EUROPEISKA RÅDET I HELSINGFORS
10 och 11 december 1999

ORDFÖRANDESKAPETS SLUTSATSER

[Top] [Next]

INLEDNING

1. Europeiska rådet sammanträdde i Helsingfors den 10—11 december 1999. Det antog deklarationen. Det har fattat ett antal beslut som markerar ett nytt skede i anslutningsprocessen. Åtgärder har också vidtagits för att se till att unionen själv kommer att ha effektiva, reformerade institutioner, en förstärkt gemensam säkerhets- och försvarspolitisk förmåga och en konkurrenskraftig, sysselsättningsskapande och hållbar ekonomi.

2. I inledningen av överläggningarna hade Europeiska rådet och Europaparlamentets ordförande Nicole Fontaine ett åsiktsutbyte om de viktigaste diskussionspunkterna, särskilt utvidgningen, reformeringen av institutionerna och sysselsättningen.

[Top] [Previous] [Next]

I. FÖRBEREDELSER INFÖR UTVIDGNINGEN

Utvidgningsprocessen

3. Europeiska rådet bekräftar vikten av den utvidgningsprocess som inleddes i Luxemburg i december 1997 för hela den europeiska kontinentens stabilitet och välfärd. En effektiv och trovärdig utvidgningsprocess måste upprätthållas.

4. Europeiska rådet bekräftar anslutningsprocessens allomfattande natur, och den inbegriper nu 13 kandidatstater inom en och samma ram. Kandidatstaterna deltar i anslutningsprocessen under samma förutsättningar. De måste dela Europeiska unionens värderingar och mål enligt fördragen. I detta avseende betonar Europeiska rådet principen om fredlig tvistlösning i enlighet med FN-stadgan och uppmanar kandidatstaterna att göra alla ansträngningar för att lösa eventuella återstående gränskonflikter och övriga närbesläktade frågor. Om detta misslyckas bör de inom rimlig tid ta upp tvisten i Internationella domstolen. Europeiska rådet kommer att granska situationen i samband med eventuella olösta tvister, särskilt när det gäller konsekvenserna för anslutningsprocessen, och för att främja lösning av sådana tvister genom Internationella domstolen senast i slutet av år 2004. Dessutom påminner Europeiska rådet om att uppfyllande av de politiska kriterierna från Europeiska rådet i Köpenhamn är ett villkor för inledande av anslutningsförhandlingar och att uppfyllande av alla Köpenhamnskriterier utgör grunden för tillträde till unionen.

5. Europeiska unionen har gjort ett bestämt politiskt åtagande anstränga sig till det yttersta för att avsluta regeringskonferensen om reformering av institutionerna senast i december 2000 varefter ratificering följer. Efter ratificeringen av konferensens resultat bör unionen kunna välkomna nya medlemsstater från och med slutet av 2002, så snart de har visat att de kan ta på sig medlemskapets förpliktelser och så snart förhandlingarna har slutförts framgångsrikt.

6. Kommissionen har gjort en ny detaljerad bedömning av kandidatländernas framsteg mot ett uppfyllande av anslutningskriterierna. I denna bedömning visas att det gjorts framsteg när det gäller att uppfylla anslutningskriterierna. Med hänsyn till att svårigheter återstår inom vissa sektorer uppmuntras kandidatstaterna samtidigt att fortsätta att öka sina ansträngningar för att uppfylla anslutningskriterierna. Det framgår att en del kandidater inte kommer att kunna uppfylla alla Köpenhamnskriterierna på medellång sikt. Kommissionens avsikt kommer att vara att i början av år 2000 rapportera till rådet om vissa kandidatstaters framsteg med uppfyllandet av de ekonomiska Köpenhamnskriterierna. Nästa omgång av återkommande rapporter kommer att läggas fram i god tid före Europeiska rådet i december 2000.

7. Europeiska rådet erinrar om vikten av en hög standard när det gäller kärnsäkerhet i Central- och Östeuropa. Det uppmanar rådet att överväga hur frågan om kärnsäkerhet skall tas upp inom ramen för anslutningsprocessen i enlighet med relevanta slutsatser av rådet.

8. Europeiska rådet noterar med tillfredsställelse det betydande arbete som har utförts och de framsteg som har uppnåtts i anslutningsförhandlingarna med Cypern, Ungern, Polen, Estland, Tjeckiska republiken och Slovenien.

9. (a) Europeiska rådet välkomnar inledandet av samtal som syftar till en övergripande lösning av Cypernproblemet den 3 december i New York och uttrycker sitt starka stöd för FN:s generalsekreterares ansträngningar att föra processen till ett framgångsrikt slut.

(b) Europeiska rådet understryker att en politisk lösning underlättar Cyperns anslutning till Europeiska unionen. Om ingen lösning har uppnåtts vid slutet av anslutningsförhandlingarna kommer rådets beslut om anslutning att fattas utan att ovanstående utgör något villkor. Härvid kommer rådet att beakta alla relevanta faktorer.

10. Europeiska rådet är fast beslutet att positivt bidra till säkerhet och stabilitet på den europeiska kontinenten och har mot bakgrund av den senaste utvecklingen och kommissionens rapporter beslutat att sammankalla bilaterala regeringskonferenser i februari 2000 för att inleda förhandlingar med Rumänien, Slovakien, Lettland, Litauen, Bulgarien och Malta om villkoren för deras inträde i unionen och de därpå följande anpassningarna av fördraget.

11. I förhandlingarna bedöms varje kandidatstat efter sina egna meriter. Denna princip skall gälla både för att öppna de olika förhandlingskapitlen och för att driva förhandlingarna. För att bibehålla dynamiken i förhandlingarna bör omständliga förfaranden undvikas. De kandidatstater som nu har tagits med i förhandlingsprocessen kommer att inom rimlig tid kunna komma ikapp dem som redan är inne i förhandlingarna, om de har gjort tillräckliga framsteg i sina förberedelser. Framstegen i förhandlingarna måste gå hand i hand med framstegen när det gäller att införliva regelverket i lagstiftningen, faktiskt genomföra det och se till att det efterlevs.

12. Europeiska rådet välkomnar den positiva utvecklingen i Turkiet på senare tid, så som noteras i kommissionens lägesrapport, liksom landets avsikt att fortsätta sina reformer i riktning mot uppfyllande av Köpenhamnskriterierna. Turkiet är en kandidatstat som är förutbestämd att ansluta sig till unionen på grundval av samma kriterier som tillämpas för de övriga kandidatstaterna. Genom att bygga på den befintliga europeiska strategin kommer Turkiet i likhet med övriga kandidatstater att dra nytta av en föranslutningsstrategi för att stimulera och stödja dess reformer. Detta kommer att innefatta en förstärkt politisk dialog, med betoning på framsteg mot uppfyllande av de politiska kriterierna för anslutning med särskild hänvisning till frågan om mänskliga rättigheter, samt på de frågor som avses i punkterna 4 och 9 a. Turkiet kommer också att få tillfälle att delta i gemenskapsprogram och gemenskapsorgan och i möten mellan kandidatstaterna och unionen i samband med anslutningsprocessen. Ett anslutningspartnerskap kommer att utarbetas på grundval av slutsatserna från tidigare europeiska råd, samtidigt som det innehåller prioriteringar som förberedelserna för anslutningen måste koncentreras på mot bakgrund av de politiska och ekonomiska kriterierna och en medlemsstats skyldigheter, i kombination med ett nationellt program för antagande av regelverket. Lämpliga övervakningsmekanismer kommer att fastställas. I syfte att intensifiera harmoniseringen av Turkiets lagstiftning och praxis med regelverket uppmanas kommissionen att utarbeta en process med analytisk genomgång av regelverket. Europeiska rådet uppmanar kommissionen att föreslå en samlad ram för samordning av alla källor till Europeiska unionens ekonomiska föranslutningsstöd.

13. Europeiska konferensens framtid kommer att ses över mot bakgrund av den lägesutveckling och de beslut om anslutningsprocessen som fattas i Helsingfors. Det kommande franska ordförandeskapet har meddelat att det avser att sammankalla konferensen till ett möte under andra halvåret 2000.

Regeringskonferensen om reformering av institutionerna

14. Europeiska rådet välkomnar ordförandeskapets rapport om de frågor som togs upp i samband med regeringskonferensen och där man anger de huvudalternativ som konferensen kommer att ställas inför.

15. Lämpliga åtgärder kommer att vidtas så att det blir möjligt att officiellt sammankalla regeringskonferensen tidigt i februari. Konferensen bör avsluta sitt arbete och enas om de nödvändiga ändringarna av fördragen senast i december år 2000.

16. Till följd av slutsatserna från Köln och mot bakgrund av ordförandeskapets rapport kommer konferensen att behandla kommissionens storlek och sammansättning, vägningen av rösterna i rådet och en möjlig utökning av omröstningarna med kvalificerad majoritet i rådet samt andra nödvändiga ändringar i fördragen beträffande de europeiska institutionerna som kommer upp i samband med ovan nämnda frågor och vid genomförandet av Amsterdamfördraget. Det kommande ordförandeskapet kommer att rapportera till Europeiska rådet om de framsteg som görs vid konferensen och kan föreslå att ytterligare frågor skall tas till konferensens protokoll.

17. De ministrar som är ledamöter i rådet (allmänna frågor) kommer att ha det övergripande politiska ansvaret för konferensen. Arbetet med förberedelserna skall utföras av en arbetsgrupp bestående av en företrädare för varje medlemsstats regering. Kommissionens företrädare skall delta på politisk och förberedande nivå. Rådets generalsekretariat kommer att ge konferensen sekretariatsstöd.

18. Europaparlamentet skall vara nära knutet till och delta i konferensens arbete. Den förberedande arbetsgruppens möten får bevistas av två observatörer från Europaparlamentet. Vart och ett av konferensens möten på ministernivå skall föregås av en diskussion med Europaparlamentets ordförande, biträdd av två företrädare för Europaparlamentet. Möten på regeringschefs- och statschefsnivå som rör regeringskonferensen skall föregås av en diskussion med Europaparlamentets ordförande.

19. Ordförandeskapet skall vidta de åtgärder som behövs för att säkerställa att kandidatstaterna får regelbunden rapportering inom befintliga forum om framstegen i diskussionerna och att de ges möjlighet att lägga fram sina synpunkter på de frågor som diskuteras. Även Europeiska ekonomiska samarbetsområdet skall få rapporter.

Effektivt fungerande institutioner

20. Rådets arbetsmetoder måste genomgå avsevärda förändringar och dessa måste införas gradvis med början nu, så att rådet vid tidpunkten för utvidgningen utan problem kan ta emot ett utökat antal medlemmar. Europeiska rådet godkänner de rekommendationer för verksamhetens genomförande som återfinns i bilaga III. Rådet, ordförandeskapet och generalsekreteraren/den höge representanten skall ha ansvaret för att se till att dessa rekommendationer följs och genomförs i praktiken, utan att åtgärder och programplanering som det tillträdande ordförandeskapet redan vidtagit ifrågasätts.

21. Europeiska rådet erinrar om sitt åtagande att stödja reformeringen av kommissionens administration, särskilt finansiella frågor och personalfrågor i syfte att öka effektiviteten, öppenheten och ansvarigheten och på så sätt säkerställa högsta standard inom offentlig förvaltning. Kommissionen kommer att lägga fram ett heltäckande program för administrativa reformer i början av år 2000. Europeiska rådet uppmanar till ett snabbt genomförande av de administrativa reformerna.

Öppenhet

22. De europeiska institutionernas öppenheten är en viktig faktor när det gäller att föra unionen närmare dess medborgare och att förbättra effektiviteten. Under det finländska ordförandeskapet har framsteg gjorts, särskilt inom området för tillgång till handlingar och snabb kommunikation genom användning av modern informationsteknik. Europeiska rådet välkomnar kommissionens avsikt att i januari 2000 lägga fram förslaget om allmänna principer för rätten att få tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar.

Subsidiaritet och bättre lagstiftning

23. Europeiska rådet välkomnar kommissionens rapport "Bättre lagstiftning", där den prioritet som tilldelas subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen samt den fullständiga tillämpningen av de relevanta protokollet till fördraget bekräftas.

Bedrägeribekämpning

24. Upprättandet av unionens byrå för bedrägeribekämpning (OLAF) utgör ett viktigt nytt steg i bedrägeribekämpningen. Kommissionen kommer att senast i juni 2000 lägga fram ett meddelande i syfte att ytterligare utarbeta en övergripande strategi för att skydda gemenskapens ekonomiska intressen.

[Top] [Previous] [Next]

II. GEMENSAM EUROPEISK SÄKERHETS- OCH FÖRSVARSPOLITIK

25. Europeiska rådet godkänner de bägge lägesrapporterna från ordförandeskapet (se bilaga IV) om att utveckla unionens militära och icke-militära resurser för krishantering som en del av en förstärkt gemensam europeisk säkerhets- och försvarspolitik.

26. Unionen kommer att bidra till internationell fred och säkerhet i enlighet med principerna i Förenta nationernas stadga. Unionen erkänner att Förenta nationernas säkerhetsråd har huvudansvaret för bevarandet av internationell fred och säkerhet.

27. Europeiska rådet betonar att det är fast beslutet att utveckla möjligheter att fatta självständiga beslut och att, om Nato i sin helhet inte är engagerat, inleda och utföra EU-ledda militära operationer som svar på internationella kriser. Genom detta förfaringssätt förhindras onödigt dubbelarbete och det innebär inte att en europeisk armé inrättas.

28. På grundval av riktlinjerna från Europeiska rådet i Köln och ordförandeskapets rapport, har Europeiska rådet särskilt enats om att

  • medlemsstaterna genom frivilligt samarbete under EU-ledda operationer senast 2003 måste vara i stånd att inom 60 dagar sätta in och därefter under minst ett år underhålla styrkor på upp till 50 000-60 000 man som klarar av hela skalan av Petersbergsuppgifter,
  • nya politiska och militära organ och strukturer skall inrättas inom rådet så att unionen får möjlighet att ombesörja den nödvändiga politiska och strategiska ledningen av sådana operationer, samtidigt som den gemensamma institutionella ramen beaktas,
  • ett system för fullständigt samråd, samarbete och insyn mellan EU och Nato skall utvecklas, med beaktande av samtliga medlemsstaters behov,
  • lämpliga strukturer skall inrättas som, samtidigt som EU:s självständiga beslutsfattande respekteras, möjliggör för Nato-medlemmar som inte är medlemmar av EU, och andra intresserade länder att bidra till EU:s militära krishantering,
  • en icke-militär mekanism för krishantering skall upprättas för att samordna och effektivisera de olika civila medel och resurser som, tillsammans med de militära resurserna, står till unionens och medlemsstaternas förfogande.

29. Europeiska rådet anmodar det kommande ordförandeskapet att tillsammans med generalsekreteraren/den höge representanten prioritera det fortsatta arbetet i rådet (allmänna frågor) med alla aspekter av rapporterna, däribland förebyggandet av konflikter och en kommitté för civil krishantering. Det kommande ordförandeskapet uppmanas att utarbeta en första lägesrapport till Europeiska rådet i Lissabon och en övergripande rapport som skall läggas fram för Europeiska rådet i Feira och innehålla lämpliga rekommendationer och förslag samt uppgift om huruvida en ändring av fördraget anses nödvändig. Rådet (allmänna frågor) uppmanas att inleda genomförandet av dessa beslut genom att från och med mars 2000 inrätta de tillfälliga organ och arrangemang som man enats om inom rådet, i enlighet med gällande bestämmelser i fördraget.

[Top] [Previous] [Next]

III. EN KONKURRENSKRAFTIG, SYSSELSÄTTNINGSSKAPANDE OCH HÅLLBAR EKONOMI

Samordning av politiken för ekonomisk tillväxt och skapande av sysselsättning

30. Den ekonomiska återhämtningen i Europeiska unionen har fått fart och har spridit sig. Den står på säker grund: förutsättningarna för investeringar är gynnsamma, inflationen är fortfarande låg och de offentliga finanserna har förbättrats. Nya arbetstillfällen håller på att skapas och arbetslösheten tenderar att minska även om den ligger på en oacceptabelt hög nivå. Dessa gynnsamma framtidsutsikter främjas av att euron har införts på ett framgångsrikt sätt och de bör även fortsättningsvis förstärkas genom medlemsstaternas ansträngningar som är inriktade på budgetsanering och ekonomisk reform särskilt liberalisering och reformering av beskattningen samt en löneutveckling som är förenlig med prisstabilitet och skapande av sysselsättning.

31. Förändringar i befolkningsstrukturen kommer att kräva strategier för aktivt åldrande och ökad effektivitet inom den offentliga och den privata sektorn för att den ekonomiska bördan av sådana förändringar skall bemästras. Genom den pågående globaliseringsprocessen intensifieras konkurrensen och behovet av att främja nytänkande och strukturreformering. Unionen och medlemsstaterna måste aktivt främja en mer allmän användning av ny teknik och utveckla informationssamhället för att främja konkurrenskraft, sysselsättning och social sammanhållning. Genom kopplingen mellan ekonomisk och social utveckling understryks vikten av att garantera adekvata sociala skyddsnät.

32. Europeiska rådet välkomnar rådets rapport om samordningen av den ekonomiska politiken och betonar dess mycket stora betydelse för att stärka samordningen av den ekonomiska politiken, sysselsättningspolitiken och strukturpolitiken så att den gemensamma marknadens och den gemensamma valutans potential utnyttjas fullt ut. Tonvikten bör nu placeras på att praktiskt tillämpa och anpassa befintliga processer och arrangemang och att noggrant övervaka genomförandet av politiken. De allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken utgör den centrala ramen för fastställande av övergripande strategiska mål och riktlinjer. Synergin mellan dessa riktlinjer, riktlinjerna för sysselsättningen samt övervakningen av strukturreformen bör vidareutvecklas under Europeiska rådets politiska ledning. Ekofin-rådets roll för samordningen av den ekonomiska politiken bör utökas samtidigt som samstämmigheten mellan de olika rådskonstellationerna säkerställs. Samarbetet när det gäller det delade ansvaret för den gemensamma valutan bör vidareutvecklas inom Euro 11-gruppen med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådet i Luxemburg i december 1997.

33. Europeiska rådets extra möte i Lissabon den 23—24 mars 2000 kommer att ge möjlighet att utveckla dessa frågor ytterligare genom en granskning av målen för de pågående processer och instrument som syftar till att stärka sysselsättningen, den ekonomiska reformen och den sociala sammanhållningen inom ramen för en kunskapsbaserad ekonomi.

Skattepaketet

34. Alla medborgare som är bosatta i någon av Europeiska unionens medlemsstater bör betala all den skatt som de är skyldiga att betala för alla sina inkomster från sparande.

35. När vi har undersökt hur vi i Europa på bästa sätt kan tillämpa denna princip, har Europeiska rådet enats om att en arbetsgrupp på hög nivå skall överväga särskilt hur principen kan genomföras mest effektivt och om det dokument som ordförandeskapet och kommissionen lade fram den 7 december 1999 kan användas som utgångspunkt för att finna en väg framåt.

36. Gruppen skall även överväga de förslag som UK har lagt fram, däribland även informationsutbyte.

37. Arbetsgruppen kommer vid sina överväganden att beakta alla rådets beslut, inbegripet de metoder som anges i dokumentet av den 29 november 1999.

38. Gruppen skall lämna en rapport till rådet med ett samlat förslag till möjliga lösningar på frågorna ovan samt om uppförandekoden och direktivet om räntor och royalties och rådet skall rapportera till Europeiska rådet senast i juni 2000.

Sysselsättning

39. Under Luxemburgprocessen har medlemsstaterna under de två gångna åren omsatt riktlinjerna om sysselsättningen till nationella handlingsplaner. De positiva resultaten är uppenbara. Europeiska rådet välkomnar kommissionens förslag till riktlinjer för sysselsättningen för år 2000 samt rekommendationerna till enskilda medlemsstater vilka ger ett stöd för dessa att ta itu med utmaningar beträffande sysselsättningen i sina nationella handlingsplaner. Europeiska rådet stöder resultatet av de gemensamma mötet i Ekofin-rådet och rådet (arbetsmarknadsfrågor och sociala frågor) om dessa riktlinjer och rekommendationer. Av särskild betydelse i denna process är det ökade deltagandet av både arbetsmarknadens parter och Europaparlamentet som för första gången har hörts formellt om riktlinjerna för sysselsättningen.

40. När medlemsstaterna genomför arbetsmarknadsreformer bör de i sina nationella handlingsplaner ägna särskild uppmärksamhet åt skatte- och förmånssystemen, sysselsättningen inom tjänstesektorn, organisationen av arbetet, livslångt lärande, och lika möjligheter för kvinnor och män.

41. Framsteg har gjorts när det gäller att utarbeta och använda prestationsindikatorer för arbetsmarknaden och därmed sammanhängande information. Europeiska rådet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att ytterligare utveckla sina insatser på detta område.

Inre marknaden, konkurrens, förnyelse och informationssamhället

42. En inre marknad som fungerar på en optimal nivå är av avgörande betydelse för de europeiska företagens konkurrenskraft och för tillväxt och sysselsättning. Att förbättra varu-, tjänste- och kapitalmarknadens funktion är en nyckelfaktor i den övergripande ekonomiska reformprocessen. Kommissionens meddelande om strategin för den inre marknaden välkomnas som ett viktigt bidrag i detta syfte. Kommissionen och rådet uppmanas att utveckla och tydliggöra funktionen, målen och åtgärderna för en övergripande konkurrenspolitik för Europeiska unionen när det gäller samordningen av den ekonomiska politiken.

43. Effektiv tillämpning av informations- och kommunikationsteknik spelar en avgörande roll i den globala konkurrensen. Europeiska rådet i Köln har angivit målsättningen för Europa att inta en ledande roll i informationssamhället vilket kräver ytterligare investering i nydanande forskning och utbildning. Särskild tonvikt måste läggas vid behovet att bemöta de växande krav som ställs på arbetsmarknaderna av informationssamhället.

44. En väl fungerande elektronisk marknad kräver en öppen och konkurrenskraftig telekommunikationsmarknad och lagstiftning som stöder elektronisk näringsverksamhet med beaktande av både företagens och konsumenternas intressen. Europeiska rådet noterar senaste tidens framsteg som i fråga om lagstiftning om elektronisk handel och uppmanar rådet att fullfölja det arbete som fortfarande är oavslutat på detta område. Kommissionen uppmanas att utan dröjsmål upprätta förslag till ändringar av gemenskapslagstiftningen om kommunikationer som blivit nödvändiga till följd av den tekniska utvecklingen och marknadens utveckling.

45. Europeiska rådet välkomnar initiativet e-Europa som inletts av kommissionen som ett sätt att göra Europa till ett äkta informationssamhälle för alla. Europeiska rådet uppmanar kommissionen att tillsammans med rådet förbereda en handlingsplan för e-Europa, lämna en lägesrapport till Europeiska rådets särskilda möte i Lissabon den 23—24 mars 2000 och att färdigställa handlingsplanen senast i juni 2000.

Miljö och hållbar utveckling

46. Man har enats om strategierna för att införliva miljödimensionen i jordbruks-, transport- och energisektorerna. Arbete med liknande strategier har inletts i rådet (inre marknaden, biståndsfrågor respektive industri), vilket redan har gjort inledande rapporter tillgängliga, samt i rådet (allmänna frågor, Ekofin respektive fiske). Rådet ombeds att slutföra hela detta arbete och förelägga Europeiska rådet i juni 2001 övergripande strategier, som möjliggör införandet av en tidsplan för ytterligare åtgärder och ett antal indikatorer för dessa sektorer.

47. Så snart sektoriella strategier har slutförts bör de omedelbart genomföras. Regelbunden utvärdering, uppföljning och övervakning måste utföras så att strategierna kan anpassas och fördjupas. Kommissionen och rådet uppmanas enträget att utveckla passande instrument och relevant information för dessa ändamål.

48. Förberedelser beträffande politik och åtgärder, inbegripet nationell lagstiftning och gemenskapslagstiftning, bör fortsätta på ett sätt som möjliggör att förutsättningarna upprättas för att ratificera Kyotoprotokollet både av Europeiska gemenskapen och medlemsstaterna före 2002. Europeiska rådet uppmanar enträget alla parter i konventionen att avsluta ratificeringen senast 2002 så att den kan träda i kraft. Att införliva miljöfrågor och hållbar utveckling i definitionen och tillämpningen av politiken är en central faktor för att uppfylla gemenskapens åtaganden enligt Kyotoprotokollet. Alla ansträngningar skall göras för att Haagkonferensen skall nå samstämmiga och trovärdiga beslut.

49. Europeiska rådet noterar den övergripande utvärderingen av det femte handlingsprogrammet för miljön och rapporten om miljö- och integreringsindikatorer som kommissionen har lagt fram och uppmanar kommissionen att före utgången av år 2000 utarbeta ett förslag till ett sjätte handlingsprogram för miljön.

50. Kommissionen uppmanas att upprätta ett förslag till en långsiktig strategi som sammanfogar program för en ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling som skall överlämnas till Europeiska rådet i juni 2001. Denna strategi kommer också att fungera som gemenskapens bidrag vid den tioårsöversyn av Rioprocessen som skall göras 2002.

[Top] [Previous] [Next]

IV. ANNAN INTERN POLITIK MED DIREKT INVERKAN PÅ MEDBORGARNA

Folkhälsa och livsmedelssäkerhet

51. Europeiska rådet erinrar om behovet av att säkerställa en hög hälsoskyddsnivå för människor i utformningen till alla gemenskapsstrategier. Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt att säkerställa hälsosamma livsmedel av hög kvalitet för samtliga medborgare genom att förbättra kvalitetsnormer och stärka kontrollsystem som omfattar hela livsmedelskedjan, från jordbruksföretag till konsumenter. Europeiska rådet anmodar rådet att som ett brådskande ärende behandla kommissionens kommande vitbok om livsmedelssäkerhet, som även kommer att leda till ett eventuellt inrättande av ett oberoende livsmedelsorgan, stöd till nationella åtgärder för livsmedelsprodukter samt dess meddelande om försiktighetsprincipen. Det kommande ordförandeskapet kommer att vid Europeiska rådet i Feira lägga fram en rapport om de framsteg som redan har gjorts.

Kamp mot organiserad brottslighet och narkotika

52. Europeiska rådet har noterat den rapport om slutförande och utvärdering av handlingsplanen mot organiserad brottslighet som antogs vid dess möte i Amsterdam 1997. Mot bakgrund av slutsatserna från Tammerfors, uppmanar det rådet följa upp denna handlingsplan med en EU-strategi för att förebygga och bekämpa organiserad brottslighet.

53. Europeiska rådet noterar Europeiska unionens strategi för narkotikafrågor för 2000—2004. Det uppmanar de institutioner och organ som berörs av strategin att snabbt fortskrida med genomförandet och rapportera om de inledande resultaten i slutet av 2002.

[Top] [Previous] [Next]

V. YTTRE FÖRBINDELSER

54. Unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik har givits ny styrka genom att generalsekreteraren/den höge representanten, Javier Solana, har trätt i tjänst. Ytterligare handlingsmöjligheter ges nu genom de gemensamma strategierna som kommer att möjliggöra maximal samstämmighet, mervärde och effektivitet i unionens yttre åtgärder, inbegripet lämplig användning av bestämmelserna i Amsterdamfördraget om omröstning med kvalificerad majoritet i frågor om genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Europeiska rådet uppmanar rådet och kommissionen att på grundval av bidrag från generalsekreteraren/den höge representanten och kommissionen vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa optimal användning av alla de olika medel som står till unionens förfogande för att göra unionens yttre åtgärder mer effektiva och omfattande.

Tjetjenien

55. Europeiska rådet antog den 10 december 1999 en särskild förklaring om Tjetjenien (se bilaga II).

Gemensamma strategier

56. Europeiska rådet har beslutat om en gemensam strategi för Europeiska unionen avseende Ukraina (se bilaga V). Europeiska rådet betonar då den betydelse det fäster vid utvecklingen av ett demokratiskt, stabilt, öppet och ekonomiskt framgångsrikt Ukraina som en framträdande aktör i det nya Europa. Den gemensamma strategin beaktar Ukrainas europeiska ambitioner och Europavänliga val.

57. Europeiska rådet har genomfört en allmän översyn av unionens gemensamma strategier. Rådet erinrade om att det i sin förklaring om Tjetjenien beslutade att genomförandet av den gemensamma strategin avseende Ryssland bör ses över. Det noterade de långt framskridna förberedelserna av den gemensamma strategin avseende Medelhavsregionen och behovet av att fortsätta arbetet med den gemensamma strategin avseende västra Balkan. Det uppmuntrar rådet att fortsätta sina förberedelser och att utveckla begreppet gemensamma strategier samt bestämma områden, särskilt tematiska, och tidpunkten för ytterligare gemensamma strategier.

Stabilitet för sydöstra Europa

58. Unionen är besluten att inta en ledande roll i främjandet av stabilitet, säkerhet och ekonomisk utveckling i sydöstra Europa i nära partnerskap med länderna i regionen och med andra länder inom ramen för stabilitetspakten. Europeiska rådet välkomnar den gemensamma rapporten från ordförandeskapet och kommissionen som betonar huvudområdena för det framtida arbetet. Det uppmanar generalsekreteraren/den höge representanten att tillsammans med kommissionen till rådet överlämna en politisk och ekonomisk analys av regionens framtidsutsikter för ytterligare brådskande övervägande. Europeiska rådet betonar också behovet av ett enda regelverk för finansiellt bistånd som bör bidra till en effektivare verksamhet på platsen och samarbete i regionen. Europeiska rådet uttrycker sin tacksamhet för det arbete som har utförts av Bodo Hombach.

59. Utsikten om stabiliserings- och associeringsavtal bör möjliggöra att närmare förbindelser utvecklas mellan staterna i regionen på alla områden. Stöd från unionen kommer att bero på det klara och tydliga engagemanget från staterna i sydöstra Europa för att samarbeta för att nå de gemensamma politiska prioriteringarna. Europeiska rådet betonar den avgörande betydelsen av förbättrade relationer och av att handelshinder och hinder för människors rörlighet mellan länderna i fråga undanröjs. Det erinrar om betydelsen av snabba insatser för att öppna Donau.

60. Unionen önskar bistå demokratiseringen av Förbundsrepubliken Jugoslavien som en del av sina ansträngningar att stabilisera sydöstra Europa. Den kommer att intensifiera dialogen med de demokratiska krafterna i Serbien och den demokratiskt valda regeringen i Montenegro. Unionen kommer att fortsätta att på andra sätt stödja Montenegros politiska och ekonomiska reformprogram.

61. Unionen har engagerat sig för rehabiliteringen och återuppbyggnaden i Kosovo. Den välkomnar programmet för återuppbyggnad och återställande av Kosovo och unionens löfte om 500 miljoner euro med början år 2000 för återuppbyggnaden utöver medlemsstaternas nationella bidrag. FN:s säkerhetsråds resolution 1244 måste genomföras fullt ut i alla sina aspekter av alla parter. Åsidosättande av UNMIK:s mandat och bristande samarbete med KFOR kommer att få allvarliga konsekvenser för EU:s engagemang i Kosovo. I detta sammanhang uttrycker rådet sin tacksamhet för det arbete som utförs av Bernard Kouchner.

Den nordliga dimensionen

62. Europeiska rådet välkomnar slutsatserna från utrikesministerkonferensen om den nordliga dimensionen den 11 och 12 november 1999 i Helsingfors och det kommande svenska ordförandeskapets avsikt att organisera en uppföljning på hög nivå. Europeiska rådet uppmanar kommissionen att i samarbete med rådet och i samråd med partnerländerna utarbeta en handlingsplan för den nordliga dimensionen i Europeiska unionens externa och gränsöverskridande politik, i avsikt att lägga fram det för påskrift vid Europeiska rådet i Feira i juni 2000.

Mexiko

63. Europeiska rådet välkomnar slutsatserna från diskussionerna om ett frihandelsavtal med Mexiko.

Mänsliga rättigheter

64. Europeiska rådet noterar ordförandeskapets rapport om mänskliga rättigheter och välkomnar uppföljningen av de åtgärder som föreslogs i Europeiska unionens förklaring av den 10 december 1998. Europeiska rådet uppmuntrar rådet, kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta att aktivt försöka att genomdriva dessa åtgärder och vidareutveckla utformningen och innehållet i den årliga rapporten om mänskliga rättigheter och det årliga diskussionsforumet för mänskliga rättigheter och undersöka behovet av att stärka analys och utvärdering på området för mänskliga rättigheter. I detta sammanhang uppmuntras till en regelbunden dialog med det civila samhället om mänskliga rättigheter.

65. Europeiska rådet bekräftar åter betydelsen av att alla människor får åtnjuta mänskliga rättigheter i samma utsträckning. Särskild uppmärksamhet bör ägnas att förbättra situationen för de grupper som inte utgör en majoritet i någon stat, inbegripet romerna. Europeiska unionen har åtagit sig att arbeta för att uppnå detta mål tillsammans med Europarådet och OSSE.

Fredsprocessen i Mellanöstern

66. Europeiska rådet välkomnar den förnyade dynamiken i riktning mot en rättvis, omfattande och varaktig fred i Mellanöstern och bekräftar på nytt Europeiska unionens fulla stöd.

67. Europeiska rådet välkomnar särskilt president Assads och premiärminister Baraks modiga beslut att återuppta förhandlingar om det syriska spåret i Washington i mitten av december. Det ser fram emot en tidig överenskommelse mellan Israel och Syrien som bör bana väg för att förhandlingarna återupptas och för en lösning också för det libanesiska spåret.

68. Europeiska rådet betonar betydelsen av de åtgärder som hittills vidtagits av Israel och palestinierna för att genomföra Sharm el-Sheik-avtalet. Jämna framsteg bör kunna säkerställas genom att i rätt tid fullgöra de skyldigheter som avtalsparterna har åtagit sig. Europeiska rådet uppmanar båda parter att avstå från alla ensidiga handlingar.

69. Alla parter i det multilaterala spåret i fredsprocessen uppmanas att arbeta för att fullständigt och i god tid återuppta verksamheten på detta område. Parallella framsteg på alla spår bör vara av intresse för alla på det aktuella stadiet av fredsprocessen.

WTO

70. Europeiska rådet beklagar misslyckandet vid WTO:s ministerkonferens i Seattle. WTO bekräftar på nytt sitt engagemang för det nuvarande multilaterala handelssystemet och för en övergripande multilateral förhandlingsrunda. Europeiska rådet stöder slutsatserna från rådets möte (allmänna frågor) den 3 december 1999.

Macao

71. Inför övergången i Macao understryker Europeiska rådet den betydelse det fäster vid stabiliteten och välståndet i Macao, i egenskap av speciell administrativ region (SAR) i Kina, och vid att regionen bevarar sin särskilda identitet och befolkningens rättigheter och friheter, i enlighet med den gemensamma förklaring som Kina och Portugal avgav 1987 och den speciella administrativa regionens grundlag.

[Top] [Previous]

VI. NORDIRLAND

72. Europeiska rådet välkomnar att Nordirland har fått begränsat självstyre och att brittisk-irländska och nord-sydliga institutioner har upprättats enligt långfredagsavtalet och erkänner att denna utveckling innebär mycket betydande framsteg i riktning mot ett fullständigt genomförande av avtalet. Europeiska rådet lyckönskar de politiska parterna, Förenade Kungarikets och Irlands regeringar och senator George Mitchell till detta framsteg. Europeiska rådet bekräftar åter sitt politiska och praktiska stöd till Nordirland och till samarbetet mellan nord och syd.


© Europaparlamentet: 1999