Europaparlamentets talman
Nicole Fontaines tal
inför Europeiska rådet i
Santa Maria da Feira
den 19 juni 2000


Ordföranden i Europeiska rådet
Stats- och regeringschefer
Kommissionens ordförande

I samband med detta toppmöte, som samlar oss här i Feira, skulle jag först av allt mycket kortfattat men uppriktigt vilja tacka Er, Portugals premiärminister och utrikesminister och lyckönska Er för det kunnande och den beslutsamhet som har kännetecknat Ert ordförandeskap i ett viktigt skede i utvecklingen av den europeiska integrationen.

Jag skulle främst vilja betona den ständiga uppmärksamhet Ni fäst vid högkvalitativa förbindelser mellan rådet och Europaparlamentet.

Det portugisiska ordförandeskapet har varit framgångsrikt och jag skulle särskilt vilja understryka följande:

  • Toppmötet i Lissabon, som koncentrerades till den sociala dimension vi vill ge den europeiska integrationsprocessen i ett klimat som blivit mer gynnsamt till följd av att tillväxten åter ökar och de möjligheter som erbjuds av den nya ekonomi som grundas på informationsteknologin. Genom att utforma tydliga riktlinjer för detta område har toppmötet gett arbetet en ny och oåterkallelig impuls. Det blir nu det kommande franska ordförandeskapets sak att konkretisera denna impuls, och vi vet att detta också är dess avsikt.
  • Resultaten från förlikningsmötena har visat att medbeslutandeförfarandet var övervägande positivt och jag hoppas att vi i samband med de kommande reformerna kommer att kunna utvidga medbeslutandet till att omfatta samtliga rättsakter för vilka beslut fattas med kvalificerad majoritet i rådet, såsom Europaparlamentet önskar, men givetvis utan att begränsa parlamentets lagstiftande roll. Jag skulle också i detta sammanhang vilja säga att den definition av begreppet "rättsakt" som det idag handlar om inte kan godkännas av Europaparlamentet. Vi förväntar oss alltså nya förslag.
  • Apropå de impulser som getts till regeringskonferensen skulle vi ha önskat att man i ordförandeskapets rapport i större utsträckning betonat utvidgningen av dagordningen. Europaparlamentets deltagande har dock i stort sett varit positivt, även om detta deltagande skulle kunna förbättras.

Denna nya praxis förebådar ett gott samarbete mellan våra institutioner. Jag skulle vilja se detta samarbete ständigt utökat. Det är i denna anda vi har arbetat tillsammans med kommissionen sedan den tillsattes. Jag vet att vissa av Europeiska rådets medlemmar varit mycket intresserade av de förhandlingar vi fört för att formalisera våra nya förbindelser.

Jag har glädjen att kunna meddela att vi alldeles nyligen kunde uppnå enighet om ett ramavtal som beaktar två viktiga målsättningar:
  1. Att ge Europaparlamentet nödvändiga medel för att kunna utöva sina fördragsenliga kontrollbefogenheter.
  2. Att bibehålla en stark och oberoende kommission i den roll den tilldelas av dessa fördrag.

Jag tror mig veta att kommissionens ordförande Prodi, precis som jag själv, anser att avtalet är välbalanserat och att det kommer att ge våra institutioner möjlighet att utveckla sina respektive befogenheter i ett klimat av ömsesidigt förtroende och samarbete. Europaparlamentet och kommissionen tillsammans är av största vikt för att institutionerna skall kunna fungera väl och för den framtida utvecklingen av Europeiska unionen.

I fråga om Europaparlamentets interna verksamhet tror jag att Europeiska rådets medlemmar kommer att uppskatta de framsteg vi nyligen gjort på vägen mot att kunna anta en enhetlig europeisk ledamotsstadga. Dessa framsteg följs dessutom regelbundet upp av den tillfälliga arbetsgrupp vi inrättat i samråd med rådet och som har arbetat intensivt tack vare det portugisiska ordförandeskapets ansträngningar.

För det första har parlamentets presidium antagit åtgärder som garanterar fullständig insyn i hur ersättningen till ledamöternas assistenter utnyttjas.

För det andra har en högnivågrupp av oberoende personer nyligen överlämnat en rapport, i vilken situationen analyseras på ett mycket relevant sätt och där det även ges förslag till lösningar. Parlamentet har ännu inte uttalat sig om dessa, men de verkade omgående genomsyrade av de målsättningar vi hade framfört, det vill säga öppenhet, tydlighet, rättvisa och värdighet.

Jag tror mig veta att det informella mottagandet av dessa förslag av vissa medlemmar i rådet varit positivt och jag skulle ännu en gång vilja upprepa vår önskan att denna fråga prioriteras. Jag tror att vi har allt som krävs för att kunna gå framåt i ett snabbt tempo och jag hoppas att vi snarast kan uppnå den överenskommelse som krävs med rådet.

Låt mig också i samma anda av öppenhet insistera på vikten av att man konkret erkänner politiska partier på europeisk nivå . De erkändes i Amsterdam och det handlar nu om att ge dem en tydligare ställning och därmed bevilja dem egna finansieringsmöjligheter. Vi gläder oss mycket över att kommissionen meddelat oss att den är villig att utnyttja sin initiativrätt för att föreslå en ändring av artikel 191.

I fråga om regeringskonferensen fastställde Europaparlamentet den 13 april i år klara och tydliga mål inför denna, vilka åter upprepades den 15 juni.

Framför allt tre grundläggande riktlinjer har fått mycket stor majoritet.

  • Kvalificerad majoritet. Vi önskar att kvalificerad majoritet blir regeln inom rådet och enhällighet undantaget. Även om rådets medlemmar numera verkar stödja behovet av att göra mekanismerna för förstärkt samarbete mer flexibla, kommer dessa inte att lösa problemen med institutionernas beslutsbefogenheter för allt som, till exempel, rör den inre marknaden, och inte heller att kunna utnyttjas för att förklara ett otillräckligt resultat när det gäller omröstningsförfarandena i rådet. Europaparlamentet kommer att vara mycket uppmärksamt och beklagar den förberedande gruppens nuvarande försiktiga tillvägagångssätt.
  • Den andra riktlinje som enligt Europaparlamentet bör prioriteras gäller stadgan om de grundläggande rättigheterna. Det konvent som till nyligen leddes av Herzog har gjort ett utomordentligt arbete där parlamentet aktivt deltar. Mendez de Vigo kommer strax att redogöra för detta. Vi anser, i likhet med de flesta nationella parlamenten vid det senaste Cosac-mötet, att det är grundläggande att denna stadga införlivas i fördragen. Genom att på det viset ge stadgan juridisk kraft, i detta läge då vi står inför en utvidgning vars omfattning vi aldrig tidigare skådat, bekräftar Europeiska unionen att den i första hand grundas på en gemenskap med delade värderingar. Jag är även övertygad om att denna strategi kommer att bidra till att man ger den europeiska integrationen nya krafter, ett ideal, ja till och med en själ. Det europeiska medborgarskapet blir verklighet. Det innebär att varje medborgare har rättigheter, har känslan av att tillhöra en ändamålsenlig gemenskap och är övertygad om att hon eller han deltar i uppbyggnaden av en europeisk samhällsmodell.
  • Den tredje riktlinje vårt parlament mycket gärna vill se förverkligad har aktualiserats under de senaste dagarna. Det gäller tanken att förse EU med en konstitution, och att i detta syfte omstrukturera och förenkla fördragen. Här är det för övrigt möjligt att agera snabbt och på kort sikt: som belägg för detta vill jag peka på de förslag som Europeiska institutet i Florens nyligen formulerat på begäran av kommissionen. Dessa förslag visar att de nuvarande fördragen kan förenklas utan att man ändrar den institutionella balansen, och att en sådan förenkling kan vara ett effektivt bidrag till konstitutionaliseringsprocessen.

Apropå denna process vill jag betona det intresse Europaparlamentet fäster vid en översyn av fördragets artikel 7 om respekten för de grundläggande rättigheterna. De förslag som redan finns känner vi till. Parlamentet har ännu inte yttrat sig om dem, men ser fram emot en opartisk debatt om en fråga som är så viktig för unionens verksamhet. I punkt 8 i den resolution parlamentet antog den 15 juni uppmanades rådets ordförandeskap "att utvärdera relationerna mellan de 14 medlemsstaterna och Österrike och att tillsammans med alla berörda parter inom EU utarbeta ett tillvägagångssätt som leder till en godtagbar lösning".

Att effektivisera och klargöra beslutsförfarandena och undvika riskerna för blockering, förbättra möjligheterna till förstärkt samarbete mellan de medlemsstater som önskar gå framåt, samtidigt som man undviker institutionella överlappningar, förenkla fördragen och bekräfta vårt engagemang för de demokratiska värdena genom en juridiskt giltig stadga, samt förverkliga den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik som skisserades i Köln och Helsingfors och dess parlamentariska dimension, är alla uppgifter i ett ambitiöst arbete som kräver mobilisering av alla, inklusive den allmänna opinionen. I väntan på att att de riktigt stora diskussionerna kring det framtida EU med 28 medlemsstater skall ha avslutats, behöver våra medborgare klara besked: begripliga och hållbara institutioner, och " enhet i mångfalden", för att citera det valspråk som för några veckor sedan antogs av 80 000 ungdomar i våra länder.

Jag tvivlar inte på att det portugisiska ordförandeskapet kommer att utgöra en viktig etapp på vägen mot dessa mål, som är nödvändiga om vi vill skapa förutsättningar för en ny start för Europeiska unionen.


© Europaparlamentet: 19/06/2000