EUROPEISKA RÅDET I KÖLN
3 och 4 juni 1999

ORDFÖRANDESKAPETS SLUTSATSER

[Top] [Next]

I. INLEDNING

  1. Europeiska rådet sammanträdde i Köln den 3—4 juni 1999 för att behandla viktiga framtidsfrågor efter Amsterdamfördragets ikraftträdande.
  2. Europeiska rådet inbjöd den nyutnämnde ordföranden för kommissionen, Romano Prodi, att delta i sina förhandlingar för att med honom diskutera grundläggande frågor om Europeiska unionens politik under de närmaste åren. Europeiska rådet noterade med tillfredsställelse Romano Prodis redogörelse för den kommande kommissionens arbets- och reformprogram. Europeiska rådet bekräftade härvid sin uppfattning att man snabbt bör arbeta vidare med utnämningsförfarandet för den nya kommissionen efter valen till Europaparlamentet och avsluta detta så fort som möjligt.
  3. Dessutom inleddes överläggningarna med ett åsiktsutbyte med Europaparlamentets ordförande, José María Gil-Robles, om de viktigaste diskussionspunkterna.

[Top] [Previous] [Next]

II. UTNÄMNINGAR

4. Europeiska rådet beslutade om flera viktiga utnämningar. Inom ramen för Amsterdamfördragets genomförande utsåg Europeiska rådet Javier Solana Madariaga till den nya posten som rådets generalsekreterare och hög representant för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Till rådets biträdande generalsekreterare utsågs Pierre de Boissieu.

[Start of Doc] [Previous] [Next]

III. SYSSELSÄTTNING, TILLVÄXT, KONKURRENSKRAFT OCH HÅLLBAR UTVECKLING

5. I och med införandet av euron den 1 januari 1999 har Europeiska unionen uppnått sin hittills högsta nivå när det gäller ekonomisk integration. Samtidigt har det största valutaområdet i världen vid sidan av Förenta staterna uppstått. Genom införandet av euron kommer Europa att kunna spela den roll i världsekonomin som motsvarar dess ekonomiska tyngd. En stabil euro kommer att stärka Europas förmåga att främja tillväxt och sysselsättning.

6. Europeiska rådet erkänner det globala ansvar som Europa tog då euron infördes. Europeiska rådet betonar ånyo nödvändigheten av en strikt tillämpning av stabilitets- och tillväxtpaktens bestämmelser. Detta innebär bl.a. att man tydligt eftersträvar realistiska och trovärdiga budgetmål för varje budgetår, vilka man kan vara säker på att uppnå endast genom ambitiösa konsolideringsansträngningar i de offentliga budgetarna. Den makroekonomiska stabilitets- och tillväxtspolitiken kräver dessutom en tillväxtorienterad skattepolitik, i synnerhet en minskning av skatter och avgifter på arbete, och att parterna i kollektivavtal för en lönepolitik som är inriktad på sysselsättning.

Europeiska sysselsättningspakten

7. Att öka sysselsättningen är fortfarande det högst prioriterade målet i Europa. Därför tar Europeiska rådet initiativet till en europeisk sysselsättningspakt för att varaktigt minska arbetslösheten. I Europeiska sysselsättningspakten ingår unionens samtliga sysselsättningspolitiska åtgärder i en övergripande strategi. Europeiska rådet stöder de tre pelarna i Europeiska sysselsättningspakten och ser i dessa följande långsiktiga processer som måste samordnas inbördes:

  • Samordning av den ekonomiska politiken och bättre samspel mellan löneutveckling och penning-, budget- och finanspolitiken genom en makroekonomisk dialog för att utlösa en icke-inflatorisk tillväxtdynamik (Kölnprocessen).
  • Vidareutveckling och ett effektivare genomförande av den samordnade sysselsättningsstrategin för att öka arbetsmarknadens effektivitet genom att förbättra anställbarheten, företagarandan, företagens och de anställdas anpassningsförmåga samt lika möjligheter för kvinnorna på arbetsmarknaden (Luxemburgprocessen).
  • Omfattande strukturell reform och modernisering för att förbättra innovationsförmågan och effektiviteten på arbets-, varu-, tjänste- och kapitalmarknaden (Cardiffprocessen).

8. Europeiska rådet betraktar den makroekonomiska dialogen i vilken företrädare för rådet, kommissionen, Europeiska centralbanken och arbetsmarknadens parter deltar som en riktig utgångspunkt för att genomföra den makroekonomiska politik som utgör grundvalen för gemenskaperna och medlemsstaternas ekonomiska politik och som är inriktad på tillväxt och stabilitet. Europeiska rådet betraktar detta som en grund för ett effektivt samarbete mellan alla berörda parter. Europeiska rådet godkänner den europeiska sysselsättningspakten — samt memorandumet "Ungdomar i Europa — vår framtid". Det bekräftar sin resolution om den europeiska sysselsättningspakten och välkomnar i detta sammanhang uttalandet från arbetsmarknadens parter.

9. Inom ramen för det konkreta genomförandet av Luxemburg- och Cardiffprocessen uppmanar Europeiska rådet kommissionen att

  • från den jämförelse mellan de bästa metoderna som hittills gjorts ta fram konkreta rekommendationer för medlemsstaternas sysselsättningsåtgärder och avlägga rapport för Europeiska rådet i Helsingfors,
  • lägga fram sitt förslag till gemensam rapport om sysselsättningen och de nya sysselsättningspolitiska riktlinjerna för 2000 i september 1999.

10. Dessutom prioriterar rådet särskilt följande åtgärder:

  • Fullt utnyttjande av den strukturella förändringen i riktning mot tjänstesamhället, i synnerhet fastställande och utnyttjande av särskilt sysselsättningsfrämjande områden samt avskaffande av hinder när det gäller sysselsättningsintensiva tjänster.
  • Sysselsättningsfrämjande och samhällsnyttiga innovationer på arbetsmarknaderna. Europeiska rådet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att undersöka om och hur
         *     man kan skapa högre sysselsättning på arbetsplatser i den arbetsintensiva delen av tjänstesektorn,
         *     Luxemburgprocessen genom ytterligare verifierbara målsättningar kan göras ännu effektivare,
         *     man inom ramen för Luxemburgprocessen kan få så god inblick som möjligt i de åtgärder som ingår i de nationella handlingsplanerna för sysselsättningen,
         *     förändringar i arbetets organisation samt ändrade regler om arbetstider kan bidra till att skapa nya arbetstillfällen.

11. Europeiska rådet välkomnar beslutet att kalla till ett första extra möte i Europeiska rådet om sysselsättning, ekonomisk reform och social sammanhållning — mot ett Europa i innovationens och kunskapens tecken under det portugisiska ordförandeskapet våren 2000 för att se vilka framsteg som gjorts enligt Köln-, Cardiff- och Luxemburgprocessen. Ett forum för företrädare för medlemsstaternas regeringar, kommissionen, Europaparlamentet, arbetsmarknadens parter och Europeiska centralbanken kommer att utvärdera dessa resultat.

12. Europeiska rådet välkomnar kommissionens rapport om sysselsättningsindikatorerna och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta detta arbete.

13. Europa behöver ta initiativ till ökade investeringar. Europeiska rådet skall fatta beslut om ytterligare åtgärder för att främja sysselsättning och investeringar. Till detta åtgärdspaket hör en utvidgning av Europeiska investeringsbankens verksamhet, en kraftsamling på olika områden inom gemenskapspolitiken på grundval av de beslut som fattades av Europeiska rådet i Berlin för att uppnå sysselsättningsmålet och påskynda innovationerna.

14. Europeiska rådet uppmanar Europeiska investeringsbanken att i unionens alla medlemsstater genomföra följande åtgärder:

  • Att anslå ytterligare 500 miljoner euro ur den nuvarande ramen för riskkapitalfinansiering, vilket möjliggör en fördubbling av medlen till den europeiska mekanismen för teknik. Om detta genomförs skyndsamt kan sysselsättningen stimuleras ytterligare.
  • Att anslå ytterligare en miljard euro för riskkapitalfinansiering av investeringar i högteknologi i små och medelstora företag under perioden 2000—2003, även i samarbete med Europeiska investeringsfonden. Därigenom lämnas ett värdefullt bidrag till tillväxtstarka små och medelstora företag som får ett större eget kapital och kan skapa fler arbetstillfällen.
  • Fortsatt och utvidgat beviljande av kredit inom sektorerna stadsförnyelse, utbildning och folkhälsa samt miljöskydd, inklusive främjande av förnybar energi.
  • Stöd till och komplettering av gemenskapens struktur- och regionalstöd, särskilt när det gäller områden som i framtiden inte längre kommer att vara berättigade till stöd. Strukturstödsreformen ger ytterligare spelrum så att regionernas utvecklingspotential kan utnyttjas genom lånefinansiering.
  • Utbyggda kreditmöjligheter för kandidatländerna som komplement till föranslutningsstrategin. En dynamisk ekonomisk utveckling i dessa stater har även en positiv inverkan på sysselsättningen inom Europeiska unionen.

15. De beslut som fattades av Europeiska rådet i Berlin ger goda möjligheter att stärka tillväxten och sysselsättningen genom att gemenskapspolitiken genomförs på ett effektivt sätt.

  • Strukturstöd: Under perioden 2000—2006 kommer 213 miljarder euro ur de europeiska strukturfonderna och Sammanhållningsfonden att finnas tillgängliga. Medlemsstaterna och kommissionen uppmanas att skyndsamt anta de nya stödprogrammen så att stödverksamheten kan fortsätta utan avbrott från och med 2000. Målet är att stödet skall uppnå en så stor sysselsättningsskapande effekt som möjligt.
    Socialfondens verksamhet skall stödja den europeiska sysselsättningsstrategin och de nationella handlingsplanerna. Stödet från regionalfonden och Sammanhållningsfonden bidrar till att bygga ut infrastrukturen och förbättra den ekonomiska konkurrenskraften. Åtgärderna för landsbygdsutvecklingen skapar sysselsättningsmöjligheter utanför jordbrukssektorn..
  • För utbyggnaden av de transeuropeiska näten räknar man med en ökning av medlen till 4,6 miljarder euro före 2006. Europeiska rådet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att
         *     lägga fram en utökad förteckning över prioriterade projekt,
         *     påskynda godkännandet av projekt,
         *     tillsammans med Europeiska investeringsbanken undersöka i vilken mån finansieringar av partnerskap mellan den offentliga och den privata sektorn kan utnyttjas mer,
         *     undersöka i vilken mån investeringar genom internationella investerare kan underlättas,
         *    ägna mer uppmärksamhet åt offentliga investeringar i infrastrukturen i sina stabilitets- och konvergensprogram.
  • Rådet och Europaparlamentet uppmanas att snabbt fatta beslut om de program som ännu inte antagits (Sokrates, Ungdom) för att framför allt påskynda deras positiva inverkan på sysselsättningen.

16. Innovationer och informationssamhället skapar morgondagens arbetsplatser.

  • Gemenskapens femte ramprogram för forskning med en finansieringsvolym på 15 miljarder euro skall påskynda innovationsprocessen och till fullo utnyttja gemenskapens tillväxts- och sysselsättningspotential. Ju större konkurrenskraft Europa får på det högteknologiska området desto fler blir de värdefulla sysselsättningsmöjligheter som uppstår.
  • Utvecklingen av ett europeiskt system för satellitnavigering (Galileo) måste på grund av sin strategiska betydelse granskas ingående. Rådet uppmanas att påskynda sina diskussioner om kommissionens meddelande om detta system i syfte att uppnå en långtgående privat finansiering..
  • Europa måste påta sig en ledande roll i informationssamhället:
     *     Alla skolor måste snarast möjligt få tillgång till Internet.
     *     För att stärka Europas ledande ställning inom elektronisk handel måste samordningen av politiken för att skapa ett gynnsamt klimat förbättras och ett direktiv som också stöds av näringslivet snabbt antas.

17. Europeiska rådet ger kommissionen och medlemsstaterna i uppdrag att tillsammans med företrädare för näringslivet kartlägga hindren för en snabb utveckling och användning av informationsteknik och utarbeta förslag till lösningar. Man måste därvid ta hänsyn till behovet av standardisering och avreglering.

Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken

18. Europeiska rådet välkomnar de allmänna riktlinjerna i medlemsstaternas och gemenskapens ekonomiska politik och rekommenderar rådet att anta dem. Särskilt viktiga är de länderspecifika rekommendationerna att stärka alla medlemsstaters egna insatser inom den ekonomiska politiken.

19. Europeiska rådet anser att nyckeln till en hållbar icke-inflatorisk tillväxt och en ökad sysselsättning finns i en lämplig samverkan mellan en tillväxt- och stabilitetsorienterad makroekonomisk politik med omfattande strukturreformer i gemenskapen och medlemsstaterna. För att den ekonomiska och monetära unionen skall bli hållbar och framgångsrik anser Europeiska rådet att det krävs en fördjupad och adekvat samordning av politiken samt en dialog med arbetsmarknadens parter och Europeiska centralbanken. Den europeiska sysselsättningspakten kommer att ge ett viktigt bidrag till detta.

20. Inom euroområdet kommer den förstärkta dialogen inom Euro 11-gruppen till att bidra till att genomföra en mer välavvägd kombination av åtgärder. Europeiska rådet uppmanar regeringarna och arbetsmarknadens parter att stödja penningpolitiken i dess mycket viktiga stabilitetspolitiska uppgift. Därvid är fortsatta ansträngningar för att på medellång sikt i stort sett uppnå balans i budgetarna eller budgetöverskott, anpassad löneutveckling och omfattande strukturreformer av särskilt stor betydelse.

Skattepolitik

21. Europeiska rådet noterar den andra lägesrapporten från uppförandekodgruppen och konstaterar med tillfredsställelse att diskussionerna om förslagen till direktiv om beskattning av sparande har kommit långt. Europeiska rådet välkomnar de konstruktiva diskussionerna med tredje länder i Europa om en effektivare beskattning av ränteinkomster.

22. Europeiska rådet framhåller att de europeiska skattesystemen måste utformas så att de gynnar sysselsättningen och att skadlig skattekonkurrens måste bekämpas. Som en bekräftelse av slutsatserna från Europeiska rådet i Wien uppmanar Europeiska rådet därför

  • rådet att fortsätta arbeta med förslagen till ett direktiv om beskattning av inkomster från sparande och ett direktiv om räntor och royalties, så att enighet kan nås före Europeiska rådets möte i Helsingfors,
  • rådet på grundval av Ekofin-rådets rapport skall fortsätta sitt arbete på en ram för energibeskattningen och i samband därmed också tar hänsyn till miljökonsekvenserna,
  • och att man slutför arbetet i uppförandekodgruppen före Europeiska rådet i Helsingfors.

23. Europeiska rådet välkomnar rådets andra lägesrapport om det ökade skattepolitiska samarbetet och uppmanar rådet att utarbeta en tredje rapport före Europeiska rådet i Helsingfors.

24. Europeiska rådet uppmanar rådet att snarast diskutera det förslag till direktiv som lagts fram av kommissionen enligt vilket de medlemsstater som så önskar på prov får införa lägre mervärdesskatt på arbetsintensiva, icke gränsöverskridande tjänster så att detta direktiv kan antas senare.

En enhetlig finansmarknad

25. Europeiska rådet välkomnar rapporten från rådet och meddelandet från Europeiska kommissionen och dess handlingsplan för att skapa en enhetlig finansmarknad. Inför de allt större utmaningar som konkurrensen mellan finansmarknaderna innebär och med tanke på dessa marknaders totala betydelse för ekonomisk tillväxt och sysselsättning anser Europeiska rådet att det är absolut nödvändigt att snabba framsteg görs på detta område. Europeiska rådet stöder i princip förslagen och prioriteringarna i handlingsplanen, som skall behandlas i detalj i de behöriga tekniska kommittéerna.

26. Europeiska rådet uppmanar kommissionen att fortsätta arbetet utifrån diskussionerna i arbetsgruppen för finansiella tjänster som fortsättningsvis skall behandla strategiska frågor, sektorsövergripande utveckling samt följa upp de framsteg som görs inom ramen för handlingsplanen.

Förbättring av de internationella finanssystemens funktionsduglighet

27. Europeiska rådet välkomnar rådets rapport om förbättringar av de internationella finanssystemens funktionsduglighet och uppmanar medlemsstaterna till ett nära samarbete för att genomföra förslagen. Europeiska rådet anser att det är särskilt viktigt att den privata sektorn i större utsträckning deltar när det gäller att undvika och lösa finanskriser. I samband med detta framhåller Europeiska rådet att det är nödvändigt att intensifiera arbetet med att fastställa effektivare regler om hur stor del av de kostnader som uppstår till följd av oro på finansmarknaden som den privata sektorn skall stå för. Europeiska rådet stöder dessutom de ansträngningar att förbättra tillsynen över finansmarknaderna, särskilt när det gäller de framväxande marknaderna, som även bör utvidgas till att omfatta finansinstitut med en högre risk/eget kapital-relation och offshore-finanscentrum. Europeiska rådet välkomnar inrättandet av ett forum för tillsyn över finansmarknaden som ett viktigt steg i denna riktning. Europeiska rådet betonar att alla eftersträvade förbättringar av det internationella finanssystemets funktionsduglighet skall göras inom de befintliga Bretton Woods-institutionerna och understryker Internationella valutafondens centrala roll.

De fattigaste ländernas skuldsättning

28. Det gäller att finna en hållbar lösning på de fattigaste ländernas skuldsättningsproblem. Europeiska rådet välkomnar den gemensamma europeiska inställningen till att förbättra initiativet till skuldlättnader för kraftigt skuldtyngda fattiga länder och förordar att skuldlättnadsprocessen för de fattigaste länderna påskyndas och att ambitiösa mål ställs när det gäller skuldlättnadens omfattning. Europeiska rådet betonar att det krävs en närmare koppling mellan skuldlättnader och en strategi för att bekämpa fattigdomen. EU:s medlemsstater är beredda att i Parisklubben stödja en höjning av den del av kommersiella kreditskulder som skall efterskänkas till 90 % eller mer och arbetar för ytterligare lättnader när det gäller skulder genom det offentliga utvecklingsbiståndet. I samband med detta är Europa berett att, med en lämplig fördelning av kostnaderna, ta på sig sin del av finansieringen av ett förbättrat skuldinitiativ.

Klimatpolitik, miljö och hållbar utveckling

29. Europeiska rådet betonar Europeiska unionens vilja att uppfylla de åtaganden som gjordes i Kyoto för att minska utsläppen av växthusgaser och med kraft verka för att inom ramen för det handlingsprogram som antogs i Buenos Aires skapa förutsättningar för en snar ratificering av Kyotoprotokollet. Europeiska unionens förhandlingsposition som formulerades i rådets slutsatser av den 17 maj 1999 bekräftas. Europeiska rådet anser att ratificeringen och genomförandet av Kyotoprotokollet är en viktig milstolpe, men understryker även att ytterligare åtgärder är absolut nödvändiga särskilt i industriländerna.

30. Europeiska rådet betonar betydelsen av att vidareutveckla en gemensam och samordnad politik och gemensamma och samordnade åtgärder på gemenskapsnivå, som kompletterar medlemsstaternas ansträngningar. Alla relevanta sektorer uppmanas att lämna sitt bidrag inom ramen för en övergripande klimatskyddsstrategi. Klimatpolitiken är det mest betydande exemplet på rådets i Amsterdamfördraget fastställda åtagande att integrera miljöaspekterna och den hållbara utvecklingen i övrig gemenskapspolitik.

31. Europeiska rådet uppmanar rådet att inom de olika ämnesområdena ägna särskild uppmärksamhet åt klimatproblemet när det utarbetar sin integrationsstrategi inför mötet i Helsingfors. Ett särskilt åtgärdsbehov anser Europeiska rådet föreligga när det gäller utformningen av ramvillkoren för mindre utsläppsintensiva, miljövänligare trafiksystem och vid ökat, obehindrat utnyttjande och ytterligare utbyggnad av förnybara energikällor. Europeiska rådet anser också att det krävs en lämplig ram för energibeskattningen och uppmanar rådet (ekonomiska och finansiella frågor) att vid sina överläggningar komma fram till ett beslut så snabbt som möjligt. Europeiska rådet noterar det tillträdande ordförandeskapets initiativ för att stärka utvecklingen av gemenskapens verksamhet på klimatområdet.

32. Europeiska rådet noterar Europeiska kommissionens rapport "Integrering av miljöfrågor i alla relevanta politikområden" samt de framsteg som har uppnåtts inom rådet sedan Wien. Det bekräftar sin avsikt att i december 1999 på mötet i Helsingfors granska alla framsteg som gjorts och erinrar om de begärda rapporterna. Europeiska rådet uppmanar rådet (allmänna frågor, ekonomiska och finansiella frågor samt fiske) att under år 2000 för det lägga fram rapporter om integreringen av miljöaspekterna och den hållbara utvecklingen inom respektive politikområde.

Europeiska byrån för bedrägeribekämpning

33. Europeiska rådet välkomnar Europaparlamentets beslut av den 6 maj 1999 och rådets beslut (ekonomiska och finansiella frågor) av den 25 maj 1999 om att inrätta en ny europeisk byrå för bedrägeribekämpning. Det välkomnar särskilt det förebildliga, nära och konstruktiva samarbetet mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen, som har gjort det möjligt att på kort tid fastställa de rättsliga grunderna, så att byrån som planerat kunde inleda sitt arbete den 1 juni 1999. Därigenom sändes också i god tid en politisk signal om att unionen också har förmåga att bekämpa bedrägerier, korruption och dålig förvaltning.

34. Byrån måste förses med de nödvändiga personella och finansiella resurserna, så att ett effektivt skydd av gemenskapens finansiella intressen kan garanteras i de europeiska skattebetalarnas intresse. Endast på så sätt kan man föra en effektiv kamp mot missbruk av subventioner och oegentligheter i medlemsstaterna och inom Europeiska unionens organ och institutioner, och återställa medborgarnas förtroende för de berörda nationella och europeiska organen.

35. Europeiska rådet konstaterar med tillfredsställelse att jämte de ovan nämnda organen också de flesta andra byråer, myndigheter och kontor, som har inrättats på grundval av gemenskapsfördragen, omedelbart förklarade sig beredda att acceptera en eventuell intern undersökning som skall utföras av byrån för bedrägeribekämpning. Europeiska rådet anser det principiellt önskvärt att alla gemenskapens organ ansluter sig till denna interinstitutionella ordning och uppmanar därför Europeiska gemenskapernas domstol, Europeiska revisionsrätten, Europeiska centralbanken och Europeiska investeringsbanken att snarast möjligt undersöka under vilka förutsättningar byrån också hos dem kan genomföra interna granskningar och hur i övrigt samarbetet med byrån skulle kunna utformas.

Datorproblem år 2000

36. Europeiska rådet hänvisade vid sina möten i Cardiff och Wien till de datatekniska problem som millenieskiftet kan innebära och uppmanade energiskt medlemsstaterna att vidta åtgärder för att begränsa möjliga störningar till ett minimum. Viktigt arbete har redan utförts. Med anledning av att millenieskiftet kommer allt närmare uppmanar Europeiska rådet kommissionen att öka sina ansträngningar och inkalla en högnivågrupp som kan lägga fram de förslag till strategiska beslut som inom Europeiska unionen kan komma att behövas för att garantera att om datorproblem uppstår i samband med millenieskiftet viktiga infrastrukturområden fortsätter att fungera störningsfritt. Europeiska rådet uppmanar vidare kommissionen att sammanställa uppgifter om de förebyggande åtgärder som vidtagits globalt och låta allmänheten få del av dessa uppgifter.

Trafiksäkerhet

37. Europeiska rådet uppmanar rådet (transport) att efter de tragiska händelserna i tunnlar i Europa behandla frågan om säkerhet i tunnlar även när det gäller transport av farligt gods för att så snart som möjligt kunna lägga fram rekommendationer om hur säkerheten skall förbättras och hur man skall utveckla en enhetlig, hög säkerhetsstandard för hela Europa.

Regionerna i de yttersta randområdena

38. Europeiska rådet uppmanar kommissionen att före slutet av 1999 lägga fram en rapport i vilken ett åtgärdspaket fastställs för att genomföra bestämmelserna i artikel 299.2 i EG-fördraget om regionerna i de yttersta randområdena.

[Top] [Previous] [Next]

IV. VIDAREUTVECKLING AV EUROPEISKA UNIONEN

39. Under de gångna månaderna har viktiga framsteg gjorts på Europeiska unionens väg in i 2000-talet: Genom att enighet uppnåtts om Agenda 2000 har beslut fattats om de för utvidgningsprocessen nödvändiga reformerna, och unionens finansiella ram för de kommande sju åren har säkerställts.

40. Europeiska rådet noterar med tillfredsställelse de framsteg som har uppnåtts sedan Europeiska rådet i Berlin när det gäller att genomföra Agenda 2000, särskilt att den hithörande rättsakten har godkänts och att det interinstitutionella avtalet om budgetdisciplin har ingåtts. Det uppmanar kommissionen att i enlighet med slutsatserna från Berlin snarast möjligt lägga fram ett utkast till beslut om egna medel, så att detta kan träda i kraft i början av år 2002.

41. Till den europeiska enigheten hör också medvetandet om den kulturella samhörigheten. Därför främjar Europeiska unionen kulturellt samarbete och kulturutbyte. Det gäller att bevara och främja mångfalden och djupet i de europeiska kulturerna. Europeiska rådet välkomnar därför den enighet som föreligger om de centrala åtgärderna när det gäller att främja europeisk kultur under de närmaste åren, nämligen "Europeisk kulturhuvudstad" och det nya ramprogrammet för att främja kulturen "Kultur - 2000". Europeiska rådet stöder främjandet av kulturprojekt inom ramen för strukturfonderna i den mån de bidrar till att skapa bestående arbetstillfällen.

42. Europeiska rådet välkomnar att man inom ramprogrammet för kultur särskilt främjar bättre kunskaper om de europeiska folkens kultur och historia och därvid har boken som kulturarv en betydelsefull funktion, vilket rådet slog fast i en resolution av den 8 februari 1999.

Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa

43. Europeiska rådet erinrar om den handlingsplan som Europeiska rådet i Wien godkände att inrätta ett område med frihet, säkerhet och rättvisa och uppmanar organen att i snabb takt driva på genomförandet av denna handlingsplan. Det välkomnar att Europaparlamentet antog en resolution om handlingsplanen från Wien och i samband med en konferens den 22-23 mars 1999 tillsammans med parlamentsledamöter från medlemsstaterna tog vederbörlig hänsyn till denna fråga. Även med hänsyn till resultaten från denna konferens kommer Europeiska rådet vid sitt extra möte i Tammerfors den 15-16 oktober 1999 att fastställa riktlinjerna för framtidens europeiska politik i rättsliga och inrikes frågor.

Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna

44. Europeiska rådet anser att de på unionsnivå gällande grundläggande rättigheterna med hänsyn till det utvecklingsstadium som Europeiska unionen befinner sig på bör sammanfattas i en stadga och därigenom göras synligare.

45. Europeiska rådet har därför fattat det i bilaga IV bifogade beslutet. Det tillträdande ordförandeskapet uppmanas att fram till Europeiska rådets extra möte i Tammerfors den 15-16 oktober 1999 skapa förutsättningar för att genomföra detta beslut.

De mänskliga rättigheterna

46. Europeiska rådet noterar ordförandeskapets lägesrapport om de mänskliga rättigheterna. De föreslår att man skall undersöka huruvida det vore lämpligt att inom unionen inrätta ett organ för mänskliga rättigheter och demokrati.

Institutionernas funktionssätt

47. Europeiska rådet framhåller den betydelse som man tillmäter den interna reformen och moderniseringen av kommissionen och den europeiska tjänstemannasektorn. Europeiska rådet finner de åtgärder som vidtagits av den sittande kommissionen värdefulla. Det välkomnar den nyutnämnde kommissionsordförandens avsikt att genomföra genomgripande reformer, som behövs för att kommissionen effektivt skall kunna utföra sina uppgifter i en struktur som är orienterad mot samråd och samarbete.

48. Europeiska rådet kommer att intimt samarbeta med kommissionens nye ordförande och stödja honom i arbetet med att tillsätta en kommission som kännetecknas av bättre hantering av finansiella frågor och personalfrågor, mycket höga krav på integritet och öppenhet samt av en slimmad administration med klar kompetens- och ansvarsfördelning. Den nya kommissionens struktur och fördelning av uppgifter skall beakta de nya kraven liksom behovet av en verklig reform. Europeiska rådet välkomnar den nyutnämnda kommissionsordförandens avsikt att lägga fram konkreta reformförslag i början av år 2000.

49. Europeiska rådet erinrar om att metoden för anpassning av löner och pensioner löper ut den 30 juni 2001. Rådet välkomnar kommissionens avsikt att i god tid lägga fram reformförslag samt att samtidigt framföra sin uppfattning om reformen av personalpolitiken.

50. Europeiska rådet välkomnar att rådets generalsekreterare har lagt fram rapporten om rådets arbetssätt i en utvidgad union. Europeiska rådet uppmanar rådet (allmänna frågor) att, med beaktande av denna rapport och före Europeiska rådet i Helsingfors, lägga fram konkreta förslag för att förbättra rådets sätt att fungera inför utvidgningen.

51. Europeiska rådet uppmanar det nya Europaparlamentet att snarast slutbehandla frågan om tjänsteföreskrifterna för Europaparlamentets ledamöter.

Regeringskonferens om de institutionella frågorna

52. För att säkerställa att Europeiska unionens institutioner kan fungera effektivt även efter utvidgningen har Europeiska rådet bekräftat sin avsikt att i början av 2000 inkalla en konferens mellan företrädare för medlemsstaternas regeringar för att lösa de institutionella frågor som inte kunde lösas i Amsterdam och som måste avgöras före utvidgningen. I slutet av 2000 bör man avsluta konferensen och träffa överenskommelse om de nödvändiga ändringarna i fördraget.

53. Enligt det till Amsterdamfördraget fogade protokollet om institutionerna inför en utvidgning av Europeiska unionen och enligt förklaringarna till detta protokoll omfattar regeringskonferensens uppdrag följande frågor:

  • Europeiska kommissionens storlek och sammansättning.
  • Viktningen av röster i rådet (ny viktning av rösterna, införande av dubbel majoritet, tröskel för beslut med kvalificerad majoritet).
  • Frågan om att eventuellt utöka omröstningarna med kvalificerad majoritet i rådet.

Dessutom kan eventuellt andra nödvändiga ändringar i fördragen behandlas, i den mån de berör EU:s institutioner i samband med de ovan nämnda frågeställningarna och processen för genomförande av Amsterdamfördraget.

54. Europeiska rådet uppmanar det tillträdande ordförandeskapet att inför Europeiska rådets möte i Helsingfors på eget ansvar sammanställa en uttömmande rapport för att förklara och sammanfatta de olika alternativa lösningarna på de frågor som måste redas ut. Ordförandeskapet skall i det sammanhanget beakta de förslag som lagts fram av medlemsstaterna, Europeiska kommissionen och Europaparlamentet. Dessutom kan ordförandeskapet överväga om frågan behöver diskuteras ytterligare. Rådet ombeds att fastställa regler för Europaparlamentets deltagande. Med kandidatländerna skall ett relevant åsiktsutbyte äga rum i befintliga forum.

Den gemensamma europeiska säkerhets- och försvarspolitiken

55. Europeiska rådet har fortsatt sin diskussion om en gemensam europeisk säkerhets- och försvarspolitik och avgett den bifogade förklaringen om vidareutveckling av den gemensamma europeiska säkerhets- och försvarspolitiken. Europeiska rådet välkomnar det arbete som utförts av det tyska ordförandeskapet och godkänner rapporten från ordförandeskapet i bilaga III som grund för det kommande arbetet. Europeiska rådet uppmanar det tillträdande ordförandeskapet att fortsätta arbetet med ytterligare en rapport till Europeiska rådet inför dess möte i Helsingfors.

56. Europeiska rådet uppmanar rådet (allmänna frågor) att ingående diskutera samtliga aspekter av säkerhetsfrågan för att förstärka unionens och medlemsstaternas icke-militära krishanteringsresurser och förbättra samordningen mellan dem. Under överläggningarna skulle man i anslutning till andra initiativ inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken även kunna behandla möjligheten att inrätta en stand by-styrka för att koncentrera de enskilda staternas civila resurser och fackkunskaper.

Utvidgningsprocessen

57. Europeiska rådet konstaterar med tillfredsställelse att dynamiken i anslutningsförhandlingarna har ökat och att förhandlingarna går i rätt riktning. Europeiska rådet välkomnar de positiva resultaten av den andra omgången av de förhandlingar om sakfrågor som under det första halvåret 1999 fördes med Estland, Polen, Slovenien, Tjeckien, Ungern och Cypern om ett antal betydelsefulla och omfattande avsnitt. Europeiska rådet framhåller sin beslutsamhet att bibehålla dynamiken i förhandlingarna. Europeiska unionen kommer därför att så snart som möjligt under nästa år inleda förhandlingar om samtliga förhandlingsavsnitt i förhandlingarna.

58. Europeiska rådet välkomnar att den analytiska granskningen av regelverket tillsammans med Bulgarien, Lettland, Litauen, Rumänien och Slovakien från att ha befunnit sig i den multilaterala etappen nu gått in i den avgörande bilaterala etappen, vilket kommer att göra det möjligt för dessa länder att öka takten i förberedelserna inför anslutningen. Europeiska rådet i Helsingfors skall granska de framsteg som gjorts av kandidatländerna och dra de nödvändiga slutsatserna av granskningen.

59. Europeiska rådet betonar återigen de beslut som fattades av Europeiska rådet i Luxemburg, nämligen att beslut om att inleda förhandlingar med nya länder enbart kan fattas på grundval av de kriterier som Europeiska rådet i Köpenhamn fastställt. Samtidigt framhåller Europeiska rådet vikten av anslutningsperspektiv även för de kandidatländer med vilka förhandlingar ännu inte inletts. Europeiska rådet anmodar därför kommissionen att i sina kommande lägesrapporter överväga åtgärder som kan bidra till att konkretisera dessa framtidsperspektiv för samtliga kandidatländer. Europeiska rådet välkomnar kandidatländernas ständiga framsteg och uppmuntrar dem att fortsätta med reformerna och anpassningssträvandena.

60. Europeiska rådet betonar vikten av hög standard i fråga om kärnsäkerhet i Central- och Östeuropa. Det betonar vikten av denna fråga i samband med utvidgningen av unionen och uppmanar rådet att behandla detta ärende ingående i sin kommande rapport om kandidatländernas framsteg som väntas under hösten 1999.

61. Europeiska rådet välkomnar att den analytiska granskningen av unionens regelverk tillsammans med Malta har kunnat inledas under den tid som gått tack vare att kommissionen aktualiserat sitt yttrande över Maltas ansökan om medlemskap. Kommissionen kommer i god tid före Europeiska rådets möte i Helsingfors att överlämna en rapport även om Maltas utveckling med avseende på anslutningen, vilken tillsammans med motsvarande rapporter om de andra kandidatländerna kommer att ligga till grund för eventuella beslut av Europeiska rådet i Helsingfors.

[Top] [Previous]

V. YTTRE FÖRBINDELSER

Kosovo

62. Europeiska rådet antog den bifogade förklaringen om Kosovo.

Västra Balkan

63. Under hela krisen har Europeiska unionen lett ansträngningarna för att lindra flyktingars och fördrivna personers svåra belägenhet. Europeiska rådet bekräftar åter Europeiska unionens och dess medlemsstaters vilja att fortsätta att göra sitt yttersta för att stödja länderna i regionen och de humanitära hjälporganisationerna att uppfylla sin viktiga humanitära uppgift. I detta sammanhang uttalar det sin uppskattning av de utomordentliga insatser som länderna i regionen, och i synnerhet Albanien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, gjort för att erbjuda temporärt skydd och tak över huvudet för de fördrivna trots de kännbara ekonomiska och sociala påfrestningarna.

64. Europeiska rådet betonar unionens åtagande för regional stabilitet och dess utfästelse att stödja länderna i regionen och hjälpa till att axla den börda som pålagts dem genom Kosovokrisen. Europeiska rådet påminner om det ekonomiska stödpaket på 100 miljoner euro som utlovats till länderna i regionen.

65. Europeiska rådet erinrar om Europeiska unionens åtagande att inta en ledande roll i återuppbyggnadsarbetet i Kosovo och uppmanar andra givare att på ett generöst sätt delta i detta arbete. Därför måste en tydlig och effektiv övergångsadministration upprättas i provinsen inom ramen för den politiska lösningen. Denna administration som kan ledas av Europeiska unionen måste ha befogenhet och förmåga att agera motpart till det internationella samfundet så att en effektiv återuppbyggnadsprocess kan genomföras.

66. Europeiska rådet uppmanar kommissionen att prioritera förslag om hur det planerade återuppbyggnadsstödet skall organiseras, i synnerhet när det gäller lämplig utrustning och andra resurser som skall ställas till förfogande samt nödvändiga personella och finansiella resurser för att genomföra processen.

67. Europeiska rådet är medvetet om den exceptionella insats som krävs för att återuppbygga regionen efter krisens slut och att det kommer att bli nödvändigt att skyndsamt vidta de mest ändamålsenliga åtgärderna och uppmanar därför kommissionen att utarbeta förslag före slutet av juni för att inrätta ett organ med uppgift att genomföra gemenskapens återuppbyggnadsprogram. Rådet, Europaparlamentet och revisionsrätten uppmanas att göra sitt yttersta för att detta organ skall kunna börja sin verksamhet före slutet av sommaren.

68. Mot bakgrund av de behov som kan förutses uppmanar Europeiska rådet kommissionen att så snart som möjligt lägga fram förslag till ytterligare personella och finansiella resurser för flyktingbistånd och stöd för återvändande, samt att vid behov frigöra de 196 miljoner euro som finns i reserven i Europeiska gemenskapens nuvarande budget, överföra anslag från andra budgetposter eller föreslå en tilläggsbudget för 1999. Lämpliga lösningar kommer att behövas för kommande år.

69. Europeiska rådet ser fram emot att anta en gemensam strategi för västra Balkan i enlighet med slutsatserna från Europeiska rådet i Wien och uppmanar rådet att fortsätta arbetet med de nödvändiga förberedelserna.

70. Europeiska rådet bekräftade Europeiska unionens ståndpunkt när det gäller idrottsevenemang med Förbundsrepubliken Jugoslavien. Rådet kommer på nytt att ta ställning till denna fråga efter det att en resolution har antagits av FN:s säkerhetsråd.

Stabilitetspakt för sydöstra Europa

71. Europeiska rådet välkomnar varmt de framsteg som gjorts för att fastställa stabilitetspakten för sydöstra Europa och ser fram mot att nå en tidig överenskommelse vid det planerade ministermötet i Köln den 10 juni. Stabilitetspakten kommer att vara till hjälp för att stärka freden, stabiliteten och välståndet i regionen samt samarbetet mellan dess länder. Frågan om Förbundsrepubliken Jugoslaviens deltagande i denna process kommer att behandlas i vederbörlig ordning, så snart som landet har uppfyllt det internationella samfundets villkor avseende Kosovo. Lösningen av Kosovokrisen är en nödvändig förutsättning. Europeiska rådet erinrar dessutom om nödvändigheten av framsteg när det gäller demokratiska friheter och respekt för minoriteters rättigheter..

72. När det gäller länderna i denna region bekräftar Europeiska rådet åter Europeiska unionens beredvillighet att förbättra deras utsikter till full integrering i EU:s struktur. Detta kommer att ske genom ett nytt slags avtalsförhållande där varje lands individuella situation beaktas, inklusive framsteg när det gäller regionalt samarbete och med möjlighet till medlemskap i Europeiska unionen på grundval av Amsterdamfördraget och så snart som de kriterier som fastställdes av Europeiska rådet i Köpenhamn i juni 1993 har uppfyllts.

73. Europeiska unionen kommer att göra sitt yttersta för att stödja Republiken Montenegro under dess demokratiska regering genom att låta den få del av stabilitetspaktsprocessen ända från början.

74. Europeiska rådet betonar sin beslutsamhet att låta Europeiska unionen ta initiativ till genomförandet av stabilitetspakten. Det uppmanar rådet och kommissionen att prioritera nödvändiga genomförandeåtgärder. Unionen kommer att aktivt bistå länderna i regionen i deras ansträngningar för att uppnå målen i stabilitetspakten. I enlighet med sin ledande roll kommer Europeiska unionen att utnämna den särskilde samordnaren för stabilitetspakten i samråd med den sittande ordföranden i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa och andra medverkande.

75. Europeiska rådet noterar kommissionens och Världsbankens ansträngningar för att utveckla en sammanhängande internationell stödstrategi och snabbt förbereda en givarkonferens för sydöstra Europa som grundas på en gemensam realistisk bedömning av resurser för ekonomisk återuppbyggnad av regionen på medellång och lång sikt.

76. Europeiska rådet bekräftar sin vilja att väsentligt bidra till insatserna för återuppbyggnad och uppmanar andra givare att generöst delta i dessa insatser.

77. Europeiska rådet upprepar att det är viktigt med en effektiv samordning mellan kommissionen, internationella finansiella institutioner och bilaterala givare. I detta sammanhang måste den särskilde samordnaren för stabilitetspakten spela en viktig roll.

Gemensam strategi för Ryssland

78. Europeiska rådet fattade beslut om Europeiska unionens gemensamma strategi för Ryssland. Genom denna första gemensamma strategi skall man stärka det strategiska partnerskap mellan Ryssland och Europeiska unionen som är av så avgörande betydelse för att bevara freden och säkerheten i Europa och i världen och för att hantera de gemensamma utmaningarna i Europa. Av detta skäl ser Europeiska unionen med förväntan fram emot samarbetet med ett Ryssland, som alltmer kännetecknas av öppenhet, pluralism, demokrati och stabilitet och som förverkligar rättsstaten som grundval för en blomstrande marknadsekonomi. Detta samarbete stärker partnerskapet mellan Europeiska unionen och Ryssland och ger det ett perspektiv som sträcker sig långt in i nästa århundrade.

79. Vid antagandet av denna gemensamma strategi kommer detta viktiga, och genom Amsterdamfördraget nytillkomna instrument för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken att användas för första gången några få veckor efter detta fördrags ikraftträdande. Genom införandet av majoritetsbeslut, vilket blir möjligt på denna grundval, stärker den gemensamma strategin sammanhållningen och effektiviteten inom unionens, kommissionens och medlemsstaternas verksamhet.

Övriga gemensamma strategier

80. Europeiska rådet påpekar åter att det vid mötet i Wien uppmanade rådet att även utarbeta gemensamma strategier för Ukraina, Medelhavsområdet — med särskild hänsyn till Barcelonaprocessen och fredsprocessen i Mellanöstern — samt för västra Balkan. Under de sex månader som förflutit sedan mötet i Wien har det åter på olika sätt tydligt framgått vilken betydelse de ovan nämnda regionerna har för Europeiska unionen, inte bara som partner i unionens yttre förbindelser utan även för stabiliteten och säkerheten på vår kontinent och i de närmast angränsande områdena. Europeiska unionen har inte bara ett särskilt ansvar utan befinner sig även i en särskild position när det gäller att i nära partnerskap samarbeta med alla sina grannar vid förverkligandet av dessa mål i det vidare arbetet på den gemensamma strategin för Ryssland. Europeiska rådet välkomnar de förberedelser som hittills gjorts och uppmanar rådet att snarast fortsätta arbetet på de övriga tre gemensamma strategier som man fattade beslut om i Wien för att så snart som möjligt avsluta arbetet med dessa. När ytterligare områden för gemensamma strategier fastställs bör också temafrågor som mänskliga rättigheter och demokrati granskas.

Ukraina

81. Europeiska rådet välkomnar det alltmer intensiva samarbetet med Ukraina inom ramen för det sedan mars 1998 gällande partnerskaps- och samarbetsavtalet som har tillfört förbindelserna en ny dimension. Det gäller att helt och hållet utnyttja detta avtals stora potential och därmed föra Ukraina närmare Europeiska unionen. Rådet uppmuntrar Ukraina att konsekvent fortsätta sin reformpolitik och garanterar härvid ett fortsatt stöd.

82. Europeiska rådet erinrar om samförståndsavtalet mellan G7 och Ukraina om att stänga kärnkraftverket Tjernobyl. Det betonar att det är nödvändigt att göra allt som kan göras för att stängningen skall ske år 2000 — enligt överenskommelse — och uppmanar det internationella samfundet att granska åtgärder för att göra följderna av en stängning av kärnkraftverket Tjernobyl lättare att bära för Ukraina.

83. Europeiska rådet understryker den centrala vikt som det lägger vid Europeiska unionens gemensamma strategi för en ytterligare utvidgning av de redan nu intensiva förbindelserna mellan Europeiska unionen och Ukraina.

De transatlantiska förbindelserna

84. Europeiska rådet välkomnar det nära transatlantiska samarbetet i viktiga internationella frågor som Kosovokrisen. Toppmötena mellan Europeiska unionen och Kanada den 17 juni och mellan Europeiska unionen och Förenta staterna den 21 juni kommer att ge tillfälle att ytterligare fördjupa de transatlantiska förbindelserna, som är avgörande för den internationella stabiliteten, och säkerställa att problem i de ömsesidiga förbindelserna kan lösas på ett sätt som är tillfredsställande för båda parter. Därför är Europeiska rådet övertygat om att ytterligare ansträngningar måste göras av båda parter för att, bland annat genom att inrätta ett effektivt system för tidig varning, förhindra att de många och djupgående bilaterala handelstvisterna skadar det allmänna klimatet i de bilaterala förbindelserna. Det kommer därvid att spela en allt viktigare roll att de personer och organisationer som berörs av de politiska besluten deltar i den transatlantiska dialogen. Europeiska rådet betonar den transatlantiska agendans betydelse och i anslutning härtill det transatlantiska ekonomiska partnerskapet.

Förbindelserna mellan Europeiska unionen och Japan

85. Europeiska rådet välkomnar det nära samarbetet mellan Europeiska unionen och Japan, särskilt inom ramen för den politiska dialogen och i frågor som rör de bilaterala och multilaterala ekonomiska förbindelserna. Toppmötet mellan Europeiska unionen och Japan den 20 juni kommer att ytterligare fördjupa detta nära samarbete. Japan är en synnerligen viktig politisk och ekonomisk partner för Europeiska unionen i Asien. Europeiska rådet betonar följaktligen Europeiska unionens och Japans gemensamma intresse för fred, stabilitet och välstånd i Asien, Europa och hela världen.

Mellanöstern

86. Europeiska rådet bekräftar efter valet i Israel sin förklaring från Berlin (av den 25 mars 1999) och betonar vikten av en förhandlingslösning i Mellanöstern. Europeiska rådet uppmanar både den israeliska och den palestinska sidan att utan dröjsmål fullt ut genomföra Wye River-avtalet samt att så snart som möjligt återuppta förhandlingar om slutgiltig status i syfte att uppnå en omfattande, rättvis och varaktig fred i området.

87. Europeiska rådet välkomnar vidare den nyvalde israeliske premiärministerns avsikt att återuppta förhandlingar med palestinierna och Syrien och hans planer att i samband med detta söka en snar lösning på problemet med de israeliska truppernas tillbakadragande från Libanon. Europeiska rådet ger vidare sitt stöd till att fredsprocessen skall föras på multilateral nivå och uppmanar arbetsgrupperna att inrikta sitt arbete på att bygga upp regionalt samarbete och integration. Europeiska rådet bekräftar åter Europeiska unionens beslutsamhet att fullt ut påta sig sin roll i fredsprocessen och erkänner det arbete som Europeiska unionens särskilda sändebud, Miguel Angel Moratinos, utfört.

Europa—Medelhavspartnerskapet

88. Europeiska rådet välkomnar resultaten av den tredje Europa—Medelhavskonferensen i Stuttgart den 15—16 april 1999. Europeiska rådet uppskattar att det vid en tidpunkt som i politiskt hänseende är särskilt besvärlig för området har varit möjligt att bekräfta samtliga deltagares oinskränkta stöd för de mål och principer som fastställdes i Barcelonaförklaringen samt att ge partnerskapet starka impulser för fortsatt utbyggnad inom samtliga tre områden. Europeiska rådet uppmanar rådet och kommissionen att energiskt genomföra de beslut som fattades i Stuttgart, särskilt när det gäller att förbättra det interregionala samarbetet på alla partnerskapets områden och att låta aktörer utanför centralregeringarna delta i större utsträckning.

Latinamerika och Västindien

89. Europeiska rådet välkomnar varmt det första toppmötet mellan stats- och regeringscheferna i Europeiska unionen, Latinamerika och Västindien, som kommer att äga rum i Rio de Janeiro den 28—29 juni 1999. Denna historiska händelse, som framhäver de mycket goda och nära förbindelserna mellan de båda regionerna, kommer att lägga grunden till ett nytt strategiskt partnerskap, som skall öka den ömsesidiga förståelsen mellan våra regioner på det politiska, ekonomiska och kulturella området.

90. Europeiska rådet noterar med tillfredsställelse de pågående förhandlingarna med Mexiko och hoppas att enighet kan nås så fort som möjligt, i varje fall under detta år.

91. Europeiska rådet noterar med tillfredsställelse rådets beslut att anslå 250 miljoner euro för finansiering av en återuppbyggnadsplan i Centralamerika och uppdrar åt kommissionen att snarast möjligt genomföra denna plan.

Den nordliga dimensionen

92. Europeiska rådet anser att de riktlinjer för en "nordlig dimension" för Europeiska unionens politik som antagits av rådet utgör en lämplig grund för att ge Europeiska unionen en tydligare profil i området. Det välkomnar det tillträdande ordförandeskapets avsikt att anordna en ministerkonferens den 11—12 november 1999 om den "nordliga dimensionen". Den bärande idén i den "nordliga dimensionen" är att tillsammans med länderna i området öka välståndet, befästa säkerheten och beslutsamt motverka de faror som miljöförstöring, riskerna med kärnenergi och den gränsöverskridande organiserade brottsligheten utgör. För att uppnå dessa mål menar Europeiska rådet att man bör pröva möjligheten att utarbeta en handlingsplan efter konferensen i november. Eftersom riktlinjerna har antagits är det nu dags att ytterligare engagera de berörda kandidatländerna, Ryska federationen, Norge och Island i den fortsatta utformningen av projektet.

Det transkaukasiska toppmötet

93. Europeiska rådet betonar Transkaukasiens betydelse för stabiliteten i skärningspunkten mellan Europa och Asien och finner att den utveckling som skett i förbindelserna är värdefull. Europeiska rådet förväntar sig att mötet mellan Europeiska unionen och presidenterna i de tre transkaukasiska länderna den 22 juni i Luxemburg med anledning av att partnerskaps- och samarbetsavtalet träder i kraft kommer att ge incitament för framtiden när det gäller förhållandet mellan Europeiska unionen och Armenien, Azerbajdzjan och Georgien. Europeiska rådet är övertygat om att detta också kommer att underlätta det regionala samarbetet och därigenom även försöken att nå en hållbar lösning på konflikter som ännu pågår i området.

Östtimor

94. Europeiska rådet välkomnar varmt undertecknandet av New York-avtalen om Östtimor, vilka genom samråd för att fastställa Östtimors befolknings fria vilja öppnar vägen för en rättvis lösning på en mångårig internationell konflikt. Det uttrycker sin uppskattning av de framgångsrika ansträngningar som gjorts av Förenta nationernas generalsekreterare och av parterna för att uppnå detta historiska resultat.

95. Europeiska rådet delar den djupa oro som Förenta nationernas generalsekreterare uttryckte i sin rapport till säkerhetsrådet beträffande den spända och labila situationen som fortfarande råder i Östtimor.

96. Europeiska rådet uttalar ånyo sitt stöd för det förslag som Förenta nationernas generalsekreterare lagt fram om att inrätta en FN-grupp för Östtimor (UNAMET) för att organisera samrådsprocessen. Den anmodar rådet att undersöka möjligheten att sända en europeisk observationsgrupp till Östtimor enligt avtalets bestämmelser om de närmare föreskrifterna i samrådsprocessen.

Macao

97. Europeiska rådet förväntar sig att övergångsprocessen i Macao avslutas i den positiva anda som har kännetecknat hela processen. Europeiska rådet är övertygat om att ett fullständigt genomförande av Kinas och Portugals gemensamma förklaring från 1987 kommer att säkerställa en harmonisk övergång av ansvaret den 20 december 1999 och anser att en hög grad av autonomi i det framtida särskilda förvaltningsområdet samt kontinuitet när det gäller Macaos särskilda sociala, ekonomiska, rättsliga och kulturella identitet kommer att utgöra grunden för områdets stabilitet och välstånd.

98. Europeiska rådet är övertygat om att de nuvarande förbindelserna och det nuvarande samarbetet mellan unionen och Macao kommer att förbättras och att detta kommer att utgöra ett positivt bidrag till områdets framtida utveckling.

Världshandelsorganisationen (WTO)

99. Europeiska rådet tillmäter förstärkningen av det multilaterala handelssystemet stor betydelse och betonar att en fortsatt multilateral liberalisering av handeln är det bästa sättet att möta de utmaningar som följer av en snabb och omfattande ekonomisk omställning och den tilltagande globaliseringen.

100. Europeiska rådet förordar varmt att man, vid WTO:s tredje ministerkonferens i Seattle i slutet av 1999 tar initiativ till en ny omfattande förhandlingsomgång inom WTO:s ram, som skall inledas under år 2000 och helst avslutas inom tre år. Förhandlingar som omfattar ett brett spektrum av teman, inbegripet arbetsnormer, miljö, utveckling och öppenhet, är det lämpligaste tillvägagångssättet för att nå konkreta och väl avvägda resultat till gagn för alla medlemmar i WTO.

101. Europeiska rådet anser med tanke på handelns tillväxtmöjligheter att en ökad integrering av utvecklingsländerna i världshandeln är absolut nödvändig och är därför berett att erbjuda dessa länder en förbättrad tillgång till marknaden.

102. Europeiska rådet välkomnar att fler stater blir medlemmar i WTO. Det uppskattar varmt Kinas och Rysslands strävan att bli medlemmar i WTO och uppmanar rådet och kommissionen att stödja Kinas snara anslutning på grundval av en rättvis avvägning mellan respektive parts intressen och främja Rysslands strävan att anpassa sig till kraven för anslutning till WTO.


© Europaparlamentet: 1999