europaparlamentets arbetsordning att uppskjuta behandlingen av ärendet till nästa valperiod. Föredraganden fick då i uppdrag att lägga fram ett nytt förslag till betänkandet där det skulle tas hänsyn till så många av ändringsförslagen som möjligt. Detta nya betänkande har nu framlagts för er. För ingivandet av ändringsförslag till detta förslag till betänkande kommer en ny frist att fastställas.

3. Kommissionens förslag

Kommissionens förslag om att omarbeta EU-bestämmelserna är avsett att skapa en bättre lagstiftning samtidigt som den befintliga rättsliga ramen om livsmedelsmärkning förenklas genom att sju direktiv och en förordning sammanförs och ersätts. Syftet med förslaget är även att minska byråkratin, att öka rättssäkerheten för aktörerna i livsmedelskedjan, att öka den europeiska livsmedelsindustrins konkurrensförmåga, att garantera konsumenterna livsmedelssäkerhet och omfattande livsmedelsinformation samt att främja en hälsosam kost som en del av EU:s strategi mot övervikt. Förslaget till förordning innehåller följande centrala förslag:

Förteckning över obligatoriska uppgifter

Kommissionens förslag innehåller en förteckning över obligatoriska uppgifter för livsmedelsmärkning (artikel 9). Här ingår bland annat en utökad märkning av allergiframkallande ämnen på livsmedel som inte är färdigförpackade (artikel 22) samt en omfattande näringsvärdesdeklaration. Kommissionen anger att alla obligatoriska uppgifter ska presenteras med en teckenstorlek på minst 3 mm. Den obligatoriska märkningen gäller inte för alkoholhaltiga drycker som vin, öl och spritdrycker.

Information och presentation av näringsvärden

Vidare föreslår kommissionen en omfattande näringsvärdesdeklaration i förpackningens ”huvudsakliga synfält” (artiklarna 29–34). De föreskrivna uppgifterna om livsmedlets energivärde och om näringsämnena fett, mättade fettsyror, kolhydrater, sockerarter och salt (artikel 29.1) ska i denna ordningsföljd anges på förpackningens framsida och anges per 100 g, per 100 ml eller per portion. Uppgifter utöver detta (artikel 29.2) får anges på en annan plats på förpackningen, men ska dock alltid anges i en ”näringsvärdesruta” i tabellform (artikel 34.2). Alla uppgifter ska anges per 100 g/100 ml eller – vid portionsförpackningar – per portion och som en procentandel av det rekommenderade dagliga intaget för varje näringsämne (artikel 31).

Nationella märkningssystem

I kommissionens förslag får medlemsstaterna långtgående nationella regleringsmöjligheter. Enligt kapitel VI och VII får medlemsstaterna i särskilda fall införa lagstiftning för vissa livsmedelskategorier och utöver den föreskrivna presentationsformen utveckla nationella märkningssystem (artiklarna 44.3 och 34.5). För livsmedel som inte är färdigförpackade, t.ex. bröd- och korvprodukter, samt för livsmedel som används vid matlagning på restauranger och i storkök m.m., kan medlemsstaterna dessutom utfärda nationella bestämmelser om hur uppgifterna ska anges samt, med undantag för märkning av allergiframkallande ämnen, avstå från att kräva vissa obligatoriska uppgifter (artikel 41).

4. Föredragandens kommentarer

Föredraganden välkomnar i princip kommissionens förslag till förordning. Det är nödvändigt att införa en enhetlig livsmedelsmärkning inom hela EU. Å ena sidan skapar man med en sådan reglering transparens i konsumenternas intresse, å andra sidan uppnår man även bättre överskådlighet i gemenskapens livsmedelslagstiftning och därmed ökad rättssäkerhet i livsmedelsföretagens intresse, eftersom flera redan befintliga bestämmelser sammanfattas i den nya förordningen. En sådan ny, omfattande märkningsförordning för livsmedel kan hjälpa konsumenterna att fatta målinriktade köpbeslut, så att de kan sammansätta sin kost efter individuella önskemål och behov.

Det är enormt viktigt att harmonisera livsmedelsmärkningen mot bakgrund av den gemensamma inre marknaden, för hittills har nationella tilläggsregler och medlemsstaternas olika tolkningar av den redan befintliga gemensamma livsmedelslagstiftningen inneburit handelshinder och konkurrensproblem. Om vi avskaffar dessa missförhållanden kan kostnaderna minskas för livsmedelstillverkarna och livsmedelssäljarna och slutligen även för konsumenterna.

Föredraganden anser dock att utformningen av den enhetliga livsmedelsmärkningen i EU som presenteras i förslaget till förordning varken minskar byråkratin, förenklar lagstiftningen eller ger konsumenterna bättre livsmedelsinformation. Kommissionen har gjort det alldeles för enkelt för sig på flera punkter. Dessutom har vissa särskilda former av saluföring och tillhandahållande av livsmedel helt enkelt glömts bort, såsom direktförsäljningen från jordbruket, ombordserveringen vid persontransporter, den skattefria försäljningen eller försäljningen i automater. Inte heller har det tagits hänsyn till specialprodukter, såsom ätbart bladguld och färgande och innovativa livsmedel. Vissa bestämmelser i förslaget är orealistiska och skulle dessutom leda till avsevärda merkostnader för livsmedelstillverkarna och livsmedelssäljarna, så att man blev tvungen att höja priserna på livsmedel bara på grund av de nya märkningsbestämmelserna. Dessa brister i kommissionens förslag är till fara för många små och medelstora livsmedelsföretags överlevnad. För konsumenterna får man anta att den planerande mångfalden av information och presentation av obligatoriska uppgifter förvirrar mer än den upplyser. Planerna om att ge medlemsstaterna långtgående egna regleringsmöjligheter är dessutom helt obegripliga. Detta skulle ytterligare splittra den inre marknaden på livsmedelsområdet och få detta förslag till förordning att framstå som helt absurt. Kommissionen går i förslaget emot sitt eget syfte, sådant det framställts i punkt 5 i motiveringsdelen, som ska återges här: ”Valet av en förordning som rättsakt främjar målet om förenkling, eftersom man säkerställer att alla aktörer måste följa samma bestämmelser vid samma tidpunkt”.

I övrigt är det svårt att förstå tidpunkten för kommissionens förslag, eftersom det först i augusti 2008 inleddes en undersökning av hur livsmedelsmärkningen påverkar konsumenternas köpbeslut. Det är hittills den enda vetenskapliga undersökningen som omfattar alla medlemsstater. Denna undersökning som fått stöd av det sjunde ramprogrammet för forskning borde egentligen ligga till grund för lagförslaget om livsmedelsinformation. Erfarenheterna visar dock att man kan räkna med konkreta resultat först om ungefär tre år. Just nu innehåller den nya märkningslagstiftningen alltså på sin höjd de berörda parternas antaganden och subjektiva erfarenheter, och därför utgår kommissionens förslag också enbart från antaganden om konsumenternas önskemål och behov. Det finns ingen som kan bedöma om det i den slutliga förordningen faktiskt tas hänsyn till den genomsnittlige EU-konsumenten eller om förordningen om några år måste ändras radikalt till följd av nya forskningsresultat. Detta är särskilt kritiskt eftersom den nya förordningen antas få avsevärda ekonomiska konsekvenser för livsmedelstillverkarna och livsmedelssäljarna. Från kommissionens sida finns det inte heller här någon information. Kommissionen har i sitt förslag dessutom gjort den anmärkningsvärda bedömningen att det inte var nödvändigt att inhämta externa expertutlåtanden.

Föredraganden anser därför att kommissionens förslag måste ändras radikalt. Nedan nämns några ändringar:

Det är inte praktiskt möjligt att införa en allmän minsta teckenstorlek på 3 mm. Detta gäller framför allt men inte uteslutande produkter med tryck på flera språk. En obligatorisk teckenstorlek på 3 mm skulle ge upphov till större livsmedelsförpackningar, extra förpackningsavfall och kanske till och med till större portioner. Det är inte heller teckenstorleken i sig som avgör textens läsbarhet. Föredraganden definierar därför begreppet ”läsbarhet” när det gäller livsmedelsinformation och föreslår att man utvecklar riktlinjer för genomförandet inom ramen för ett samrådsförfarande.

Kommissionen motiverar sina planer på att låta medlemsstaterna utveckla egna märkningssystem med subsidiaritetsprincipen. Man hänvisar till möjligheten att utveckla innovativa märkningslösningar med denna bottom-up-mekanism. Föredraganden anser dock att nationella märkningssystem snarare skulle skapa definitiv förvirring bland konsumenterna, osäkerhet kring lagstiftningen och enorma ytterligare snedvridningar av konkurrensen på den inre marknaden. Man kan nämligen utgå från att medlemsstatliga märkningsriktlinjer i praktiken skulle fungera som obligatoriska riktlinjer även om de inte vore juridiskt bindande. Eftersom huvuddelen av livsmedelsföretagen i EU marknadsför sina produkter i långt fler än en enda medlemsstat, skulle de alltid behöva tillverka specifika förpackningar och framför allt bygga upp en lagerkapacitet som klarar av detta. De extra kostnaderna för detta skulle uppgå till många miljarder euro och detta skulle vara svårt att klara inom livsmedelssektorn som främst består av små- och medelstora företag. Kostnaderna skulle därför slutligen hamna hos konsumenterna. Bara tanken om att man i framtiden och dessutom vid olika tidpunkter inför 27 olika och kompletterande märkningssystem låter till slut det absurda i planerna tydligt framgå. Föredraganden föreslår därför att denna artikel stryks. Det innebär dock inte att handelns eller vissa livsmedelstillverkares befintliga, frivilliga märkningssystem ska förbjudas i framtiden. Det bör tvärtom vara genomgående tillåtet att utöver de obligatoriska uppgifterna upprepa eller ange ytterligare uppgifter på andra ställen på förpackningen i en frivillig presentationsform. Detta får naturligtvis inte ske på bekostnad av läsbarheten eller göra att de obligatoriska uppgifterna blir svåra att finna.

Det får inte förekomma att konsumenterna vilseleds av livsmedelsförpackningarnas utseende. Framställningar i bild och/eller text får inte ge vilseledande uppgifter om livsmedlens ursprung, sammansättning eller näringsinnehåll. Till undvikande av sådant föreslår föredraganden därför kompletteringar av kommissionens förslag. På senaste tiden har förekomsten av billiga livsmedelsimitationer som av genomsnittskonsumenten inte kan igenkännas som imitationer stått i centrum för den allmänna debatten och därför förefaller det förnuftigt att sådana produkter ges en klar märkning på förpackningarnas framsida.

Föredraganden misstänker emellertid att konsumenterna i slutändan kommer att ignorera informationen om livsmedelsförpackningarnas framsida överbelastas med för många näringsvärdesuppgifter, t.ex. per 100 g, per 100 ml eller per portion, eller om informationen till och med innehåller flera uppgifter, t.ex. i gram och procent av dagsbehovet för en viss befolkningsgrupp. I affären tittar konsumenten dessutom inte bara på en produktförpackning, utan har ett helt batteri av produkter att gå igenom i butikshyllorna. Eftersom erfarenheten hittills har emellertid utvisat att den stora majoriteten bland de konsumenter som funderar på sin kost i huvudsak intresserar sig för energiinnehållet i olika livsmedel bör det räcka att som obligatorisk uppgift ange energivärdet i kcal eller kJ på förpackningens framsida. Vilka näringsämnen en produkts energivärde består av kan då hämtas från de obligatoriska uppgifterna i ”näringsvärdesrutan”. Om en förpackning innehåller bara en enda portion, då ska dessutom uppgifterna om näringsämnena obligatoriskt också anges för denna portion. Om konsumentforskningen i framtiden skulle komma fram till annat i fråga om vad konsumenterna önskar sig, då kan handeln och/eller industrin, såsom det redan beskrivits, komplettera med ytterligare uppgifter på frivillig väg. För det ändamålet behövs det dock åter en föreskrift om fasta referensmängder samt om att dessa klart och tydligt ska förklaras för konsumenterna, för att godtycke ska kunna undvikas i samband med sådana ytterligare uppgifter.

Livsmedelshantverkare, t.ex. bagare, konditorer, slaktare, restaurangbranschen etc. erbjuder oftast inte färdigförpackade varor till försäljning eller direkt förtäring. Deras produkter brukar inte vara standardiserade och just därför att de tillverkas för hand kan det förekomma avvikelser i produkternas sammansättning och försäljningsvikt. Dessutom måste man beakta att just den hantverksmässiga tillverkningen av livsmedel garanterar en fortsatt mångfald av regionala specialiteter i Europeiska unionen och i den föreliggande förordningen måste det därför tas hänsyn till detta. I kommissionens förslag föreskrivs det att livsmedelsmärkning av produkter som inte är färdigförpackade ska regleras av medlemsstaterna. Dessa ska inte enbart kunna besluta om presentationsformen, utan även om undantag från de obligatoriska uppgifterna. Om medlemsstaterna inte föreskriver några undantag eller dra ut på tiden med att anta särskilda regler, ska den som producerar varor i lösvikt tillhandahålla alla de uppgifter som föreskrivs i förordningen. Till följd av de beskrivna särskilda egenskaperna inom den hantverksmässiga livsmedelstillverkningen skulle detta sedan kunna ge upphov till bristande rättssäkerhet och utgöra ett hot framför allt mot småföretagen. För dessa företag är det knappast möjligt att tillhandahålla en omfattande näringsvärdesdeklaration. Därför anser föredraganden att varor som inte är färdigförpackade i stor utsträckning måste undantas från förordningen. Ett undantag är information om allergiframkallande ingredienser som även bör anges inom den hantverksmässiga livsmedelstillverkningen. I det här sammanhanget bör man påpeka att produkter som förpackas för omedelbar försäljning redan utgör ett undantag i förordning (EG) nr 1924/2006 om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel.

Av omsorg om anpassningen till föreliggande förordning måste förordning (EG) nr 1924/2006 om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel tas upp till prövning. Föredraganden rekommenderar dessutom att artikel 4 i sistnämnda förordning ska utgå utan att ersättas med någonting, eftersom det sedan dess framkommit att det inte finns någon vetenskaplig grund för de näringsprofiler som finns beskrivna där, utan att de kunnat fastställas endast på godtycklig väg av kommissionen. Godtycke inom livsmedelslagstiftningen skulle emellertid inte leda till något annat än mera byråkrati, osäkerhet kring lagstiftningen och snedvridningar av konkurrensen och dessutom utgöra ett hot mot en balanserad kost hos den europeiska befolkningen.

Liknande konsekvenser skulle det få om det infördes bestämmelser om obligatorisk livsmedelsmärkning med olika färgkoder enligt den så kallade trafikljusmodellen, som i våra dagar används av vissa livsmedelsföretag för färdiga och halvfärdiga produkter (snabbmat). Gränsvärdena för indelningen enligt de tre trafikljusfärgerna rött, gult och grönt har fastställts på godtycklig väg och utrymmet mellan det under och övre värdet för varje sådan färg är alltför stort. Avsikten med förslaget till förordning är ju att vi ska få en enhetlig obligatorisk märkning som kan användas för alla livsmedel och alkoholfria drycker och därför skulle märkningen med olika färgkoder diskriminera mot baslivsmedel samt till exempel gynna de merendels mindervärdiga livsmedelsimitationerna samt livsmedel med syntetiska i stället för naturliga beståndsdelar. Detta skulle med stor sannolikhet leda till att en felaktig och bristfällig kost liksom blev förhandsprogrammerad bland stora delar av befolkningen. Därför rekommenderar varken kommissionen eller föredraganden att något av det ovan beskrivna slaget ska ingå i den obligatoriska märkningen av livsmedel.

5. Slutsatser

I denna förordning föreskrivs en livsmedelsmärkning som ska gälla inom hela EU och som med få undantag ska tillämpas på alla produkter som tillverkas av livsmedelsföretag, alltså inte enbart på vissa kategorier av livsmedel. Det måste påpekas att en sådan förordning endast kan tillgodose den genomsnittlige konsumenten, dvs. den genomsnittligt allmänbildade, upplysta och friska medborgaren, men däremot inte livsmedelsallergiker eller särskilda patientgrupper. Den obligatoriska märkningen av livsmedel ska hjälpa omdömesgilla medborgare att på eget ansvar kunna fatta välgrundade och målinriktade köpbeslut.

Detta mål kan vi emellertid inte nå med hjälp av kommissionens ytterligt invecklade förslag med dess 53, i och för sig mestadels högst relevanta, artiklar och 13 bilagor. Den presentation av de obligatoriska uppgifterna som föreslås ger en bismak av att man vill uppfostra konsumenterna snarare än upplysa dem. Kommissionen vill genom lagstiftning tvinga fram en ”sund” kost hos konsumenterna. Det brister också ordentligt i kommissionsförslagets innehåll. Vissa av kraven bygger på antaganden om konsumenternas önskemål och behov och de referensvärden som föreslås har en tvivelaktig kvalitet. Avsikten att harmonisera till förmån för EU:s inre marknad skulle genom planen om nationella särskilda ordningar bli helt absurd. Många av kommissionens förslag är dessutom ägnade att hota de små och medelstora företagens fortbestånd. Detta innebär att kommissionens förslag motverkar ”Small Business Act”.

Det är även principiellt anmärkningsvärt och tvivelaktigt att kommissionen har utarbetat förslaget till förordning utan vetenskapliga expertutlåtanden. Det är också svårt att förstå att förslaget har presenterats vid en tid då det visserligen finns enstaka vetenskapliga undersökningar att tillgå samtidigt som en omfattande undersökning just har inletts som omfattar samtliga medlemsstater.

Föredraganden föreslår därför en genomgående kurskorrigering av kommissionens förslag. Hon påpekar att den planerade obligatoriska märkningen av livsmedel enbart kan omfatta de mest grundläggande uppgifterna, eftersom det saknas omfattande vetenskapliga rön om livsmedelsuppgifternas effekter på konsumenternas beteende i de 27 medlemsstaterna. Vidare kan lagstiftaren se till att den obligatoriska märkningen presenteras på ett läsbart och begripligt sätt så att inte konsumenterna vilseleds. Om det i framtiden kommer att offentliggöras nya rön om konsumenternas önskemål och behov i EU, kan livsmedelsföretagen, utgående från de förslag som lagts fram av föredraganden, snabbt reagera med frivilliga kompletterande uppgifter. Endast sådan lagstiftning kan ge oss tillräcklig flexibilitet och göra rättvisa åt alla berörda parter.

Avslutningsvis bör det erinras att livsmedelsmärkningen är bara en av många olika aspekter på konsumentupplysning i kostfrågor. Den kan tjäna som ett komplement till sådan information om en relativt sund livsstil som befolkningen ges med hjälp av kampanjer och upplysningsåtgärder i medlemsstaterna, men däremot inte ersätta den informationen. Till yttermera visso kan det eller får det i ett samhällssystem av det slag som vi har inte finnas lagar som befriar medborgarna från deras ansvar för sig själva eller befriar föräldrar från ansvaret för sina barn.


YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (25.2.2010)

till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om livsmedelsinformation till konsumenterna

(KOM(2008)0040 – C7-0052/2008 – 2008/0028(COD))

Föredragande: Christel Schaldemose

KORTFATTAD MOTIVERING

Det är andra gången som utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd behandlar kommissionens förslag om livsmedelsinformation till konsumenterna. Jag som föredragande är medveten om att det föregående utskottet har lagt ner mycket arbete på yttrandet, som utarbetades av Bernadette Vergnaud, och har beslutat att inte öppna Pandoras ask genom att lägga fram ett stort antal nya ändringsförslag. Jag har i stället valt att ta med större delen av yttrandet som antogs med majoritet av det föregående utskottet. Beslutet föranleddes dels av det myckna arbete som redan lagts ned av det föregående utskottet, vilket härmed får ett erkännande, dels av behovet av att nå kompromisser för att få till stånd en hållbar livsmedelsmärkning i Europa.

Debatten om märkningen av livsmedel var en viktig fråga under valkampanjen inför Europaparlamentsvalet i våras. Därför behöver vissa frågor i kommissionens förslag diskuteras. Syftet med detta yttrande är detsamma som för Vergnauds yttrande som antogs i februari 2009. Konsumenterna måste ha möjlighet att göra välgrundade val när de köper livsmedel. Ett välgrundat val kan bland annat bidra till att lösa det ökande fetmaproblemet i Europa.

Livsmedelsinformationen ska därför ge en grundlig introduktion till innehållet i det livsmedel som konsumenten köper samt ge en snabb överblick om livsmedlet är hälsosamt. Följaktligen har jag valt att ta med många av ändringsförslagen i yttrandet från det föregående utskottet.

Som huvudpunkt har jag valt att låta det obligatoriska innehållet i näringsdeklarationen kvarstå i den form som det föregående utskottet rekommenderade. Jag har tagit med de åtta viktigaste näringsämnena – alla angivna per 100 g eller 100 ml – som ska anges i samma synfält på förpackningen. Presentationen behöver inte stå i det huvudsakliga synfältet eller på framsidan av förpackningen. Jag föreslår att framsidan av förpackningen ska användas för att få en snabb överblick. Därför föreslår jag att energivärdet (kalorivärdet) ska anges på framsidan av förpackningen. Informationen bör kompletteras med en färgkod som anger om livsmedlet har ett högt, medelhögt eller lågt energivärde.

Ett annat tillägg gäller mitt förslag att alla typer av alkohol bör märkas. Alkohol innehåller stora mängder kalorier vilket kan ha stor inverkan på det dagliga energiintaget. Konsumenten bör få denna information samtidigt som han eller hon analyserar livsmedelsinformationen.

Välinformerade och mer insatta konsumenter kan ta ansvar för sin egen hälsa. En förbättrad livsmedelsinformation kommer att få stor betydelse för de europeiska konsumenterna i vardagen, då de kan göra välgrundade val när de handlar mat.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Ändringsförslag  1

Förslag till förordning

Skäl 10

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(10) Det finns ett allmänt intresse för sambandet mellan kost och hälsa samt för valet av en lämplig kost som passar den enskildes behov. I kommissionens Vitbok om en EU-strategi för hälsofrågor som rör kost, övervikt och fetma framhålls att näringsvärdesdeklarationer är ett viktigt verktyg för att informera konsumenterna om livsmedlens sammansättning och hjälpa dem att göra välgrundade val. I EU:s strategi för konsumentpolitiken 2007–2013 understryks att konsumenternas möjlighet att göra informerade val är avgörande för såväl effektiv konkurrens som konsumenternas välbefinnande. Kunskap om grundläggande näringsprinciper och ändamålsenlig näringsvärdesinformation på livsmedel skulle göra det påtagligt enklare för konsumenterna att göra sådana välgrundade val.

(10) Det finns ett allmänt intresse för sambandet mellan kost och hälsa samt för valet av en lämplig kost som passar den enskildes behov. I kommissionens Vitbok om en EU-strategi för hälsofrågor som rör kost, övervikt och fetma framhålls att näringsvärdesdeklarationer är en metod att informera konsumenterna om livsmedlens sammansättning och hjälpa dem att göra välgrundade val. Utbildnings- och informationskampanjer som drivs av medlemsstaterna är viktiga för att öka konsumenternas förståelse av livsmedelsinformationen. I EU:s strategi för konsumentpolitiken 2007–2013 understryks att konsumenternas möjlighet att göra informerade val är avgörande för såväl effektiv konkurrens som konsumenternas välbefinnande. Kunskap om grundläggande näringsprinciper och ändamålsenlig näringsvärdesinformation på livsmedel skulle göra det påtagligt enklare för konsumenterna att göra sådana välgrundade val.

Motivering

Att förbättra kosten och öka konsumenternas kunskaper om näringsvärdet i maten kan inte uppnås enbart genom märkning. Redan i dag förstår konsumenterna inte all information i märkningen, och det är mycket viktigt att medlemsstaterna är mer aktiva i upplysningskampanjer för att höja konsumentmedvetenheten.

Ändringsförslag  2

Förslag till förordning

Skäl 15

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(15) Gemenskapsbestämmelserna bör endast tillämpas på företagsverksamhet, som förutsätter en viss kontinuitet i verksamheten och ett visst mått av organisation. Verksamhet som tillfällig hantering, servering och försäljning av livsmedel av privatpersoner i samband med t.ex. välgörenhet eller lokala marknader och sammankomster omfattas inte av denna förordning.

(15) Gemenskapsbestämmelserna bör endast tillämpas på företagsverksamhet, som förutsätter en viss kontinuitet i verksamheten och ett visst mått av organisation. Verksamhet som tillfällig leverans av livsmedel till tredje man, servering och försäljning av livsmedel av privatpersoner i samband med t.ex. välgörenhet eller lokala marknader och sammankomster samt lantbrukares olika former av direktförsäljning av livsmedel omfattas inte av denna förordning.

Motivering

What is important here is not the handling of food but its delivery to third parties; duplication should be avoided. Farmers whose businesses are involved in direct marketing (sale from the farm, at markets, on the street or house-to-house) would be over-stretched if they were required to comply with the requirements of this Regulation. Is this is a vital income niche for farmers, direct marketing of food by farmers should as a general principle be excluded from the scope of this Regulation.

Small and Medium-sized enterprises in the traditional food production sector, produce products which are not prepackaged for direct delivery to the consumer. There are no standardised procedures: ingredients change on a daily basis. It should also be borne in mind that the traditional food production sector is particularly responsible for preserving regional specialities, for creativity and for innovation and thus ensures the diversity of the products available. It is therefore important to exclude these products from the compulsory nutrition declaration requirement.

Ändringsförslag  3

Förslag till förordning

Skäl 19

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(19) Nya obligatoriska krav på livsmedelsinformation bör emellertid endast införas om och när så är nödvändigt, i enlighet med principerna om subsidiaritet, proportionalitet och hållbarhet.

(19) Nya obligatoriska krav på livsmedelsinformation bör emellertid endast införas om och när så är nödvändigt, i enlighet med principerna om subsidiaritet, proportionalitet, öppenhet och insyn och hållbarhet

Motivering

För att inte missa EU:s nuvarande mål om en fullt fungerande inre marknad är det viktigt att alla nya krav anmäls och undersöks noggrant av samtliga berörda parter, så att man försäkrar sig om att de är berättigade och inte utgör något hinder för den fria rörligheten för varor.

Ändringsförslag  4

Förslag till förordning

Skäl 21

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(21) För att förhindra en fragmentering av bestämmelserna om livsmedelsföretagarnas skyldigheter när det gäller livsmedelsinformation bör deras skyldigheter på detta område förtydligas.

(21) För att förhindra en fragmentering av bestämmelserna om livsmedelsföretagarnas skyldigheter när det gäller livsmedelsinformation bör deras skyldigheter på detta område förtydligas. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 19 i förordning (EG) nr 178/2002 ska livsmedelsföretagare med ansvar för detaljhandels- eller distributionsverksamhet som inte påverkar livsmedelsinformationen omedelbart vidta åtgärder när de får veta att sådan information inte uppfyller bestämmelserna i denna förordning.

Motivering

Det måste klarläggas under vilka omständigheter livsmedelsföretagare som inte påverkar livsmedelsinformationen ska bidra till de krav som ställs i denna förordning följs. Det är också viktigt att understryka att bestämmelserna i artikel 8 inte minskar på de krav som följer av artikel 19 i förordning (EG) nr 178/2002 och som detaljhandeln måste följa.

Ändringsförslag  5

Förslag till förordning

Skäl 23

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(23) För att man ska kunna ta hänsyn till förändringar och nya rön på livsmedelsinformationsområdet, bör kommissionen få befogenhet att ändra förteckningen över obligatoriska uppgifter genom att lägga till eller ta bort uppgifter, och det bör tillåtas att vissa uppgifter tillhandahålls på alternativa sätt. Samråd med berörda parter bör underlätta snabba och målinriktade ändringar av krav på livsmedelsinformation.

(23) För att man ska kunna ta hänsyn till förändringar och nya rön på livsmedelsinformationsområdet, bör kommissionen få befogenhet att ändra förteckningen över obligatoriska uppgifter genom att lägga till eller ta bort uppgifter, och det bör tillåtas att vissa uppgifter tillhandahålls på alternativa sätt. Offentliga samråd med samtliga berörda parter bör underlätta snabba och målinriktade ändringar av krav på livsmedelsinformation.

Motivering

Alla förändringar av förteckningen över obligatoriska uppgifter får stora följder för livsmedels- och dryckesindustrin. Därför är det viktigt att det klart framgår av lagstiftningen att samråd måste hållas med samtliga berörda parter när man överväger nya krav på märkningen. Därmed säkras en öppen process där alla parter kan lämna sina synpunkter.

Ändringsförslag  6

Förslag till förordning

Skäl 25

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(25) Livsmedelsetiketter bör vara tydliga och förståeliga för att hjälpa konsumenter som vill göra mer välgrundade livsmedels- och kostval. Studier visar att läsbarheten är en viktig faktor för i hur hög grad informationen i märkningen påverkar konsumenterna och att liten teckenstorlek är en av de största orsakerna till att konsumenter är missnöjda med livsmedelsetiketter. (26)

(25) Livsmedelsetiketter bör vara tydliga och förståeliga för att hjälpa konsumenter som vill göra mer välgrundade livsmedels- och kostval. Studier visar att läsbarheten är en viktig faktor för i hur hög grad informationen i märkningen påverkar konsumenterna och därför bör faktorer som storlek, teckensnitt, färg och kontrast betraktas som en helhet för att tillfredsställa konsumenternas krav på livsmedelsetiketter.

Motivering

Etiketternas läsbarhet är avgörande för konsumenterna och bör fortsatt vara ett krav enligt den nya förordningen. När tydligheten hos märkningen bedöms bör dock en rad faktorer tas med i beräkningen, inte bara teckenstorleken.

Ändringsförslag  7

Förslag till förordning

Skäl 27a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(27a) Kommissionen bör tillsammans med medlemsstaterna fastställa en definition av drycker såsom alkoläsk, vilka är särskilt utformade för att tilltala ungdomar, i enlighet med Europaparlamentets tidigare resolution, Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande*, kommissionens arbeten och allmänhetens oro över alkoholrelaterade skador, särskilt bland unga och utsatta konsumenter. Eftersom dryckerna är alkoholhaltiga bör de omfattas av strängare märkningskrav och förvaras åtskilt från läskedrycker i affärerna.

 

_____________

* EGT C 77, 30.7.1999, s. 73.

Ändringsförslag  8

Förslag till förordning

Skäl 28

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(28) Det är även viktigt att konsumenterna ges information om andra alkoholhaltiga drycker. Det finns redan särskilda gemenskapsbestämmelser för märkning av vin. I rådets förordning (EG) nr 1493/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin finns en uttömmande uppsättning tekniska normer som täcker alla oenologiska metoder, framställningsmetoder och sätt att presentera och märka viner, vilket säkerställer att alla steg i kedjan omfattas och att konsumenterna är skyddade och får ordentlig information. I synnerhet beskrivs i denna rättsakt på ett precist och uttömmande sätt de ämnen som kan komma att användas i produktionsprocessen, tillsammans med villkoren för användningen av dem, genom en positivlista över oenologiska metoder och behandlingar; metoder som inte ingår i denna lista är förbjudna. Det är därför lämpligt att vin tills vidare undantas från kravet på ingrediensförteckning och näringsvärdesdeklaration. För öl och spritdrycker enligt definitionen i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr […] av den […] om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, spritdrycker1, samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1576/89 ska samma slags undantag gälla för att säkerställa ett konsekvent tillvägagångssätt och överensstämmelse med villkoren för vin. Kommissionen kommer emellertid att lägga fram en rapport fem år efter den här förordningens ikraftträdande och kan då, vid behov, föreslå särskilda krav inom ramen för den här förordningen.

(28) Det är även viktigt att konsumenterna ges information om alkoholhaltiga drycker. Det finns redan särskilda gemenskapsbestämmelser för märkning av vin. I rådets förordning (EG) nr 1493/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin finns en uttömmande uppsättning tekniska normer som täcker alla oenologiska metoder, framställningsmetoder och sätt att presentera och märka viner, vilket säkerställer att alla steg i kedjan omfattas och att konsumenterna är skyddade och får ordentlig information. I synnerhet beskrivs i denna rättsakt på ett precist och uttömmande sätt de ämnen som kan komma att användas i produktionsprocessen, tillsammans med villkoren för användningen av dem, genom en positivlista över oenologiska metoder och behandlingar; metoder som inte ingår i denna lista är förbjudna. Det är därför lämpligt att vin tills vidare undantas från kravet på ingrediensförteckning och näringsvärdesdeklaration. För öl, likörviner, mousserande viner, kryddade starkviner och liknande produkter som framställs från andra frukter än vindruvor, fruktöl, spritdrycker enligt definitionen i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 110/2008 av den 15 januari 2008 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, spritdrycker1, samt för alkoholhaltiga blanddrycker bör samma slags undantag gälla för att säkerställa ett konsekvent tillvägagångssätt och överensstämmelse med villkoren för vin. Kommissionen kommer emellertid att lägga fram en rapport fem år efter den här förordningens ikraftträdande och kan då vid behov föreslå särskilda krav inom ramen för den här förordningen.

__________

1 EUT L [ …], […], s. […].

__________

1 EUT L 39, 13.2.2008, s. 16.

Motivering

För tydlighetens skull bör likörviner, mousserande viner, kryddade starkviner och liknande produkter framställda av andra frukter än druvor samt fruktöl också nämnas. Vin, öl och spritdrycker täcks redan av tidigare EU-lagstiftning medan alkoholhaltiga blanddrycker inte gör det. I dag är det emellertid svårt att kategorisera alkoholhaltiga blanddrycker och de bör således för tillfället undantas och ingå i kommissionens rapport.

Ändringsförslag  9

Förslag till förordning

Skäl 29

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(29) Uppgift om ett livsmedels ursprungsland eller härkomstort bör lämnas om avsaknad av denna uppgift kan vilseleda konsumenterna i fråga om livsmedlets rätta ursprungsland eller härkomstort. I övriga fall överlåts det till livsmedelsföretagarna att avgöra om uppgift om ursprungsland eller härkomstort ska lämnas. Uppgift om ursprungsland eller härkomstort ska alltid lämnas på ett sätt som inte vilseleder konsumenterna och ska baseras på tydligt definierade kriterier som säkerställer lika villkor för näringslivet och förbättrar konsumenternas förståelse av informationen om ett livsmedels ursprungsland eller härkomstort. Dessa kriterier bör inte gälla uppgifter relaterade till livsmedelsföretagarens namn eller adress.

(29) I syfte att garantera total insyn och spårbarhet bör uppgift om ursprungsland eller härkomstort vara obligatoriskt för allt kött. Uppgift om ursprungsland eller härkomstort ska alltid lämnas på ett sätt som inte vilseleder konsumenterna och ska baseras på tydligt definierade kriterier som förbättrar konsumenternas förståelse av informationen om ett livsmedels ursprungsland eller härkomstort. Dessa kriterier bör inte gälla uppgifter relaterade till livsmedelsföretagarens namn eller adress.

Motivering

För att förbättra insynen bör konsumenterna känna till köttets ursprungsland.

Ändringsförslag  10

Förslag till förordning

Skäl 36

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(36) För att undvika onödig belastning på näringslivet bör vissa kategorier av livsmedel som är obearbetade, eller för vilka näringsvärdesinformation inte är en avgörande faktor vid konsumenternas val, undantas från kravet på obligatorisk näringsvärdesdeklaration, såvida inte det i annan gemenskapslagstiftning föreskrivs att sådan information måste uppges.

(36) För att undvika onödig belastning på livsmedelstillverkarna och livsmedelssäljarna bör vissa kategorier av livsmedel som är obearbetade, eller för vilka näringsvärdesinformation inte är en avgörande faktor vid konsumenternas val, eller vilkas yttre förpackning eller etikett är så liten att den obligatoriska märkningen inte ryms där, undantas från kravet på obligatorisk näringsvärdesdeklaration, såvida inte det i annan gemenskapslagstiftning föreskrivs att sådan information måste uppges.

Motivering

Det vore inte rätt om man i framtiden enbart till följd av alltför långtgående märkningsbestämmelser blev tvungen att öka storleken på livsmedelsförpackningarna. Följden av detta skulle bli större mängder förpackningsavfall och kanske också större portioner eller förpackningar som är vilseledande stora och innehåller tomrum.

Ändringsförslag  11

Förslag till förordning

Skäl 37

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(37) Informationen bör vara enkel och lätt att förstå för att uppskattas av genomsnittskonsumenten och för att tjäna det informationssyfte för vilket den införs, samt med tanke på de nuvarande kunskaperna om näringsfrågor. Forskning har visat att konsumenterna tycker att informationen i det huvudsakliga synfältet eller på framsidan av förpackningen är till nytta när de väljer vad de ska köpa. För att säkerställa att konsumenterna enkelt kan se den viktigaste näringsvärdesinformationen när de köper livsmedel bör denna information därför finnas i etikettens huvudsakliga synfält.

(37) Informationen bör vara enkel och lätt att förstå för att uppskattas av genomsnittskonsumenten och för att tjäna det informationssyfte för vilket den införs, samt med tanke på de nuvarande kunskaperna om näringsfrågor. Forskning har visat att konsumenterna tycker att informationen i det huvudsakliga synfältet eller på framsidan av förpackningen är till nytta när de väljer vad de ska köpa. För att säkerställa att konsumenterna enkelt kan se den viktigaste näringsvärdesinformationen när de köper livsmedel bör energivärdet (kalorivärdet) anges per 100 g eller 100 ml i det huvudsakliga synfältet på framsidan av förpackningen. All näringsvärdesinformation (energivärdet ska upprepas) bör anges tillsammans på en plats i det huvudsakliga synfältet på förpackningen.

Motivering

Både obligatorisk och frivillig näringsvärdesinformation bör helst anges i samma synfält – såsom nuvarande lagstiftning föreskriver för näringsvärdesdeklarationer – eftersom det vore förvirrande för konsumenterna om informationen skulle finnas på olika platser på förpackningen.

Ändringsförslag  12

Förslag till förordning

Skäl 38

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(38) Nya sätt att uttrycka näringsvärdesdeklarationen, på andra sätt än per 100 g/100 ml/portion, som används av vissa medlemsstater och organ i livsmedelsbranschen tyder på att konsumenterna ställer sig positiva till sådana system eftersom de kan hjälpa dem att snabbt göra välgrundade val. Det finns emellertid inga uppgifter från hela gemenskapen om hur genomsnittskonsumenten förstår och använder de alternativa sätten att uttrycka informationen. Det är därför lämpligt att tillåta att olika system utformas och låta forskningen om konsumenternas förståelse i olika medlemsstater fortsätta, så att harmoniserade system kan införas, om så är lämpligt.

(38) Nya sätt att uttrycka näringsvärdesdeklarationen,, på andra sätt än per 100 g/100 ml/portion, som används av vissa medlemsstater och organ i livsmedelsbranschen tyder på att konsumenterna ställer sig positiva till sådana system eftersom de kan hjälpa dem att snabbt välja. Det finns emellertid inga vetenskapliga bevis från hela gemenskapen om hur genomsnittskonsumenten förstår och använder de alternativa sätten att uttrycka informationen. För att produkter i olika förpackningsstorlekar ska kunna jämföras är det därför lämpligt att näringsvärdet fortfarande obligatoriskt anges per 100 g eller 100 ml. Det är också lämpligt att tillåta forskning om hur konsumenterna uppfattar märkningen så att harmoniserade system kan införas, om så är lämpligt.

Motivering

Om mängden energi och näringsämnen anges per 100 g eller 100 ml får konsumenterna möjlighet att direkt jämföra produkter med varandra. Denna information bör således vara obligatorisk. All annan information på förpackningarna ska vara frivillig, så att tillverkarna kan välja vad som passar deras produkt.

Ändringsförslag  13

Förslag till förordning

Skäl 41

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(41) Medlemsstaterna bör få behålla rätten att, beroende på lokala förhållanden och praktiska omständigheter, fastställa bestämmelser om information om livsmedel som inte är färdigförpackade. Även om konsumenternas krav på annan information i dessa fall är begränsade, anses uppgifter om potentiella allergener vara mycket viktiga. Det finns uppgifter som tyder på att de flesta fallen av livsmedelsallergi kan spåras till livsmedel som inte är färdigförpackade. Konsumenterna bör därför alltid få tillgång till denna information.

(41) Medlemsstaterna bör få behålla rätten att, beroende på lokala förhållanden och praktiska omständigheter, fastställa bestämmelser om information om livsmedel som inte är färdigförpackade samt om färdigförpackade livsmedel och måltider som produceras och direktlevereras av lokala detaljhandelsföretag eller storhushåll till slutkonsumenterna. Även om konsumenternas krav på annan information i dessa fall är begränsade, anses uppgifter om potentiella allergener vara mycket viktiga. Det finns uppgifter som tyder på att de flesta fallen av livsmedelsallergi kan spåras till livsmedel som inte är färdigförpackade. Konsumenterna bör därför alltid få tillgång till denna information på den plats där livsmedlet inhandlas eller förbrukas.

Motivering

Färdigförpackade livsmedel som produceras av små detaljhandelsföretag eller storhushåll tillverkas på ett icke-standardiserat sätt, där ingredienser och recept ofta varierar. Det är inte möjligt att fastställa en exakt näringsdeklaration för dessa typer av livsmedel. Uppgiften skulle också bli för tidsödande och kostsam för dessa företag. Det är viktigt att dessa typer av livsmedel undantas från kravet på en näringsvärdesdeklaration, antingen genom ett generellt undantag eller genom att medlemsstaterna ges rätt att bestämma reglerna för dessa kategorier, något som redan tillåts för livsmedel som inte är färdigförpackade.

Ändringsförslag  14

Förslag till förordning

Skäl 49a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(49a) Produkter från den hantverksmässiga livsmedelsindustrin samt färska beredningar, som inom detaljhandeln med livsmedel tillverkats direkt på försäljningsstället, kan innehålla ämnen som framkallar allergier eller intolerans hos känsliga personer. Eftersom just livsmedel som inte är färdigförpackade säljs vid direkt kundkontakt bör motsvarande upplysningar kunna fås till exempel muntligen från försäljaren eller med hjälp av ett klart synligt anslag i försäljningslokalen eller framlagt informationsmaterial.

Motivering

Det är nästan omöjligt att ingående informera om allergiframkallande ämnen i samband med livsmedel som inte är färdigförpackade och krav på sådan information skulle framför allt för de små och medelstora företagen innebära avsevärda merkostnader och en avsevärt försämrad ställning inom konkurrensen. Dessutom kan korskontaminering inte heller uteslutas i företag där utrymmet för bearbetning är begränsat.

Ändringsförslag  15

Förslag till förordning

Artikel 1 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3. Denna förordning gäller alla steg i livsmedelskedjan där livsmedelsföretagens verksamhet rör tillhandahållandet av livsmedelinformation till konsumenterna.

3. Denna förordning gäller alla steg i livsmedelskedjan vilka rör tillhandahållandet av livsmedelinformation till slutkonsumenterna.

Den ska gälla alla livsmedel som är avsedda för slutkonsumenter, inklusive livsmedel som tillhandahålls av storkök och livsmedel som är avsedda för storkök.

Den ska gälla alla färdigförpackade livsmedel som är avsedda för slutkonsumenter, inklusive livsmedel som tillhandahålls av storkök och livsmedel som är avsedda för storkök.

 

Den ska inte gälla livsmedel som förpackas direkt på försäljningsstället, innan de överlåts till slutkonsumenten, med undantag för bestämmelserna i bilaga III till förordningen.

Motivering

Det är just inom livsmedelshandeln det förekommer att produkter som framställs direkt på försäljningsstället för omedelbar överlåtelse förses med ett omslag. Av omsorg om större konsumentvänlighet (snabbare inköp, bättre hantering) färdigfördelas produkter i portioner (bredbara pålägg) eller slås in i folie (smörgåsar). Sådana produkter som förses med omslag strax innan de säljs bör i princip inte omfattas av förordningens tillämpningsområde, eftersom de ingalunda kan jämställas med produkter som färdigförpackats inom industrin.

Ändringsförslag  16

Förslag till förordning

Artikel 1 – punkt 4 – stycke 1a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Senast …* ska kommissionen offentliggöra en omfattande och uppdaterad förteckning över märkningskraven i särskild unionslagstiftning om vissa livsmedel. Senast ...** ska kommissionen lägga fram en rapport till Europaparlamentet och rådet om hur dessa särskilda märkningskrav uppfyller denna förordning. Om så är lämpligt ska kommissionen foga ett relevant förslag till rapporten.

 

___________

*

** 18 månader efter ikraftträdandet av denna förordning.

Motivering

Ett av de främsta målen med förslaget är förenkling. Alltför många sektorsspecifika EG-direktiv och EG-förordningar innehåller märkningsbestämmelser. Det är nödvändigt att samla ihop dem, kontrollera att de är förenliga med de allmänna principerna och ge enkel tillgång till den enorma mängden krav för alla företagare och berörda parter i livsmedelskedjan. Man bör uppmärksamma alla eventuella fall av bristande konsekvens med de allmänna reglerna.

Ändringsförslag  17

Förslag till förordning

Artikel 2 – punkt 2 – led ea (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

ea) icke-färdigförpackat livsmedel: livsmedel som i oförpackad form erbjuds slutkonsumenten och först vid försäljningen till slutkonsumenten förpackas samt livsmedel och färska beredningar som färdigförpackas på försäljningsstället för direkt försäljning. Denna punkt ska tillämpas i enlighet med bilaga III i denna förordning.

Motivering

Det förekommer också att livsmedel färdigförpackas i affärerna och då brukar de säljas i närheten av manuella diskar med försäljningspersonal (också kallade betjäningsdiskar), för att inte konsumenterna ska behöva stå länge och vänta vid diskarna. Liksom fallet är med livsmedel som förpackas enligt konsumenternas personliga önskemål är det också i det här fallet praktiskt omöjligt att kräva att de regler som gäller för färdigförpackade livsmedel ska följas, eftersom sortimentet är så stort, produkterna tillverkas för hand och sortimentet dessutom växlar från dag till dag.

Ändringsförslag  18

Förslag till förordning

Artikel 2 – punkt 2 – led s

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

s) bästföredatum för ett livsmedel: den dag fram till vilken livsmedlet vid rätt förvaring har kvar sina särskilda egenskaper.

s) bästföredatum för ett livsmedel: den dag fram till vilken livsmedlet vid angiven förvaring har kvar sina särskilda egenskaper.

Motivering

Bästföredatumet ska ses i samband med den angivna förvaringen. Det är livsmedelsföretagarens ansvar att räkna fram och ange bästföredatum i kombination med förvaringen. Vidare bör man här även definiera sista förbrukningsdag.

Ändringsförslag  19

Förslag till förordning

Artikel 2 – punkt 2 – led ta (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

ta) livsmedelsimitation: ett livsmedel som ger sken av att vara ett annat livsmedel och i vilket en ingrediens som normalt brukar ingå helt eller delvis blandas med eller ersätts med en annan ingrediens.

Motivering

Den ökande användningen av livsmedelsimitationer, där beståndsdelar ersätts med billigare surrogat, leder till att konsumenterna blir svikna i sina förväntningar.

Ändringsförslag  20

Förslag till förordning

Artikel 2 – punkt 2 – led tb (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

tb) framställningsdatum: den dag då livsmedlet blir den produkt som beskrivs.

Motivering

Det bör finnas en definition av framställningsdatum för att förbättra konsumentinformationen. Den föreslagna definitionen är identisk med definitionen i Codex Alimentarius (CODEX STAN 1-1985).

Ändringsförslag  21

Förslag till förordning

Artikel 3 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3. När nya krav införs i livsmedelslagstiftningen ska det tas hänsyn till behovet av en övergångsperiod efter det att de nya kraven trätt i kraft, under vilken livsmedel vars etiketter inte uppfyller de nya kraven får släppas ut på marknaden och lager av sådana livsmedel som släppts ut på marknaden före övergångsperiodens slut får fortsätta att saluföras tills de är slut.

3. När nya krav införs i livsmedelslagstiftningen, ska det beviljas en övergångsperiod efter det att de nya kraven trätt i kraft, under vilken livsmedel vars etiketter inte uppfyller de nya kraven får släppas ut på marknaden och lager av sådana livsmedel som släppts ut på marknaden före övergångsperiodens slut får fortsätta att saluföras tills de är slut.

Motivering

För att underlätta att den inre marknaden fungerar smidigt, samt minimera förpackningsavfallet, hör det till att det beviljas en övergångsperiod när nya märkningskrav införs.

Ändringsförslag  22

Förslag till förordning

Artikel 7 – punkt 1 – led ab (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

ab) genom att konsumenterna med hjälp av beteckningen eller presentationer i bild på förpackningen förleds att tro att livsmedlet innehåller någon viss produkt eller ingrediens, fastän det egentligen handlar om ett imiterat livsmedel eller om ersättning för en beståndsdel som normalt används i en produkt. I sådana fall ska produkten på utsidan av förpackningen förses med tillägget ”imitation” eller ”tillverkad med (beteckning för det ersättande ämnet) i stället för (beteckning för det ämne som ersatts)”.

 

Det särskilda livsmedlet som är en imitation eller innehåller en ersättning ska där så är möjligt förvaras åtskilt från övriga livsmedel på försäljningsstället.

Motivering

Det händer allt oftare att det saluförs livsmedelsimitationer, såsom ”ost” som tillverkats med vegetabiliskt fett. Dessutom kan det konstateras att sådana beståndsdelar som normalt används vid framställningen av en produkt delvis ersätts med billigare surrogat. För konsumenten går skillnaden i regel inte att urskilja. Av insynsskäl bör därför märkning om detta införas.

Ändringsförslag  23

Förslag till förordning

Artikel 7 – punkt 1 – led ca (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

ca) genom illustrationer som vilseleder konsumenten om livsmedlets verkliga natur eller ursprung,

Motivering

Bilder och grafik får inte användas för att avsiktligen vilseleda konsumenterna om en produkts verkliga ursprung. Reklam och frivillig information får inte skymma eller undergräva den obligatoriska informationen.

Ändringsförslag  24

Förslag till förordning

Artikel 8 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Livsmedelsföretagare får, inom det företag som de styr, inte ändra den information som åtföljer ett livsmedel om en sådan ändring skulle vilseleda slutkonsumenterna eller på annat sätt försämra konsumentskyddet, särskilt i fråga om hälsa.

2. Livsmedelsföretagare får, inom det företag som de styr, inte ändra den information som åtföljer ett livsmedel om en sådan ändring skulle vilseleda slutkonsumenterna eller på annat sätt försämra konsumentskyddet, särskilt i fråga om hälsa. Konsumenternas möjlighet att göra ett välgrundat val får heller inte begränsas.

Motivering

Detta ansvar bör inte begränsas till enbart frågan om skyddet av konsumenternas hälsa.

Ändringsförslag  25

Förslag till förordning

Artikel 8 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3. Livsmedelsföretagare som för första gången släpper ut ett livsmedel på marknaden vilket är avsett för slutkonsumenter eller storkök ska se till att livsmedelsinformation har angetts och att den är korrekt, i enlighet med gällande lagstiftning om livsmedelsinformation.

3. Livsmedelsföretagare som för första gången släpper ut ett livsmedel på unionsmarknaden vilket är avsett för slutkonsumenter eller storkök ska se till att livsmedelsinformation har angetts och att den är korrekt, i enlighet med gällande lagstiftning om livsmedelsinformation.

Motivering

Ordet ”marknad” kan missförstås (t.ex. världsmarknaden). Därför är det viktigt att förtydliga att det är EU:s inre marknad som avses här.

Ändringsförslag  26

Förslag till förordning

Artikel 8 – punkt 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4. Livsmedelsföretagare som ansvarar för detaljhandels- eller distributionsverksamhet som inte påverkar livsmedelsinformationen ska, inom ramen för sin verksamhet, iaktta vederbörlig omsorg för att säkerställa att den föreskrivna livsmedelsinformationen har angetts, i synnerhet genom att inte leverera livsmedel som de, på grundval av den information som de besitter i egenskap av fackmän, vet eller misstänker inte uppfyller kraven.

4. Livsmedelsföretagare som ansvarar för detaljhandels- eller distributionsverksamhet som inte påverkar livsmedelsinformationen ska, inom ramen för sin verksamhet, inte leverera livsmedel som de, på grundval av den information som de besitter i egenskap av fackmän, eller som deras leverantörer har försett dem med, vet att inte uppfyller kraven i denna förordning.

Motivering

Distributörerna kan inte i förväg hållas fullt ansvariga för uppgifter på produkter av ett annat märke än deras eget.

Ändringsförslag  27

Förslag till förordning

Artikel 9 - punkt 1 - inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. I enlighet med artiklarna 10–34 och om inget annat följer av undantagen i detta kapitel, ska följande uppgifter vara obligatoriska:

1. I enlighet med artiklarna 10–34 och om inget annat följer av undantagen i detta kapitel, kapitel V och kapitel VI, ska följande uppgifter vara obligatoriska:

Motivering

En hänvisning till kapitel V och kapitel VI klargör att inte alla obligatoriska uppgifter krävs för icke-färdigförpackade livsmedel, och att kraven i kapitel IV i fråga om frivilligt märkta livsmedel bara gäller om det ges frivillig information. En livsmedelsföretagare som frivilligt ger näringsvärdesinformation bör inte vara skyldig att ge annan information som normalt skulle krävas för färdigförpackade livsmedel, men som är irrelevant för icke färdigförpackade livsmedel. Dessutom bör det vara upp till livsmedelsföretagare att själv avgöra om uppgifterna ska ges.

Ändringsförslag  28

Förslag till förordning

Artikel 9 – punkt 1 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

a) Livsmedlets beteckning.

a) Det namn under vilket varan säljs.

Motivering

Punkt 1 a–h: Språklig ändring i överensstämmelse med det befintliga termbruket i märkningsdirektivet 2000/13/EG (jfr artikel 3: bland annat ”det namn under vilket varan säljs” och ”nettokvantitet”).

Ändringsförslag  29

Förslag till förordning

Artikel 9 – punkt 1 – led c

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

c) Ingredienser som förtecknas i bilaga II och som orsakar allergi eller intolerans samt ämnen som framställts därav.

c) Ingredienser som förtecknas i bilaga II och som orsakar allergi eller intolerans samt ämnen som framställts därav, med iakttagande av de specifika bestämmelserna för icke-färdigförpackade livsmedel.

Motivering

Den av kommissionen föreslagna texten utvidgar i denna artikel skyldigheten till märkning i fråga om allergener till icke-färdigförpackade livsmedel, liksom artikel 13.4. En skyldighet till märkning i fråga om allergener på icke-färdigförpackade livsmedel skulle leda till en systematisk märkning av dessa allergener, i syfte att täcka alla risker för korsvis förorening. Det verkar dock som att allergikerorganisationerna föredrar en skyldighet att lämna information på försäljningsstället genom affischer eller faktablad.

Ändringsförslag  30

Förslag till förordning

Artikel 9 – punkt 1 – led f

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

f) Bästföredatum eller sista förbrukningsdag.

f) Bästföredatum eller, i fråga om livsmedel som ur mikrobiologisk synpunkt är lättfördärvliga, sista förbrukningsdag.

Ändringsförslag  31

Förslag till förordning

Artikel 9 – punkt 1 – led fa (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

fa) Framställningsdatum.

Motivering

För att man ska kunna uppnå förordningens syfte, nämligen att ge konsumenterna lämplig information om de livsmedel de konsumerar så att de kan göra välgrundade val, är det väsentligt att de blir upplysta om framställningsdatumet.

Ändringsförslag  32

Förslag till förordning

Artikel 9 – punkt 1 – led h

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

h) Namnet eller firmanamnet på och adressen till tillverkaren eller förpackaren eller på en säljare som är etablerad inom gemenskapen.

h) Namnet eller firmanamnet på och adressen till tillverkaren eller förpackaren inom gemenskapen, på säljaren, importören eller, i tillämpliga fall, på livsmedelsföretagaren i vilkens namn eller firmanamn livsmedlet marknadsförs.

Motivering

Man måste se till att nämna namnet eller firmanamnet samt adressen inom gemenskapen för den ansvarige aktör som för första gången släpper ut ett livsmedel på gemenskapsmarknaden. I detta syfte måste den tänkta förteckningen utökas och specificeras.

Ändringsförslag  33

Förslag till förordning

Artikel 9 – punkt 1 – led i

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

i) Uppgift om ursprungsland eller härkomstort i de fall där underlåtenhet att lämna sådana uppgifter skulle kunna vilseleda konsumenterna på ett avgörande sätt i fråga om livsmedlets rätta ursprungsland eller härkomstort, i synnerhet om den information som åtföljer livsmedlet eller etiketten som helhet annars skulle antyda att livsmedlet har ett annat ursprungsland eller en annan härkomstort; i dessa fall ska uppgifterna lämnas i enlighet med de bestämmelser som anges i artikel 35.3 och 35.4 samt de bestämmelser som fastställs i enlighet med artikel 35.5.

i) Uppgift om ursprungsland eller härkomstort för obearbetade livsmedel och allt kött, inbegripet fisk och skaldjur, i överensstämmelse med befintliga regler för nötkött.

Motivering

För att förbättra insynen bör konsumenterna känna till köttets ursprungsland. Att känna till var djuret fötts upp och var köttet förpackats är viktiga uppgifter för att konsumenterna ska kunna göra välgrundade val.

Ändringsförslag  34

Förslag till förordning

Artikel 9 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3. Kommissionen kan ändra förteckningen över obligatoriska uppgifter i punkt 1. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke-väsentliga delar i denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 49.3.

utgår

Motivering

Redan med tanke på denna bestämmelses stora betydelse får inte kommissionen ges exklusiv behörighet att ändra förteckningen över obligatoriska uppgifter.

Ändringsförslag  35

Förslag till förordning

Artikel 10 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Kommissionen kan ändra bilaga III. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke-väsentliga delar i denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 49.4.

utgår

Motivering

Ändringar av de obligatoriska uppgifterna utgör inte sådana ”icke-väsentliga delar” i förordningen som möjligen skulle kunna antas enligt kommittéförfarandet. Detta är lagstiftarens ansvarsområde.

Ändringsförslag  36

Förslag till förordning

Artikel 12

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 9 ska inte påverka tillämpningen av mer specifika gemenskapsbestämmelser om mått och vikt.

Artikel 9 ska inte påverka tillämpningen av mer specifika gemenskapsbestämmelser om mått och vikt. Bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/45/EG av den 5 september 2007 om fastställande av bestämmelser för färdigförpackade varors nominella mängder1 ska beaktas.

 

____________

1 EUT L 247, 21.9.2007, s.17.

Motivering

För att öka förordningens läsbarhet bör man lägga till en hänvisning till direktiv 2007/45/EG om fastställande av bestämmelser för färdigförpackade varors nominella mängder.

Ändringsförslag  37

Förslag till förordning

Artikel 13 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3. Kommissionen kan fastställa att vissa obligatoriska uppgifter får göras tillgängliga på annat sätt än på förpackningen eller etiketten, förutsatt att de allmänna principerna och kraven i kapitel II i denna förordning uppfylls. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke-väsentliga delar i denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 49.3.

utgår

Motivering

Angivandet av de obligatoriska uppgifterna är själva kärnan i förordningen. Sättet för hur uppgifterna görs tillgängliga får inte ändras med hjälp av åtgärder som avser att ändra icke-väsentliga delar i denna förordning.

Ändringsförslag  38

Förslag till förordning

Artikel 13 – punkt 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4. För livsmedel som inte är färdigförpackade gäller bestämmelserna i artikel 41.

4. För livsmedel som inte är färdigförpackade, som förpackas på försäljningsstället på konsumentens begäran och livsmedel som färdigförpackas för direkt försäljning, gäller bestämmelserna i artikel 41.

Motivering

Genom detta tillägg klargörs att artikel 13.4 hänvisar till artikel 41 även när det gäller livsmedel som direktförpackas (livsmedel som förpackas på försäljningsstället) och inte enbart med avseende på färdigförpackade livsmedel. I den av kommissionen föreslagna lydelsen för artikel 13.4 saknas en hänvisning till livsmedel som direktförpackas, trots att de omfattas av artikel 41 som det hänvisas till i artikel 13.4.

Ändringsförslag  39

Förslag till förordning

Artikel 14 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Utan att det påverkar tillämpningen av särskild gemenskapslagstiftning om vissa livsmedel i fråga om kraven i artikel 9.1 a-k, ska de obligatoriska uppgifterna i artikel 9.1, när de anges på förpackningen eller den etikett som är fäst vid denna, vara tryckta på förpackningen eller etiketten med en teckenstorlek på minst 3 mm och presenteras på ett sådant sätt att en betydande kontrast mellan de tryckta upplysningarna och bakgrunden säkerställs.

1. Utan att det påverkar tillämpningen av särskild gemenskapslagstiftning om vissa livsmedel i fråga om kraven i artikel 9.1 a-k, ska de obligatoriska uppgifterna i artikel 9.1, när de anges på förpackningen eller den etikett som är fäst vid denna, vara tryckta på förpackningen eller etiketten i ett tydligt läsbart format där konsumenterna omöjligen kan vilseledas. Andra faktorer som ska beaktas för att göra livsmedelsinformationen läsbar är textlayout, teckensnittets stil, storlek och färg, bakgrundsfärg, färg på förpackningen och de tryckta upplysningarna samt synavstånd och vinkel.

Motivering

För att konsumenterna ska kunna göra välgrundade val ska all information som finns på en etikett vara lätt att se, tydligt läsbar och inte vilseledande.

Ändringsförslag  40

Förslag till förordning

Artikel 14 – punkt 1a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1a. De obligatoriska uppgifterna som anges i artikel 9.1 ska presenteras på ett sådant sätt att en betydande kontrast mellan de tryckta upplysningarna och bakgrunden säkerställs och att de är lätta att se, klart läsbara och outplånliga. Faktorer som ska beaktas för att göra livsmedelsinformationen läsbar är textlayouten, stilen och teckensnittet. Reklam på förpackningen får inte skymma obligatorisk information.

Ändringsförslag  41

Förslag till förordning

Artikel 14 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. De uppgifter som anges i artikel 9.1 a, e och k ska finnas i samma synfält.

2. De uppgifter som anges i artikel 9.1 a, e och k och i artikel 9.1 c, f, g och j ska finnas i samma synfält.

Motivering

Alla uppgifter som rör hälsa (allergiframkallande ämnen, bästföredatum, förvarings- och bruksanvisning) bör finnas i samma synfält.

Ändringsförslag  42

Förslag till förordning

Artikel 14 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3. Kommissionen kan anta närmare bestämmelser om presentationen av obligatoriska uppgifter och besluta att utöka de krav som avses i punkt 2 till de ytterligare obligatoriska uppgifter för vissa kategorier eller typer av livsmedel som avses i artiklarna 10 och 38. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke-väsentliga delar i denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 49.3.

utgår

Motivering

Denna punkt skulle ge kommissionen alltför långtgående befogenheter, eftersom det i det här fallet absolut inte är fråga om några ”icke väsentliga delar”.

Ändringsförslag  43

Förslag till förordning

Artikel 14 – punkt 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4. Den minsta teckenstorlek som anges i punkt 1 ska inte gälla förpackningar eller behållare med en största yta som är mindre än 10 cm2.

4. Den minsta teckenstorlek som anges i punkt 1 ska inte gälla förpackningar eller behållare med en största yta som är mindre än 50 cm2.

Ändringsförslag  44

Förslag till förordning

Artikel 14 – punkt 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

5. Punkt 2 ska inte tillämpas på de livsmedel som avses i artikel 17.1 och 17.2.

5. Punkt 2 ska inte tillämpas på de livsmedel som avses i artikel 17.1 och 17.2. Medlemsstater som har fler än ett officiellt språk får anta särskilda nationella bestämmelser för sådana förpackningar eller behållare.

Ändringsförslag  45

Förslag till förordning

Artikel 16 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 9.2 ska obligatorisk livsmedelsinformation anges på ett språk som lätt kan förstås av konsumenterna i de medlemsstater där ett livsmedel saluförs.

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 9.2 ska obligatorisk livsmedelsinformation anges på ett språk som lätt kan förstås av samtliga konsumenter, inklusive blinda eller synskadade, i de medlemsstater där ett livsmedel saluförs.

Motivering

Enligt artikel 56a i direktiv 2004/27/EG (ändring av direktiv 2001/83/EG) är det obligatoriskt med blindskrift på läkemedelsförpackningar, och det finns krav på att bipacksedeln ska göras tillgänglig i format som är anpassat för blinda och synskadade. Då livsmedel som innehåller allergiframkallande ingredienser kan skapa allvarliga problem, för den som är ovetande om dessa, bör systemet med obligatorisk blindskrift även utvärderas gällande innehållsförteckningen av livsmedel.

Ändringsförslag  46

Förslag till förordning

Artikel 17 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. För förpackningar eller behållare med en största yta som är mindre än 10 cm2 är endast uppgifterna i artikel 9.1 a, c, e och f obligatoriska på förpackningen eller etiketten. De uppgifter som anges i artikel 9.1 b ska tillhandahållas på andra sätt eller göras tillgängliga på konsumentens begäran.

2. För förpackningar eller behållare med en största yta som är mindre än 50 cm2 är endast uppgifterna i artikel 9.1 a, c, e och f obligatoriska på förpackningen eller etiketten. De uppgifter som anges i artikel 9.1 b ska tillhandahållas på andra sätt eller göras tillgängliga på konsumentens begäran.

Ändringsförslag  47

Förslag till förordning

Artikel 17 – punkt 3 – stycke 1a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

De uppgifter som förtecknats i artiklarna 9 och 29 är inte obligatoriska för icke-färdigförpackade livsmedel, inklusive varor i storkök enligt artikel 2.2 d, med undantag för artikel 9.1 c och bilaga III.

Motivering

Mandatory particulars and content (art 9 and article 29) should not apply to non pre-packed food or for mass caterers (restaurants, canteens, schools and hospitals). The amount of small and middle sized enterprises supplying non pre-packed food is high and labelling should, through the perspective of lowering costs and bureaucracy, not be mandatory for this category of suppliers. Also the procedures are most often not standardised: ingredients change on a daily basis. It should also be borne in mind that the traditional food production sector is particularly responsible for preserving regional specialities, for creativity and for innovation and thus ensures the diversity of the products available. It is therefore important to exclude these producers from the nutrition declaration requirement. Any ingredient listed in Annex II causing allergies or intolerances, and any substance derived there from should not be included in this exception.

Ändringsförslag  48

Förslag till förordning

Artikel 18 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Livsmedlets beteckning ska vara dess föreskrivna beteckning. Om det inte finns någon sådan beteckning, ska livsmedlets beteckning vara dess vedertagna beteckning eller, om det inte finns någon vedertagen beteckning eller denna inte används, ska en beskrivande beteckning av livsmedlet ges.

1. Livsmedlets beteckning ska vara dess i lag eller andra författningar föreskrivna beteckning. Om det inte finns någon sådan beteckning, ska livsmedlets beteckning vara dess vedertagna beteckning eller, om det inte finns någon vedertagen beteckning eller denna inte används, ska en beskrivande beteckning av livsmedlet ges.

Motivering

Språklig ändring i konsekvens med det befintliga termbruket i märkningsdirektivet 2000/13/EG.

Ändringsförslag  49

Förslag till förordning

Artikel 22 – punkt 1 - stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. De ingredienser som förtecknas i bilaga II eller ämnen som härrör från en ingrediens som förtecknas i den bilagan ska, om inget annat följer av den bilagan, anges på etiketten med en precis uppgift om ingrediensens beteckning.

1. De ingredienser som förtecknas i bilaga II eller ämnen som härrör från en ingrediens som förtecknas i den bilagan ska, om inget annat följer av den bilagan, anges på etiketten med en precis uppgift om ingrediensens beteckning eller det ämne som orsakar allergi eller intolerans.

Motivering

Det är tydligare och effektivare att ange ämnet som orsakar allergi och intolerans, i stället för ingrediensen som innehåller ett sådant ämne.

Ändringsförslag  50

Förslag till förordning

Artikel 22 – punkt 1 – led ba (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

ba) livsmedlet inte är färdigpackat och det på ett tydligt sätt anges på försäljningsstället att

 

– kunderna bör få upplysningar om allergiframkallande ämnen i framlagt informationsmaterial och vid muntlig kontakt med försäljaren som kompletterande åtgärd,

 

– kunderna informeras om att risken för korskontaminering inte kan uteslutas, eller

Motivering

Information concerning potential allergens is very important for allergic persons in connection with food which is not pre-packed, i.e. in a bakery or in a mass catering. But far-reaching allergy labelling for non pre-packed products is virtually impossible to provide. It would place small and medium-sized undertakings at a considerable competitive disadvantage and increase their costs. In addition, the possibility of cross-contamination cannot be excluded in premises where the area available for processing is limited. Therefore, the retailer of non pre-packed food can choose the method of informing the customer i.e. through a sales talk, by a clear sign, in a menu or via a hand-out.

Ändringsförslag  51

Förslag till förordning

Artikel 24 – punkt 1 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

a) volymenheter i fråga om vätskor,

a) volymenheter i fråga om vätskor, i enlighet med vad som avses i rådets direktiv 85/339/EEG av den 27 juni 1985 om förpackningar för drycker och flytande livsmedel1.

 

__________

1 EGT L 176, 6.7.1985, s. 18.

Motivering

Språklig ändring i konsekvens med det befintliga termbruket i märkningsdirektivet 2000/13/EG. Eftersom det i praktiken föreligger ett oklart rättsläge för vissa livsmedel i fråga om avgränsningen mellan ”fast” och ”flytande” (bland annat för ketchup, såser, majonnäs, glass och kryddor) bör punkt 1 göras mer specifik.

Ändringsförslag  52

Förslag till förordning

Artikel 25 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Datumet ska anges i enlighet med bilaga IX.

2. Datumet får inte vara dolt och ska anges på väl synlig plats. Det ska anges enligt följande:

 

Bästföredatum

 

Datumet ska föregås av orden

 

– ”Bäst före [datum]” om datumet omfattar uppgift om dagen,

 

–”Bäst före utgången av [månad]” i övriga fall.

Motivering

Av tydlighetsskäl ska bilaga IX tas med i rättsaktstexten. Termen ”bäst före …”. bör tolkas i enlighet med nationell lagstiftning eller nationella icke-bindande avtal. Undantaget om att bästföredatum inte behöver anges för portionsförpackad glass utgår. Eftersom de enskilda portionerna kan avskiljas från den förpackning eller det parti som de sålts i, är det nödvändigt och obligatoriskt att varje avskiljbar portion är märkt med bästföredatum.

Ändringsförslag  53

Förslag till förordning

Artikel 29 – punkt 1 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Näringsvärdesdeklarationen ska innehålla följande uppgifter (nedan kallade obligatorisk näringsvärdesdeklaration):

1. Den obligatoriska näringsvärdesdeklaration ska innehålla följande uppgifter (nedan kallade ”obligatorisk näringsvärdesdeklaration”):

Ändringsförslag  54

Förslag till förordning

Artikel 29 – punkt 1 – stycke 1 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

a) Energivärde.

a) Energivärde (kalorivärde).

Ändringsförslag  55

Förslag till förordning

Artikel 29 – punkt 1 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

b) Mängden av fett, mättade fettsyror, kolhydrater, med en särskild uppgift om sockerarter, och salt.

b) Mängden av proteiner, kolhydrater, fett med en särskild uppgift om mättade fettsyror, kostfibrer, sockerarter och salt.

Motivering

Det är viktigt att den obligatoriska näringsvärdesdeklarationen ger besked om de viktigaste näringsämnena (protein, kolhydrater, bland dem också socker, fett, mättade fettsyror, kostfibrer och natrium), i den form de tidigare definierats i gällande lagstiftning (direktiv 90/496/EEG). Näringsvärdesinformationen bör inte inrikta sig enbart på potentiella problemnäringsämnen” genom att framhäva just dem, eftersom en sund kost förutsätter en väl avvägd tillförsel av alla dessa inslag.

Ändringsförslag  56

Förslag till förordning

Artikel 29 – punkt 1 – stycke 1 – led ba (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

ba) Mängden av mättade fettsyror, transfettsyror, kostfibrer och protein.

Ändringsförslag  57

Förslag till förordning

Artikel 29 – punkt 1 – stycke 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Denna punkt ska inte tillämpas på vin enligt definitionen i rådets förordning (EG) nr 1493/1999, öl och spritdrycker enligt definitionen i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr […] av den […] om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, spritdrycker, samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1576/89. Kommissionen ska [fem år efter denna förordnings ikraftträdande] lägga fram en rapport om tillämpningen av denna punkt på dessa produkter och kan låta rapporten åtföljas av särskilda åtgärder där bestämmelserna om obligatorisk näringsvärdesdeklaration för dessa produkter fastställs. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke-väsentliga delar i denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 49.3.

Denna punkt ska inte tillämpas på vin eller andra vinprodukter enligt definitionen i artikel 1.1 i förordning (EG) nr 479/2008 och artikel 2.1 i förordning (EG) nr 1601/1999, på liknande produkter utom de som framställts av druvor, ciderdrycker, på päronvin, öl och spritdrycker enligt definitionen i artikel 2.1 i förordning (EG) nr 110/2008, och på andra alkoholhaltiga drycker. Kommissionen ska [fem år efter denna förordnings ikraftträdande] lägga fram en rapport om tillämpningen av denna punkt på dessa produkter och kan låta rapporten åtföljas av särskilda rättsakter där bestämmelserna om obligatorisk näringsvärdesdeklaration för dessa produkter fastställs. Dessa rättsakter, som avser att ändra icke-väsentliga delar i denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med förfarandet som föreskrivs i artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Motivering

Ett antal grundläggande frågor borde klargöras innan man börjar införa krav på innehålls- och näringsvärdesdeklaration för alkoholhaltiga drycker som inte konsumeras för sitt näringsvärde. Dessutom anger förordningarna (EG) nr 479/2008,(EEG) nr 1601/91 och (EG) nr 110/2008 hur vin och spritdrycker ska presenteras och märkas. De ger också en möjlighet att fastställa tillämpningsföreskrifter genom sitt särskilda kommittéförfarande. I konsekvensens namn bör dessa bestämmelser finnas kvar.

Ändringsförslag  58

Förslag till förordning

Artikel 29 – punkt 2 – leden f och g

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

f) Kostfibrer.

utgår

g) Protein.

 

Ändringsförslag  59

Förslag till förordning

Artikel 29 – punkt 2 – led ga (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

ga) Kolesterol.

Motivering

Att man anger kolesterol separat från de fetter som innehåller kolesterol kan vara till nytta för konsumenterna.

Ändringsförslag  60

Förslag till förordning

Artikel 29 – punkt 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4. Kommissionen kan ändra förteckningarna i punkterna 1 och 2. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke-väsentliga delar i denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 49.3.

utgår

Motivering

Detta handlar inte om icke-väsentliga delar. Ändringar av förteckningen över näringsämnen får stora följder. Därför bör detta vara lagstiftarens ansvar.

Ändringsförslag  61

Förslag till förordning

Artikel 30 – punkt 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4. De deklarerade värdena ska vara genomsnittsvärden som, beroende på det enskilda fallet, grundar sig på

4. De deklarerade värdena ska vara genomsnittsvärden som gäller fram till utgången av bästföredatumet och, beroende på vad som är lämpligt, grundar sig på

a) tillverkarens analys av livsmedlet, eller

a) tillverkarens analys av livsmedlet, eller

b) en beräkning baserad på de kända eller faktiska genomsnittsvärdena för de använda ingredienserna, eller

b) en beräkning baserad på de kända eller faktiska genomsnittsvärdena för de använda ingredienserna, eller

c) en beräkning baserad på allmänt fastställda och godtagna uppgifter.

c) en beräkning baserad på allmänt fastställda och godtagna uppgifter.

Bestämmelserna om tillämpningen av deklarationen av energi och näringsämnen i fråga om de deklarerade värdenas noggrannhet, t.ex. skillnaderna mellan de deklarerade värdena och de värden som fastställs i samband med offentliga kontroller, kan beslutas enligt förfarandet i artikel 49.2.

Bestämmelserna om tillämpningen av deklarationen av energi och näringsämnen i fråga om de deklarerade värdenas noggrannhet, t.ex. skillnaderna mellan de deklarerade värdena och de värden som fastställs i samband med offentliga kontroller, ska, efter det att myndigheten avgett sitt yttrande, antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet i artikel 49.2 i samband med att förordningen träder i kraft.

Motivering

Aus Gründen der Rechtssicherheit sollte im Rechtstext näher konkretisiert werden, dass sich die Durchschnittswerte auf das Ende des Mindesthaltbarkeitsdatums zu beziehen haben. Natürlich oder zugefügte Vitamine und Mineralstoffe unterliegen natürlichen Abbau- und Schwankungsprozessen. So kann sich z.B. Vitamin C im Laufe der Mindeshaltbarkeitszeit eines Produktes auf natürliche Weise in beträchtlichem Ausmaß abbauen (abhängig von den Lagerungsbedingungen, Sonnenlicht etc.). Darüber hinaus unterliegen die Mengen an Nährstoffen in einem Produkt je nach Ernte oder Sorte natürlichen Schwankungen. Aus diesem Grund sollten ehestmöglich EU-weite Rundungsregeln und Toleranzen für die Kennzeichnung von Nährstoffmengen festgelegt werden.

Ändringsförslag  62

Förslag till förordning

Artikel 31 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Den mängd av energi och näringsämnen som avses i punkt 1 ska anges per 100 g, per 100 ml eller, i enlighet med artikel 32.2 och 32.3, per portion.

2. Den mängd av energi och näringsämnen eller beståndsdelar av dessa som avses i punkt 1 ska uttryckas per 100 g eller per 100 ml.

 

Om livsmedlet är färdigförpackat i portionsförpackning ska den mängd energi och näringsämnen som avses i punkt 1 också anges per portion.

 

Om information per portion anges ska antalet portioner i förpackningen anges Portioner ska anges genom ordet ”portion”.

Motivering

För att ge konsumenterna möjlighet att jämföra olika livsmedel inom samma kategori – oavsett storleken på och innehållet i förpackningarna – är det absolut nödvändigt att mängden energi och näringsämnen alltid anges per 100 g eller per 100 ml. Utöver detta bör det vara möjligt att uttrycka mängden per portion, om producenten så önskar.

Ändringsförslag  63

Förslag till förordning

Artikel 31 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3. Den obligatoriska näringsvärdesdeklarationen ska, beroende på vad som är lämpligt, anges i procent av de rekommenderade intag som fastställs i del B i bilaga XI per 100 g, per 100 ml eller per portion. Om innehållet av vitaminer och mineralämnen deklareras ska även det anges i procent av det rekommenderade intaget i del A punkt 1 i bilaga XI.

3. Näringsvärdesdeklarationen ska med avseende på energiinnehåll, fett, mättade fettsyror, socker och salt, dessutom, beroende på vad som är lämpligt, anges i procent av de rekommenderade intag som fastställs i del B i bilaga XI per 100 g eller per 100 ml eller per portion i enlighet med artikel 31.2. Om innehållet av vitaminer och mineralämnen deklareras ska även det anges i procent av det rekommenderade intaget i del A punkt 1 i bilaga XI.

Motivering

Detta ändringsförslag ska ses tillsammans med ändringsförslag 135 från föredraganden, i vilket enhetliga portionsangivelser krävs. En märkning med enbart uppgifter i absoluta tal per 100 gram/100 ml bör kompletteras med en procentangivelse, för att konsumtionen av produkten ska kunna relateras till dagsbehovet och därmed erbjuda konsumenterna ytterligare information, eftersom många konsumenter utgående från uppgifter i absoluta tal inte kan bedöma om det rör sig om ett högt eller lågt värde.

Ändringsförslag  64

Förslag till förordning

Artikel 31 – punkt 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4. Deklarationen av polyoler och/eller stärkelse och deklarationen av typen av fettsyror, förutom den obligatoriska deklaration av mättade fettsyror som föreskrivs i artikel 29.1 b, ska göras i enlighet med del B i bilaga XIII.

4. Deklarationen av polyoler och/eller stärkelse och deklarationen av typen av fettsyror, förutom den obligatoriska deklaration av mättade fettsyror och transfettsyror som föreskrivs i artikel 29.1, ska göras i enlighet med del B i bilaga XIII.

Motivering

Transfettsyror ska vara ett obligatoriskt inslag i näringsvärdesdeklarationen vid sidan av mättade fettsyror och ska därför tas bort från de frivilliga uppgifterna.

Ändringsförslag  65

Förslag till förordning

Artikel 32 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Förutom den näringsvärdesdeklaration per 100 g eller 100 ml som föreskrivs i artikel 31.2 får informationen anges per portion vars mängd anges på etiketten, förutsatt att det står hur många portioner som ingår i förpackningen.

1. Som tillägg till näringsvärdesangivelserna per 100 g eller 100 ml får näringsvärdet anges per portion, förutsatt att det står vilken mängd som ingår i en portion.

Motivering

Språklig anpassning till den engelska versionen (”in addition”). För att inte konsumenterna ska vilseledas ska en näringsvärdesdeklaration per portion tillåtas om portionsmängden tydligt anges på produkten. Det ska vara frivilligt att ytterligare ange uppgifter om antalet portioner som ingår i en förpackning.

Ändringsförslag  66

Förslag till förordning

Artikel 32 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Näringsvärdesdeklarationen får uttryckas per portion endast om livsmedlet är färdigförpackat i portionsförpackning.

2. Näringsvärdesdeklarationen får uttryckas per portion endast om livsmedlet är tydligt portionsförpackat i en eller flera portioner som lätt kan identifieras och som alla är av samma storlek.

Motivering

Livsmedel som är tydligt portionsförpackade i en eller flera separata portioner som alla är av samma storlek bör behandlas på samma sätt som livsmedel som är färdigförpackade i portionsförpackning.

Ändringsförslag  67

Förslag till förordning

Artikel 32 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3. Kommissionen ska fastställa om näringsvärdesdeklarationen för livsmedel som presenteras i förpackningar som innehåller flera portioner av livsmedlet och som inte färdigförpackats i portionsförpackningar kan uttryckas endast per portion. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke-väsentliga delar i denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 49.3.

3. Kommissionen ska anta rättsakter för att fastställa om näringsvärdesdeklarationen i det huvudsakliga synfältet för de delar som anges i artikel 29.1 a kan uttryckas endast per portion för de livsmedel som inte anges i artikel 29.2. Dessa rättsakter, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med förfarandet i artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt före övergångsperiodens utgång.

Motivering

I vissa fall skulle det också vara till nytta för konsumenterna om energivärdet angavs per portion. Definitionen av portionsstorlekarna måste dock alltid harmoniseras för att olika märken av samma produkttyp lätt ska kunna jämföras.

Ändringsförslag  68

Förslag till förordning

Artikel 33

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Förutom de uttrycksformer som anges i artikel 31.2 och 31.3 får näringsvärdesdeklarationen göras andra sätt, förutsatt att följande väsentliga krav är uppfyllda:

1. Förutom de uttrycksformer som anges i artikel 31.2 och 31.3 får näringsvärdesdeklarationen göras grafiskt, förutsatt att följande väsentliga krav är uppfyllda:

a) Uttrycksformen syftar till att göra det lättare för konsumenterna att förstå livsmedlets bidrag till eller betydelse för kostens energi- och näringsämnesinnehåll.

a) Uttrycksformen syftar till att göra det lättare för konsumenterna att förstå livsmedlets bidrag till eller betydelse för kostens energi- och näringsämnesinnehåll.

b) Den baseras på antingen harmoniserade rekommenderade intag eller, om sådana inte finns, allmänt erkända vetenskapliga råd om intag av energi eller näringsämnen.

b) Den baseras på de rekommenderade intag som fastställs i del B i bilaga XI per 100 g eller per 100 ml. Om en vara är färdigförpackad i portionsförpackning eller levereras i mängder mindre än 100 g respektive 100 ml räcker det med att uppgifterna anges per portion och ställs i relation till vilken mängd som levereras. Om rekommenderade intag inte finns, ska näringsvärdesdeklarationen grunda sig på allmänt erkända vetenskapliga råd om intag av energi eller näringsämnen.

c) Det föreligger belägg för att genomsnittskonsumenten kan förstå och använda informationen såsom den är utformad.

c) Det föreligger belägg för att genomsnittskonsumenten kan förstå och använda informationen såsom den är utformad.

2. De andra uttrycksformer som avses i punkt 1 ska identifieras genom ett nationellt system enligt artikel 44.

2. Mönster för grafisk framställning har förts in i del Ca i bilaga XIII.

Motivering

En grafisk presentation kan klart bidra till att konsumenterna förstår näringsvärdesdeklarationen bättre.

Ändringsförslag  69

Förslag till förordning

Artikel 34 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. De uppgifter som anges i artikel 31.2 angående obligatorisk näringsvärdesdeklaration ska finnas i det huvudsakliga synfältet. Uppgifterna ska i förekommande fall presenteras tillsammans i ett tydligt format och i följande ordning: energi, fett, mättade fettsyror, kolhydrater, med en särskild uppgift om sockerarter, och salt.

1. De uppgifter som anges i artikel 31.2 angående obligatorisk näringsvärdesdeklaration ska visas i samma synfält. Uppgifterna ska i förekommande fall presenteras tillsammans i ett tydligt format och i följande ordning: energi, proteiner, kolhydrater, fett, med en särskild uppgift om mättade fettsyror, kostfibrer, sockerarter, och salt.

Motivering

För att konsumenterna snabbt ska kunna se produktens energivärde ska detta finnas på framsidan av förpackningen. Förutom att konsumenterna får mer övergripande information är det värdefullt för dem att i samma synfält få all information som behövs för att göra ett välgrundat val.

Ändringsförslag  70

Förslag till förordning

Artikel 34 – punkt 2 – stycke 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Om denna näringsvärdesdeklaration inte finns i det huvudsakliga synfältet, ska den göras i tabellform med siffrorna under varandra, om utrymmet tillåter detta. Om utrymmet inte tillåter detta, ska deklarationen göras som löpande text.

utgår

Ändringsförslag  71

Förslag till förordning

Artikel 34 – punkt 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4. Om mängden av energi eller ett eller flera näringsämnen i en vara är obetydlig får näringsdeklarationen för dessa näringskomponenter ersättas med ett meddelande såsom ”Innehåller obetydliga mängder av …” i anslutning till näringsvärdesdeklarationen, när en sådan finns.

4. Om mängden av energi eller ett eller flera näringsämnen i en vara är obetydlig är näringsdeklarationen för dessa näringskomponenter inte obligatorisk, med undantag av allergener.

Ändringsförslag  72

Förslag till förordning

Artikel 34 – punkt 4 - stycke 1a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Om energivärdet eller innehållet av ett eller flera näringsämnen i en vara är lika med noll får uppgifterna om näringsvärdet för dessa beståndsdelar ersättas med orden ”Innehåller ej …” i omedelbar anslutning till näringsvärdesdeklarationen, om en sådan finns.

Ändringsförslag  73

Förslag till förordning

Artikel 35 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Utan att det påverkar bestämmelserna om märkning i enlighet med särskild gemenskapslagstiftning, ska punkterna 3 och 4 gälla när ett livsmedels ursprungsland eller härkomstort anges frivilligt för att informera konsumenterna om att ett livsmedel härrör eller kommer från Europeiska gemenskapen eller ett visst land eller en viss ort.

2. Utan att det påverkar bestämmelserna om märkning i enlighet med särskild gemenskapslagstiftning, särskilt rådets förordning (EG) nr 509/2006 av den 20 mars 2006 om garanterade traditionella specialiteter av jordbruksprodukter och livsmedel1, rådets förordning (EG) nr 510/2006 av den 20 mars 2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel2, rådets förordning (EG) nr 479/2008 av den 29 april 2008 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin3, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 110/2008 av den 15 januari 2008 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, spritdrycker4 samt rådets förordning (EEG) nr 1601/91 av den 10 juni 1991 om allmänna bestämmelser för definition, beskrivning och presentation av aromatiserade viner, aromatiserade vinbaserade drycker och aromatiserade drinkar baserade på vinprodukter5, ska punkterna 3 och 4 gälla när ett livsmedels ursprungsland eller härkomstort anges frivilligt för att informera konsumenterna om att ett livsmedel härrör eller kommer från Europeiska gemenskapen eller ett visst land eller en viss ort.

 

__________

1 EUT L 93, 31.3.2006, s. 1.

2 EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.

3 EUT L 148, 6.6.2008, s. 1.

4 EUT L 39, 13.2.2008, s. 16

5 EGT L 149, 14.6.1991, s. 1.

Motivering

Räckvidden för punkt 2 måste klarläggas exakt. Kommissionens avsikt verkar vara att produkter med en geografisk beteckning inte ska behöva ursprungsmärkas. Det finns fem förordningar om geografiska beteckningar och det ter sig lämpligt att citera dem här.

Ändringsförslag  74

Förslag till förordning

Artikel 35 – punkt 2a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

2a. Bestämmelserna i artikel 14 ska inte gälla frivillig information, men sådan information ska under alla omständigheter vara tydligt läsbar.

Ändringsförslag  75

Förslag till förordning

Artikel 35 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3. Om livsmedlet och de primära ingredienserna inte har samma ursprungsland eller härkomstort, ska även dessa ingrediensers ursprungsland eller härkomstort anges.

3. Om livsmedlet och de primära ingredienserna inte har samma ursprungsland eller härkomstort, ska även dessa ingrediensers ursprungsland eller härkomstort anges, utom för sådana produkter vilkas ingredienser enligt artikel 20 i denna förordning inte behöver ursprungsmärkas.

Motivering

För att texten fortsatt ska bli konsekvent måste punkt 3 ändras, så att det anges att punkt 3 inte gäller för de produkter som omfattas av det undantag som avses i artikel 20.1.

Ändringsförslag  76

Förslag till förordning

Artikel 35 – punkt 5a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

5a. För whisky ska ursprungsland alltid anges, i det huvudsakliga synfältet. Om whiskyn härrör från mer än ett land ska vart och ett av dessa uppges.

Motivering

Whisky som säljs i EU märks av hävd med ursprungsland, och konsumenterna anser att denna information är ytterst viktig. För vissa whiskymärken, som saknar uppgift om ursprung, används andra beteckningar i syfte att ge intrycket att whiskyn kommer från ett av de stora whiskyproducerande länderna, trots att den inte gör det. Det är därför lämpligt att ursprunget anges för all whisky som säljs i EU, så att konsumenterna inte vilseleds.

Ändringsförslag  77

Förslag till förordning

Kapitel VI

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Detta kapitel utgår.

Motivering

Nationella bestämmelser strider mot principen om harmonisering och fri rörlighet för varor på den inre marknaden.

Ändringsförslag  78

Förslag till förordning

Kapitel VII

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Detta kapitel utgår.

Motivering

Nationella bestämmelser strider mot principen om harmonisering och fri rörlighet för varor på den inre marknaden.

Ändringsförslag  79

Förslag till förordning

Artikel 53 - stycke 2a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 17.1 ska tillämpas från och med [den första dagen i månaden 15 år efter ikraftträdandet].

Ändringsförslag  80

Förslag till förordning

Artikel 53 – stycke 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artiklarna 29–34 ska tillämpas från och med [den första dagen i månaden 3 år efter ikraftträdandet], med undantag av livsmedel märkta av livsmedelsföretagare som, vid datumet för ikraftträdande, har färre än 10 anställda samt en omsättning och/eller balansomslutning som inte överstiger 2 miljoner euro per år, för vilka de ska tillämpas från och med [den första dagen i månaden 5 år efter ikraftträdandet].

Artiklarna 29–34 ska tillämpas från och med [den första dagen i månaden 3 år efter ikraftträdandet], med undantag av livsmedel märkta av livsmedelsföretagare som, vid datumet för ikraftträdande, har färre än 10 anställda samt en omsättning och/eller balansomslutning som inte överstiger 5 miljoner euro per år, för vilka de ska tillämpas från och med [den första dagen i månaden 5 år efter ikraftträdandet].

 

Livsmedel som har släppts ut på marknaden före ikraftträdandet av denna förordning får säljas tills lagren tagit slut.

Motivering

De särskilda reglerna för små och medelstora företag och antalet anställda i dem måste få ett bredare tillämpningsområde för att fungera effektivt. Livsmedel som har släppts ut på marknaden före förordningens ikraftträdande måste kunna fortsätta säljas till dess att de tagit slut.

Ändringsförslag  81

Förslag till förordning

Artikel 53 – stycke 3a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Livsmedel som har släppts ut på marknaden före ikraftträdandet av denna förordning och inte uppfyller kraven i förordningen får fortsätta säljas på unionsmarknaden tills lagren tagit slut.

Ändringsförslag  82

Förslag till förordning

Bilaga III – punkt 2.3 – högerspalten

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

”Innehåller en källa till fenylalanin

”Innehåller aspartam

Motivering

Syftet med denna ändring är att göra det lättare för konsumenterna att förstå texten, i och med att man använder det vanliga namnet och inte den tekniska termen

Ändringsförslag  83

Förslag till förordning

Bilaga III – punkt 5a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

5a. YTBEHANDLING AV FRUKT OCH GRÖNSAKER

Frukt och grönsaker som ytbehandlats efter skörden med tillsatser eller bekämpnings-medel

”Ytbehandlat”

Motivering

De nuvarande reglerna innehåller inget generellt krav på information om ytbehandling av frukt och grönsaker efter skörden med hjälp av antingen tillsatser eller bekämpningsmedel, för att upprätthålla färskheten. Det innebär att produkten exponeras med en annan ”färskhet” än vad konsumenterna förväntar sig. Konsumenterna har rätt att få veta om de livsmedel de köper har ytbehandlats.

Ändringsförslag  84

Förslag till förordning

Bilaga III – punkt 5a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

5a. Kött- och fjäderfäprodukter

 

Om nötkötts- eller grisköttsproteiner har använts vid framställning av kycklingprodukter ska det alltid tydligt anges på förpackningen.

Motivering

Om nötkötts- eller grisköttsproteiner har använts vid framställning av kycklingprodukter måste konsumenten alltid få veta det. Det är synnerligen viktigt för konsumenterna, särskilt för dem som av religiösa skäl har betänkligheter.

Ändringsförslag  85

Förslag till förordning

Bilaga IV – strecksatserna 3, 4, 5 och 5a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

– Vatten som är avsedda som livsmedel, inbegripet sådana som endast tillsatts koldioxid och/eller aromer.

Naturliga mineralvatten eller andra vatten som är avsedda som livsmedel, inbegripet sådana som endast tillsatts koldioxid och/eller aromer.

– Örtkryddor, kryddor eller blandningar därav.

Örtkryddor, kryddor, smaksättningar och blandningar därav.

– Salt och saltersättningar.

– Salt och saltersättningar.

 

– Socker.

Motivering

Vatten: I artikel 28.1 i förslaget står följande: ”Bestämmelserna i detta avsnitt [3] gäller inte livsmedel som omfattas av följande rättsakt: b) Rådets direktiv 80/777/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om utvinning och saluförande av naturliga mineralvatten”. För att undvika förvirring är det viktigt att det bara finns ett enda undantag i bilaga IV som omfattar allt vatten på flaska i överensstämmelse med artikel 1.2. i direktiv 90/496/EEG.

Örtkryddor: Förtydligande.

Socker: Socker består av ett enda näringsämne som lätt kan identifieras och som inte är vilseledande för konsumenterna.

Ändringsförslag  86

Förslag till förordning

Bilaga IV – strecksats 16

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

– Livsmedel i förpackningar eller behållare vars största yta är mindre än 25 cm2.

– Livsmedel i förpackningar eller behållare vars största yta är mindre än 75 cm2.

Motivering

Förpackningar som är mindre än 75 cm² bör undantas från obligatorisk näringsvärdesdeklaration.

Ändringsförslag  87

Förslag till förordning

Bilaga IV – strecksats 16a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

– Tuggummi.

Motivering

Produkter som säljs i blandningar, presentförpackningar och i mixade flerpack samt tuggummin bör också undantas.

Ändringsförslag  88

Förslag till förordning

Bilaga IV – strecksats 17a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Icke-färdigförpackade livsmedel, inklusive i storkök, och avsedda för direkt konsumtion.

Motivering

Att produkter tillverkas för att genast överlåtas till konsumenterna, det förekommer också inom detaljhandeln med livsmedel och den hantverksmässiga livsmedelsindustrin, bland annat i storkök. Då finns det inga standardiserade förfaranden och ingredienserna och de andra ämnena som ingår i livsmedlen ändrar sig från dag till dag. Den hantverksmässiga livsmedelsindustrin garanterar att regionala specialiteter kan finnas kvar och tryggar mångfalden i utbudet. Därför måste de ovannämnda tillverkarna undantas från kraven på obligatorisk näringsdeklaration.

Ändringsförslag  89

Förslag till förordning

Bilaga V – del Ca (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

DEL Ca – BETECKNING FÖR LIVSMEDEL SOM GER SKEN AV ATT VARA ANDRA LIVSMEDEL

 

Nr.

Avvikelse i fråga om art, beskaffenhet och sammansättning

Beteckning

 

1.

Ost där mjölkfettet helt eller delvis ersatts med vegetabiliskt fett

Ostimitation

 

2.

Skinka där sammansättningen förändrats genom finfördelade ingredienser med avsevärt mindre andel kött

Skinkimitation

Motivering

Den ökande användningen av livsmedelsimitationer, där ingredienser ersätts med billigare surrogat, leder till att konsumenterna blir svikna i sina förväntningar.

Ändringsförslag  90

Förslag till förordning

Bilaga VI – del A – punkt 5 – vänsterspalten

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

5. Blandningar av kryddor eller örtkryddor där ingen krydda eller örtkrydda påtagligt dominerar med hänsyn till vikt

5. Blandningar eller beredningar av kryddor eller örtkryddor där ingen krydda eller örtkrydda påtagligt dominerar med hänsyn till vikt.

Motivering

Det nuvarande systemet bör behållas. Hittills har även kryddberedningar omfattats.

Ändringsförslag  91

Förslag till förordning

Bilaga VI – del B – punkterna 1 och 2 – högerspalten

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. ”Olja” tillsammans med

1. ”Olja” tillsammans med

antingen adjektivet ”vegetabiliskt” eller ”animaliskt”, beroende på vilket som är tillämpligt, eller

antingen adjektivet ”vegetabiliskt” eller ”animaliskt”, beroende på vilket som är tillämpligt, eller

en uppgift om deras specifika vegetabiliska eller animaliska ursprung.

en uppgift om deras specifika vegetabiliska eller animaliska ursprung.

Adjektivet ”härdad” ska åtfölja uppgiften om en härdad olja såvida inte mängden mättade fettsyror och transfettsyror ingår i näringsdeklarationen.

Adjektivet ”härdad” ska åtfölja uppgiften om en härdad olja.

2. ”Fett”, tillsammans med

2. ”Fett”, tillsammans med

antingen adjektivet ”vegetabiliskt” eller ”animaliskt”, beroende på vilket som är tillämpligt, eller

antingen adjektivet ”vegetabiliskt” eller ”animaliskt”, beroende på vilket som är tillämpligt, eller

en uppgift om deras specifika vegetabiliska eller animaliska ursprung.

en uppgift om deras specifika vegetabiliska eller animaliska ursprung.

Adjektivet ”härdat” ska åtfölja uppgiften om ett härdat fett såvida inte mängden mättade fettsyror och transfettsyror ingår i näringsdeklarationen.

Adjektivet ”härdad” ska åtfölja uppgiften om ett härdat fett.

Motivering

Transfettsyrorna är kända för att vara skadliga för hälsan och är förbjudna i flera länder. Det måste därför bli obligatoriskt att på ett väl synligt sätt ange om de förekommer. Det faktum att de ingår i näringsvärdesdeklarationen får inte hindra att de anges tydligt bland ingredienserna.

Ändringsförslag  92

Förslag till förordning

Bilaga VI – del B – punkt 4 – vänsterspalten

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4. Stärkelse, och stärkelse som modifierats genom fysikaliska processer eller med hjälp av enzymer

4. Stärkelse, och stärkelse som modifierats genom fysikaliska processer eller med hjälp av enzymer, rostad eller dextrinerad stärkelse, stärkelse som är modifierad med behandling med syra eller alkali och blekt stärkelse.

Motivering

Kategorin stärkelse bör kompletteras med rostad eller dextrinerad stärkelse, stärkelse som är modifierad med behandling med syra eller alkali och blekt stärkelse. Dessa ämnen används praktiskt i samband med livsmedelstillverkning och bör anges i ingrediensförteckningen. I direktiv 95/2/EG om livsmedelstillsatser undantas dessa ämnen uttryckligen från den rättsaktens tillämpningsområde.

Ändringsförslag  93

Förslag till förordning

Bilaga VIII – punkt 5 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

5. Om ett livsmedel i fast form ligger i en lag, ska även livsmedlets avrunna vikt anges.

5. Om ett livsmedel i fast form ligger i en lag ska även livsmedlets avrunna nettovikt vid tidpunkten för förpackningen anges.

Motivering

Nettovikten av ett livsmedel i fast form som ligger i en lag kommer att förändras under perioden från tillverkningen till försäljningen till konsumenten, till följd av vanliga reaktioner mellan livsmedlet och lagen. Hur mycket nettovikten förändras beror på flera omständigheter, t.ex. tidsrymden, temperaturen och förhållandena under transport och förvaring. Därför bör man ange nettovikten vid tidpunkten för tillverkningen, då livsmedelsproducenten är fullt ansvarig för produkten och i stånd att ange nettovikten korrekt.

Ändringsförslag  94

Förslag till förordning

Bilaga XI – del A – punkt 1 och tabell

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Vitaminer och mineralämnen som får deklareras samt rekommenderat dagligt intag (RDI) av dessa

1. Vitaminer och mineralämnen som får deklareras samt rekommenderat dagligt intag (RDI) av dessa

Vitamin A (µg)

800

Vitamin A (µg)

800

Vitamin D (µg)

5

Vitamin D (µg)

5

Vitamin E (mg)

10

Vitamin E (mg)

12

 

 

Vitamin K (µg)

75

Vitamin C (mg)

60

Vitamin C (mg)

80

Tiamin (mg)

1,4

Tiamin (Vitamin B1) (mg)

1,1

Riboflavin (mg)

1,6

Riboflavin (mg)

1,4

Niacin (mg)

18

Niacin (mg)

16

Vitamin B6 (mg)

2

Vitamin B6 (mg)

1,4

Folacin (µg)

200

Folsyra (µg)

200

Vitamin B12 (µg)

1

Vitamin B 12 (µg)

2,5

Biotin (mg)

0,15

Biotin (µg)

50

Pantotensyra (mg)

6

Pantotensyra (mg)

6

 

 

Kalium (mg)

2000

 

 

Klorid (mg)

800

Kalcium (mg)

800

Kalcium (mg)

800

Fosfor (mg)

800

Fosfor (mg)

700

Järn (mg)

14

Järn (mg)

14

Magnesium (mg)

300

Magnesium (mg)

375

Zink (mg)

15

Zink (mg)

10

 

 

Koppar (mg)

1

 

 

Mangan (mg)

2

 

 

Fluorid (mg)

3,5

 

 

Selen (µg)

55

 

 

Krom (µg)

40

 

 

Molybden (µg)

50

Jod (µg)

150

Jod (µg)

150

Motivering

RDI-värdena bör anpassas till de nya referensvärdena enligt ändringen av direktivet om näringsvärdesdeklaration 2008/100/EG (EUT L 285, 29.10.2008, s. 9).

Ändringsförslag  95

Förslag till förordning

Bilaga XII – tabell

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

– Kolhydrater (utom polyoler)

4 kcal/g — 17 kJ/g.

– Kolhydrater (utom polyoler)

4 kcal/g

– Polyoler

2,4 kcal/g — 10 kJ/g.

– Polyoler

2,4 kcal/g

– Protein

4 kcal/g — 17 kJ/g.

– Protein

4 kcal/g

– Fett

9 kcal/g — 37 kJ/g.

– Fett

9 kcal/g

– Salatrim

6 kcal/g — 25 kJ/g.

– Salatrim

6 kcal/g

– Alkohol (etanol)

7 kcal/g — 29 kJ/g.

– Alkohol (etanol)

7 kcal/g

– Organiska syror

3 kcal/g — 13 kJ/g.

– Organiska syror

3 kcal/g

Motivering

Beräkning med två olika enheter leder till motstridiga resultat på grund av inkonsekventa omräkningsfaktorer. Eftersom måttenheten ”kcal” lättare förstås av konsumenterna än enheten ”kJ” bör informationen ges endast i form av ”kcal”.

Ändringsförslag  96

Förslag till förordning

Bilaga XIII – del A – tabell – första raden

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

– Energi

kJ och kcal

– Energi

kcal

Ändringsförslag  97

Förslag till förordning

Bilaga XIII – del Ca (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Del Ca – Grafisk presentation av näringsdeklarationen

 

Om näringsdeklarationen också presenteras grafiskt kan den vid sidan av andra grafiska presentationer också anges i en av följande uttrycksformer:

 

Pelarmodellen

 

 

1 plus 4-modellen

 

Version 1

 

 

Version 2

 

Motivering

Detta ändringsförslag ska ses tillsammans med det ändringsförslag från samma ledamot vilket hänför sig till artikel 33.1. En grafisk presentation kan klart bidra till att konsumenterna förstår näringsdeklarationen bättre.

ÄRENDETS GÅNG

Titel

Information till konsumenterna om livsmedel*

Referensnummer

KOM(2008)0040 – C6-0052/2008 – 2008/0028(COD)

Ansvarigt utskott

ENVI

Yttrande

       Tillkännagivande i kammaren

IMCO

19.10.2009

 

 

 

Föredragande av yttrande

       Utnämning

Christel Schaldemose

14.9.2009

 

 

Behandling i utskott

6.10.2009

1.12.2009

25.1.2010

 

Antagande

23.2.2010

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

21

15

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Pablo Arias Echeverría, Adam Bielan, Cristian Silviu Buşoi, Lara Comi, Anna Maria Corazza Bildt, António Fernando Correia De Campos, Jürgen Creutzmann, Christian Engström, Evelyne Gebhardt, Louis Grech, Iliana Ivanova, Philippe Juvin, Eija-Riitta Korhola, Edvard Kožušník, Kurt Lechner, Toine Manders, Hans-Peter Mayer, Tiziano Motti, Gianni Pittella, Zuzana Roithová, Heide Rühle, Matteo Salvini, Christel Schaldemose, Andreas Schwab, Laurence J.A.J. Stassen, Catherine Stihler, Róża, Gräfin von Thun Und Hohenstein, Kyriacos Triantaphyllides, Emilie Turunen, Bernadette Vergnaud, Barbara Weiler

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Cornelis de Jong, Anna Hedh, Emma McClarkin, Antonyia Parvanova, Konstantinos Poupakis, Oreste Rossi, Anja Weisgerber, Kerstin Westphal


YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (29.1.2010)

till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om livsmedelsinformation till konsumenterna

(KOM(2008)0040 – C7-.../2009 – 2008/0028(COD))

Föredragande: Marc Tarabella

KORTFATTAD MOTIVERING

Inledning

Denna nya förordning upphäver två direktiv:

– direktiv 2000/13/EG om märkning av livsmedel,

– direktiv 90/496/EEG om näringsvärdesdeklaration för livsmedel.

Målet är att inrätta en rättslig ram som reglerar den information som ges på livsmedel. Förordningen ska öka den allmänna medvetenheten om betydelsen av att välja en hälsosammare kost. Europeiska unionens konsumenter blir alltmer uppmärksamma på livsmedelsprodukternas innehåll tack vare de informationskampanjer som anordnas av såväl kommissionen som medlemsstaterna. Dessutom har flera industrikoncerner redan förbättrat sin märkning för att tillmötesgå konsumenternas krav.

Förordningen kommer att leda till att konsumenterna får tydlig, förståelig och läsbar information så att de kan göra välgrundade val av livsmedel.

Förslag till riktlinjer i yttrandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling

Obligatorisk information på livsmedel

Utöver de obligatoriska upplysningar som kommissionen föreslår har utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling antagit en kompromiss enligt vilken livsmedlens härkomst måste anges på vissa typer av produkter. Uppgiften om ursprung stryks, eftersom det då man anger ursprungsland i själva verket kan röra sig om det land där den senaste bearbetningen av varan ägde rum (rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen). Men utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling vill att det på förpackningen ska anges den plats där frukten eller grönsakerna skördats, platsen där fiskarna fångats, platsen där djuren blivit födda och uppfödda etc. och inte det land där de blivit stekta eller rökta. Därför borde man tala om härkomstort. Som EU-medborgare måste vi kunna veta varifrån de livsmedel vi konsumerar kommer. På så sätt kan vi göra mer välgrundade val (t.ex. veta om det vi köper är lokalproducerat) och få veta vilket ekologiskt fotavtryck ett livsmedel ger upphov till. Denna nödvändiga öppenhet och spårbarhet utgör grunden för konsumenternas rättigheter.

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling anser därför att uppgift om härkomstort bör avges för icke bearbetade livsmedel och för livsmedel med en enda ingrediens (som definieras som alla livsmedel som utöver salt, socker, kryddor, vatten, tillsatsämnen, aromer eller enzymer endast innehåller en ingrediens) samt för primära kött och mjölkingredienser i sammansatta livsmedel. För annat kött än nöt- och kalvkött får härkomstorten betraktas som en endast om djuren är födda, uppfödda och slaktade i samma land eller på samma plats. I alla andra fall bör de olika platserna för födsel, uppfödning och slakt uppges.

De obligatoriska uppgifterna i livsmedelsinformationen ska vara skrivna på ett klart, läsbart och begripligt sätt, så att man undviker alla risker för missförstånd hos konsumenterna. Kravet på en teckenstorlek på tre millimeter är inte välgenomtänkt. Det skulle få till följd att förpackningarnas storlek skulle öka, med negativa effekter för miljön. Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling föreslår därför att den obligatoriska informationstextens storlek anpassas efter förpackningens storlek, med en minsta textstorlek på 1 mm för förpackningar och behållare vars största yta eller etikett är mellan 25 och 100 cm2, och minst 2 mm för förpackningar och behållare vars största yta eller etikett är större än 100 cm2. Dessutom måste det finnas en tydlig kontrast mellan den tryckta texten och bakgrunden.

För att garantera att etiketterna är förståeliga och göra förordningen effektivare bör man genomföra informations- och utbildningsprogram på EU-nivå. Unionens konsumenter bör ha fördjupade kunskaper på området för att kunna göra välgrundade val. I vissa länder har utbildningsprogram genomförts som inriktats på vuxna, till exempel i form av kvällskurser, men även på de yngsta barnen i form av utbildningsprogram. På högstadie- och gymnasieskolor i Belgien finns det ”hälsokommittéer” som består av lärare, pedagoger och kockar, som ska främja hälsosamma produkter och en balanserad kost. Det är av avgörande betydelse att dessa program främjas i hela EU för att ge konsumenterna de verktyg de behöver för en hälsosammare och mer balanserad kost. De organisationer som är verksamma på detta område bör få stöd och förstärkas, eftersom de utgör ett mycket viktigt forum för att öka medvetenheten hos konsumenterna inom EU.

När kommissionen godkänner att vissa obligatoriska uppgifter lämnas på annat sätt än på etiketten kan detta i så fall ske med hjälp av den nya informations- och kommunikationstekniken. Man kan föreställa sig att konsumenterna kan få tillgång till samtliga obligatoriska uppgifter vid köptillfället genom terminaler som är placerade i livsmedelsaffärerna.

Den obligatoriska näringsvärdesdeklarationen

För att konsumenterna ska få bättre information anser utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling även att uppgifter om transfettsyror, proteiner och kostfibrer måste ingå i den obligatoriska näringsvärdesdeklarationen. Dessutom måste man göra skillnad på naturliga sockerarter och tillsatta sockerarter. Andra tillägg av information motsätter jag mig, utifrån en enkel logik: alltför många uppgifter gör att informationen inte når fram.

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling har även ändrat kommissionens förslag i fråga om presentationen av den obligatoriska näringsvärdesdeklarationen. Utskottet vill att uppgiften om energivärde uttryckt i kcal ska placeras längst ner till höger på förpackningens framsida och att hela resten av näringsmärkningen ska placeras inom samma synfält, i form av en tabell, på ett och samma ställe.

Alkoholhaltiga drycker

Alkoholhaltiga drycker är undantagna från förslagen just för att de innehåller alkohol. Det vore inte rätt att märka dessa produkter på ett sådant sätt att konsumenterna riskerar att vilseledas eller uppmuntras till olämplig konsumtion av dem. Det skulle inte heller vara bra om förslagen skapar diskriminering och en snedvridning av konkurrensen mellan olika produkter. I kommissionens ursprungliga förslag undantogs vin, öl och spritdrycker från kravet att ange de obligatoriska uppgifterna, under en femårsperiod. För att skapa ökad rättvisa föreslår utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling därför att alla alkoholhaltiga drycker (det vill säga drycker med mer än 1,2 volymprocent alkohol) ska undantas, utom alkoholhaltiga blanddrycker, så kallade alkoläsker. Dessa drycker vilseleder unga konsumenter eftersom smaken av den starksprit som ingår i dem döljs av kolsyrat sockrat vatten. De bör inte undantas och en förteckning över ingredienserna bör ges så att de unga konsumenterna inser vad dessa drycker innehåller.

Icke-färdigförpackade livsmedel

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling stöder kommissionens förslag om att införa ett krav på att uppgifter om allergiframkallande ingredienser ska finnas för icke-färdigförpackade livsmedel som inte är färdigförpackade. För att upprätthålla nuvarande situation och inte ställa alltför stora krav på dem som säljer livsmedel som inte är färdigförpackade, föreslår utskottet ändå en ändring av kommissionens förslag när det gäller obligatoriska uppgifter: att ange ovanstående uppgifter bör endast vara obligatoriskt om en medlemsstat antar bestämmelser om att alla eller vissa av dessa uppgifter ska anges. Dessutom bör kunderna på begäran informeras om allergiframkallande ämnen vid försäljningsstället.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Ändringsförslag  1

Förslag till förordning

Skäl 10

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(10) Det finns ett allmänt intresse för sambandet mellan kost och hälsa samt för valet av en lämplig kost som passar den enskildes behov. I kommissionens vitbok om en EU-strategi för hälsofrågor som rör kost, övervikt och fetma framhålls att näringsvärdesdeklarationer är ett viktigt verktyg för att informera konsumenterna om livsmedlens sammansättning och hjälpa dem att göra välgrundade val. I EU:s strategi för konsumentpolitiken 2007–2013 understryks att konsumenternas möjlighet att göra informerade val är avgörande för såväl effektiv konkurrens som konsumenternas välbefinnande. Kunskap om grundläggande näringsprinciper och ändamålsenlig näringsvärdesinformation på livsmedel skulle göra det påtagligt enklare för konsumenterna att göra sådana välgrundade val.

(10) Det finns ett allmänt intresse för sambandet mellan kost och hälsa samt för valet av en lämplig kost som passar den enskildes behov. I kommissionens vitbok om en EU-strategi för hälsofrågor som rör kost, övervikt och fetma framhålls att näringsvärdesdeklarationer är en möjlighet att informera konsumenterna om livsmedlens sammansättning och hjälpa dem att göra välgrundade val. Utbildnings- och informationskampanjer som drivs av medlemsstaterna är viktiga för att förbättra konsumenternas förståelse av livsmedelsinformationen. I EU:s strategi för konsumentpolitiken 2007─2013 understryks att konsumenternas möjlighet att göra informerade val är avgörande för såväl effektiv konkurrens som konsumenternas välbefinnande. Kunskap om grundläggande näringsprinciper och ändamålsenlig näringsvärdesinformation på livsmedel skulle göra det betydligt enklare för konsumenterna att göra sådana välgrundade val. Medlemsstaterna bör i detta syfte finansiera utbildningsprogram för att ge EU-medborgarna möjlighet att skaffa sig kunskap eller förbättra sin kunskap på området. Sådan utbildning skulle även kunna genomföras i form av informations- och utbildningsprogram på Internet. På så sätt skulle konsumenterna få så många verktyg som möjligt för att kunna göra välgrundade val.

Motivering

Det bör göras klart att det är medlemsstaterna som har ansvaret för att finansiera informations- och utbildningsprogram, så att inte EU-medel används för detta ändamål.

Ändringsförslag  2

Förslag till förordning

Skäl 14

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(14) För att följa en omfattande och utvecklingsinriktad modell för den information som konsumenterna ges om de livsmedel som de konsumerar, bör det finnas en bred definition av lagstiftning om livsmedelsinformation som omfattar både allmänna och särskilda bestämmelser samt en bred definition av livsmedelsinformation som även omfattar information som ges på andra sätt än på etiketten.

(14) För att följa en omfattande och utvecklingsinriktad modell för den information som konsumenterna ges om de livsmedel som de konsumerar, bör det finnas en bred definition av lagstiftning om livsmedelsinformation som omfattar både allmänna och särskilda bestämmelser samt en bred definition av livsmedelsinformation och utbildning som även omfattar