Förfarande : 2010/2013(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0141/2010

Ingivna texter :

A7-0141/2010

Debatter :

Omröstningar :

PV 18/05/2010 - 8.8
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2010)0164

BETÄNKANDE     
PDF 208kWORD 122k
5 maj 2010
PE 439.379v02-00 A7-0141/2010

om kärnkompetenser för en värld i förändring: genomförandet av arbetsprogrammet ”Utbildning 2010”

(2010/2013(INI))

Utskottet för kultur och utbildning

Föredragande: Maria Badia i Cutchet

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om kärnkompetenser för en värld i förändring: genomförandet av arbetsprogrammet ”Utbildning 2010”

(2010/2013(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution,

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 25 november 2009, ”Kärnkompetenser för en värld i förändring” (KOM(2009)0640),

–   med beaktande av de åtta nyckelkompetenser som fastställs i Europaparlamentets och rådets rekommendation 2006/962/EG av den 18 december 2006 med titeln ”Nyckelkompetenser för livslångt lärande – en europeisk referensram”(1),

–   med beaktande av det tioåriga arbetsprogrammet ”Utbildning 2010” och de efterföljande interimsrapporterna om genomförandet av programmet,

–   med beaktande av rådets resolution av den 15 november 2007 om ny kompetens för nya arbetstillfällen(2),

–   med beaktande av rapporten från expertgruppen om nya kompetenser för nya arbetstillfällen med titeln ”New skills for new jobs: Action now”,

–   med beaktande av rådets slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete (”Utbildning 2020”)(3),

–   med beaktande av sin resolution av den 16 januari 2008 om vuxenutbildning: Det är aldrig för sent att lära(4),

–   med beaktande av sin resolution av den 18 december 2008 om livslångt lärande som grundval för kunskap, kreativitet och innovation – genomförandet av arbetsprogrammet ”Utbildning 2010”(5),

   med beaktande av den ram för europeiskt samarbete på ungdomsområdet som antogs i november 2009,

   med beaktande av ”Europeiskt samförstånd om utveckling: utbildning och information om utvecklingsfrågor”, en ramstrategi utarbetad av företrädare för EU-institutionerna, medlemsstaterna, det civila samhället och andra intressenter i november 2007,

–   med beaktande av den detaljerade bedömningen av nationella rapporter och resultat i förhållande till en uppsättning indikatorer och riktmärken (SEK(2009)1598 och SEK(2009)1616),

–   med beaktande av artiklarna 165 och 166 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–   med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning (A7-0141/2010), och av följande skäl:

A. Utbildning av hög kvalitet är ett måste för individens personliga utveckling och för jämställdhet, bekämpning av social utestängning och fattigdom, aktivt medborgarskap och social sammanhållning.

B.  Man måste prioritera målet att höja kvaliteten på utbildningen för alla studerande i syfte att förbättra resultaten och kunskaperna, i första hand genom nya och mer effektiva åtgärder för att öka utbildningsutbudet.

C. Trots vissa förbättringar av utbildningsresultaten i Europeiska unionen kommer majoriteten av de EU-riktmärken som fastställts för 2010 inte att uppnås. Framför allt är inte kompetensnivåerna tillräckligt höga, och en tredjedel av den europeiska befolkningen har mycket låg utbildningsnivå.

D. Tio år efter ingångsättandet av Bolognaprocessen har den eftersträvade konvergensen mellan medlemsstaternas högre utbildningar inte uppnåtts.

E.  Utbildningspolitiken bör göra det möjligt för alla medborgare, oavsett ålder, kön, hälsa, fysiskt, mentalt och psykiskt tillstånd och språklig, etnisk, nationell, religiös eller socioekonomisk bakgrund, att tillägna sig, uppdatera och utveckla sina kvalifikationer och sin kompetens under hela livet.

F.  Utbildningen är av avgörande vikt för ett framgångsrikt genomförande av den förnyade sociala agendan för möjligheter, tillgång och solidaritet. Genomförandet av denna agenda skulle bidra till skapandet av fler och bättre arbetstillfällen och ge fler EU-medborgare möjlighet att förverkliga sin potential.

G. Det krävs ett kontinuerligt arbete för att trygga lika tillgång till utbildning på alla nivåer för kvinnor och utbildningsval som inte är förutbestämda utifrån könsstereotyper.

H. Det krävs ytterligare politiska åtgärder både på europeisk och nationell nivå för att man ska kunna utveckla nyckelkompetenser fullt ut.

I.   Den avgörande utmaningen för utbildningen i EU är reformen av utbildningen i riktning mot ett holistiskt lärandecentrerat utbildningssystem som gör ungdomar till lyckliga, aktiva världsmedborgare redo att träda in på arbetsmarknaden.

J.   Genomförandet och vidareutvecklingen av strategier för livslångt lärande är fortfarande en stor utmaning för många medlemsstater. Större tonvikt bör läggas vid hela livscykeln i stället för vid särskilda sektorer eller särskilda grupper.

K. Nyttan av utbildningsinvesteringar kan endast ses på lång sikt och det är viktigt att säkerställa att de inte åsidosätts på den politiska dagordningen. Vi bör efterlysa EU-riktlinjer om utbildningssystemens kvalitet och undvika budgetåtstramningar eller åtminstone se till att de avsatta resurserna ökar i stället för att minska. EU bör därför inrätta budgetmekanismer som inte är uppbundna till den årliga programplaneringen för utbildning.

L.  Investeringar i allmän och yrkesinriktad utbildning och uppgradering och utnyttjande av alla medborgares kunskaper och färdigheter är av grundläggande förutsättning för att man ska kunna ta sig ur krisen och bemöta de långsiktiga utmaningar som den globala konkurrensen, sysselsättningen, rörligheten och den sociala integrationen innebär.

M. Mer än 80 procent av lärarna i grundskolans lägre stadier och 97 procent av förskollärarna i unionen är kvinnor, medan motsvarande siffra är endast 60 procent inom högstadiet och gymnasiet och mindre än 40 procent inom högre utbildning och forskning.

N. Lärarna ställs inför allt större svårigheter eftersom utbildningsmiljöerna blir mer och mer komplexa och skiftande på grund av till exempel ny informations- och kommunikationsteknik (IKT), ekonomiska begränsningar orsakade av ekonomisk kris, förändringar i de sociala strukturerna och familjestrukturerna, ökad invandring och mångkulturella samhällen.

O. Det kommer att vara viktigt att genomföra EU:s strategiska ram för 2020 för europeiskt utbildningssamarbete i syfte att bemöta dessa stora utmaningar.

P.  Det kommer att bli allt viktigare med datakunskaper i EU:s framväxande kunskapsbaserade ekonomi och arbetsmarknad. Dessa kunskaper möjliggör ekonomisk återhämtning, främjar företagaranda och ökar möjligheterna att hitta ett arbete.

Q. Idrott är ett av de mest effektiva sätten att bekämpa missbruk (rökning, alkohol och narkotika), eftersom skolelever och studenter i högre utbildning tillhör de samhällsgrupper som löper störst risk i detta avseende. Skolelevers och studenters idrottande är först och främst avhängigt av lämpliga infrastrukturförutsättningar.

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens ovannämnda meddelande ”Kärnkompetenser för en värld i förändring”.

2.  Europaparlamentet konstaterar att det trots de senaste årens framsteg finns många EU-medborgare som fortfarande saknar tillräckliga kvalifikationer. En av sju ungdomar (18−24 år) hoppar av skolan i förtid (6 miljoner avhopp i EU-27), en av fyra 15-åringar har bristande läskunnighet, omkring 77 miljoner människor (nästan en tredjedel av Europas befolkning i åldrarna 25–64 år) har ingen eller låg formell utbildning, endast en fjärdedel av befolkningen har genomgått universitets- eller högskoleutbildning och alltför många europeiska medborgare saknar IT-kunskaper. Parlamentet understryker att mycket låga kompetensnivåer är ett ihållande problem i hela EU och finner det oroande att antalet ungdomar som inte är fullt läskunniga har ökat (från 21,3 procent 2000 till 24,1 procent 2006).

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta debatten om ”nya kompetenser för nya arbetstillfällen”. Parlamentet påpekar att 16 miljoner fler arbetstillfällen kommer att kräva hög utbildning år 2020 och att 4 miljoner fler arbetstillfällen kommer att kräva medellång utbildning, medan 12 miljoner färre arbetstillfällen än i dag kommer att kräva låg utbildning. En stor majoritet av arbetstillfällena inom alla sektorer år 2015 kommer att kräva IT-kunskaper. Parlamentet begär att alla berörda parter görs delaktiga i denna debatt, däribland lärare, studenter, behöriga yrkesorganisationer, berörda icke-statliga organisationer, fackföreningar, berörda parter i det civila samhället, särskilt föräldraföreningar och elev- och studentorganisationer, och företrädare för näringslivet.

4.  Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att man utarbetar en politik som syftar till att höja utbildningskvaliteten för alla studerande och betonar att man för att de europeiska utbildningssystemen ska klara av den globala konkurrensen bör öka möjligheterna till utbildning, som bör vara ligga på en högre nivå och vara bredare i syfte att bemöta den stora efterfrågan inom näringslivet och på arbetsmarknaden.

5.  Europaparlamentet anser att det är oerhört viktigt med språkinlärning för ungdomars tillträde till arbetsmarknaden samt för deras rörlighet och lika möjligheter.

6.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fortsätta genomförandet av den europeiska ramen för kvalifikationer.

7.  Europaparlamentet begär att man inte enbart ägnar uppmärksamhet åt ”gröna arbeten”, utan också åt ”vita arbeten”. Parlamentet påpekar att andelen av befolkningen över 65 år jämfört med dem som är i åldern 15–64 år kommer att öka från 26 procent 2008 till 38 procent 2030. Det kommer därför att behövas allt fler gemensamma insatser för att främja ett aktivt åldrande, med särskild tonvikt vid initiativ för läskunnighet och för uppfriskning och uppdatering av kärnkompetenser på IT-området i syfte att överbrygga den digitala klyftan, som i allt större utsträckning påverkar äldre personers sociala utanförskap.

8.  Europaparlamentet noterar att kommissionen i meddelandet om EU 2020-strategin betonar att ”sysselsättningsgraden för kvinnor och äldre är särskilt låg” (endast 63 procent av kvinnorna förvärvsarbetar jämfört med 76 procent av männen) och att ”det kommer att krävas strategier för att främja jämställdhet i syfte att öka arbetskraftens deltagande”. Följaktligen måste utbildningspolitiken inriktas på att minska denna klyfta på arbetsmarknaden och därigenom bidra till uppnåendet av hållbar tillväxt och social sammanhållning. Det är viktigt med en könsneutral utbildning redan från yngsta möjliga ålder.

9.  Europaparlamentet vill särskilt uppmärksamma behovet av att underlätta integrationen av människor med funktionshinder i utbildning, oavsett ålder, med särskild inriktning på den verkliga integrationen av barn med funktionshinder i skolan, från och med de första levnadsåren. Parlamentet betonar att det behövs lämpliga investeringar och en långsiktig strategi för att avlägsna alla eventuella hinder för detta.

10. Europaparlamentet anser att all utbildning bör främja förvärvet av demokratiska kompetenser genom stöd till studentråd och genom att göra det möjligt för studenter att ta medansvar för utbildningen enligt en stadga om studenters rättigheter. I detta hänseende efterlyser parlamentet även en ingående debatt i det europeiska samhället om utbildningens funktion och roll, och föreslår att de europeiska medborgarnas agora skulle kunna vara ett lämpligt forum för en sådan debatt.

11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och arbetsgivarna att i nära samarbete med utbildningsarrangörerna gynna kompetenshöjning för personer från mindre gynnade miljöer.

12. Europaparlamentet inser att globaliseringen har medfört en genomgripande förändring av samhällena i EU och rekommenderar att utbildning i globala frågor och utvecklingsfrågor tas med i all utbildning för att göra det möjligt för medborgarna att hantera hoten och möjligheterna i en föränderlig värld.

13. Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att öka IT-kompetensen, mediekunskaperna och kunskapen om ny teknik och att lära ut ett skickligt och samtidigt kritiskt och ansvarsfullt utnyttjande av moderna kommunikationsformer och medieinnehåll på alla utbildningsnivåer. Parlamentet betonar det brådskande behovet av att förbättra alla EU-medborgares e-kompetens. Parlamentet påpekar att IT-utbildning, både på nationell nivå och EU-nivå, är en nödvändighet med tanke på den ökande betydelsen av IT-kunskaper på den framväxande arbetsmarknaden.

14. Europaparlamentet betonar betydelsen av tillräckligt och högkvalitativt stöd till lärarnas kompetensutveckling och införandet av nya sätt att organisera inlärningen i attraktiva skolmiljöer.

15. Europaparlamentet betonar betydelsen av konst, kultur och idrott inom utbildningen och behovet av att särskilt lägga särskild vikt vid dessa ämnen inom förskolan och grund- och gymnasieskolan och det livslånga lärandet. Parlamentet anser att utbildning i konst och kultur utöver den undervisning som syftar till att utveckla inte yrkesinriktade och tekniska kunskaper utgör en integrerad del av utbildningspolitiken eftersom den bidrar till utvecklingen av andra förmågor än de teoretiska och på det sättet främjar personlig utveckling och inlärandet av grundläggande kompetens.

16. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att det finns tillräckliga medel för investeringar i idrott vid utbildningsanstalter och att öka samarbetet mellan den offentliga och den privata sfären på detta område.

17. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att investera tillräckligt i utbildning för att garantera alla samhällsgrupper tillgång till arbetsmarknaden.

18. Europaparlamentet betonar vikten av att använda historia och språk som medel för att uppnå social och kulturell integration i EU.

Förskola

19. Europaparlamentet vill uppmärksamma vikten av högkvalitativ utbildning för förskolebarn som gör att de tidigt i livet får nyckelkompetenser och tillägnar sig både sitt eget modersmål och språket i bosättningslandet, och särskilt av att stödja barn med mindre gynnad bakgrund och särskilda (inlärnings)behov för att förebygga framtida fattigdom och social utestängning.

20. Europaparlamentet uppmärksammar vikten av att främja en läskultur från förskolan och framåt och av tillgång till läsmaterial redan i förskoleåldern.

21. Europaparlamentet uppmärksammar vikten av undervisning på modersmålet, bland annat för etablerade minoriteter.

22. Europaparlamentet betonar betydelsen av flerspråkighet för rörligheten och uppmanar därför medlemsstaterna att se till att barnen får börja lära sig ett andra språk på ett tidigt stadium.

23. Europaparlamentet understryker vikten av att genomföra pedagogiska stödinsatser för invandrarbarn för att underlätta deras anpassning till utbildningsmiljön och till den sociala miljön i mottagarlandet.

24. Europaparlamentet betonar behovet av att uppmuntra och stödja åtgärder för att öka barnens kreativitet redan tidigt i livet för att på ett bättre sätt bana väg för en innovationskultur i Europa.

25. Europaparlamentet vill uppmärksamma målen i Barcelonaprocessen om att barnomsorg för minst 90 procent av barnen mellan tre år och den obligatoriska skolåldern och för minst 33 procent av barnen under tre års ålder senast 2010 samt att så många som möjligt skulle ha råd med barnomsorg.

Grundskola och gymnasium

26. Europaparlamentet betonar behovet av att fortsätta utveckla och främja tillägnandet av språkkunskaper inom grundskolan och gymnasiet, även med hänsyn till invandrarbarn och vikten av utbildning på modersmålet för etablerade minoriteter.

27. Europaparlamentet stöder idén med mer regelbundna samråd med de studerande och att de studerande i högre utsträckning ska delta i administrationen kring utbildningen. Dessutom vill parlamentet främja ett aktivt deltagande av föräldrar i skolvärlden och en relation mellan elever och lärare som baseras på förtroende, för att stimulera initiativförmågan och förvärvandet av social och medborgerlig kompetens, vilket är en förutsättning för ett aktivt medborgarskap.

28. Europaparlamentet understryker betydelsen av att införa nya tekniker i läroplanerna som ett nödvändigt undervisningsredskap i det moderna utbildningssystemet och stöder idén om att barn under kontrollerade former ska få kunskaper som gör att de kan använda medieinnehåll och i synnerhet av Internet på ett ansvarsmedvetet och kritiskt sätt redan i tidig ålder. Parlamentet anser att det är oerhört viktigt att man gör barnen medvetna om vikten av att skydda privatliv och personliga uppgifter samt att lära dem att respektera upphovsrätten.

29. Europaparlamentet anser att de framsteg som har gjorts för att anpassa läroplanerna till nyckelkompetenser är ett steg i rätt riktning, men att det är mycket viktigt att göra ytterligare framsteg genom att erkänna och certifiera kompetenser som förvärvats via formell och informell utbildning samt stödja tillägnandet av nyckelkompetenser bland elever som befinner sig i riskzonen för dåliga utbildningsresultat och social utestängning.

30. Europaparlamentet anser att fysisk aktivitet och idrott bör främjas i skolorna liksom upprättande av och deltagande i skolmästerskap. Detta skulle förbättra hälsan, främja integrationen och stödja utvecklingen av värderingar som bidrar till att skapa positiva beteendemönster.

31. Europaparlamentet stöder allmän och yrkesinriktad utbildning för barn från invandrarfamiljer och understryker att utbildning i hög grad kan bidra till en framgångsrik integration av invandrare i de europeiska samhällena.

32. Europaparlamentet efterlyser en övergripande strategi för tillägnande av nyckelkompetenser genom allt från anpassning av skolornas läroplaner till stöd för kontinuerlig fortbildning och yrkesutveckling för lärare, så att de som arbetar inom utbildningsområdet är garanterat välutbildade. Parlamentet anser att lärarna bör ges incitament till att förbättra sin undervisning och satsa på yrkesutveckling.

33. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa nya ämneskombinationer och material i skolorna för barn och ungdomar med ett av de oftast förekommande inlärningsproblemen, dyslexi, så att de trots sina inlärningssvårigheter kan lyckas i sina studier.

34. Europaparlamentet betonar vikten av integrerad utbildning för att motverka sociala fördomar och diskriminering och därigenom bidra till social solidaritet i EU.

Högre utbildning

35. Europaparlamentet efterfrågar ökad rörlighet mellan institutioner för högre utbildning, näringslivet och yrkesutbildning och fortbildning (t.ex. för studenter, lärare, arbetsgivare, kursledare) för att främja studentcentrerat lärande och tillägnande av kompetenser inom t.ex. företagande, interkulturell förståelse, kritiskt tänkande och kreativitet, som i allt högre grad behövs på arbetsmarknaden. I detta syfte bör man snarast ta itu med de hinder som finns för detta i EU, särskilt ekonomiska hinder och hinder för erkännande, för att förbättra kvaliteten på rörligheten för alla studerande. Parlamentet stöder kvalitetssäkring i den högre utbildningen som ett medel för att stärka rörligheten för akademiska ändamål och forskningsändamål och som en förutsättning för lika möjligheter för alla EU-medborgare på arbetsmarknaden.

36. Europaparlamentet understryker att alla ungdomar måste ges solida grundkunskaper som behövs för livslång rörlighet och gör att de kan möta arbetsmarknadens förändringar och nya ekonomiska och sociala behov.

37. Europaparlamentet begär att man främjar forskningsprogram för att stärka den ”kunskapstriangel” som är viktig för att stärka tillväxten och sysselsättningen i EU.

38. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppdatera agendan för högre utbildning och i synnerhet anpassa läroplanerna till arbetsmarknadens krav.

39. Europaparlamentet uppmanar universiteten och högskolorna att modernisera sina kurser och, mer allmänt, påskynda Bolognaprocessen.

40. Europaparlamentet anser att universiteten och högskolorna måste bli mer öppna för och beredda på att ta emot alla typer av studenter, särskilt icke-traditionella studenter, studenter med särskilda behov och studenter från missgynnade grupper, och menar att välfinansierade stipendiesystem som kan uppmuntra ungdomar från fattiga familjer att bedriva studier lämpar sig särskilt väl för detta ändamål. Parlamentet anser också att medlemsstaterna bör genomföra särskilda strategier i syfte att trygga allas grundläggande rätt till utbildning, inklusive för ungdomar med begränsade ekonomiska möjligheter. Man bör framöver undersöka möjligheterna till ett sammansatt riktmärke för rättvisa inom den högre utbildningen som en del av den strategiska ramen på utbildningsområdet.

41. Europaparlamentet erinrar i detta sammanhang om rådets slutsatser(6) från maj 2007 om de indikatorer som tagits fram för uppföljning av handlingsplanen från Peking på området för kvinnors utbildning, särskilt högre utbildning och forskning. Parlamentet beklagar dock att dessa indikatorer inte beaktas till fullo vid övervakningen av genomförandet av arbetsprogrammet ”Utbildning 2010”. Parlamentet uppmuntrar i detta sammanhang till att man använder indikatorerna som ett verktyg för övervakning av framstegen när det gäller jämställdhet på utbildningsområdet.

42. Trots framstegen i fråga om kvinnors tillgång till högre utbildning konstaterar Europaparlamentet att kvinnor fortfarande är underrepresenterade inom matematik, naturvetenskap och teknik (endast 32 procent av de utexaminerade är kvinnor, medan 68 procent är män). Parlamentet påpekar att en minskad obalans mellan könen skull skulle bidra till en minskning av EU:s kompetensbrist på dessa områden.

43. Europaparlamentet anser att icke formell utbildning är ett utbildningsområde som kompletterar den formella utbildningen, och rekommenderar att den behandlas som sådant vid utformningen av utbildningspolitiken inom ramen för ”Utbildning 2020”.

44. Europaparlamentet kräver ökade, effektivare och mer omfattande investeringar i högre utbildning.

45. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppmuntra partnerskap (på internationell, nationell, regional och lokal nivå) mellan högre utbildningsanstalter, universitet, forskningscentrum och näringslivet samt finansiella investeringar i högre utbildning från näringslivets sida.

46. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att anslå nödvändiga resurser till universitet och högskolor så att de kan bemöta globala utmaningar, som ett viktigt verktyg för ekonomisk och social återhämtning efter den senaste tidens ekonomiska nedgång.

47. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att genom lagstiftning samt administrativa och finansiella medel stödja utbildning på modersmålet.

Yrkesutbildning och fortbildning

48. Europaparlamentet framhåller att högkvalitativ yrkesutbildning och fortbildning är av avgörande vikt för att arbetsmarknaden ska förses med nytt yrkesfolk och för åtgärden ”nya kompetenser för nya arbetstillfällen”. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att öka möjligheterna till arbetsplatsförlagd utbildning och antalet praktikplatser, bland annat för unga nyutexaminerade personer, på grundval av avtal mellan universiteten och näringslivet. Parlamentet anser även att det är viktigt att främja studie- och praktikperioder för studerande inom yrkesutbildningar i andra EU-länder, på samma sätt som i Erasmusprogrammet inom universitetsvärlden. Europaparlamentet anser att man bör öka stödet till yrkesutbildningar och höja deras anseende.

49. Europaparlamentet betonar behovet av att ytterligare modernisera yrkesutbildningarna genom att hänsyn till nyckelkompetenser i syfte att å ena sedan förbättra utbildningarnas kvalitet och göra dem mer attraktiva för ungdomar och å andra sidan anpassa dem på ett bättre sätt till arbetsmarknadens föränderliga behov. Yrkesutbildningarna bör förbättra de områdesöverskridande nyckelkompetenserna.

50. Europaparlamentet understryker att man på grundval av befintlig god praxis måste anta en modell för erkännande av utbildningspoäng för medborgarkunskaper som unga förvärvar genom volontärarbete och civiltjänst inom ideella organisationer eller inom ramen för utvecklingssamarbete.

51. Europaparlamentet kräver en bättre övergång från gymnasial yrkesutbildning till högre utbildning, vilket ger högre kvalifikationer.

52. Europaparlamentet vill lyfta fram dimensionen livslångt lärande i rekommendationen om nyckelkompetenser och framhåller att man för att genomföra rekommendationen fullt ut måste göra fler framsteg inom områdena yrkesutbildning, fortbildning och vuxenutbildning, bland annat genom ett rättsligt erkännande av allas rätt till livslångt lärande.

53. Europaparlamentet understryker vikten av att medlemsstaterna utbyter erfarenheter och använder god och framgångsrik praxis inom området för yrkesutbildning och fortbildning.

Livslångt lärande

54. Europaparlamentet efterlyser snabba åtgärder för att hantera problemet att allt fler människor har otillräcklig läsförmåga och menar att ett särskilt stöd bör ges till de lokala myndigheterna eftersom de är mest lättillgängliga för medborgarna. Medlemsstaterna och kommissionen uppmanas att uppmärksamma det fortfarande alldeles för höga antalet analfabeter och att vidta kraftfulla åtgärder för att bekämpa detta problem, även bland vuxna.

55. Europaparlamentet finner det ökande antalet arbetslösa ungdomar ytterst oroande, särskilt under den rådande ekonomiska krisen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att arbetsmarknaderna är så flexibla som möjligt, så att ungdomar lätt kan få och byta jobb.

56. Europaparlamentet betonar behovet av att på ett bättre sätt integrera utbildningsanstalterna i utvecklingen av övergripande nationella kvalifikationsramar och att i större utsträckning erkänna tidigare utbildning, däribland informell utbildning eller ad hoc-utbildning.

57. Europaparlamentet konstaterar att de mål som ställts upp för fyra av de fem riktmärken som antogs 2003 inte kommer att uppnås. Parlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna, de regionala och lokala myndigheterna samt andra aktörer att undersöka orsakerna till detta och vidta lämpliga åtgärder för att vända utvecklingen.

58. Europaparlamentet betonar vikten av en kontinuerlig strukturerad dialog och samråd mellan dem som befinner sig i slutskedet av sin utbildning, de högre utbildningsanstalterna och näringslivet.

59. Europaparlamentet stöder målet att öka vuxnas deltagande i livslångt lärande från 12,5 procent till 15 procent fram till 2020 och efterlyser lämpliga åtgärder för detta. Parlamentet uppmanar därför universiteten och högskolorna att bredda möjligheterna att studera samt att diversifiera och bredda studentunderlaget och ändra studieprogrammen på så sätt att de blir attraktiva för vuxna som återupptar sina studier. Parlamentet uppmanar också kommissionen och medlemsstaterna att ta mer kraftfulla initiativ för att stödja och sprida organ för livslångt lärande som exempelvis ”second chance school”-institutioner. Jämställdhetsperspektivet måste beaktas och främjas vid genomförandet av åtgärder för livslångt lärande. Parlamentet påpekar att utbildning för äldre spelar en mycket viktig roll i det livslånga lärandet.

60. Europaparlamentet konstaterar att ett av de huvudsakliga hindren för vuxna som vill delta i utbildning och fortbildning är bristen på stödsystem för deras familjer. Parlamentet uppmuntrar därför medlemsstaterna att skapa möjligheter till stöd för att se till att alla studerande och arbetstagare med familjeansvar (t.ex. omsorg av barn eller andra som de har försörjningsansvar för) får möjlighet att uppdatera och/eller öka sin kompetens och sina kunskaper, genom att grunda sig på den goda praxisen på detta område inom ramen för Europeiska socialfonden, inklusive kuponger för tjänster och för balans mellan arbets- och privatliv. Parlamentet anser att man bör särskilt bör utnyttja möjligheterna till e-lärande eftersom detta gör det möjligt att kombinera utbildning, arbete och omsorg på ett mer flexibelt sätt.

61. Europaparlamentet uppmuntrar Europeiska jämställdhetsinstitutet att vidta åtgärder för att förbättra insamlingen och analysen av jämförbara uppgifter om jämställdhet inom utbildningen och att göra statistik om indikatorer kopplade till handlingsplanen från Peking lättillgänglig och regelbundet uppdatera denna statistik.

62. Europaparlamentet rekommenderar utbildningsanstalterna att på ett bättre sätt sprida information om sina vuxenprogram och att förenkla de administrativa förfarandena för att komma in på dessa program.

63. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att till fullo beakta de berörda parternas expertkunskaper och deras roll när det gäller genomförandet av ”Utbildning 2020”-strategin.

64. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inbegripa studerande inom informell utbildning och yrkesutbildning samt skolelever i de kommande riktmärkena för rörlighet inom ”Utbildning 2020” och att överta Bolognaprocessens riktmärke för studerandes rörlighet.

65. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1)

EUT L 394, 30.12.2006, s. 10.

(2)

EUT C 290, 4.12.2007, s. 1.

(3)

EUT C 119, 28.5.2009, s. 2.

(4)

EUT C 41 E, 19.2.2009, s. 46.

(5)

EUT C 45 E, 23.2.2010, s. 33.

(6)

Rådets dokument nr 9152/07.


MOTIVERING

Sedan antagandet av Lissabonstrategin år 2000 har EU:s utbildningspolitik fått ökad betydelse. Erkännandet av att utbildning är nödvändigt för att skapa ett framgångsrikt kunskapssamhälle och en stark ekonomi i framtiden är inte längre någon myt.

De nationella regeringarna har ansvaret för utbildningspolitiken, men en del av utmaningarna är gemensamma för alla medlemsstater (demografiska förändringar, bristande kompetens bland arbetskraften etc.). Hög kvalitet i utbildningen (förskola, grundskola och gymnasium samt högre utbildning) och yrkesutbildningen är av grundläggande vikt för att man ska kunna bemöta de utmaningar som Europa står inför och för genomförandet av arbetsprogrammet ”Utbildning 2010”.

Vi vet alla att EU trots att resultaten inom utbildningen och yrkesutbildningen generellt har förbättrats inte kommer att nå de flesta av de mål som ställts upp för 2010. Nu har vi ett utmärkt tillfälle att göra en översyn och bedöma vad som har gått fel.

Kommissionens meddelande:

Detta dokument består av en rapport om utvecklingen inom utbildningspolitiken på europeisk nivå under perioden 2007–2009. Den grundas på en detaljerad bedömning av nationella rapporter och resultat i förhållande till en uppsättning indikatorer och riktmärken, vilka huvudsakligen har varit inriktade på genomförandet av rekommendationen om nyckelkompetenser från 2006. I rapporten beaktas också utvecklingen av de nationella strategierna för livslångt lärande och de reformer som har genomförts för att göra yrkesutbildningen mer attraktiv och anpassad till behoven på arbetsmarknaden samt för att modernisera den högre utbildningen.

Slutligen behandlas nyligen identifierade utmaningar i rapporten, särskilt de som tas upp i initiativet om ”nya kompetenser för nya arbetstillfällen”.

I meddelandet anges de framsteg som har gjorts och på vilka områden det kan göras mer, men det föreslås också en rad åtgärder för att fortsätta arbetet på detta område.

Översikt över den rådande situationen:

I förslaget till gemensam lägesrapport för 2010 utpekas de förbättringar som har uppnåtts under de senaste åren i förhållande till målen för utbildnings- och yrkesutbildningsområdet.

· Integrering av nyckelkompetenser

– Betydande framsteg har gjorts i skolornas läroplaner. Traditionella ämnen som t.ex. modersmålet, främmande språk, matematik och vetenskapliga ämnen behandlas på ett mer gränsöverskridande sätt i läroplanerna och knyts i högre grad till användbara tillämpningar i verkliga livet.

– Vissa länder har infört särskilda strategier eller handlingsplaner för att öka den grundläggande kompetensen, särskilt när det gäller läsning, matematik och vetenskapliga ämnen.

– Ett ökande antal exempel på främjande av entreprenörskap har fastställts, som t.ex. partnerskap med företag eller utveckling av miniföretag som drivs av studenter.

· Utveckling av strategier för livslångt lärande

– De flesta EU-länder har antagit särskilda strategier för livslångt lärande och insatser har gjorts för att stödja flexibla utbildningsvägar mellan olika utbildningssystem.

– Förbättringar har också gjorts för att utveckla nationella ramar för kvalifikationer och knyta dem till den europeiska ramen för kvalifikationer (EQF).

· Yrkesutbildning och fortbildning

– Som en del av Köpenhamnsprocessen har åtgärder vidtagits för att göra yrkesutbildningarna och fortbildningarna mer attraktiva och de flesta EU-länder har prioriterat antagandet av den europeiska referensramen för kvalitetssäkring av yrkesutbildning(1).

– Man har särskilt inriktat sig på att lärare och kursledare inom yrkesutbildningen ska bli mer professionella, och modularisering används i ökande grad för att göra yrkesutbildningen mer flexibel för elevernas och näringslivets behov.

· Modernisering av universitets- och högskoleutbildningen

– Det finns en allt mer åsikt i EU-länderna att det är oerhört viktigt att icke-traditionella studerande får tillträde till livslångt lärande. De flesta länder har fastställt åtgärder för att öka deltagandet bland studerande med socioekonomiska svårigheter.

Föredragandens kommentarer samt utmaningar inför framtiden:

Även om framsteg kan ses måste vissa problem åtgärdas:

1 – Förbättring av den kompetensbaserade strategin

Trots att goda framsteg har gjorts i fråga om användningen av referensramen för nyckelkompetenser(2) menar föredraganden att man måste förbättra attityderna till kontinuerlig utbildning, kritiskt tänkande och kreativitet.

Särskilt viktig är utvecklingen av nyckelkompetenser som sträcker sig över flera områden, exempelvis IT-kompetens, förmåga att lära sig att lära ut, social och medborgerlig kompetens, initiativförmåga och entreprenörskap samt kulturell medvetenhet.

I detta syfte omnämns i meddelandet flera strategier som kan införas, såsom stöd till utveckling av lärarnas kompetens, uppdatering av bedömningsmetoder och införande av nya sätt att organisera undervisningen.

Föredraganden betraktar också hög kvalitet i förskoleverksamheten som en grundsten för tidig inlärning av nyckelkompetenser.

Det är särskilt viktigt att betona utveckling av nyckelkompetenser inom yrkesutbildningen och vuxenutbildningen. Yrkesutbildningen täcker inte in denna kompetens fullt ut. Det är särskilt viktigt att ägna större uppmärksamhet åt kunskaper i främmande språk och ämnesöverskridande nyckelkompetenser.

2 – Fler åtgärder för läskunnighet och för missgynnade eleverna

När det gäller läskunnighet har det konstaterats att resultaten i fråga om läskunnighet har försämrats. Det behövs mer effektiva nationella initiativ, eftersom tillägnande av övriga nyckelkompetenser till stor del hänger samman med läskunnighet och tolkningsförmåga. För mindre gynnade elever är individanpassade undervisningsstrategier en metod som gett goda resultat.

3 – Bättre genomförande av system för livslångt lärande.

Rapporten visar att det fortfarande finns ett behov av att förbättra samstämmigheten och bredda strategierna på detta område. De bör omfatta längre tidsperioder, erbjuda möjligheter för alla åldersgrupper, vara föremål för översyn och bedömning och vidareutvecklas. Det är också önskvärt att de berörda parterna blir mer delaktiga och att samarbetet mellan de politiska aktörerna förbättras.

4 – Modernisering av yrkesutbildningen och den högre utbildningen

Såsom det fastställs i initiativet om ”nya kompetenser för nya arbetstillfällen” kommer skillnaderna mellan kompetensnivån och kraven på arbetsmarknaden att öka om inte yrkesutbildningssystemen kan tillgodose de nya kunskaps- och kompetensbehoven. Närmare samarbete med näringslivet behövs i allt högre grad och det är nödvändigt att utveckla nya möjligheter till kvalifikationer och rörlighet för de studerande inom yrkesutbildningen.

När det gäller högre utbildning är investeringar från offentliga och privata källor en utmaning. Det finns även strukturella och kulturella hinder som gör det svårt för den arbetsföra befolkningen att finna motivation till att delta i högre utbildning.

5 – Utvidgning av partnerskapsstrategin

I meddelandet betonas vikten av partnerskap mellan utbildningsanstalter och andra områden, särskilt arbetsmarknaden. Denna modell bör tillämpas på alla utbildningsnivåer, i synnerhet inom yrkes- och vuxenutbildning.

6 – Lärare

Fortbildning för lärare är mycket viktigt och stöd till ökad rörlighet för lärare måste övervägas.

Föredraganden anser att man måste fundera över lärarfortbildningens framtid med hänsyn till de nya behoven för de nya arbetena.

7 – Övriga kommentarer

Föredraganden vill hänvisa till den stora betydelsen av Europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning 2010. Enligt Eurobarometer-undersökningen om fattigdom och social utestängning 2009 är bristande utbildning och kunskaper bland de faktorer som främst upplevs som de ”personliga” orsakerna till fattigdom.

Även Europeiska året för volontärarbete 2011 kommer att göra det möjligt för deltagarna att förstå att frivillig verksamhet är en berikande och positiv icke-formell utbildningserfarenhet för att utveckla social kompetens och att den starkt bidrar till att stärka de gemensamma europeiska värderingarna om solidaritet och social sammanhållning. Volontärarbetet har en hittills underskattad stor potential för Europas sociala och ekonomiska utveckling.

(1)

EUT C 155, 8.7.2009, s. 1.

(2)

Nyckelkompetenser för livslångt lärande, EUT L 394, 30.12.2006, s. 10.


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

27.4.2010

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

26

1

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Maria Badia i Cutchet, Malika Benarab-Attou, Lothar Bisky, Piotr Borys, Jean-Marie Cavada, Silvia Costa, Santiago Fisas Ayxela, Mary Honeyball, Cătălin Sorin Ivan, Petra Kammerevert, Morten Løkkegaard, Marek Henryk Migalski, Katarína Neveďalová, Doris Pack, Chrysoula Paliadeli, Marie-Thérèse Sanchez-Schmid, Marco Scurria, Joanna Senyszyn, Timo Soini, Emil Stoyanov, Hannu Takkula, László Tőkés, Marie-Christine Vergiat, Milan Zver

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Liam Aylward, Ivo Belet, Oriol Junqueras Vies, Hans-Peter Martin, Iosif Matula

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Vicky Ford

Senaste uppdatering: 10 maj 2010Rättsligt meddelande