|
Tal
hållet av Europaparlamentets ordförande
Klaus Hänsch
inför Europeiska rådet
fredagen den 21 juni 1996
i Florens
Herr ordförande för Europeiska rådet,
mina damer och herrar
Den uppmärksamhet som den europeiska allmänheten gett detta Europeiska råd i Florens är stor.
De förväntningar som de ställer på resultaten är små.
Detta betyder, att alltfler medborgare förlorar förtroendet för Europeiska unionens institutioner - även för rådet.
Just därför har detta Europeiska råd stora möjligheter. Detta råd har möjlighet att vinna tillbaka medborgarnas förtroende, förutsatt att det befattar sig med de problem och fattar de beslut som står på dagordningen.
Detta råd kan återställa tron på att Europeiska unionen har en roll att spela genom att bättre än hittills styra och samordna både medlemsstaters ansträngningar att modernisera den europeiska ekonomiska strukturen och kampen mot massarbetslöshet.
Detta råd kan skapa förtroende för unionens förmåga att stärka den inre säkerheten och visa medborgarna att unionen har verksamma och demokratiskt kontrollerade möjligheter att bekämpa internationell brottslighet, narkotikahandel, bedrägeri och korruption.
Detta europeiska råd kan återvinna förtroendet för unionens förmåga till reform genom att ge de stagnerade överläggningarna vid regeringskonferensen nya impulser.
Slutligen måste detta råd återställa tron på att skyddet av folkhälsan inte är en förhandlingsbar fråga.
***
Sedan december 1993 har kampen mot arbetslösheten haft högsta prioritet vid varje europeiskt råd som hållits.
Det har varje gång framhävts hur viktigt det är med gemensamma initiativ för modernisering av den europeiska ekonomiska strukturen och för skapandet av nya arbetstillfällen. Förslagen i 1993 års vitbok om konkurrenskraft, tillväxt och sysselsättning är fortfarande aktuella, men har ännu inte förverkligats.
Europaparlamentet förväntar sig att rådet här i Florens vidtar konkreta steg för att förverkliga dessa förslag.
Parlamentet förväntar sig att rådet anslutar sig till den förtroendepakt för sysselsättningen som kommissionen lagt fram. Här i Florens bör de impulser ges som behövs för att snabbt och beslutsamt omsätta alla delar av denna pakt i praktiken.
Det är sant att vissa av de punkter och åtgärder som pakten innehåller ytterligare måste undersökas och konkretiseras inför Europeiska rådet i Dublin, men andra kan omsättas i praktiken redan innan dess.
Detta råd bör därför arbeta för att på europeisk nivå de beslut fattas som förberetts sedan länge, och på nationell nivå bör de gemenskapsbeslut som fattats för länge sedan förverkligas.
Nyckelområden inom lagstiftningen för den inre marknaden, t.ex. offentlig upphandling och investeringstjänster, har hittills inte genomförts av två tredjedelar av medlemsstaterna. Det är inte nödvändigt att vänta till december med att avhjälpa denna allvarliga brist.
Vad gäller antagandet av en stadga för ett europeiskt aktiebolag, som skulle erbjuda en bolagsform
för företag med verksamhet över hela Europa, och som bl.a. ger de europeiska arbetstagarna rätt till information finns det ingen anledning att dra ut på det ytterligare ett halvår.
Vi behöver inte invänta Europeiska rådet i Dublin för att bättre hjälpa små och medelstora företag, som är den huvudsakliga motorn för innovation och skapandet av arbetstillfällen i den europeiska ekonomin, i deras deltagande i den inre marknaden.
Vi måste främst utnyttja denna potential för tillväxt och sysselsättning, då den europeiska marknaden tar emot över 90 % av vår produktion av varor och tjänster.
I början av denna vecka enades rådet och parlamentet inom förlikningsförfarandet om riktlinjerna för utbyggnaden av de transeuropeiska näten.
Finansieringen av stora transportnät och andra områden som beslut fattats om kräver inga ytterligare egna medel. Det är fullt tillräckligt med en revidering av de finansiella prognoserna.
Vi stödjer kommissionens förslag om en sådan revidering.
Som en del av unionens budgetmyndighet är vi beredda till snabba förhandlingar med rådet om en ny överenskommelse.
Europaparlamentet självt har planerat för stora nedskärningar i 1997 års budget för att få till stånd det finansiella spelrum som unionen behöver.
Vi är beredda att låta unionens budget genomgå en omfattande avmagringskur genom att avstå från nyanställningar, genom att skära ned på administrationen och förbättra det interinstitutionella samarbetet.
För oss är en genomgripande sparpolitik inte en angelägenhet för bara ett budgetår, utan en uppgift på längre sikt.
Vi förpliktigar oss att genomföra dessa nedskärningar inte bara för 1997, utan även för kommande år.
Europaparlamentet ser i införandet av den gemensamma valutan ett instrument för modernisering av den europeiska ekonomin, och därigenom ett instrument för tillväxt och sysselsättning.
Jag välkomnar de framsteg som gjorts på vägen dit:
Dit hör resultaten från Verona. Dit hör också de ansträngningar som alla medlemsstater gjort för att uppnå större konvergens enligt kriterierna i Maastrichtfördraget.
Europaparlamentet är övertygat om att en konsolidering av statsbudgeten och en minskning av statsskulden är en nödvändig förutsättning för hållbar tillväxt och säkra arbetstillfällen.
Vi tror dock att allt spelrum hittills inte utnyttjas för att stärka den inre marknaden och skapa incitament för investeringar.
Förslaget till grundprinciper för den ekonomiska politiken, vilket rådet presenterat för er, innehåller inte någon gemensam strategi som skulle göra det möjligt att binda samman politiken för budget- och valutapolitisk konsolidering med en politik för hållbar tillväxt och sysselsättning.
***
Jag delar en önskan med det italienska ordförandeskapet om att detta europeiska råd också ska ge nya impulser till samarbetet vad gäller den inre säkerheten.
Om inte alla 15 medlemsstater går med på att låta Europeiska gemenskapernas domstol kontrollera Europols verksamhet är det bättre att låta 14 medlemsstater fatta detta beslut än att ytterligare skjuta Europols verksamhet på framtiden.
Europa ska inte behöva stå ut med fri rörlighet för kriminella, maffiapengar och narkotika.
Jag välkomnar det irländska projektet för bekämpning av narkotikahandeln, ett projekt som är ett steg i rätt riktning.
På medellång och lång sikt krävs det dock en ändring av fördraget om vi vill visa att vi tillsammans, som union, har den handlingskraft som behövs.
* * *
Av flera goda anledningar måste regeringskonferensen avslutas senast i mitten av nästa år.
Det är mer som är beroende av detta slutdatum än inledandet av utvidgningsförhandlingarna, som har fastställts till att börja sex månader efter det att regeringskonferensen avslutats.
Om detta slutdatum hålls, måste den etapp där regeringskonferensens delegationer förklarar sina ståndpunkter avslutas nu.
Om detta slutdatum inte hålls, får det följder för beslutet om deltagande i den ekonomiska och monetära unionens tredje etapp i början av 1998, för förhandlingarna om revidering av jordbrukspolitiken och strukturfonderna och för unionens finansiering.
Därför krävs det nu att ni, stats- och regeringscheferna, ger de signaler och impulser som krävs för att verkliga förhandlingar skall inledas.
Denna impuls kan ges tillsammans med riktlinjer, och det måste klart definieras vilka som är de viktigaste teman som skall behandlas.
Detta gäller särskilt den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.
Sedan det möte som NATO:s ministerråd höll i Berlin den 3 juni, och genom det svensk-finska dokumentet, har unionen inte bara fått möjlighet att driva en egen säkerhetspolitik, utan rentav tvingats till det.
***
Vi kan bara spela vår roll som regeringskonferensens "bollplank", som Carlos Westendorp kallat det, i vårt egna arbete och i våra diskussioner med de nationella parlamenten, olika samhällsgrupper och enskilda medborgare, om Europaparlamentets ståndpunkter åtminstone kommer till regeringskonferensens kännedom. Detta har hittills inte varit fallet, inte i tillräcklig utsträckning.
***
Europaparlamentet har med ökande oro följt den politik som en av medlemsstaterna bedriver, och som enligt vår åsikt klart och tydligt bryter mot det påbud om samarbete som föreskrivs i fördraget.
Det råder inte något tvivel om att en blockadpolitik, oavsett vem som bedriver den och av vilken anledning, inte får bli framgångsrik.
Om en sådan politik skulle tillåtas att bli framgångsrik skulle varje medlemsstat kunna lockas att tillämpa liknande åtgärder om det verkade lönsamt.
Och det skulle betyda slutet för unionen.
Vad gäller anledningen i just detta fall vill jag säga följande:
Europaparlamentet anser kommissionens förslag lämpligt för att
- skydda folkhälsan inom Europeiska unionen,
- utrota galna-ko-sjukan i Storbritannien och
- återställa förtroendet för nötköttsproduktionen.
Europaparlamentet stöder detta förslag, från första meningen till sista. Den metod kommissionen föreslagit är inte förhandlingsbar.
Alla så kallade "politiska lösningar" skulle förstöra både medborgarnas förtroende för all nötköttsproduktion, inte bara brittiskt, och det skulle därmed skada alla europeiska nötköttsproducenter om en medlemsstats uppträdande under de senaste veckorna ger resultat och sätter exempel för andra.
Kommissionens förslag ger Europeiska rådet en sista chans att här i Macchiavellis hemstad handla enligt hans maxim från "Fursten":
"It is the duty of the princes to solve problems before public emotions make them unsolvable."
Den kris som nu råder med anledning av galna-ko-sjukan är en kris i Storbritannien, men inget av Europeiska unionens länder är immunt mot liknande sjukdomar.
Vi vet, att vår jordbrukspolitik måste reformeras ytterligare.
I samband därmed bör det inte bara gälla ekonomiska besparingar, utan också en reform av vår jordbruksindustriella livsmedelsproduktion.
***
Förberedelserna inför detta Europeiska råd och för de resultat vi förväntar oss från det ger en ofullständig bild av de svårigheter som det italienska ordförandeskapet haft att övervinna det senaste halvåret.
De har utöver allt annat fått klara sig igenom ytterligare ett val och en regeringsbildning i Italien.
Allt detta har de genomfört på ett bemärkansvärt sätt.
Som exempel vill jag bara nämna resultaten av uppföljningskonferensen till Dayton förra veckan här i Florens, slutandet av avrustningsöverenskommelsen mellan länderna i det före detta Jugoslavien och beslutet om att hålla allmänna val i Bosnien-Hercegovina den 14 september.
Därför skulle jag på Europaparlamentets vägnar uttryckligen vilja tacka det italienska ordförandeskapet.
Jag vill tacka er, herr ordförande, det italienska ordförandeskapets alla ministrar och alla era medarbetare för er grundläggande och aldrig sinande beredskap till samarbete med Europaparlamentet.
Vi ser med stor förväntan fram emot rådets irländska ordförandeskap.
Vi vet, att vi kan räkna också med er samarbetsvillighet och stora engagemang.
På samma sätt kan ni förlita er på Europaparlamentets kritiska och samtidigt hjälpsamma medverkan i uppfyllandet av den svåra uppgift som väntar er.
© Europaparlamentet: 1998
|