EKOFIN-rådets slutsatser
19 juni 1995

DEL B

Top of page

Förberedelser inför införandet av en gemensam valuta

1. EKOFIN-rådet har upprepat sin beslutsamhet att förbereda övergången till en gemensam valuta senast 1999 med största hänsyn tagen till Maastrichtfördraget. Det har påmint om sin absoluta hänsyn till konvergenskriterierna. Det noterar med tillfredsställelse de bidrag som kommissionens grönbok och EMI:s arbete utgör.

Ordföranden i rådet (ekonomi och finansiella frågor) rekommenderar Europeiska rådet att

— ge EKOFIN-rådet i uppdrag att i samråd med kommissionen och EMI fastställa ett referensscenario som skall garantera att största hänsyn tas till fördraget, det nödvändiga villkoret för att inträdet i den tredje etappen blir oåterkalleligt, så att en rapport kan läggas fram för Europeiska rådet i Madrid i december 1995,

— uppmana kommissionen att genomföra nödvändiga samråd för att kunna lägga fram för en rapport vid Europeiska rådet i Madrid,

— notera det arbete som redan utförts för att fastställa myntens tekniska karakteristika och uppmana EKOFIN-rådet att fortsätta med allt nödvändigt arbete,

— uppmana medlemsstaterna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att de offentliga förvaltningarna skall undersöka vilka förhållanden som krävs för att deras verksamhet skall kunna övergå till att använda sig av den gemensamma valutan när den tiden kommer,

— uppmana EKOFIN-rådet att tillsammans med EMI undersöka det framtida förhållandet mellan valutorna i den monetära unionens medlemsstater och de andra staterna i Europeiska unionen.

2. Ordföranden i EKOFIN-rådet har noterat betydelsen av det förberedande arbete som redan utförts för att fastställa de karakteristika för mynt och sedlar som är nödvändiga för den gemensamma valutan. Han har noterat

— den enighet som nåtts om de olika benämningarna,

— de framsteg som gjorts beträffande myntens och sedlarnas utseende samt att EMI:s råd föredrar att sedlarna blir identiska i alla medlemsstater, eventuellt med ett särskiljande nationellt kännetecken, och

— de expertarbeten som har möjliggjort förslag på teman för de mönster som kommer att återfinnas på mynten och som överensstämmer med de teman som EMI:s råd har bestämt för sedlarna.

Top of page

FÖRBEREDELSE AV DE ASSOCIERADE LÄNDERNA I CENTRAL- OCH ÖSTEUROPA FÖR INTEGRERING I EUROPEISKA UNIONENS INRE MARKNAD RÅDETS SLUTSATSER av den 12 juni 1995

  1. Rådet hälsar med tillfredsställelse den vitbok som kommissionen utarbetat i enlighet med Europeiska rådets slutsatser i Essen och som gäller förberedelse av de associerade länderna för integrering i Europeiska unionens inre marknad vid deras anslutning. Det välkomnar kvaliteten på dokumentet, vilket utarbetats efter samråd med de associerade länderna. Rådet har självt haft tillfälle att samråda med de associerade länderna i samband med ett gemensamt utrikesministermöte den 10 april och i samband med ett gemensamt möte för de ministrar som ansvarar för frågor som gäller den inre marknaden den 6 juni. Rådet anser att vitboken utgör en användbar vägledning för dessa länder vad avser fortsättningen på den redan påbörjade reformprocessen och genomförandet av Europaavtalen.
  2. Förberedelsen av de associerade länderna för integrering i den inre marknaden är, i enlighet med vad Europeiska rådet bekräftade i Essen, den huvudsakliga beståndsdelen i strategin som förbereder anslutning. De associerade länderna anser själva att förberedelsen för integrering i den inre marknaden skall prioriteras. Vitboken vare sig förutser eller föregriper de kommande anslutningsförhandlingarna och fastställer inte heller nya villkor för dessa, utan är avsedd som en vägledning och ett stöd för de ansträngningar som de associerade länderna redan gjort, genom att den beskriver de åtgärder som kommissionen anser vara väsentliga med tanke på integrering i den inre marknaden, samt de strukturer som behövs för detta. Det är i och med anslutningen som dessa länder, vid behov efter en övergångsperiod, börjar tillämpa hela det regelverk som gemenskapslagstiftningen och de olika områdena för gemenskapspolitik täcker.
  3. Rådet godkänner det sätt på vilket vitboken betonar hur viktig den inre marknaden är för att unionens mål skall uppnås. I synnerhet bidrar denna marknad till en hållbar och balanserad tillväxt som respekterar miljön, till en större ekonomisk och social sammanhållning, till en hög nivå på sysselsättningen och den sociala tryggheten samt till en högre levnadsstandard och livskvalitet. Den inre marknaden är ett område som säkerställer fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital samt garanterar ett öppet system för konkurrens. För detta krävs en hög nivå av ömsesidigt förtroende och liknande synsätt på regelsystem. En gradvis anpassning av de associerade länderna till de olika områdena för gemenskapspolitik i syfte att konstruera en inre marknad kommer att stärka dessa länders ekonomiska konkurrenskraft och att öka utdelningen av de ekonomiska reformerna.
  4. Rådet konstaterar att vitboken, som innehåller en helhetsvision på gemenskapslagstiftningen om den inre marknaden, inte fastställer någon rangordning mellan de olika sektorerna, utan att den inom varje område den behandlar föreslår de väsentliga bestämmelser som de associerade länderna kan förmodas prioritera, och en ordningsföljd för deras antagande, utan att anbefalla några datum. Rådet bedömer att detta synsätt är motiverat eftersom det är de associerade länderna själva som utifrån vitboken skall fastställa och genomföra det förberedande programmet för integrering i den inre marknaden, med beaktande av nationella förutsättningar och prioriteringar. De associerade länderna bör utarbeta dessa program med beaktande av den allmänna ram som fastställs i associeringsavtalen, vilket de har visat sig ha beredskap för. Europeiska rådet i Köpenhamn betonade att det anser konkurrensområdet vara särskilt viktigt, och likaså, med tanke på anslutning, arbetar-, miljö- och konsumentskydd.

    Rådet godkänner att vitboken betonar de genomförande- och kontrollstrukturer som bör införas samtidigt som lagstiftningen om den inre marknaden antas. Rådet anmodar kommissionen att samråda med de associerade länderna om deras nationella program för genomförande av rekommendationerna i vitboken. Kommissionen skall ha nära samråd med medlemsstaterna om vilka framsteg som verkligen uppnåtts och med jämna mellanrum informera dem om utvecklingen.

  5. Om förberedelsen av de associerade länderna för integrering i den inre marknaden skall lyckas, krävs det att både gemenskapen och medlemsstaterna, vilkas befintliga medel för detta ändamål bör användas på bästa möjliga sätt och samordnat, ger dem lämpligt bistånd. Det är i detta sammanhang särskilt viktigt att dra nytta av medlemsstaternas erfarenheter.

    Rådet välkomnar kommissionens beredskap att bidra till ett bättre samordnat och mer effektivt gemenskapsbistånd. Det uppmanar medlemsstaterna att arbeta i samma riktning med beaktande av kraven på genomblickbarhet, effektivitet, närhet och med tanke på att dubbelarbete bör undvikas. Rådet bedömer att ett mer omfattande deltagande av andra aktörer inom den offentliga och privata sektorn bör uppmuntras. Det uppmanar de associerade länderna att skapa den interna struktur som behövs för att de fullt ut skall kunna utnyttja de möjligheter de erbjuds och välkomnar redan uppnådda framsteg. Rådet betonar att ett stärkt samarbete mellan de associerade länderna kommer att bidra till att vart och ett av dem lyckas i sina ansträngningar.

  6. Rådet bedömer att särskild uppmärksamhet bör riktas på uppföljningen av verksamhet enligt vitboken. Det konstaterar att kommissionen, i nära kontakt med medlemsstaterna, avser fördjupa analysen av de möjliga fördelarna och presentera resultaten av denna analys för unionens institutioner och de associerade länderna. Rådet bekräftar att de möjligheter som den strukturerade dialogen och associeringsavtalen erbjuder bör utnyttjas i detta avseende. PHARE-kommittén och rådgivande kommittén för den inre marknaden bör även de spela en viss roll inom detta område.
  7. Rådet för allmänna frågor avser, i den mån det berörs, att följa det framtida arbetet utifrån vitboken inom de olika områdena i samråd med rådet för den inre marknaden och att säkerställa samordningen av arbetet.

    Europeiska rådet kunde inför nästa möte eventuellt uppmana kommissionen att avlägga rapport för rådet om framstegen som gäller förberedelserna för att integrera de associerade länderna i den inre marknaden.

Top of page

GENOMFÖRANDE AV STRATEGIN FÖR FÖRBEREDELSE FÖR ANSLUTNING UNDER DET FÖRSTA HALVÅRET 1995

Strategin för förberedelse för anslutning, som antogs av Europeiska rådet i Essen och vars viktigaste beståndsdelar är Europaavtalen och den strukturerade dialogen, inleddes under första halvåret 1995. Även om det är alltför tidigt att dra några verkliga slutsatser är det nyttigt att ha en helhetsbild av de vidtagna åtgärderna. Denna bekräftar att den valda riktningen är den rätta och att det är lämpligt att fortsätta på denna väg.

I. Europaavtalen

För närvarande gäller sex Europaavtal. Ingången av år 1995 innebar att Europaavtal om associering med Rumänien, Bulgarien, Tjeckiska republiken och Slovakien trädde i kraft, efter att liknande avtal med Ungern och Polen redan hade trätt i kraft 1994.

Associeringsråden med dessa sex länder har eller skall sammanträda 1995 enligt följande schema: den 10 april (Rumänien och Tjeckiska republiken), den 29 maj (Bulgarien och Slovakien) och den 17 juli (Ungern och Polen). Parlamentära associeringskommissioner för alla associerade länder har sammanträtt sedan början av året.

Gruppen av associerade länder håller på att utvidgas i enlighet med Europeiska rådets riktlinjer. Förhandlingarna om Europaavtal om associering med de tre baltiska staterna, Estland, Lettland och Litauen, slutfördes på enbart ett par månader, vilket gjorde det möjligt att underteckna avtalen den 12 juni 1995. Redan den 29 maj 1995 kunde rådet konstatera att det fanns förutsättningar för att dessa länder skulle kunna ingå i den strategi som fastställdes i Essen och som skall förbereda för anslutning, vilket ger dessa länder möjlighet att delta i de gemensamma mötena inom ramen för den strukturerade dialogen med de associerade länderna i Central- och Östeuropa.

Förhandlingar om ett associeringsavtal med Slovenien håller på att slutföras.

II. Den strukturerade dialogen

Den strukturerade dialogen pågår redan, vilket framgår av antalet möten på ministernivå inom olika områden, och inbjudan av stats- och regeringscheferna för de associerade länderna att delta i diskussioner vid sidan av Europeiska rådets möte i Cannes utgör höjdpunkten på denna process.

Mötet för ministrarna med ansvar för kultur och audiovisuella frågor den 3 april 1995 har gjort det möjligt att fastställa de huvudsakliga riktlinjerna för det framtida samarbetet med de associerade länderna inom det kulturella och audiovisuella området. Ministrarna för de associerade länderna har gett uttryck för sin vilja att aktivt delta i gemenskapsprogrammen inom detta område. Mötet gav dessutom en möjlighet att fastställa följande tre prioritetsområden för samarbetet med de associerade länderna i Central- och Östeuropa: rättsligt och administrativt samarbete, omstrukturering av kulturindustrin och den audiovisuella industrin och bevarande av kulturarvet.

Utrikesministermötet i Luxemburg den 10 april 1995, vilket förbereddes av ett möte mellan Coreper och de associerade ländernas ambassadörer, gjorde det möjligt att utväxla synpunkter om kommissionens riktlinjer med tanke på utarbetandet av vitboken om förberedelse för integrering i den inre marknaden. Mötet gav även tillfälle till diskussion om frågor som är viktiga för det regionala samarbetet och säkerheten i Europa.

Ekonomi- och finansministrarnas möte ägde rum den 22 maj 1995. Det gav tillfälle att komma in på frågan om integrering av de associerade länderna i den inre marknaden genom att rikta uppmärksamhet på en tillnärmning av lagstiftningen inom det ekonomiska och finansiella området. Dessutom har mötet gett tillfälle till informationsutbyte om den ekonomiska situationen i länderna i fråga (makroekonomiska aspekter).

Ministrarna med ansvar för frågor som gäller den inre marknaden sammanträdde den 6 juni 1995. Mötet gav tillfälle till ett fördjupat utbyte av synpunkter om kommissionens vitbok om förberedelse av de associerade länderna för integrering i den inre marknaden.

Ett möte mellan ministrarna med ansvar för forskningsfrågor planeras den 9 juni. Mötet kommer att möjliggöra en diskussion om bedömningen av det vetenskapliga och tekniska samarbetet med länderna i Central- och Östeuropa, den tillnärmningspolitik som de associerade länderna genomfört och prognoser om deras deltagande i gemenskapsprogrammen inom forskningsområdet.

Det första mötet för ministrarna för rättsliga och inrikes frågor den 20 juni 1995 har förberetts genom två möten mellan trojkan för samordningskommittén enligt artikel K 4 (K4-kommittén) och länderna i Central- och Östeuropa den 19 januari och 7 juni. Avsikten är att mötet skall handla om samarbete inom följande områden: asyl och immigration, polis- och tullsamarbete samt civil- och straffrättsligt samarbete.

I enlighet med Europeiska rådets önskan i Essen att det etableras planering som omfattar mer än halvårsperioden för varje ordförandeskap, bör det noteras att den strukturerade dialogen kommer att fortsätta under det spanska ordförandeskapet, särskilt inom följande områden: rättsliga och inrikes frågor, transport, jordbruk, utbildning och utrikesfrågor.

III. Vitboken

Överlämnandet av vitboken om förberedelse av de associerade länderna för integrering i den inre marknaden utgör det viktigaste steget i utvecklingen av tillnärmningsstrategin efter årsskiftet. Den kommer att vara föremål för särskilda slutsatser från rådet (allmänna frågor) med tanke på Europeiska rådet i Cannes.

IV. Handelspolitiska åtgärder

Europeiska rådets slutsatser i Essen om handelspolitiska åtgärder har följts upp med följande:

— Handelspolitiska skyddsåtgärder (antidumpning och andra skyddsåtgärder): systemet för information innan förfaranden inleds tillämpas hädanefter av kommissionen.

— Textilhandel med de sex associerade länderna: förordning (EG) nr 3036/94 tillämpas från och med den 1 januari 1995 och har genom omedelbart avskaffande av tullar underlättat marknadstillträdet för produkter som varit föremål för passiv förädling.

— Kommissionen har inlett diskussioner i syfte att utvidga det diagonala kumulationssystemet vad avser befintliga ursprungsregler till Rumänien och Bulgarien. Denna utvidgning ingår i den strategi i tre etapper som Europeiska rådet fastställde i Essen för att förenhetliga ursprungsreglerna inom förmånshandeln mellan gemenskapen, länderna i Central- och Östeuropa och EFTA-länderna.

— Anpassningen av Rumäniens och Bulgariens tidsscheman vad avser tullar och tullkvoter till schemat för de övriga associerade länderna har tillämpats sedan den 1 januari 1995.

— Förhandlingar för anpassning av Europaavtalen till följd av utvidgningen och Uruguayrundan har förts i fråga om textilprodukter samt EKSG-produkter. Förhandlingar har också inletts för jordbruksprodukter.

V. Jordbruk

Kommissionen skall före Europeiska rådets möte i Cannes överlämna en rapport om varför endast en liten andel av de tullkvoter som unionen har öppnat utnyttjas fullt ut. Den skall också till rådet överlämna resultatet av undersökningen av vilka effekter den subventionerade exporten har på jordbruket i de associerade länderna och informera rådet om det sätt på vilket detta beaktas, inom ramen för dess egna institutionella skyldigheter, i samband med förvaltningen av mekanismerna för exportbidrag.

Vad avser anpassningen av jordbruksdelen i associeringsavtalen till resultaten av Uruguayrundan och till utvidgningen, har förhandlingar inletts med de associerade länderna. Dock kan dessa förhandlingar inte avslutas före den 1 juli 1995, och därför

— har vissa provisoriska och ensidiga åtgärder till följd av utvidgningen vidtagits i fråga om färska och bearbetade jordbruksprodukter efter den 1 januari 1995 i syfte att inte störa det sedvanliga handelsutbytet; ett andra åtgärdspaket kommer snart att antas av rådet, och

— provisoriska och ensidiga åtgärder bör också vidtas för att undvika störningar i handelsutbytet till följd av att Uruguayrundans resultat verkställs den 1 juli. Kommissionen kommer inom kort att lägga fram ett förslag om införande av sådana åtgärder, vilka kommer att beakta principerna om gemenskapspreferens och ömsesidighet.

VI. Industri

Rådet (industri) antog den 7 april 1995 slutsatser för att underlätta det industriella samarbetet med länderna i Central- och Östeuropa genom stöd för utveckling av en miljö och ett regelverk som gynnar avtal mellan företag samt för att överbrygga befintliga hinder inom området.

VII. Ekonomiskt samarbete

Inriktningen på programmet PHARE har ändrats så att det stöder strategin som förbereder anslutning. I detta syfte skall programmet planeras på flerårsbasis. Det tekniska biståndet skall ges särskilt med beaktande av genomförandet av vitboken om förberedelse för integrering i den inre marknaden. Dessutom utvidgas stödet enligt programmet så att även investeringsverksamhet inom infrastrukturområdet ingår.

VIII. Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP)

Utrikesministermötet den 10 april, som hölls inom ramen för den strukturerade dialogen, erbjöd ett tillfälle till utbyte av synpunkter om flera politiska frågor av gemensamt intresse. Möten mellan de politiska direktörerna och Europakorrespondenterna har organiserats, liksom även flera möten på expertnivå.

Samordningen i huvudstäderna i tredje land och inom internationella organisationer har införts gradvis. Erfarenheterna av samordningen i Förenta nationerna har i synnerhet visat sig vara ytterst positiva, vilket bl.a. märks genom den starka samstämmigheten vad avser unionens och de associerade ländernas omröstningsbeteende i samband med det 51:a sammanträdet för Kommissionen för de mänskliga rättigheterna.

De associerade länderna deltar dessutom i allt större utsträckning i unionens insatser och gemensamma åtgärder samt i förklaringar. Således har de tillsammans deltagit i den gemensamma åtgärden för att uppnå en villkorslös och obegränsad förlängning av Icke-spridningsfördraget. De slöt sig också till unionens agerande, i tillämpning av artikel 3.2, i samband med den gemensamma åtgärden gällande truppminor, som förberedelse inför konferensen för revidering av 1980 års konvention om "omänskliga vapen".

IX. Stabilitetspakten

Den process som ledde till att pakten om stabilitet i Europa antogs den 21 mars i Paris har även den bidragit till strategin för förberedelse för anslutning. Pakten, som ingicks efter rundabordskonferenser mellan de associerade länderna och deras grannländer med unionen som ordförande, stadfäste de Central- och Östeuropeiska ländernas vilja att mellan sig befästa och utveckla goda grannförhållanden och att stärka stabiliteten i Europa genom att anförtro OSSE uppföljningen av de bilaterala avtal och överenskommelser som ingår i pakten.

De kompletterande åtgärderna till denna process, vilka unionen vidtagit inom ramen för PHARE, har bidragit till det uppnådda resultatet genom utformning av projekt som gäller regionalt samarbete över gränserna, minoritetsfrågor, kulturellt samarbete, inbegripet språkutbildning och administrativ utbildning samt miljöproblem.

X. Inrikes och rättsliga frågor

Till följd av mötet den 19 januari 1995 mellan trojkan för K4-kommittén och de associerade länderna, och med kommitténs mandat, vilket Coreper godkänt, har ett visst samarbete inletts på följande tre områden, vilka omfattas av avdelning VI:

— På asyl- och invandringsområdet har CIREFI (en central för information, diskussion och utbyte om överskridande av gränser och om invandring) hållit två möten med sakkunniga från länderna i Central- och Östeuropa. Det är meningen att ministermötet den 20 juni särskilt skall diskutera följande teman: falska dokument, tillnärmning av lagstiftningen om rörlighet, frågeformuläret om rutiner vad beträffar visum utfärdade i tredje land och tillstånd för återinresa.

— På området för polis- och tullsamarbete, där ett möte mellan sakkunniga inom droger och organiserad brottslighet snart skall hållas, är det meningen att rådsmötet den 20 juni skall behandla genomförandet av Berlindeklarationen om polis- och tullsamarbete för att bekämpa organiserad brottslighet, och skapandet av en polishögskola i Budapest.

— I fråga om det rättsliga samarbetet har ett mycket detaljerat frågeformulär riktats till länderna i Central- och Östeuropa. Svaren skall tas upp på rådsmötet den 20 juni, liksom även dessa länders tillträde till Luganokonventionen, Romkonventionen och de konventioner som är relevanta för det rättsliga samarbetet.

Top of page

EUROPEISKA UNIONENS FÖRKLARING F.D. JUGOSLAVIEN

Från sitt möte i Cannes den 26 och 27 juni 1995 skickar Europeiska rådet följande meddelande till ledarna och folken i f.d. Jugoslavien:

  1. Europeiska unionen bekräftar ånyo med eftertryck att den motsätter sig att konflikten i f.d. Jugoslavien löses med våld. Den uppmanar till ett moratorium för de militära operationerna och till undertecknandet av en överenskommelse om vapenvila.
  2. Alltsedan början har Europeiska unionen stött Förenta nationernas åtgärder för att dämpa kriget, för att bistå civilbefolkningen och för att främja fredsprocessen. Unionen avser idag att understryka det stöd den ger UNPROFOR för att denna skall kunna agera med fasthet.

Vad beträffar först Förenta nationernas åtgärder och den militära aspekten, upprepar Europeiska unionen sitt stöd för utvecklingen av FN:s snabbinsatsstyrka på det sätt som bestämdes i Förenta nationernas säkerhetsråd, i avsikt att ge UNPROFOR möjligheter att under bästa möjliga säkerhetsförhållanden och med ökad effektivitet fullgöra sitt uppdrag. Det gäller att vidta åtgärder så att UNPROFOR kan handla och reagera. Europeiska unionens medlemsstater visar sin solidaritet med snabbinsatsstyrkan genom att, inom gränsen för sina möjligheter, bidra med sitt stöd och genom Förenta nationerna utverka att organisationens medlemmar bidrar med ett ekonomiskt stöd för insatsstyrkan.

Europeiska unionen varnar alla parter i konflikten för att söka hindra rörelse- och handlingsfriheten för UNPROFOR och de humanitära organisationer som bistår civilbefolkningen. Den påminner om fredsstyrkornas beslutsamhet att övervinna dessa hinder. Upphävandet av belägringen av Sarajevo är ett oeftergivligt krav. Europeiska unionen kräver fria tillfartsvägar till Sarajevo, till enklaverna och till säkerhetszonerna.

Alltmedan Europeiska unionen bekräftar tillståndet att inleda förhandlingar om ett handels- och samarbetsavtal med Kroatien påminner den ändå om den starka varning den utfärdat mot varje försök till lösning med våld av situationen i Krajina.

3. Europeiska unionen bekräftar sin starka vilja till att snabbt åstadkomma en fredlig lösning. Den förnyar sitt förtroende och sitt fulla stöd för den medlare den utsett, Carl Bildt, i hans egenskap av en av ordförandena i ledningskommittén för Internationella konferensen om f.d. Jugoslavien. Den har med största intresse noterat resultaten från hans första uppdrag i regionen.

— Europeiska unionen uppmanar Carl Bildt att snarast bland alla parter söka en möjlighet att återuppta dialogen i Bosnien-Hercegovina. Europeiska unionen, Förenta staterna och Ryssland är upphovsmännen till en plan som grundar sig på en rättvis uppdelning av territoriet och på möjlig konstitutionell uppgörelse som garanterar Bosnien-Hercegovinas integritet och föreskriver en rättvis och jämlik behandling av den kroatisk-bosniska sidan resp. den serbisk-bosniska sidan. Denna plan bör utgöra grunden för ett återupptagande av förhandlingarna.

— Europeiska unionen uppmanar samtidigt Carl Bildt att fortsätta på den inslagna vägen som syftar till att uppnå ett ömsesidigt erkännande av de stater som uppstått ur f.d. Jugoslavien. Europeiska unionen förstår att det som en första etapp brådskar med Federativa republiken Jugoslaviens erkännande av Bosnien-Hercegovina. Europeiska unionen påminner om de utarbetade förslagen, särskilt beträffande frågan om sanktioner, i avsikt att så snart som möjligt få till stånd dessa erkännanden.

Europeiska unionen understryker i detta sammanhang betydelsen av ett strikt iakttagande av stängningen av gränsen mellan Bosnien-Hercegovina och Federativa republiken Jugoslavien. Den uppmanar alla stater att handla så att det övervakningsuppdrag som anförtrotts Internationella konferensen om f.d. Jugoslavien förfogar över lämpliga medel.

— Europeiska unionen uppmanar Carl Bildt att uppmuntra regeringen i Zagreb och de ansvariga serberna i Krajina att återknyta dialogen, att återuppliva den ekonomiska överenskommelsen av den 2 december 1994, att anta utkastet till avtal som kallas plan Z4 och att uppmuntra Federativa republiken Jugoslavien att stödja denna plan.

— Med hänsyn till de resultat som redan uppnåtts för att närma kroater och muslimer till varandra och som den kroatisk-muslimska federationen samt det arbete som Europeiska unionens företrädare i Mostar utfört vittnar om, uttrycker Europeiska unionen sin övertygelse om att sådana lösningar står att finna som åstadkommer tillfredsställande förhållanden mellan alla folkgrupper i f.d. Jugoslavien.

Europeiska unionen uppmanar sin medlare att hålla utrikesministrarna informerade om sina första resultat redan från och med nästa rådsmöte den 17 juli.

4. Dessa är de omedelbara mål som Europeiska unionen anger för sina åtgärder och för Carl Bildt. En total fred kommer dock inte att uppnås med mindre än att alla folkgruppers rättigheter garanteras överallt. I detta hänseende kommer Europeiska unionen att fortsätta att övervaka befolkningarnas öden i Voivodina, Sandjak och Kosovo. En tillfredsställande utveckling är en förutsättning för Federativa republiken Jugoslaviens hela och fulla återinträde i nationernas samfund.

Top of page

EUROPA-MEDELHAVSKONFERENSEN I BARCELONA EUROPEISKA UNIONENS STÅNDPUNKT

Top of page

I. ALLMÄN INLEDNING

Europeiska unionens länder och deras partner i Medelhavsområdet måste öka sitt gemensamma agerande för att Medelhavsområdet i större utsträckning än hittills skall bli ett område där utbyte och dialog säkerställer fred, stabilitet och välstånd hos dem som bor där.

I enlighet med de riktlinjer som redan fastställts av Europeiska rådet i Lissabon (juni 1992), Korfu (juni 1994) och Essen (december 1994) är Europeiska unionen besluten att utarbeta hållbara ramar för relationerna med andra länder i Medelhavsområdet, i en anda av partnerskap. En ambitiös samarbetspolitik i söder utgör ett komplement till öppningen mot öst och bidrar till att Europeiska unionens externa insatser får en geopolitisk koherens.

Europeiska unionen och dess partner i Medelhavsområdet måste besvara gemensamma utmaningar som kräver ett samordnat och globalt handlingssätt. Detta handlingssätt måste ta hänsyn till egenskaperna och särdragen hos varje land på andra sidan Medelhavet. Fastställandet av en multilateral ram mellan Europa och andra sidan av Medelhavet kompletterar förstärkandet av de bilaterala förbindelserna mellan unionen och var och en av dess partner. De befintliga bilaterala avtalen och förhandlingarna i syfte att sluta en ny generation av avtal kommer att göra det möjligt att bevara och t.o.m. understryka det specifika i var och en av dessa bilaterala förbindelser inom den nya multilaterala ramen; dessa avtal kommer samtidigt att utgöra ett av de huvudsakliga medlen för genomförandet av de bestämmelser som detta dokument innehåller.

Ministerkonferensen om Europa-Medelhavet som äger rum i Barcelona den 27 och 28 november 1995 kommer att utgöra ett helt nytt tillfälle för Europeiska unionens länder och deras partner i västra och östra Medelhavsområdet att tillsammans fatta beslut om sina framtida relationer.

I detta perspektiv är det Europeiska unionens mål att i relationerna med dessa länder säkerställa stabilitet och välstånd i Medelhavsområdet. Unionen är beredd att i detta syfte stödja dessa länder i deras strävan att gradvis förvandla regionen till ett område med fred, stabilitet, välstånd och samarbete, och i detta syfte upprätta ett partnerskap mellan Europa och Medelhavsländerna. Detta fordrar en politisk dialog, en varaktig och balanserad ekonomisk och social utveckling, kamp mot fattigdom och nödvändigheten av en bättre förståelse mellan kulturerna genom en förstärkning av den mänskliga dimensionen i utbytena.

Det är i denna anda som Europeiska unionen har gjort dessa överväganden som syftar till att upprätta ett globalt partnerskap grundat på stärkandet av demokratin och respekten för de mänskliga rättigheterna, vilket är avgörande i relationerna mellan Europa och dess grannar i Medelhavsområdet. Detta partnerskap omfattar följande tre huvudaspekter:

— Den politiska och säkerhetspolitiska aspekten.

Syftet är här att fastställa ett antal gemensamma principer och intressen, som är godtagbara för alla och som parterna skall förbinda sig att gemensamt främja. Det gäller att inom varje stat bekräfta vikten av respekten för de grundläggande friheterna och upprättandet av en rättsstat, vilket är förutsättningen för stabiliteten i hela Medelhavsområdet. Likaså måste relationerna mellan staterna styras av vissa principer som är godtagbara för alla och som kan säkerställa stabiliteten i området. Detta initiativ som förutsätter en dialog med länderna inom den arabisk-muslimska världen samt med andra länder, kommer att ta hänsyn till regionens kulturella särdrag.

— Den ekonomiska och finansiella aspekten.

Syftet är att skapa ett område med allmänt välstånd. Det föreslås en handlingsplan som fastställer ramarna, prioriteringarna och formerna för partnerskapet i syfte att upprätta ett ekonomiskt område för Europa och Medelhavet som är baserat på frihandel i enlighet med förpliktelserna i VHO. Planen förpliktar parterna att undersöka följderna för deras relationer samt för den ekonomiska utvecklingen, resurserna och infrastrukturer av upprättandet av ett frihandelsområde. Särskild vikt skall läggas vid regional integrering. I detta sammanhang betonas att Europeiska unionens bistånd till Medelhavsområdet inte kan ersätta de viktiga ansträngningar som de berörda länderna gör för att förbättra sin egen situation samt sin sociala och ekonomiska utveckling. Det erkänns att den förutsatta ekonomiska moderniseringen kräver en avsevärd ökning av det finansiella samarbetet, vilket främst skall främja mobiliseringen av lokala ekonomiska aktörer för att få till stånd en varaktig utveckling genom inhemska krafter. I detta syfte skall särskild vikt läggas vid investeringarna inom den privata sektorn, som är en väsentlig faktor för utvecklingen i regionen.

— Den sociala och mänskliga aspekten.

Målet är här att främja utbytena mellan civila samhällen. Inom ramarna för ett decentraliserat samarbete läggs tonvikten på utbildning, utbildning av unga, kultur och medier, migrerande befolkningsgrupper och hälsa. Dessutom planeras ett ökat samarbete inom inrikespolitik och rättsliga angelägenheter, med insatser i synnerhet mot narkotikahandel, terrorism och internationell brottslighet.

Med denna definition skiljer sig partnerskapet Europa-Medelhavsområdet, genom sitt globala synsätt som koncentrerar sig på relationerna mellan Europa och Medelhavsområdet, väsentligen från fredsprocessen i Mellanöstern. Partnerskapet är inte något nytt forum för konfliktlösning och skall inte betraktas som ramen för denna process även om den bland andra syften kan bidra till att främja dess framgång. Detta gäller även andra tvister som kan påverka de relationerna mellan länderna i området.

Det är inte heller avsikten att partnerskapet Europa-Medelhavsområdet skall ersätta andra insatser och initiativ som företas för att främja freden, stabiliteten och utvecklingen i området, och som avser att stärka dialogen och samarbetet mellan Europa och dess grannar söder och öster om Medelhavet.

Europeiska unionen har för avsikt att delta aktivt i det ekonomiska toppmöte som kommer att äga rum i Amman i oktober i år och som är en uppföljning av det ekonomiska toppmötet i Casablanca. Denna process skiljer sig från partnerskapet Europa-Medelhavsområdet såväl genom sin sammansättning som genom sin målsättning, även om det kan uppstå en viss överlappning.

I det hela innebär ett deltagande i konferensen i Barcelona endast en anslutning till de principer som ligger bakom partnerskapet Europa-Medelhavsområdet.

Europeiska unionen hoppas att Europa-Medelhavskonferensen kommer att lägga grunden till partnerskapet Europa-Medelhavsområdet genom antagandet av ett gemensamt dokument beträffande de tre ovannämnda huvudaspekterna, vilka utgör en helhet och mellan vilka ett positivt samspel måste skapas.

Top of page

II. PARTNERSKAP FÖR POLITIK OCH SÄKERHET: UPPRÄTTANDE AV ETT GEMENSAMT OMRÅDE FÖR FRED OCH STABILITET

På detta område föreslår Europeiska unionen att partnerskapet Europa-Medelhavsområdet kommer till uttryck genom att samtliga parter vid konferensen i Barcelona i höst antar en principförklaring som fastställer vissa av parternas gemensamma mål vad gäller inrikes och utrikes stabilitet.

A. De mänskliga rättigheterna, demokrati, rättsstat

Samtliga parter bör kunna bekräfta de regler för uppträdande inom varje stat eller politisk enhet som har erkänts av det internationella samfundet. Det måste anses att staters inre stabilitet på medellång sikt medverkar till stabiliteten i hela Europa-Medelhavsområdet.

Följaktligen bör partnerskapet Europa-Medelhavsområdet bygga på att följande principer efterlevs:

  1. (De grundläggande texterna). Parterna bör förbinda sig att agera i enlighet med Förenta nationernas stadga och deklarationen om de mänskliga rättigheterna samt de förpliktelser som följer av de internationella deklarationer och avtal inom dessa områden som de är bundna till.
  2. (Rättsstaten). Varje part bör kunna engagera sig i utvecklingen av rättsstaten och demokratin i sitt inrikespolitiska system (regelbundna och fria val av styrande och representativa församlingar, oberoende rättsväsen, balans i maktfördelningen, god statsförvaltning), och parterna skall samtidigt erkänna varje parts rätt att fritt välja och utveckla sitt politiska, socio-kulturella och ekonomiska system, under förutsättning att detta överensstämmer med allmänt godtagna internationella normer vad gäller mänskliga rättigheter.
  3. (Grundläggande friheter). Varje part förbinder sig att vidta konkreta åtgärder för ett verkligt genomförande av de grundläggande friheterna, på grundval av de förpliktelser som parterna har åtagit sig enligt de båda föregående punkterna, inbegripet yttrandefrihet, föreningsfrihet i fredliga syften samt åsikts-, samvets- och religionsfrihet.

Parterna förbinder sig att ställa sig positiva till möjligheten att utbyta information och svara på förfrågningar om uppgifter från andra parter beträffande grundläggande mänskliga fri- och rättigheter.

4. (Pluralism och tolerans). Varje part förbinder sig att respektera mångfald och pluralism i samhället. Man skall vädja om främjande av tolerans mellan olika samhällsgrupper och bekämpande av yttringar av intolerans, särskilt rasism och främlingsfientlighet. Insatserna mot terrorism kommer att vara desto effektivare om de respekterar rättsstatens och de mänskliga rättigheternas principer och på lång sikt åtföljs av en politik som syftar till att konkret inverka på de djupt liggande orsakerna till denna företeelse. I denna anda kan parterna betona vikten av lämplig utbildning om grundläggande mänskliga fri- och rättigheter.

5. (Mänskliga rättigheter). Parterna skall förbinda sig att respektera de grundläggande mänskliga fri- och rättigheterna, samt utövandet av dessa fri- och rättigheter, både individuellt och gemensamt med andra medlemmar i sina grupper, utan att någon diskriminering sker på grund av ras, nationalitet, språk, religion eller kön.

B. Stabilitet, säkerhet, god grannsämja

Parterna skall kunna bekräfta att fred och stabilitet i Medelhavsområdet är ett gemensamt väl, som de förbinder sig att bevara och stärka med alla till buds stående medel.

I denna anda kan ett partnerskap för säkerhet mellan Europa och Medelhavsområdet grundas på att följande principer efterlevs:

  1. (Jämlikhet och självbestämmande): Parterna förbinder sig att respektera varandras jämlika självbestämmande samt alla rättigheter som självbestämmandet innebär i enlighet med internationell rätt. Parterna skall förbinda sig att i god tro uppfylla de förpliktelser som de åtagit sig enligt internationell rätt.
  2. (Icke-inblandning): Varje part förbinder sig att avstå från all direkt eller indirekt inblandning som strider mot internationell rätt i en annan parts inre angelägenheter.
  3. (Respekt för territoriell integritet). Parterna skall förbinda sig att respektera varje annan parts territoriella integritet och enhet.
  4. (Avkall på bruk av våld samt fredlig lösning av tvister). Parterna avstår från att i sina ömsesidiga relationer använda hot eller våld mot en annan parts territoriella integritet eller politiska självständighet, eller allt annat sätt som är oförenligt med Förenta nationernas syften. Parterna skall förbinda sig att utreda gemensamma mekanismer för förebyggande diplomati och bilägga sina tvister på fredlig väg.
  5. (Kamp mot terrorism, organiserad brottslighet och narkotika). Parterna förbinder sig att samarbeta för att förebygga och bekämpa hot om terrorverksamhet genom att ratificera och tillämpa internationella rättsakter och förbindelser som de i detta hänseende ingår, samt genom andra lämpliga åtgärder. Parterna förbinder sig att kämpa gemensamt mot utbredning och diversifiering av organiserad brottslighet och att bekämpa det gissel som narkotikan utgör i alla sina former.
  6. (Mål i samband med nedrustning och icke-spridning). Parterna förbinder sig att i god tro uppfylla de förpliktelser som de åtagit sig inom ramen för konventioner i vilka de är parter och som berör rustningskontroll, nedrustning och icke-spridning.

Samtliga parter anmodas att ansluta sig till Fördraget om icke-spridning av kärnvapen, till Konventionen om kemiska vapen samt till Konventionen om biologiska vapen och förbinda sig att vidta konkreta åtgärder för icke-spridning av kemiska eller biologiska vapen samt kärnvapen.

Varje part förbinder sig att inte anskaffa militär kapacitet som överstiger hans legitima behov för individuell eller kollektiv säkerhet. Parterna kan i denna anda bekräfta sin vilja att uppnå samma grad av säkerhet och ömsesidigt förtroende på lägre nivåer med konventionella vapen.

7. (God grannsämja, förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder). Parterna förbinder sig att ömsesidigt utveckla god grannsämja. I denna anda bör parterna stödja de regionala integrationsprocesserna genom att betona deras vikt för stabiliteten i området. De kan dessutom förbinda sig att utreda de förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder som kan vidtas gemensamt med målsättningen att upprätta ett "utrymme för fred och stabilitet i Medelhavsområdet", med som förebild t.ex. den stabilitetspakt som berör länderna i Central- och Östeuropa .

Top of page

III. EKONOMISKT OCH FINANSIELLT PARTNERSKAP: SKAPANDET AV ETT OMRÅDE MED ALLMÄNT VÄLSTÅND

Inledning

I varje partnerland ser problemen olika ut, men alla står inför samma utmaningar, nämligen

— ett starkt demografiskt tryck,

— en stor jordbruksbefolkning,

— en otillräcklig diversifiering av produktion av och handel med industriprodukter,

— liten handel inom området,

— en ineffektiv och överdimensionerad offentlig sektor.

Parterna skulle alltså kunna fastställa följande långsiktiga mål:

— påskynda takten för en varaktig socio-ekonomisk utveckling,

— förbättra befolkningens levnadsvillkor genom att minska skillnaderna i välstånd och öka sysselsättningen,

— främja regionalt samarbete och regional integrering.

I detta syfte vore det lämpligt att upprätta ett Europa-Medelhavsområde som är grundat på frihandel och partnerskap på så många områden som möjligt.

Enligt parternas uppfattning bör politiken föras enligt marknadsekonomiska och ekonomiskt integrerande principer på grundval av ett partnerskap där man tar hänsyn till parternas behov och olika utvecklingsnivåer.

Parterna vill prioritera anpassning och modernisering av ekonomiska och sociala strukturer i de Medelhavsländer som inte är medlemmar i EU för att underlätta ett successivt upprättande av ett frihandelsområde och i synnerhet

— främja moderniseringen och utvecklingen av den privata sektorn samt dess juridiska och reglerande bakgrund genom ett ökat samarbete mellan förvaltningar, och genom uppmuntran till privata investeringar från lokala eller regionala källor samt från gemenskapen,

— minska de konsekvenser på det sociala planet och för miljön som kan bli följden av en ekonomisk utveckling, bland annat genom att ge den önskade prioriteringen till sådan politik, sådana program och projekt som mest påverkar de fattigaste befolkningsgruppernas dagliga liv.

Dessutom bör parterna sträva efter att främja de mekanismer som syftar till att utveckla överföringen av teknologi.

1. Ett frihandelsområde Europa-Medelhavet

Parterna bör enas om att upprätta ett Europa-Medelhavsområde som grundar sig på frihandel, vilken skall införas gradvis fram till år 2010 och omfatta huvuddelen av handelsutbytet med ledning av de möjligheter och de förpliktelser som Världshandelsorganisationen medför.

Upprättandet av ett frihandelsområde är en väsentlig beståndsdel i partnerskapet Europa—Medelhavsområdet och kräver en särskild insats från alla parter.

Inom detta område:

— skall det råda fri rörlighet för färdigvaror utan tariffära eller icke-tariffära hinder,

— skall handeln med jordbruksprodukter gradvis liberaliseras genom ömsesidig förmånstillgång, med utgångspunkt i traditionella handelsmönster och så långt som olika slags jordbrukspolitik tillåter,

— skall rätten för etablering av företag, gränsöverskridande tillhandahållande av tjänster och kapitalrörelser gradvis liberaliseras under respekterande av GATS-avtalet.

I detta syfte skall de pågående förhandlingarna mellan unionen och tredje länder kring Medelhavet avslutas så snart som möjligt, och parallellt med detta skall motsvarande frihandelsavtal förhandlas fram Medelhavsländerna sinsemellan.

I en andra etapp kan Medelhavsländerna uppmuntras att förhandla om frihandelsavtal med de europeiska länder som är associerade med unionen, och som inte är Medelhavsländer.

För att underlätta handelsutbytet föreslår parterna att

— man går fram i etapper mot kumulativt ursprung mellan alla parter på villkor som är jämförbara med de villkor som unionen föreskriver gentemot länderna i Central- och Östeuropa,

— man antar i stort liknande ursprungsregler genom utveckling av tullsamarbete mellan alla parterna,

— man förbättrar certifieringsförfarandena för att underlätta ömsesidigt erkännande av överensstämmelsecertifiering och på längre sikt en harmonisering av normer,

— man utvecklar högsta möjliga normer för skydd av immaterielrätten (TRIPS),

— man antar analoga konkurrensregler.

Liberaliseringen av tjänster kommer att regleras i särskilda avtal som skall förhandlas fram så snart som möjligt.

2. Prioriteringar för samarbetet

2.1. Investeringar

En snabb och varaktig tillväxt samt fortsatta strukturella reformer är väsentliga för en framgångsrik ekonomisk utveckling. Denna process bör stödjas genom internt sparande, som är grunden för investeringar, vartill kommer utländska direktinvesteringar som bör öka avsevärt.

Av denna anledning betonar parterna den stora vikten för den ekonomiska utvecklingen av investeringar, av ett successivt undanröjande av investeringshinder och av skapandet av en gynnsam miljö för direkta utländska investeringar.

De avser därför att undersöka hur man kan gynna direkta investeringar, med hänsyn till alla parters kompetensområden (Europeiska gemenskapen, dess medlemsstater och Medelhavsparterna).

2.2. Regionalt samarbete

Parterna erkänner att det regionala samarbetet utgör en nyckelfaktor för införandet av ett frihandelsområde. Det är alltså viktigt att handelsutbytet utvecklas inte bara mellan Europeiska unionen och dess Medelhavsparter, utan även på frivillig basis, dessa parter sinsemellan.

2.3. Näringslivet

Parterna uppmanar näringslivet att ingå affärsavtal (samriskföretag, marknadsföringsöverenskommelser, underleverantörsverksamhet, licensbeviljande, osv.) inom Europa-Medelhavsområdet.

Parterna kommer att uppmuntra ett sådant samarbete genom att skapa ett gynnsamt klimat och ett gynnsamt regelverk för näringslivet samtidigt som konkurrensreglerna iakttas (tillgång till lämplig tomtmark, kvalificerad arbetskraft, kreditmöjligheter, kapitalmarknader osv.). Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt stödet till privatisering av offentliga företag.

Parterna kommer att sträva efter att uppmuntra samarbete och modernisering av industrin genom följande åtgärder:

— Utbyte av information om utveckling inom industri och teknik, industripolitik, konkurrenskraft och modernisering, omstrukturering och privatisering av industrin, innovation och investering, liberalisering av handelsutbytet och effekterna av detta på industrin och den rättsligt-finansiella miljön, samt hygien och säkerhet på arbetsplatsen.

— Främjande av nätverk, samprojekt, infrastrukturer för samarbete och samrådsmekanismer.

— Utveckling av tekniker och standarder.

— Förbättring av förutsättningarna för utvecklingen av utländska investeringar i Medelhavsländerna.

Parterna anser det vara nödvändigt att genomföra ett program för tekniskt stöd till små och medelstora företag för att förbättra kvaliteten på varor och tjänster, däribland turism. De kommer att stödja samarbetet bland små och medelstora företag och underlätta tillgången till krediter. Parterna kommer att erkänna vikten av att den finansiella sektorn i Medelhavsländerna utvecklas för att frigöra resurser för stöd till företag. De kommer att uppmuntra integrationen av den informella arbetskraftssektorn genom att utveckla småföretag och egenföretagarverksamhet.

2.4. Miljö

Parterna betonar sitt ömsesidiga beroende i miljöfrågor, vilka kräver ett regionalt handlingssätt och ett förstärkt samarbete, samt en bättre samordning av multilaterala program som redan finns antingen inom ramen för Europeiska unionen eller inom ramen för behöriga internationella organisationer. De erkänner vikten av att göra den ekonomiska utvecklingen förenlig med miljöskyddet och att låta miljöhänsyn ingå i alla aspekter av den ekonomiska politiken (industri, forskning, energi, transport, jordbruk, fiske, turism, fysisk planering) i syfte att stödja en varaktig utveckling i området.

För att kunna vända den aktuella tendensen till försämring av miljösituationen förbinder parterna sig att fortsätta att intensifiera de insatser som redan är i gång. I detta sammanhang bekräftar parterna att de ansluter sig till de mål och strukturer som har fastställs inom ramen för Barcelona-konventionen och handlingsplanen för Medelhavsområdet för att förnya sina insatser i området. Deras verksamhet skall här göras mera effektiv och synlig. För att komplettera dessa insatser är de dessutom överens om att utarbeta ett program på kort och medellång sikt för alla prioriterade åtgärder, att koncentrera sitt finansiella stöd huvudsakligen till dessa insatser och att skapa en övervakningsmekanism för uppföljning av detta, däribland en regelbunden dialog.

Detta program bör fokuseras på problem i samband med vatten, avfall, luftföroreningar och skydd av jord, kustområden och Medelhavet, av flora, fauna och bevarande av natur och naturminnesmärken, samt förebyggande av skogsbränder och övervakning av jorden. Som förberedelse för ett långsiktigt program skall det kompletteras med utbildning, träning, skapande av nät och sammanställning av miljödata.

Parterna enas också om att anta och snarast möjligt tillämpa lagar och föreskrifter som visar sig vara nödvändiga i synnerhet i förebyggande syfte, samt stränga normer.

2.5 Fiske

Parterna erkänner betydelsen av att fiskbestånden bevaras och förvaltas rationellt.

I detta syfte kommer de att öka sitt deltagande och samarbete i Fiskerådet för Medelhavet för att kunna anta och effektivt genomföra lämpliga åtgärder för bevarande av fiskebestånden samt administrativa åtgärder för att kunna säkerställa ett varaktigt utnyttjande av fiskresurserna i detta område.

De bekräftar den deklaration som gjordes i Heraklion i december 1994 och föreslår att det vidtas lämpliga rättsliga åtgärder för att säkerställa att konferensens slutsatser följs upp på ett ändamålsenligt sätt.

De kommer att förbättra samarbetet när det gäller forskning om fiskbestånd i Medelhavet samt när det gäller utbildning och vetenskaplig forskning, och har för avsikt att skapa gemensamma vetenskapliga centrum för övervakning.

2.6 Energi

Parterna erkänner sitt ömsesidiga beroende på energiområdet. För att kunna utveckla såväl energiresurserna som utbytet av energi måste lämpliga villkor skapas för investeringar och energiföretagens verksamhet.

De kommer att fördjupa det samarbete som redan finns om energipolitiken. De kommer också att befrämja dialogen mellan producenter och förbrukare.

I detta syfte föreslår de att:

— Medelhavsländernas anslutning till Fördraget om Europeiska energistadgan understödjs,

— ett gemensamt deltagande i forskningsprogram främjas,

— bärkraftiga, förnybara energikällor utvecklas, särskilt solenergiteknik,

— en effektiv energianvändning främjas.

Parterna kommer att samarbeta med att skapa sådana villkor att företag som är verksamma inom energiområdet kan bygga ut energinäten (elektricitet, gas och oljeledningar) och med att främja hopkoppling av näten.

3. Andra samarbetsområden

3.1 Jordbruk och utveckling av landsbygden

Parterna kommer att fokusera samarbetet särskilt på:

— stöd för partnerländernas politik för att diversifiera produktionen,

— minskning av livsmedelsberoendet,

— främjande av miljövänligt jordbruk,

— närmare samarbete mellan parternas företag, samt handels- och yrkesorganisationer på frivillig väg,

— stöd för privatisering,

— tekniskt bistånd och utbildning,

— harmonisering av fytosanitära standarder och veterinärstandarder,

— integrerad utveckling av landsbygden, däri inbegripet en förbättring av grundläggande tjänster och därmed förknippad ekonomisk aktivitet,

— samarbete mellan landsbygdsregioner, utbyte av erfarenheter och kunskaper när det gäller utveckling av landsbygden.

3.2 Utveckling av infrastrukturen

a) Transport

Parterna understryker att ett effektivt transportsystem i Europa-Medelhavsområdet är en förutsättning för att varuflödet skall kunna öka.

För att kunna åstadkomma detta måste de internationella principerna för sjöfart respekteras, särskilt det fria tillhandahållandet av tjänster för internationella transporter och fri tillgång till internationella laster.

De är eniga om ett prioriterat program som kommer att innebära vinster för miljön på följande områden:

— förbättrad effektivitet i infrastrukturen i hamnar och på flygplatser,

— förenklade administrativa förfaranden i hamnar och på flygplatser, inbegripet datorisering,

— harmonisering av systemen för flygtrafikkontroll och flygledning,

— förbättring av den multimodala modellen för kombinerad sjö- och lufttransport över Medelhavet,

— förbättrad säkerhet till sjöss och i luften samt effektivare övervakning av föroreningar i haven,

— utvecklandet av öst-västliga landförbindelser på Medelhavets södra och östra kust,

— hopkopplingen av Medelhavsparternas nät med de transeuropeiska näten, inbegripet fastställandet av multimodala korridorer av gemensamt intresse för att säkerställa driftskompatibiliteten.

b) Informationsteknik och telekommunikation

Parterna understryker betydelsen av ett modernt och effektivt telekommunikationsnät, särskilt när det gäller de tjänster som lägger grunden för ekonomisk och social utveckling. För att kunna åstadkomma detta kommer de att koncentrera sig på följande:

— utveckling av infrastrukturen, särskilt på landsbygden, så att det blir lättare att utnyttja tjänsterna,

— modernisering av telekommunikationen (tillståndsgivning, föreskrifter, prissättning och genomblickbarhet, privatisering osv.),

— tillgång till informationsteknikens "motorvägar" och multimedianäten,

—§överföring av teknik, forskning och utbildning (distansundervisning, distansarbete, små och medelstora företag, hälsovård),

— utveckling av administrativa nät för telematik inom ramarna för det ekonomiska samarbetsområdet Europa-Medelhavsländerna,

— samarbete mellan telekommunikationsföretag på de ovan nämnda områdena.

3.3 Lokala myndigheter och fysisk planering

Parterna understryker att de är villiga att samarbeta och att utreda sitt ömsesidiga beroende på detta område, och att de för detta ändamål skall:

— fastställa en strategi för fysisk planering i Europa-Medelhavsområdet som är anpassad efter ländernas behov,

— främja gränsöverskridande samarbete,

— understödja samarbetet mellan de lokala myndigheterna.

För städernas vidkommande kommer tyngdpunkten att läggas på bostäder, kollektivtransport och vattenförsörjning samt renhållning.

3.4 Forskning och utveckling

Parterna anser att det är nödvändigt att forskning och utveckling främjas och att den ständigt ökande klyftan vad avser vetenskapliga framstegen kan minskas, med beaktande av principen om ömsesidiga fördelar.

För att kunna åstadkomma detta skall Medelhavsländernas egna forskningsresurser stärkas och bidrag ges till utbildning av vetenskaplig och teknisk personal, så att integreringen av unga forskare i området kan förbättras.

Genomförandet av de tre Riokonventionerna om biologisk mångfald, kampen mot ökenutbredningen samt klimatförändringar är ett mycket lämpligt samarbetsområde.

Dessutom skall kvalificerade forskningsinstitut och institutioner för högre utbildning från Europa och Medelhavsländerna delta i gemensamma forskningsprogram, i synnerhet inriktade på att skapa vetenskapliga nätverk kring klart definierade frågor.

I detta sammanhang noterar parterna med tillfredsställelse att många specialprogram som ingår i gemenskapens fjärde ramprogram har satts i gång, särskilt de som handlar om miljö och teknik, hälsovård och samhälle, forskning om förnybara resurser, stadsplanering, liksom programmet om informationsteknik och programmet om kommunikationsteknik.

Dessa områden skall läggas till de som redan omfattas av samma möjligheter inom ramen för gemenskapens tredje ramprogram.

Avslutningsvis vill parterna tillsätta en kommitté som skall övervaka samarbetet mellan Europeiska unionen och Medelhavsländerna inom forskning och utveckling och som särskilt skall följa upp de diskussioner som inleddes den 21 och 22 mars i Sofia Antipolis.

3.5 Statistik

Parterna erkänner betydelsen av fullständiga och aktuella statistiska uppgifter. De kommer att främja ett närmare samarbete mellan Europeiska gemenskapens statistikkontor, medlemsstaternas statistikkontor och statistikkontor i de Medelhavsländer som är intresserade, särskilt i syfte att harmonisera metoderna och utbyte av data. Europeiska gemenskapens statistikkontor kommer att anordna en konferens där Medelhavsländernas viktigaste behov för de inhemska statistiksystemen skall kartläggas, för att kunna fastställa vilka samarbetsområden som skall prioriteras.

4. Metoder för samarbetet

För att kunna genomföra partnerskapet och i synnerhet för att stödja arbetet med att upprätta ett frihandelsområde, understryker parterna betydelsen av ett effektivt finansiellt samarbete administrerat inom ramen för ett flerårigt program, som är anpassat efter de mål som satts upp och de prioriteringar som gjorts, och som tar hänsyn till varje partnerlands särdrag.

I detta syfte anser gemenskapen att partnerskapet skulle gagnas av ytterligare finansiellt bistånd av större omfattning under perioden 1995—1999. Dessutom tillkommer bistånd från EIB i form av höjda lånebelopp och finansiella bilaterala bidrag från medlemsstaterna, och genom samordningen av bidragen skall det säkerställas att, i enlighet med subsidiaritetsprincipen, bidragen kompletterar varandra optimalt och att biståndet blir så effektivt som möjligt samt att man får en samlad överblick över Europeiska unionens åtgärder.

Parterna erkänner betydelsen av en sund makroekonomisk förvaltning om deras partnerskap skall kunna bli framgångsrikt. De är därför eniga om värdet av en dialog mellan gemenskapen och vart och ett av Medelhavsländerna om den ekonomiska politiken, i synnerhet efter de nya avtalen.

Top of page

IV. PARTNERSKAP FÖR SOCIALA OCH MÄNSKLIGA FRÅGOR

Inledning

Parterna vill arbeta för att uppmuntra det civila samhället att delta i partnerskapet Europa-Medelhavsområdet. För att kunna uppnå detta kommer de att utveckla decentraliserade samarbetsmetoder som stimulerar utbyte mellan de som är aktiva på utvecklingsområdet, dvs. ledande krafter inom politiken och i det civila livet, på kulturområdet, universitet, i forskarvärlden, massmedierna, intresseorganisationerna, fackföreningarna samt privata och offentliga företag. De skall påta sig att främja kvinnors deltagande i dessa utbyten, eftersom kvinnorna spelar en mycket viktig roll för utvecklingen.

Parterna erkänner också att den nuvarande befolkningsutvecklingen måste motverkas med hjälp av en befolkningspolitik som är inriktad på att påskynda den ekonomiska utvecklingen. I detta sammanhang menar parterna att denna utmaning skall ha högsta prioritet.

De anser att utvecklandet av de mänskliga resurserna är av avgörande betydelse både när det gäller att utbilda de unga och på kultur- och hälsovårdsområdet. I samband med detta understryker de betydelsen på detta område av subsidiaritetsprincipen, vilken återspeglar medlemsstaternas och gemenskapens olika ansvarsområden, och av den språkliga mångfalden.

De erkänner betydelsen av den roll som migrationen spelar i deras inbördes förbindelser.

De anser att samarbete om demokrati och mänskliga rättigheter bör utgöra en väsentlig del av utbytet i det civila samhället och kräver lämpliga åtgärder.

Parterna fastställer gemensamma prioriteringar och mål för rättsliga frågor och inre angelägenheter, men erkänner samtidigt nödvändigheten av flera olika tillvägagångssätt som tar hänsyn till varje lands situation.

Samarbete på dessa områden kan omfatta förhandling om konventioner.

1. Prioriterat samarbete

1.1 Utbildning

Parterna stöder:

— fullständigt utbyte av tillgängliga uppgifter om de system, den policy och de åtgärder som återfinns på utbildningsområdet,

— utvecklandet av yrkesutbildningsprogram med tonvikt på den privata sektorn,

— främjande av nätverk för samarbete mellan universiteten och stöd för åtgärder som främjar forskares och lärares rörlighet,

— bättre förbindelser mellan högre utbildning och näringsliv,

— utveckling av undervisningen, särskilt när det gäller undervisning av unga kvinnor och vuxna analfabeter,

— utarbetande av program för utbildning av företagsledare och administrativa chefer.

1.2 Social utveckling

Parterna inser betydelsen av social utveckling som, enligt deras uppfattning, skall gå hand i hand med all ekonomisk utveckling. De lägger särskilt stor vikt vid att respekten för de grundläggande sociala rättigheterna upprätthålls.

1.3 Migration

Parterna är eniga om behovet av att intensifiera sina ansträngningar för att minska migrationstrycket. I detta syfte är de överens om att:

— identifiera de viktigaste orsakerna och ursprunget till migrationstrycket,

— främja stödprogram för skapande av arbete och yrkesutbildning för att motverka flykten av arbetskraft, särskilt den mest kvalificerade,

— främja den roll som invandrare med uppehållstillstånd i unionen spelar för den ekonomiska utvecklingen i sina hemländer, särskilt genom överföring av inkomst.

De förbinder sig att diskutera levnadsvillkoren för gästarbetare och invandrare med uppehållstillstånd som befinner sig inom deras respektive territorier.

Unionen kommer att uppmana parterna i Medelhavsområdet att erkänna sina förpliktelser att ge tillstånd till återinresa för medborgare som har lämnat landet.

När det gäller den olagliga invandringen föreslår parterna att ett närmare samarbete upprättas, vilket bl.a. skulle omfatta:

— underlättandet av återinresa, inklusive snabbare behandling av nationalitetskontroll,

— samarbete om gränskontroller,

—?ökad omfattning på informationsutbytet mellan berörda administrativa myndigheter när det gäller illegala invandrare och de vägar dessa använder,

— utnyttjande av de möjligheter som en bilateral blandad kommitté skulle erbjuda,

— behandling av utvisade i enlighet med inhemsk lagstiftning och partnerskapets utfästelser om mänskliga rättigheter, och i enlighet med FN:s konvention av den 10 december 1984 mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

1.4 Narkotikahandel

Parterna är eniga om behovet av samordnade åtgärder mot narkotikahandeln. De understryker behovet av ett nära samarbete mellan polisen och tullen, bl.a. på följande områden:

— utbyte av information om narkotikahandel,

— förstöring av grödor,

— utbildning av tullpersonal i olika metoder för att spåra upp riskförsändelser,

— samordnade, reella och effektiva kontroller av sjöfarten inom ramen för relevanta internationella konventioner,

— förstärkning av uppsättningen av rättsliga åtgärder som används i kampen mot narkotika och respekt för internationella åtaganden,

— samarbete och informationsutbyte mellan enheter som är ansvariga för att bekämpa:

= tillgrepp av föregångsämnen till narkotika,

= tvätt av pengar.

1.5 Terrorism

Parterna erkänner betydelsen av att de tillsammans förebygger och bekämpar terrorism. För att detta hot skall kunna bekämpas mera effektivt måste samarbetet förstärkas. Detta samarbete skulle särskilt kunna omfatta:

— intensifiering av informationsutbytet,

— förbättrad utbildning av de enheter som är ansvariga för att förebygga och bekämpa terrorism,

— identifiering av de olika elementen i denna företeelse (organisation, finansiering osv.).

1.6 Internationell brottslighet

Parterna erkänner att det i kampen mot internationell brottslighet är viktigt att förebygga och arbeta tillsammans på ett mera effektivt sätt, i takt med utvecklingen av partnerskapet.

De är eniga om att organisera ett nära samarbete mellan polisen och tullen och att anpassa inhemsk lagstiftning och regelverk för att kunna bekämpa de olika formerna av brottslighet inom Europa-Medelhavsområdet, däri inbegripet följande områden:

— miljöskydd och bekämpande av miljöbrott,

— bekämpande av förfalskningar,

—åtgärder mot olika former av bortförande av barn.

1.7 Juridiskt samarbete

Det är lämpligt att utveckla det juridiska samarbete som är nödvändigt för en effektiv kamp mot narkotikahandeln och olika former av internationell brottslighet, i synnerhet de som nämns ovan. Detta kräver förbättringar av utlämningsförfarandena, av policyn för internationell rättshjälp samt av utbyten av domare och information.

1.8 Rasism och främlingsfientlighet

Parterna understryker betydelsen av att rasism och främlingsfientlighet bekämpas mer effektivt och förutser ett samarbete om detta.

1.9 Kampen mot korruption

Parterna är eniga om att utarbeta ett handlingsprogram mot korruption, eftersom detta är ett stort och aktuellt problem med internationell räckvidd.

De förutser en utökning av metoderna för upptäckt och utredning, så att korruptionen kan bekämpas effektivare.

2. Andra samarbetsområden

2.1 Kultur och medier

Parterna är eniga om behovet av att förbättra den ömsesidiga förståelsen genom främjande av kulturellt utbyte och flerspråkighet, samtidigt som respekten för parternas identitet upprätthålls.

Partnerskapet, för vilket förfaranden för genomförandet skall bestämmas under konferensen, skall särskilt inriktas på kulturarvet och den skapande verksamhet, kulturella och konstnärliga evenemang, samproduktion (teater och film), spridning av böcker och det skrivna ordet, bilder och konstverk, översättningar och andra sätt att öka kulturmedvetenheten.

Parterna betonar den viktiga roll som medierna spelar för förståelse mellan samhällen och är överens om att främja utbyte och samarbete, i synnerhet när det gäller utbildning, samproduktion och spridning.

2.2 Hälsovård

Parterna erkänner följande prioritetsområden för sitt partnerskap:

— åtgärder för att höja medvetenheten, information och förebyggande åtgärder,

— förbättring av hälsovården: sjukvårdssystem, i synnerhet vårdcentraler i primärvården,

— mödra- och barnhälsovård, familjeplanering och kampen mot sexuellt överförda sjukdomar, däribland AIDS.

2.3 Ungdom

Parterna erkänner att det är viktigt att främja kontakter mellan unga inom ramen för program för decentraliserat samarbete. I detta syfte har de för avsikt att:

— stödja aktiviteter som främjar integregring av unga i samhället och i arbetslivet på det lokala planet, i synnerhet av dem som saknar kvalifikationer,

— främja utbildningen av ledare och socialarbetare som arbetar med ungdomar,

— främja utbildningen av unga arbetstagare på det vetenskapliga, kulturella och tekniska området, med särskilt hänsyn tagen till kvinnornas roll.

Top of page

V. UPPFÖLJNING AV PARTNERSKAPET MELL EUROPA-MEDELHAVSLÄNDERNA

Barcelona-konferensen bör kunna lägga grunden för en process som kan utvecklas vidare, och parterna bör därför överenskomma om att de olika aktiviteterna följs upp genom ad hoc-möten för ministrar, högre tjänstemän och experter, genom utbyte av erfarenheter och upplysningar, genom kontakter mellan ledande krafter i det civila samhället och på alla andra sätt som kan vara lämpliga. Dessa möten kan utgå ifrån befintliga samarbetsstrukturer, eller varje annan form som konferensen kan enas om.

Europeiska unionen kommer att föreslå sina parter att utrikesministrarna håller möten med jämna mellanrum. Parterna skall komma överens sinsemellan hur ofta mötena skall hållas.

Denna övergripande dialog, som bör vara så konkret och informell som möjligt, bör komplettera, inte ersätta, den dialog som förs mellan Europeiska unionen och varje Medelhavsland eller -område inom ramen för bilaterala avtal.

Bestämmelserna för kontakterna mellan parlamentariker och lokala myndigheter bör också undersökas.

Top of page

FÖRKLARING EUROPEISKA RÅDET, CANNES 26/27 JUNI 1995 ÄRENDE: FÖRENTA NATIONERNAS FEMTIOÅRSJUBILEUM

"Denna dag då det är femtio år sedan Förenta nationernas stadga undertecknades i San Francisco vill Europeiska rådet

— ännu en gång högtidligen bekräfta sin lojalitet mot målen och principerna i Förenta nationernas stadga och vittna om sin beredskap att tjäna Förenta nationernas ideal och verksamhet,

— understryka i hur hög grad Förenta nationerna, som bildades som svar på den tragedi som andra världskriget innebar, medverkat till återuppbyggnaden av Europa och till att hjälpa flyktingar från konflikten,

— hylla det arbete som Förenta nationerna utfört under femtio år såväl som dess stora bidrag till kodifieringen av folkrätten, bevarandet av internationell fred och säkerhet i samarbete med de regionala organisationerna, nedrustningen, avkoloniseringen, utveckling och humanitär hjälp, skydd och främjande av de mänskliga rättigheterna samt samarbetet mellan nationerna på de mest skiftande områden.

— kraftfullt bejaka nödvändigheten av att bevara och utveckla ett forum där världsomspännande åtaganden görs och samordnade initiativ tas i samarbete med regionala organisationer, i en värld som står inför alltmer komplicerade politiska, ekonomiska, kulturella och sociala frågor,

— påminna om att Förenta nationernas framgång och funktion framför allt beror på medlemsstaternas politiska stöd till organisationen och på de medel som de tillför, särskilt genom att till fullo lämna sina finansiella bidrag, punktligt och villkorslöst,

— uppmana Förenta nationerna och dess medlemsstater att fullfölja och fördjupa det reformprogram som påbörjats för att avhjälpa brister på vissa områden och för att skapa beredskap att möta nästa århundrades utmaningar,

— i detta hänseende önska att framsteg kommer att göras för att uppnå en bättre anpassning av FN:s strukturer och institutioner, inklusive Säkerhetsrådet,

— stödja generalsekreterarens ansträngningar att stärka organisationens kapacitet att bedriva förebyggande diplomati och anpassa sina uppdrag och sina medel för fredsbevarande verksamhet, ett område där FN spelar en oersättlig roll, eftersom endast FN kan besluta om att använda militära åtgärder i internationella relationer,

— likaledes vittna om sin lojalitet mot FN:s återupptagande av en världsomspännande politik för hållbar utveckling, med människan i centrum, som införlivar erfarenheterna från de stora konferenserna som organiserats av FN och som lägger tonvikten på hjälp till de fattigaste länderna, i nära samråd med de bilaterala givarna och övriga multilaterala organisationer,

— uppmana generalsekreteraren att öka ansträngningarna ytterligare för att effektivisera organisationens funktion samt administrationen av personalen och de finansiella resurserna,

—"ännu en gång bekräfta att Europeiska unionen, som är den ojämförligt största bidragsgivaren, den största leverantören av trupper för fredsbevarande operationer, den största givaren av multilateralt utvecklingsbistånd och av humanitär hjälp, har för avsikt att för sin del bibehålla sitt stöd till Förenta nationernas organisation."

Top of page

EUROPEISKA RÅDETS BUDSKAP TILL 31:A TOPPMÖTET FÖR ORGANISATIONEN FÖR AFRIKANSK ENHET (OAU)

Europeiska rådet riktar ett budskap om vänskap och stöd för ansträngningarna för fred och utveckling i Afrika till Organisationen för afrikansk enhet (OAU), som samlas i toppmöte den 26—28 juni i Addis Abeba. Det uttrycker sin tillfredsställelse med det samarbete som efter Europeiska rådet i Essen i december 1994 inletts mellan Europeiska unionen och OAU samt bekräftar sin tilltro till OAU:s förmåga att uppfylla sin roll för den afrikanska kontinentens framtid.

Top of page

EUROPEISKA UNIONENS FÖRKLARING

ANGÅENDE BURUNDI

EUROPEISKA RÅDET ÄR MYCKET OROAT AV ATT SITUATIONEN I BURUNDI FORTSÄTTER ATT FÖRVÄRRAS. DET UTTRYCKER SITT TOTALA STÖD FÖR DE BURUNDISKA MYNDIGHETERNAS ANSTRÄNGNINGAR FÖR NATIONELL FÖRSONING OCH ÅTERINFÖRANDE AV ORDNING, UNDER FÖRUTSÄTTNING ATT DETTA SKER MED STRIKT IAKTTAGANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA. DET FÖRDÖMER ALLA VÅLDSHANDLINGAR OCH FÖRSÖK TILL DESTABILISERING SOM GJORTS AV EXTREMISTER UR ALLA LÄGER. DET BEKRÄFTAR EUROPEISKA UNIONENS BEREDSKAP ATT MED BESLUTSAMHET FORTSÄTTA ATT HJÄLPA BURUNDI I DEN PRÖVNING LANDET GENOMGÅR.

EUROPEISKA RÅDET UTTRYCKER SIN ÖNSKAN ATT EN KONFERENS OM FRED, SÄKERHET OCH STABILITET I OMRÅDET KRING DE STORA SJÖARNA SAMMANKALLAS SÅ SNART SOM MÖJLIGT UNDER FÖRENTA NATIONERNAS OCH OAU:S BESKYDD.

Top of page

Ekonomiskt samarbete med länderna i Central- och Östeuropa samt Medelhavsområdet

Europeiska rådet har godkänt nedanstående tabell i överensstämmelse med riktlinjerna i punkt 6 i det arbetsdokument som delades ut vid rådets möte den 22 januari 1995 (1) .

 

 Länder i Central- och ÖsteuropaIcke-medlemsstater i Medelhavsområdet

1995

1 154

550

1996

1 235

900

1997

1 273

1 000

1998

1 397

1 092

1999

1 634

1 143

SUMMA

6 693

4 685

 

8:e EUF (miljoner ECU)

 

Belgien
503
Danmark
275
Tyskland
3 000
Grekland
160
Spanien
750
Frankrike
3 120
Irland
80
Italien
1 610
Luxemburg
37
Nederländerna
670
Portugal
125
Förenade kungariket
1 630
Österrike
340
Finland
190
Sverige
350
Icke-fördelade medel från tidigare EUF
150
Icke-användbara medel från 7:e EUF
142
Förstärkning av det humanitära biståndet från budgeten för AVS-staterna
160
Omvandling av särskilda lån till gåvor
15
Summa totalt
13 307

 

 

P.M.: Andelen för utomeuropeiska länder och territorier utgör 1,28 % av beloppet för 8:e EUF.

Till beloppet för EUF tillkommer lånen från Europeiska Investeringsbankens egna medel.

Top of page

NOTES

1. Rådet påminner om och bekräftar den interinstitutionella överenskommelsen från 1993 om utrymmen som skall lämnas disponibla under varje maximinivå för de olika rubrikerna.

När budgeten skall fastställas önskar rådet följaktligen att den budgetansvariga myndigheten agerar så att ett orört manöverutrymme bibehålls under rubrik 4 för att kunna hantera oförutsedda händelser och situationens utveckling, även för länderna i Central- och Östeuropa och icke-medlemsstater i Medelhavsområdet, för vilka Europeiska rådet i Essen bestämde en särskild prioritet.

Eftersom rådet är en gren av den budgetansvariga myndigheten avser det att verka för att detta mål skall uppnås och räknar därvid med Europaparlamentets samarbete.


© Europaparlamentet: 1998