Förfarande : 2010/2040(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0266/2010

Ingivna texter :

A7-0266/2010

Debatter :

PV 21/10/2010 - 5
CRE 21/10/2010 - 5

Omröstningar :

PV 21/10/2010 - 7.10
CRE 21/10/2010 - 7.10
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2010)0386

BETÄNKANDE     
PDF 243kWORD 141k
5 oktober 2010
PE 442.886v02-00 A7-0266/2010

om en integrerad havspolitik – utvärdering av gjorda framsteg och nya utmaningar

(2010/2040(INI))

Utskottet för transport och turism

Föredragande: Gesine Meissner

Rådgivande utskotts föredragande (*): Antonello Antinoro, fiskeriutskottet

(*) Förfarande med associerat utskott – artikel 50 i arbetsordningen

ÄNDRINGSFÖRSLAG
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från fiskeriutskottet (*)
 YTTRANDE från utskottet för regional utveckling
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om en integrerad havspolitik – utvärdering av gjorda framsteg och nya utmaningar

(2010/2040(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område(1),

–   med beaktande av Europeiska kommissionens meddelande ”En integrerad havspolitik för Europeiska unionen” (KOM(2007)0575),

–   med beaktande av Europeiska kommissionens rapport ”Lägesrapport om EU:s integrerade havspolitik” (KOM(2009)0540),

–   med beaktande av Europeiska kommissionens interna arbetsdokument som hör till lägesrapporten om EU:s integrerade havspolitik (SEK(2009)1343),

–   med beaktande av Europeiska kommissionens meddelande ”På väg mot en integrerad havspolitik för bättre förvaltning i Medelhavsområdet” (KOM(2009)0466),

–   med beaktande av Europeiska kommissionens meddelande ”Utveckling av den internationella dimensionen av EU:s integrerade havspolitik” (KOM(2009)0536),

–   med beaktande av Europeiska kommissionens meddelande ”För en integrerad övervakning till sjöss – En gemensam miljö för informationsutbyte för EU:s sjöbevakningsområde” (KOM(2009)0538),

–   med beaktande av Europeiska kommissionens meddelade om undersökning av möjligheterna att inrätta ett europeiskt gränsövervakningssystem (Eurosur) (KOM(2008)0068),

–   med beaktande av Europeiska kommissionens meddelande ”Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla” (KOM(2010)2020),

–   med beaktande av Europeiska kommissionens meddelande ”Kommissionens arbetsprogram för 2010 – Tid för handling” (KOM(2010)0135),

–   med beaktande av Europeiska kommissionens vitbok ”Anpassning till klimatförändring: en europeisk handlingsram” (KOM(2009)0147),

–   med beaktande av Europeiska kommissionens meddelande ”Färdplan för fysisk planering i kust- och havsområden: Att uppnå gemensamma principer för EU” (KOM(2008)0791),

–   med beaktande av Europeiska kommissionens meddelande ”Riktlinjer för en integrerad strategi för havspolitiken: mot en bästa praxis för integrerade styrelseformer för havet och samråd med intressenter” (KOM(2008)0395),

–   med beaktande av Europeiska kommissionens meddelande om EU:s strategi för Östersjöområdet (KOM(2009)0248),

–   med beaktande av Europeiska kommissionens meddelande ”Europeiska unionen och Arktis” (KOM(2008)0763),

–   med beaktande av Europeiska kommissionens interna arbetsdokument ”Building a European marine knowledge infrastructure: Roadmap for a European Marine Observation and Data Network” (SEK(2009)0499),

–   med beaktande av Europeiska kommissionens interna arbetsdokument ”Marine data infrastructure, outcome of public consultation” (SEK(2010)0073),

–   med beaktande av Europeiska kommissionens interna arbetsdokument ”Non-paper on Maritime surveillance” (SEK(2008)2737),

–   med beaktande av Europeiska kommissionens meddelande ”En europeisk strategi för havs- och sjöfartsforskning – Samstämmiga ramar inom det europeiska området för forskningsverksamhet för att främja en hållbar användning av oceaner och hav” (KOM(2008)0534),

–   med beaktande av Europeiska kommissionens meddelande ”Strategiska mål och rekommendationer för EU:s sjöfartspolitik fram till 2018” (KOM(2009)0008),

–   med beaktande av rådets slutsatser av den 16 november 2009 om en integrerad havspolitik,

–   med beaktande av rådets slutsatser av den 17 november 2009 om en integrerad övervakning till sjöss,

–   med beaktande av rådets slutsatser av den 14 juni 2010 om en integrerad havspolitik,

–   med beaktande av konventionen om skydd för Medelhavet mot förorening och dess protokoll,

–   med beaktande av Regionkommitténs yttrande om sjöfarts- och kustfartspaketet, från plenarsessionen den 17–18 juni 2009,

–   med beaktande av sin resolution av den 12 juli 2007 ”Unionens framtida havspolitik: En europeisk vision för oceanerna och haven”(2),

–   med beaktande av sin resolution av den 20 maj 2008 om en integrerad havspolitik för Europeiska unionen(3),

–   med beaktande av artiklarna 48 och 50 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism och yttrandena från fiskeriutskottet och utskottet för regional utveckling (A7-0266/2010), och av följande skäl:

A. Oceaner och hav är extremt komplicerade företeelser, som dessutom påverkas av många verksamheter, intressen och politiska strategier. Sakkunskapen för att hantera de mångfacetterade utmaningar som havsfrågor innebär och befogenheten att ta itu med dem finns hos en mängd offentliga och privata aktörer på olika beslutsnivåer.

B.  Världens oceaner och hav är kopplade till varandra och ömsesidigt beroende av varandra, och det faktum att sektorer som sjöfart, fiskeri, energi, turism och forskning utnyttjar haven alltmer har – tillsammans med klimatförändringarna – bidragit till att öka trycket på den marina miljön.

C. Sjöfarten och varvsnäringen bidrar avsevärt till det ekonomiska välståndet i EU-länderna och är viktiga för industrin och konsumenterna i Europa och övriga världen.

D. Strategin för en integrerad havspolitik är ett tydligt svar på frågan om hur ökad samstämmighet kan uppnås mellan de politiska åtgärder som vidtas för havs- och kustområden och behovet av ett miljövänligt nyttjande av resurserna i dessa ekosystem.

E.  Ramdirektivet om en marin strategi utgör miljöpelaren i den integrerade havspolitiken. Denna strategi bör på ett bättre sätt kopplas till politiken inom andra sektorer.

F.  För att en integrerad havspolitik ska bli framgångsrik bör den grundas på spetskompetens i havsforskning, teknik och innovation, och medföra att beslut fattas på ett enda ställe och att dubbelarbete i fråga om regleringsbefogenheterna därmed minskas, samtidigt som regionala och lokala särdrag beaktas.

G. Dessa strukturer för en integrerad havsförvaltning bör förbättra samordningen av planeringen av konkurrerande maritima verksamheter, den strategiska förvaltningen av maritima områden, kvaliteten på övervakningen och efterlevnaden av lagstiftningen. En sådan målsättning kräver att alla dessa strukturer tydligt identifieras, att de synliggörs och att samverkan mellan dem förbättras samt att detta alltid sker på ett öppet och konsekvent sätt.

H. EU är världens främsta aktör på det maritima området, och unionen bör använda sig av den integrerade havspolitiken och dess insatser för att få en internationellt ledande ställning i syfte att förbättra planeringen av maritim verksamhet, miljöskyddet och främjandet av god praxis inom internationella fora.

I.   Europas kuster och öar i de yttre randområdena har en särskild ställning med avseende på säkerhet och skydd mot miljöhot och kriminella handlingar.

Allmänt

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens paket från oktober 2009 om en integrerad havspolitik och anser att det är en tidsmässigt lämplig och motiverande genomgång av genomförandet av blåboken från 2007 om en handlingsplan. Samtidigt inser parlamentet att de nya initiativ som redan har tagits och som planeras är helt samstämmiga med och en logisk följd av målen i blåboken. Parlamentet bekräftar rent allmänt värdet av en integrerad strategi för havsfrågor.

2.  Europaparlamentet håller med kommissionen om att den starka sjöfartstraditionen är en av EU:s styrkor. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta utveckla den potential som de olika maritima sektorerna ger genom att skapa en långtgående strategi för ”blå tillväxt” och anser att den integrerade havspolitiken bör bidra till att skapa en konkurrenskraftig, social och bärkraftig union. Utvecklingen av den integrerade havspolitiken bör på ett harmoniskt sätt uttrycka strävanden mot ekonomisk tillväxt, hög sysselsättningsnivå – framför allt öka sektorns attraktionskraft för unga genom att erbjuda utbildning och lansera ”Maritime Erasmus” – och skydd av miljön. Parlamentet anser därför att den integrerade havspolitiken måste knytas till målen och initiativen i EU 2020-strategin.

3.  Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att före 2013 lägga fram en allmän, sektorsövergripande strategi för hållbar tillväxt i kustområden och maritima sektorer, som grundas på en bred undersökning av olika möjligheter och politiska strategier och på ett brett samråd med berörda parter. Parlamentet anser att denna strategi bör omfatta en ny, integrerad metod för att stärka EU:s världsledande ställning i fråga om marin och maritim forskning och teknisk utveckling samt teknik på det maritima området i sektorer som skeppsbyggnad, hållbar utveckling av marina resurser, ren sjöfart och utveckling av och teknik för havsbaserad energi. Dessutom måste man enligt parlamentet söka internationella lösningar på problemen med orättvis konkurrens inom varvsindustrin.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra lärdom av oljeutsläppskatastrofen i Mexikanska golfen, att skapa rättssäkerhet för oljeutvinning till havs i Europa genom att lägga fram ett samordnat europeiskt handlingskoncept för nödsituationer och insatser vid haverier ombord på borrplattformar och tankfartyg på internationell nivå i synnerhet vid gränsöverskridande föroreningar. Parlamentet ber kommissionen att uppmana medlemsstaterna att fullt ut införa befintlig internationell lagstiftning i enlighet med relevanta konventioner från Internationella sjöfartsorganisationen på detta område och att samtidigt fastställa alla eventuella luckor i lagstiftningen på EU-nivå och på nationell nivå samt att snarast möjligt, och med hänsyn till de olika förhållandena i Mexikanska golfen och Europas kustregioner och hav, anpassa all relevant EU-lagstiftning i enlighet därmed.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvidga Europeiska sjösäkerhetsbyråns mandat vid säkerhetsinspektioner av havsanläggningar och sanering av oljeutsläpp vid översynen av förordningen om Europeiska sjösäkerhetsbyrån.

6.  Europaparlamentet anser i detta sammanhang att det finns ett akut behov av att se över direktiv 2004/35/EG om miljöansvar för att förebygga och avhjälpa miljöskador, eftersom principen om att förorenaren betalar enligt detta direktiv inte omfattar oljeutvinning till havs.

7.  Europaparlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att undersöka om Europeiska sjösäkerhetsbyråns mandat bör utvidgas till dels kontroll av att säkerhetsstandarderna upprätthålls vid oljeutvinning till havs, dels granskning av krisplaner inom detta område.

8.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens studie ”Database on EU-funded projects in maritime regions”(4) (databas för EU-finansierade projekt i havsområden), och uppmanar kommissionen att i nästa framstegsrapport om en integrerad havspolitik ge en heltäckande och systematisk översikt över alla medel som görs tillgängliga i samtliga budgetposter för verksamheter kopplade till den maritima sektorn, kustområden och haven.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att kräva att den integrerade havspolitiken beviljas tillräckliga medel i nästa budgetram och att studera alla tänkbara finansieringsalternativ, däribland både Regionkommitténs förslag om en kustfond och effektiv samordning av olika finansieringsvägar.

10. Europaparlamentet stöder kommissionens uttalade avsikt att under de kommande två åren finansiera den integrerade havspolitiken med 50 miljoner euro, i syfte att konsolidera tidigare projekt när det gäller politisk inriktning, styrning, hållbarhet och övervakning.

Havsförvaltning

11. Europaparlamentet framhåller de medlemsstater och regioner som redan har upprättat strategier och strukturer för en integrerad havsförvaltning. Parlamentet uppmanar alla de medlemsstater vars administrativa strukturer för den integrerade havspolitiken fortfarande är splittrade att omedelbart inrätta enhetliga och integrerade strukturer för havsförvaltning.

12. Europaparlamentet instämmer i kommissionens riktlinjer för havsförvaltning och dess analys av de lovande, men fortfarande inte tillfredsställande, framsteg som gjorts under de senaste åren.

13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och kustområdena att öka sina insatser för att fastställa integrerade maritima strategier och att bygga upp lämpliga strukturer för havsförvaltning, så att beslut kan fattas på grundval av bästa tillgängliga information och tillsammans med alla berörda parter och därmed i större utsträckning respektera de olika strategiska målen.

14. Europaparlamentet betonar att man måste stödja skräddarsydda, lokala utvecklingsstrategier som utformas genom en samrådsprocess enligt metoden nedifrån och upp och frångå tanken på att hitta en lösning som passar alla. Parlamentet anser därför att en integrerad maritim förvaltning behövs för att undvika att behörighetsområdena överlappar mellan olika myndighetsnivåer och för att öka samarbetet och dialogen med lokala och regionala myndigheter, kustsamhällen, aktörer från det civila samhället och andra intressenter i havsområdena. Parlamentet stöder upprättandet och utarbetandet av strategier för EU:s maritima makroregioner inom ramarna för en strategisk metod för regionala maritima områden.

15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en mer detaljerad resultatbaserad utvärdering av kvaliteten på de nationella och regionala strukturerna för havsförvaltning och att utbyta de bäst fungerande metoderna för att uppnå den integrerade havspolitikens mål. Parlamentet anser dessutom att en integrerad och öppen havsförvaltning garanterar en optimal planering, skapar många möjligheter till samverkan och främjar skapandet av ett europeiskt havsområde utan hinder.

16. Europaparlamentet håller med kommissionen om att de berörda parternas deltagande i det maritima beslutsfattandet också bör bli en mer permanent del av förvaltningsstrukturerna. Parlamentet uppmanar därför alla kustmedlemsstater som inte redan har gjort det att utse nationella kontaktpunkter för den integrerade havspolitiken och därmed tillmötesgå kommissionens begäran, samt betonar att detta nätverk måste aktiveras snarast möjligt. Parlamentet stöder inrättandet av en sektorsövergripande plattform där berörda parter kan diskutera havsfrågor, begär att det skapas förutsättningar för ett konkret samarbete mellan kommissionen och regionerna, uttrycker på nytt sitt stöd för en havets dag i Europa och kräver att man fäster större vikt vid tillhandahållandet av information till EU:s allmänhet och vid allmänhetens deltagande i alla aspekter av den integrerade havspolitiken.

17. Europaparlamentet välkomnar det europeiska nätverket av havskluster och uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och regionerna att stödja dessa framväxande organisationer på alla nivåer, särskilt genom att gynna deras innovationsförmåga och anpassning till program och politik på nationell nivå och EU-nivå, öka samarbetet över nationsgränserna, sträva efter större öppenhet mot små och medelstora företag och förbättra deras synlighet.

18. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att intensifiera sina diskussioner på internationell nivå om en integrerad havspolitik och andra havsfrågor i behöriga forum, däribland diskussionerna om ratificeringen och genomförandet av FN:s havsrättskonvention (Unclos). Parlamentet föreslår att det minst en gång om året ska hållas ett möte om den integrerade havspolitiken på ministernivå i medlemsstaterna i unionen för Medelhavsområdet.

19. Europaparlamentet uppmanar EU att inom ramen för unionen för Medelhavsområdet verka för att i programmet för denna nya internationella organisation införliva planerna på att utforma en gemensam uppförandekod inom fiskeri- och vattenbrukssektorerna.

20. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förstärka den internationala dimensionen i den integrerade havspolitiken och påpekar för kommissionen och medlemsstaterna att förbättringar av arbetsvillkoren till sjöss, säkerheten och fartygens miljöprestanda måste bli en fråga för internationella organisationer och ratificeras av hamn-, flagg- och kuststater i form av internationella överenskommelser för att sjöfarten ska kunna förbättras i hela världen.

21. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att stödja den integrerade havspolitikens införlivande i finansieringsmekanismerna för en hävstångseffekt och målen för EU:s utrikespolitik genom att ta fram lämpliga initiativ för att ta itu med problem som förorening, illegalt fiske och sjöröveri.

Initiativ och strategier för havsområden

22. Europaparlamentet välkomnar de initiativ och strategier för regionala havsbäcken som kommissionen hittills föreslagit och de makroregionala strategier som berör havet. Parlamentet inser att principerna för en integrerad havspolitik, för att kunna genomföras, måste omvandlas till målinriktade strategier och specifika åtgärder som skräddarsys efter varje havsbäckens särdrag, och när det gäller Medelhavsområdet till de olika underregioner som finns där. Parlamentet efterlyser fortsatt dialog och samarbete för att förbättra förvaltningen av havs- och kustområdena genom en flernivåstrategi i de olika havsbäckenen, inklusive Nordsjön, Östersjön, Atlanten, Svarta havet och Medelhavsområdet, och uppmanar kommissionen att snabbt gå vidare i samarbetet med medlemsstaterna för att planera och föreslå åtgärder i dessa regioner.

23. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att särskilt fokusera på EU:s yttersta randområden, vars territorialvatten medför att EU har världens största exklusiva ekonomiska zon. Parlamentet anser därför att dessa territorier kan spela en avgörande roll för den internationella dimensionen i den integrerade havspolitiken och uppmanar kommissionen att integrera en havsdimension i sina internationella avtal med regionala underavdelningar.

24. Europaparlamentet noterar att en stor del av Medelhavets och Svarta havets vatten ligger utanför de områden över vilka kuststaterna har jurisdiktion eller suveräna rättigheter och att dessa stater därför inte har befogenhet att föreskriva och genomföra regler för verksamheter utanför dessa områden på ett integrerat sätt.

25. Europaparlamentet uppmanar därför de berörda kuststaterna att lösa gränsfrågorna med stöd av Unclos och komma överens om sina havsområden.

Fysisk planering i kust- och havsområden

26. Europaparlamentet förstår att stabilitet, förutsägbarhet och insyn är centrala faktorer i förvaltningen av kust- och havsområden för att garantera en optimal och hållbar utveckling av den ekonomiska verksamheten och ny tillväxt och sysselsättning till havs, däribland fortsatt utveckling av förnybara energikällor som vind- och vågenergi, utan att det påverkar mer traditionell verksamhet.

27. Europaparlamentet anser att förvaltningen av ett intensifierat och mer konkurrenskraftigt och ekosystembaserat utnyttjande av havet kräver en samordnad, rationell och gränsöverskridande fysisk planering i kust- och havsområden som ett neutralt instrument, som har potential att avsevärt bidra till genomförandet av ramdirektivet om en marin strategi, vilket skulle underlätta samexistensen mellan olika typer av användning av havet.

28. Europaparlamentet välkomnar färdplanen för fysisk planering i kust- och havsområden, vilken grundas på en ekosystembaserad strategi och utarbetandet av tio principer för den fysiska planeringen i kust- och havsområdena, och anser att detta sektorsövergripande instrument är centralt för genomförandet av en integrerad havspolitik. Parlamentet uppmanar kommissionen att 2011 lägga fram ett förslag till direktiv om fysisk planering i kust- och havsområden eller föreslå vilken typ av instrument som är mest lämpligt för att säkerställa överensstämmelsen mellan direktivet om fysisk planering i kust- och havsområden och andra befintliga direktiv (direktivet om integrerad förvaltning av kustområden och Natura 2000 samt ramdirektivet om en marin strategi).

29. Europaparlamentet föreslår att man utvärderar möjligheterna för olika sektorer att gemensamt utnyttja havsområdet (t.ex. för sjöfart, förnybar energi/vindkraft och vattenbruk).

30. Europaparlamentet framhåller den stora betydelsen av EU:s fysiska planering i kust- och havsområden och dess användning för kustregionerna, i synnerhet för de yttersta randområdena, och betonar att det är nödvändigt att skydda de ur miljösynvinkel känsligaste biogeografiska marina regionerna och samtidigt garantera att fiskerisektorn kan utnyttja resurserna på ett hållbart sätt.

Övervakning till sjöss

31. Europaparlamentet förväntar sig att en väl samordnad och integrerad pelar- och sektorsövergripande strategi för övervakning till sjöss kommer att förbättra skyddet av medlemsstaternas och EU:s intressen samt skyddet mot föroreningar till havs och olagliga handlingar, genom att göra det möjligt för myndigheter med verksamhet till havs att övervaka och kontrollera information inom olika relevanta verksamhetssektorer och därmed bidra till effektivitetsvinster.

32. Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen, medlemsstaterna, EU-organ, särskilt Europeiska sjösäkerhetsbyrån, och relevanta organisationer att påskynda sina insatser när det gäller samarbete och samordning och med hänsyn till nödvändiga anpassningar av lagstiftningen.

33. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med medlemsstaterna kartlägga vilka hinder som finns för utbytet av uppgifter i unionslagstiftningen, i nationell lagstiftning och i organens uppdrag, att dra lärdom av erfarenheterna från regionala och nationella initiativ, forskningsprojekt, pilotprojekt och GSFP-insatser för övervakning till sjöss, att 2010 lägga fram en färdplan om integrerad övervakning till sjöss och att undersöka inom vilka områden samarbete vore möjligt med tredjeländer som ratificerat FN:s havsrättskonvention, särskilt från Medelhavsområdet, och med relevanta organisationer.

34. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i god tid innan nästa budgetram fastställs kartlägga hur mycket ytterligare ekonomiska medel som behövs för att inrätta en gemensam miljö för informationsutbyte inom ramen för en integrerad övervakning till sjöss, till nytta både för EU och för medlemsstaterna.

35. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en rättslig ram för en integrerad övervakning till sjöss i syfte att inrätta en gemensam miljö för informationsutbyte.

36. Europaparlamentet upprepar sitt krav på förbättrat samarbete mellan medlemsstaternas nationella tillsynsorgan, kustbevakningar och flottor och påminner kommissionen om den genomförbarhetsstudie som parlamentet efterlyste redan 2005, och i direktiv 2005/35/EG, från kommissionens sida om ytterligare samarbete eller integrering mellan de olika kustbevakningarna, och större interoperabilitet mellan de olika övervakningssystemen, med utsikten att inrätta en europeisk kustbevakning. Parlamentet anser att det finns stora möjligheter att låta Europeiska sjösäkerhetsbyrån spela en större roll i kontrollen av kustområdena och i större utsträckning stödja medlemsstaterna i arbetet med att upptäcka föroreningar till havs.

Övrigt

37. Europaparlamentet upprepar den ståndpunkt och de krav som det uttryckte i sin resolution om strategiska mål och rekommendationer för EU:s sjöfartspolitik fram till 2018.

38. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sin kommande vitbok om transporternas framtid beakta den mycket viktiga funktion som sjötransporterna fyller i handeln idag, att främja utvecklingen av sekundära och mindre utnyttjade hamnar och att ägna frågan om säkerhetsåtgärder i EU-interna och globala sjötransporter tillräcklig uppmärksamhet genom att investera i större flerbottnade riskhanteringssystem för att uppsöka och undersöka farligt gods.

39. Europaparlamentet betonar vikten av att ha ett havsområde utan gränser och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att

–   utvärdera och bevara små hamnar,

–   utvidga närsjöfartsnäten för att minimera transportavstånden på land,

–   stödja forskning och innovation om fraktslag, godshantering och logistiklösningar i syfte att hitta lösningar som minskar transporttiden och hanteringskostnaderna,

–   stödja utvecklingen av hamninfrastrukturen.

40. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att slå ihop den europeiska havspolitiken och politiken för de inre vattenvägarna i syfte att hjälpa sjötransporterna att uppfylla hela sin potential och för att skapa effektiva och diversifierade transportslag.

41. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och branschen att bedriva mer forskning och utveckling inom området för användning och tillämpning av förnybar energi för såväl drift av fartyg som elförsörjning ombord.

42. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta lämpliga åtgärder för att förbättra sjömännens arbetsförhållanden, införa ILO:s konvention om arbete till sjöss i unionslagstiftningen och föreslå ett program för att godkänna och utbilda framför allt unga personer till sjömän, däribland personer från tredjeländer.

43. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga att ta fram ett samordnat europeiskt industripolitiskt initiativ för att öka konkurrenskraften och stödja spetskompetensen inom den europeiska varvsindustrin samt förbättra miljöarbetet och stärka sjöfartens konkurrenskraft inom det gemensamma sjöfartsområdet utan hinder och samtidigt utnyttja den konkurrenskraftiga varvsindustrins kapacitet i EU för detta ändamål och att använda miljövänlig teknik och alternativa fartygsdrivmedel för att främja ”green shipping”. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ratificera den internationella Hong Kong-konventionen om säker och miljövänlig återvinning av fartyg (2009).

44. Med tanke på den hänvisning till territoriell sammanhållning som finns i EUF-fördraget, och i syfte att förbättra tillgängligheten, anser Europaparlamentet att rörlighet för passagerare och varor även fortsättningsvis måste vara en integrerad del av politiken för den inre marknaden, genom att man stöder korta havstransporter och cabotage mellan territorier och samtidigt skapar bättre förbindelser mellan perifera maritima regioner, yttersta randområden och öar, och ekonomiska centrum på fastlandet. I detta sammanhang påpekar parlamentet också att det är mycket viktigt att man bemöter de person- och varutransportproblem som finns i öområden i EU, i synnerhet små ösamhällen, genom att stödja de sjötransportlänkar som inte marknaden kan serva på ett tillfredsställande sätt och genom att garantera samma kostnad per kilometer för transport av personer, oberoende av var öarna ligger. Parlamentet efterlyser konkreta åtgärder för de yttersta randområdena med hänsyn till deras särdrag.

45. Europaparlamentet uppmärksammar vikten av den maritima ekonomin för medlemsstater med stora exklusiva ekonomiska zoner samt behovet av att stödja utvecklingen av maritima ekonomiska kluster och öka deras bidrag till tillväxt och sysselsättning inom ramen för EU 2020-strategin.

46. Europaparlamentet påminner om att fisket och vattenbruket spelar en viktig roll i den havsrelaterade ekonomin och i de ofta avlägsna kustregionernas utveckling, där den integrerade havspolitiken måste bidra till en stärkt ekonomisk tillväxt och förbättringar på de sociala och miljömässiga områdena.

47. Europaparlamentet insisterar på att man inom den integrerade havspolitiken ska beakta fiskeri- och vattenbrukssektorernas specifika svårigheter och särdrag när det gäller utnyttjandet av havsområdet, framför allt i fråga om tillgången till områden där dessa verksamheter kan utövas och nödvändigheten av att bevara marina livsmiljöer, genom att upprätta marina reservat och andra åtgärder i detta syfte som möjliggör en bättre planerad forskning och som fullt ut tar hänsyn till de specifika geografiska och klimatmässiga förhållandena i varje kustområde.

48. Europaparlamentet påpekar att kustregionerna och öarna är särskilt utsatta för klimatförändringarnas effekter. Parlamentet betonar att man vid all planering av utvecklingsprojekt längsmed gemenskapens långa kust, inbegripet dess inland, måste ta hänsyn till konsekvenserna av klimatförändringarna. Parlamentet föreslår att utsattheten för klimatförändringar ska tas i beaktande vid utformningen av den framtida regionalpolitiken så att tillämpningen av den integrerade havspolitiken inte äventyras.

49. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att konsekvent integrera målen för att minska koldioxidutsläppen och att införa ekonomiska, marknadsbaserade instrument i sjöfarten samt att utveckla en strategi för att mildra klimatförändringarnas effekter på kust- och öregionerna, som en uppföljning av vitboken om klimatförändringar.

50. Europaparlamentet understryker åter det akuta behovet av att minska trycket på den marina miljön från land, såsom utsläppen från industrin och jordbruket och den dåliga förvaltningen av kustområdena, inom ramen för en ekosystembaserad strategi.

51. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppfylla de åtagande de har genom ramdirektivet om en marin strategi och att senast den 15 juli 2012 genomföra en bedömning av miljön i sina hav, fastslå miljömål och lägga fram nya kontrollprogram. Dessutom uppmanar parlamentet medlemsstaterna att ta fram långtgående åtgärdsprogram för att nå en god miljöstatus i sina vatten.

52. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppfylla sina åtaganden om att inrätta marina skyddsområden, i enlighet med artikel 13 i ramdirektivet om en marin strategi. Parlamentet uppmanar dessutom medlemsstaterna att effektivt kontrollera att skyddsbestämmelserna följs.

53. Europaparlamentet noterar att sedan den 1 juli 2010 gäller nya gränsvärden för svaveldioxid i Engelska kanalen, Nordsjön och Östersjön sedan dessa utnämndes till svavelkontrollområden genom ett beslut i Internationella sjöfartsorganisationen. Parlamentet anser vidare att alla europeiska kustområden bör skyddas på samma sätt och att nya gränsvärden för svaveldioxid i bara vissa områden kan medföra en snedvridning av konkurrensen. Enhetliga regler som omfattar hela EU skulle enligt parlamentet vara att föredra, och en trafikomställning från sjöfart till vägtransport måste till varje pris undvikas.

54. Europaparlamentet inser att haven har blivit soptippar för allt större avfallsmängder, varav mycket består av plastmaterial och förlorade fraktcontainrar. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja en europeisk och internationell debatt för att hitta sätt att minska avfallsmängderna.

55. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en strategi för en hållbar turism på kuster, öar och hav för att förbättra deras hållbarhet och göra dem attraktivare för invånare och turister, eftersom detta är ett av målen med att skydda naturen i havsregioner som Vadehavet, samt att i samband med detta till fullo utnyttja de nya bestämmelserna om turism som finns i Lissabonfördraget och främja initiativ som Edennätverket.

56. Europaparlamentet påpekar att med tanke på att kust- och havsturismen och därtill knutna sektorer har en stor utvecklings- och tillväxtpotential utgör kustregionerna den viktigaste turistdestinationen i Europa samt uppmanar kommissionen att beakta dessa faktum i sin strategi för en hållbar kust- och havsturism.

57. Europaparlamentet betonar det mervärde havspolitiken ger genom att stärka samarbetet mellan grannländer, och då framför allt mellan medlemsstater och kandidatländer.

58. Europaparlamentet välkomnar den europeiska strategin för havs- och sjöfartsforskning och de gemensamma anbudsförfarandena enligt ramprogrammet för forskning om ”Morgondagens hav” som konkreta tecken på en integrerad strategi för genomförandet av en integrerad havspolitik. Parlamentet föreslår att oceanografi görs till ett huvudtema i det åttonde ramprogrammet för forskning samt att ett europeiskt institut för havsforskning inrättas.

59. Europaparlamentet håller med om att det är mycket viktigt att bygga upp en tvärvetenskaplig och teknisk kunskapsbas om Europas hav och kuster. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i samarbete med regionala och lokala aktörer granska de befintliga databaserna och observationsprogrammen och att påskynda insatserna så att nätverket för havsobservation och datainsamling (Emodnet) kan tas i bruk snarast möjligt.

60. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att hjälpa medlemsstaterna att ta fram en plan för att undersöka och kartlägga förlista fartyg och marinarkeologiska platser då dessa utgör en del av unionens historiska och kulturella arv. På så sätt främjar man förståelsen för, och undersökningen av, sådana platser och bidrar till att förhindra den plundring de utsätts för, så att de kan bevaras på ett bra sätt.

61. Europaparlamentet välkomnar den havsatlas som kommissionen nyligen har tagit fram och uppmanar intressenter att använda havsforumet som ett nytt samarbetsinstrument samt att i större utsträckning involvera allmänheten.

62. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1)

EUT L 164, 25.6.2008, s. 19.

(2)

EUT C 175 E, 10.7.2008, s. 531.

(3)

EUT C 279 E, 19.11.2009, s. 30.

(4)

Slutrapport. Ramkontrakt FISH/2007/04, särskilt kontrakt nr 4. December 2009.


MOTIVERING

Vi behöver en ny medvetenhet om havet.

EU har 320 000 km havskust. En tredjedel av EU:s invånare bor vid kusten, och de tenderar att blir allt fler. Den ekonomiska verksamheten till havs och vid kusten står för mer än 40 % av EU:s BNP, och enligt alla prognoser finns det fortfarande en stor utvecklingspotential på detta område. Ca 40 % av varuhandeln inom EU och 95 % av exporten till länder utanför EU sker genom sjöfarten. Utvecklingen av miljövänliga och säkra fartyg är av avgörande betydelse och erbjuder stora möjligheter för den europeiska varvsindustrin. Våra hav bör fortsätta att vara en drivande kraft för tillväxt. Dessutom finns det många visioner och stora förhoppningar när det gäller hur de skulle kunna utforskas ytterligare. Samtidigt är haven ett känsligt ekosystem, vilket framgår tydligt av den pågående oljekatastrofen i Mexikanska golfen. De erbjuder livskvalitet och biologisk mångfald, som måste bevaras och på vissa platser förbättras.

Hittills har våra politiska strategier inom sjöfart, maritim ekonomi, ny teknik, kustområden, havsenergi, fiskeri, övervakning och upprätthållande av lag och ordning till sjöss, turism, skyddet av havsmiljön samt havsforskning utvecklats skilda från varandra. Denna fragmenterade syn leder gång på gång till att åtgärder vidtas som motverkar varandra, vilket i sin tur påverkar havsmiljön negativt, att konkurrerande maritim verksamhet utsätts för oproportionerliga krav eller till att det uppstår ineffektivitet, inkonsekvens och konflikter vid utnyttjandet. Om beslut fattas endast för en sektor är det också svårare att förstå ömsesidig växelverkan och att upptäcka hittills outnyttjade synergier mellan olika maritima sektorer.

Den ökande konkurrensen om de marina områdena, havens och den marina sektorns betydelse för vår framtid och den mänskliga verksamhetens kumulativa effekter på marina ekosystem gör att detta fragmenterade beslutsfattande blir otillräckligt när det gäller havsfrågor.

Denna insikt har medfört att man utarbetat ett koncept för en integrerad havspolitik, som dels fastställer en ram för beslutsfattandet på alla nivåer, dels syftar till att utveckla ett sektorsövergripande instrument för utformningen av politiken på detta område.

En integrerad havspolitik bör därför

–         skapa större samstämmighet mellan de olika politikområdena,

–         utveckla bättre regleringsmässiga och sektorsövergripande instrument (integrerad övervakning till sjöss, fysisk planering i kust- och havsområden, integrerad förvaltning av kustområden, uppbyggnad av en integrerad kunskaps- och databas för det marina området, havsrelaterade regionala strategier),

         utnyttja havens och den maritima sektorns potential på ett ekologiskt och ekonomiskt hållbart och effektivt sätt,

–         medföra att dubbelarbete undviks i medlemsstaternas olika nationella och regionala myndigheter när det gäller regleringsbefogenhet,

–         underlätta den nödvändiga samordnade planeringen av konkurrerande verksamheter till sjöss och den strategiska förvaltningen av havsområdena,

–         garantera att den ekosystembaserade strategi som fastställs i EU:s ramdirektiv om en marin strategi genomförs,

–         samla tillförlitliga uppgifter och jämförbar statistik för utformningen av havspolitiken på alla nivåer.

Föredragandens ståndpunkt

Europaparlamentet har redan två gånger tidigare tagit ställning till frågan om en integrerad havspolitik (betänkandena I och II av Piecyk). Föredraganden vill bekräfta den i grunden positiva bedömning av den integrerade havspolitiken som framkommer i Europaparlamentets tidigare resolutioner och samtidigt göra en bedömning av de åtgärder som föreslås i blåboken och kartlägga nya utmaningar.

Föredraganden har koncentrerat sig på de strukturer som är nödvändiga för förvaltningen och styrningen av den integrerade havspolitiken och på sektorsövergripande instrument som fysisk planering i kust- och havsområden, integrerad övervakning till sjöss samt havsforskning. Att de genomförs framgångsrikt är en förutsättning för att EU:s sektorsspecifika politik och åtgärder, som är inriktade på våra hav och kuster, dvs. politikområden som fiskeri, transport, miljö, energi, företagande och forskning, ska kunna utformas mer samstämmigt och effektivt.

Europaparlamentet skulle i detta sammanhang ytterligare kunna bedöma eller kräva många sektorsspecifika åtgärder. Föredraganden är mycket medveten om de utmaningar(1) som kampen mot svavel- och kväveutsläpp innebär liksom fast avfall från fartyg, den stora andelen föroreningar av haven från land, sjömännens problematiska levnads- och arbetsvillkor, piratverksamhet, de fiskare som drabbats av de socioekonomiska konsekvenserna av åtgärderna för återhämtning av fiskbestånden eller skydd av ekosystemen. Föredraganden känner till och välkomnar tillväxtprognosen för sjöfarten, havsforskningen, den maritima ekonomin och kustturismen, fiskets betydelse för livsmedelsförsörjningen i världen med hänsyn till befolkningstillväxten samt de arbetsmarknadsmöjligheter som är kopplade till alla dessa områden.

Föredraganden anser emellertid att Europaparlamentet bör ta ställning till följande frågor:

1.        Ser Europaparlamentet fortfarande positivt på idén med en integrerad havspolitik?

2.        Anser Europaparlamentet att den integrerade havspolitiken genomförs och tillämpas tillräckligt snabbt i EU?

3.        Genomför kommissionen, rådet och medlemsstaterna den handlingsplan som även Europaparlamentet i stora delar ställer sig bakom på ett tillfredsställande sätt?

4.        Vilka framsteg har gjorts i genomförandet av de sektorsövergripande instrumenten (integrerad övervakning till sjöss, fysisk planering i kust- och havsområden, integrerad förvaltning av kustområden, uppbyggnad av en integrerad kunskaps- och databas för det marina området, havsrelaterade regionala strategier)?

5.        Vilka ytterligare åtgärder är nödvändiga?

(1)

Se Europaparlamentets resolution av den 5 maj 2010 om strategiska mål och rekommendationer för EU:s sjöfartspolitik fram till 2018.


YTTRANDE från fiskeriutskottet (*) (19.7.2010)

till utskottet för transport och turism

om en integrerad havspolitik – utvärdering av gjorda framsteg och nya utmaningar

(2010/2040(INI))

Föredragande (*): Antonello Antinoro

(*) Förfarande med associerade utskott – artikel 50 i arbetsordningen

FÖRSLAG

Fiskeriutskottet uppmanar utskottet för transport och turism att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet påpekar att det är viktigt att i den integrerade havspolitiken införliva fiskeripolitiken som ett självständigt politikområde som inte är underställt andra politikområden, för att de miljömässiga och ekonomiska farhågorna såväl i samhället i allmänhet som inom själva fiskerisektorn ska kunna bemötas på bästa sätt.

2.  Europaparlamentet upprepar att det är nödvändigt att inrätta sektorsövergripande politiska instrument som omfattar fiskeri- och vattenbrukssektorerna för att bland annat optimera EU:s fysiska planering i kust- och havsområden, öka kunskaperna om marina frågor och få till stånd en integrerad övervakning i kust- och havsområden.

3.  Europaparlamentet insisterar särskilt på att man inom den integrerade havspolitiken ska beakta fiskeri- och vattenbrukssektorernas specifika svårigheter och särdrag när det gäller utnyttjandet av havsområdet, framför allt i fråga om tillgången till områden där dessa verksamheter kan utövas och nödvändigheten av att bevara marina livsmiljöer, genom att upprätta marina reservat och andra åtgärder i detta syfte som väl möjliggör en bättre planerad forskning och som fullt ut tar hänsyn till de specifika geografiska och klimatmässiga förhållandena i varje kustområde.

4.  Europaparlamentet understryker särskilt att det är absolut nödvändigt att genomföra tvärvetenskapliga forskningsprogram som specifikt syftar till att på ett korrekt sätt integrera alla verksamheter som bedrivs i havsmiljö, i synnerhet de som är inriktade på bevarande av de marina ekosystemen och ny teknik (mer selektiva fiskeredskap, miljövänligare motorer, utveckling av odlade arter m.m.), vilket direkt gynnar fiskeri- och vattenbrukssektorerna.

5.  Europaparlamentet anser att det regionala samarbetet måste stärkas för att man ska kunna säkra en hållbar och mer effektiv förvaltning av resurserna i havs- och kustregionerna, framför allt i de fall verksamheterna i havsområdet är helt beroende av varandra, vilket är fallet i flera havsområden, till exempel i Medelhavet och i Östersjön.

6.  Europaparlamentet inser att avgränsningen mellan de EU-länder som gränsar till Medelhavet och övriga Medelhavsländer reser flera besvärliga och känsliga politiska frågor som skulle kunna utgöra hinder för en verklig integrerad havspolitik för området, i synnerhet när det gäller förvaltningen av fiskeresurser.

7.  Europaparlamentet uppmanar därför EU att inom ramen för unionen för Medelhavsområdet verka för att i programmet för denna nya internationella organisation införliva planerna på att utforma en gemensam kodex för god praxis inom fiskeri- och vattenbrukssektorerna.

8.  Europaparlamentet kräver att de institutionella aktörerna inom den integrerade havspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken börjar samarbeta i fråga om den önskvärda regionaliseringen av den gemensamma fiskeripolitiken, för att synergier ska kunna uppstå mellan den integrerade havspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken, särskilt när det gäller en områdesbaserad fiskestrategi.

9.  Europaparlamentet kräver också att man förstärker samarbetsmekanismerna mellan de olika politikområden som tillsammans bildar den integrerade havspolitiken, bland annat den gemensamma fiskeripolitiken, med stöd av de blandade samrådsinstanser som inrättats i varje medlemsstat och som består av aktörer från alla berörda sektorer, vilket skulle möjliggöra en verklig diskussion mellan aktörerna inom dessa politikområden.

10. Europaparlamentet understryker att viljan att se den integrerade havspolitiken bidra till bevarandet av en ekonomiskt och socialt livskraftig europeisk fiskerisektor, som respekterar miljön och som samtidigt är en källa till välstånd för sina aktörer, är en kraft som också kommer att gynna EU:s sysselsättningspolitik och ekonomiska politik, inbegripet dess handelspolitik, och bidra till att det produceras högkvalitativa livsmedel i EU, där det finns stora brister på detta område.

11. Europaparlamentet kräver att principerna om resurseffektivitet och hållbar produktion och konsumtion införlivas i den integrerade havspolitiken.

12. Europaparlamentet påminner om att fisket och vattenbruket spelar en viktig roll i den havsrelaterade ekonomin och i de ofta avlägsna kustregionernas utveckling, där den integrerade havspolitiken måste bidra till en stärkt ekonomisk tillväxt och förbättringar på de sociala och miljömässiga områdena.

13. Europaparlamentet framhåller den stora betydelsen av EU:s fysiska planering i kust- och havsområden och dess användning för kustregionerna, i synnerhet för de yttersta randområdena, och betonar att det är nödvändigt att skydda de ur miljösynvinkel känsligaste biogeografiska marina regionerna och samtidigt garantera att fiskerisektorn kan utnyttja resurserna på ett hållbart sätt.

14. Europaparlamentet understryker åter det akuta behovet av att minska trycket på den marina miljön från land, såsom utsläppen från industrin och jordbruket och den dåliga förvaltningen av kustområdena, inom ramen för en ekosystembaserad strategi. Parlamentet framhåller dessutom att man omedelbart måste upprätta ett nätverk av marina skyddsområden.

15. Europaparlamentet betonar vikten av en målinriktad och integrerad havsforskning och av att främja innovationer som ska bidra till att mer effektivt möta behoven hos de direkt berörda och bevara havets biologiska mångfald. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att öka stödet till den tillämpade forskningen inom ramen för det åttonde ramprogrammet genom att till exempel samordna forskningsprogrammen i fråga, förbättrarfinansieringen och inrätta ett europeiskt institut för havsforskning.

16. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att brådskande göra en ny bedömning av riskerna med oljeborrning till havs, vindkraftverk till havs, anläggningar för utvinning av sand och grus samt andra verksamheter som kräver stort utrymme, med tanke på fiskets, yrkesfiskarnas och kustsamhällenas utsatta situation.

17. Europaparlamentet begär med eftertryck att fiskerisektorn i större utsträckning engagerar sig och deltar i de europeiska sjöfartsklustren.

18. Europaparlamentet stöder kommissionens uttalade avsikt att under de kommande två åren finansiera den integrerade havspolitiken med 50 miljoner euro, i syfte att konsolidera tidigare projekt när det gäller policy, styrning, hållbarhet och övervakning.

19. Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att utvärdera och, om så krävs, bidra till kustmedlemsstaternas ytterligare finansieringsbehov i samband med övervakningen av EU:s vatten.

20. Europaparlamentet insisterar på att finansieringen av genomförandet av den integrerade havspolitiken ska garanteras genom EU:s budget i form av ett proportionerligt bidrag från alla sektorer som berörs av denna politik, med hänsyn till skillnaderna i de anslag som avsätts för varje politikområde i unionens budget.

21. Europaparlamentet kräver att man lägget större möda på att informera EU:s allmänhet och att man försäkrar sig om att allmänheter deltar i alla aspekter av den integrerade havspolitiken.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

14.7.2010

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

19

2

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Josefa Andrés Barea, Antonello Antinoro, Alain Cadec, João Ferreira, Carmen Fraga Estévez, Pat the Cope Gallagher, Marek Józef Gróbarczyk, Carl Haglund, Iliana Malinova Iotova, Werner Kuhn, Isabella Lövin, Guido Milana, Maria do Céu Patrão Neves, Ulrike Rodust, Struan Stevenson, Catherine Trautmann, Jarosław Leszek Wałęsa

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Izaskun Bilbao Barandica, Luis Manuel Capoulas Santos, Raül Romeva i Rueda, Ioannis A. Tsoukalas

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Veronica Lope Fontagné


YTTRANDE från utskottet för regional utveckling (27.7.2010)

till utskottet för transport och turism

över EU:s integrerade havspolitik – Utvärdering av gjorda framsteg och nya utmaningar

(2010/2040(INI))

Föredragande: Georgios Stavrakakis

FÖRSLAG

Utskottet för regional utveckling uppmanar utskottet för transport och turism att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Med tanke på den hänvisning till territoriell sammanhållning som finns i EUF-fördraget, och i syfte att förbättra tillgängligheten, anser Europaparlamentet att rörlighet för passagerare och varor även fortsättningsvis måste vara en integrerad del av politiken för den inre marknaden, genom att man stöder korta havstransporter och cabotage mellan territorier och samtidigt skapar bättre förbindelser mellan perifera maritima regioner, yttersta randområden och öar, och ekonomiska centrum på fastlandet. I detta sammanhang påpekar parlamentet också att det är mycket viktigt att man bemöter de person- och varutransportproblem som finns i öområden i EU, i synnerhet små ösamhällen, genom att stödja de sjötransportlänkar som inte marknaden kan serva på ett tillfredsställande sätt och genom att garantera samma kostnad per kilometer för transport av personer, oberoende av var öarna ligger. Parlamentet efterlyser konkreta åtgärder för de yttersta randområdena med hänsyn till deras särdrag.

2.  Europaparlamentet påpekar att kustregionerna och öarna är särskilt utsatta för klimatförändringarnas effekter. Parlamentet betonar att man vid all planering av utvecklingsprojekt längsmed gemenskapens långa kust, inbegripet dess inland, måste ta hänsyn till konsekvenserna av klimatförändringarna. Parlamentet föreslår att utsattheten för klimatförändringar ska tas i beaktande vid utformningen av den framtida regionalpolitiken så att tillämpningen av den integrerade havspolitiken inte äventyras.

3.  Europaparlamentet påpekar att det finns ett behov av att, inom en integrerad ram, öka det regionala maritima samarbetet för att förstärka de maritima sektorerna, skapa en hållbar ekonomisk utveckling och nya arbetstillfällen i kustområdena, hantera de negativa effekter som isolering innebär, skydda de maritima ekosystemen genom framför allt forskning och övervakning till sjöss samt uppmuntra utbyte och spridning av bästa praxis. Parlamentet framhåller i detta sammanhang regionalpolitikens bidrag via dess territoriella samarbetsmål och kräver att ett omfattande och lättförståeligt skyddssystem i kustområden och hav ska finnas med i den regionala planeringen.

4.  Europaparlamentet betonar vikten av samstämmighet mellan den fysiska planeringen till havs och på land med hänsyn till den ekosystemsbaserade strategin. Parlamentet konstaterar att territoriellt samarbete är synnerligen viktigt när det gäller att skydda gränsöverskridande känsliga havsområden.

5.  Med tanke på att havsområden, inbegripet kustområden, öar och yttre randområden har sina specifika egenskaper, som kräver specifika lösningar, betonar Europaparlamentet att man måste stödja skräddarsydda, lokala utvecklingsstrategier som utformas genom en samrådsprocess enligt metoden nedifrån och upp och frångå tanken på att hitta en lösning som passar alla. Parlamentet anser därför att en integrerad maritim förvaltning behövs för att undvika att behörighetsområdena överlappar mellan olika myndighetsnivåer och för att öka samarbetet och dialogen med lokala och regionala myndigheter, kustsamhällen, aktörer från det civila samhället och andra intressenter i havsområdena. Mot bakgrund av detta stöder parlamentet upprättandet och utarbetandet av strategier för EU:s maritima makroregioner inom ramarna för en strategisk metod för regionala maritima områden.

6.  Mot bakgrund av EU 2020-strategin rekommenderar dock Europaparlamentet att kommissionen, för att hantera vanliga problem, prioriteringar och utmaningar i ett större geografiskt område, inbegripet olika medlemsstater, analyserar möjligheterna att främja en ”makroregional” strategi på grundval av det tredje målet i förordningen om strukturfonderna där det står att alla makroregionala strategier ska införlivas i EU:s regionalpolitik, som en samordnad politik för hela EU:s territorium. Parlamentet uppmanar även kommissionen att vid behov analysera mervärdet av denna strategi för genomförandet av målet om territoriell sammanhållning inom EU:s territorium. Detta bör också göras för havspolitiken, i syfte att främja utvecklingen och ett bättre genomförande av EU:s havspolitik i kustområden och yttre randområden inom ramen för en konsekvent och omfattande strategi.

7.  Europaparlamentet uppmärksammar vikten av den maritima ekonomin för medlemsstater med stora exklusiva ekonomiska zoner samt behovet av att stödja utvecklingen av maritima ekonomiska kluster och öka deras bidrag till tillväxt och sysselsättning inom ramen för EU 2020-strategin.

8.  Europaparlamentet föreslår att man utökar samarbetet när det gäller ö- och kustfrågor, och att man gör insatser för att utarbeta möjliga integrerade politiska metoder och åtgärder på det maritima området. På så sätt kan man se till att ta hänsyn till ö- och kustregionernas egenskaper och prioriteringar inom ramen för den integrerade havspolitiken.

9.  Europaparlamentet stöder främjandet av de avlägsna havsområdenas och öarnas integrering i höghastighetsvattenvägarna för att öka den hållbara rörligheten, intermodaliteten och den inre marknaden. Parlamentet framhåller i detta sammanhang att utarbetandet av regionala initiativ inom ramen för höghastighetsvattenvägar i EU:s havsområden är ytterst viktigt när det gäller att främja införandet av nya intermodala havsbaserade logistikkedjor i EU och stärka handeln till havs. Inom samma ram uppmanas kommissionen att inleda en konsekvensundersökning om önskvärdheten och förutsättningarna för att skapa fler ”höghastighetsvattenvägar”.

10. Med tanke på vilken risk i synnerhet kustregionerna utsätts för betonar Europaparlamentet vikten av vidta maritima säkerhetsåtgärder, vilket erfordrar gemensamma ansträngningar inom både maritim politik och maritima åtgärder och samarbete med andra politikområden på EU-nivå.

11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att sätta de yttersta randområdena i centrum för den internationella dimensionen av havspolitiken såsom unionens utposter i respektive havsområde, i enlighet med vad som fastställs i kommissionens meddelande av den 26 maj 2004 (KOM(2004)0343) om ett starkare partnerskap för de yttersta randområdena, samt att lägga fram regionala havsstrategier för dessa områden. Parlamentet anser därför att dessa territorier kan spela en avgörande roll för den internationella dimensionen i den integrerade havspolitiken och uppmanar kommissionen att integrera en havsdimension i sina internationella avtal med regionala underavdelningar.

12. Europaparlamentet inser att en ökning av havsenerginproduktionen kommer att innebära påfrestningar för hobby-, turism-, fiske- och fraktindustrierna. Parlamentet kräver att regionerna ska samarbeta för att skydda dessa intressen samt fästa särskild vikt vid fisket, som har en speciell ställning i kustområdenas havsekonomi.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

13.7.2010

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

39

1

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

François Alfonsi, Luís Paulo Alves, Charalampos Angourakis, Catherine Bearder, Victor Boştinaru, Zuzana Brzobohatá, John Bufton, Alain Cadec, Salvatore Caronna, Francesco De Angelis, Tamás Deutsch, Rosa Estaràs Ferragut, Danuta Maria Hübner, Filiz Hakaeva Hyusmenova, Seán Kelly, Evgeni Kirilov, Petru Constantin Luhan, Riikka Manner, Iosif Matula, Erminia Mazzoni, Miroslav Mikolášik, Franz Obermayr, Jan Olbrycht, Wojciech Michał Olejniczak, Markus Pieper, Monika Smolková, Georgios Stavrakakis, Csanád Szegedi, Nuno Teixeira, Michael Theurer, Michail Tremopoulos, Lambert van Nistelrooij, Oldřich Vlasák, Kerstin Westphal, Hermann Winkler, Joachim Zeller, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Karima Delli, Ivars Godmanis, Marie-Thérèse Sanchez-Schmid, Vilja Savisaar, Elisabeth Schroedter


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

28.9.2010

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

33

5

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Inés Ayala Sender, Georges Bach, Antonio Cancian, Michael Cramer, Luis de Grandes Pascual, Saïd El Khadraoui, Carlo Fidanza, Knut Fleckenstein, Jacqueline Foster, Mathieu Grosch, Juozas Imbrasas, Dieter-Lebrecht Koch, Georgios Koumoutsakos, Werner Kuhn, Eva Lichtenberger, Marian-Jean Marinescu, Gesine Meissner, Hella Ranner, Vilja Savisaar-Toomast, Olga Sehnalová, Debora Serracchiani, Brian Simpson, Dirk Sterckx, Keith Taylor, Silvia-Adriana Ţicău, Thomas Ulmer, Peter van Dalen, Dominique Vlasto, Artur Zasada, Roberts Zīle

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Burkhard Balz, Philip Bradbourn, Spyros Danellis, Zita Gurmai, Jan Mulder, Dominique Riquet, Laurence J.A.J. Stassen, Ramon Tremosa i Balcells, Corien Wortmann-Kool, Janusz Władysław Zemke

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Jutta Steinruck

Senaste uppdatering: 11 oktober 2010Rättsligt meddelande