ThinkTank logo Dokumenten som hjälper till med att utforma ny EU-lagstiftning
Publicerat 24-11-2020

Återhämtningsstöd för sammanhållning och till Europas regioner (React-EU)

15-10-2020

React-EU är ett lagstiftningsförslag som syftar till att avhjälpa de sociala och ekonomiska skador som covid-19-pandemin har orsakat, och till att förbereda för en grön, digital och resilient återhämtning. React-EU strävar efter att mobilisera ytterligare 58 miljarder euro för strukturfonderna under perioden 2020–2022 och att göra utnyttjandet av sammanhållningspolitiska medel mer flexibelt.

React-EU är ett lagstiftningsförslag som syftar till att avhjälpa de sociala och ekonomiska skador som covid-19-pandemin har orsakat, och till att förbereda för en grön, digital och resilient återhämtning. React-EU strävar efter att mobilisera ytterligare 58 miljarder euro för strukturfonderna under perioden 2020–2022 och att göra utnyttjandet av sammanhållningspolitiska medel mer flexibelt.

Fonden för en rättvis omställning (FRO)

21-10-2020

Fonden för en rättvis omställning (FRO) är ett nytt finansieringsinstrument inom sammanhållningspolitiken vars syfte är att ge stöd till territorier som står inför allvarliga socioekonomiska utmaningar till följd av omställningen till klimatneutralitet. FRO kommer att underlätta genomförandet av den europeiska gröna given, som syftar till att göra EU klimatneutralt senast 2050.

Fonden för en rättvis omställning (FRO) är ett nytt finansieringsinstrument inom sammanhållningspolitiken vars syfte är att ge stöd till territorier som står inför allvarliga socioekonomiska utmaningar till följd av omställningen till klimatneutralitet. FRO kommer att underlätta genomförandet av den europeiska gröna given, som syftar till att göra EU klimatneutralt senast 2050.

Publicerat 02-07-2019

De första fördragen

01-01-2018

Efter de katastrofala följderna av andra världskriget och det ständiga hotet om en konfrontation mellan öst och väst blev en försoning mellan Frankrike och Tyskland en avgörande fråga. När sex europeiska länder beslutade att förena sin kol- och stålindustri genom Parisfördraget från 1951 togs det första steget mot en europeisk integration. Genom Romfördragen från 1957 stärktes grunden för denna integration, och tanken på en gemensam framtid för dessa sex europeiska länder fick ny kraft.

Efter de katastrofala följderna av andra världskriget och det ständiga hotet om en konfrontation mellan öst och väst blev en försoning mellan Frankrike och Tyskland en avgörande fråga. När sex europeiska länder beslutade att förena sin kol- och stålindustri genom Parisfördraget från 1951 togs det första steget mot en europeisk integration. Genom Romfördragen från 1957 stärktes grunden för denna integration, och tanken på en gemensam framtid för dessa sex europeiska länder fick ny kraft.

Publicerat 01-07-2019

Utvecklingen fram till Europeiska enhetsakten

01-01-2018

De viktigaste förändringarna av de första fördragen gällde inrättandet av systemet med gemenskapens egna medel, stärkandet av parlamentets budgetbefogenheter, införandet av allmänna direkta val till Europaparlamentet och inrättandet av Europeiska monetära systemet. Europeiska enhetsakten trädde i kraft 1986 och innebar en avsevärd ändring av Romfördraget. Integrationen stärktes genom att en stor inre marknad skapades.

De viktigaste förändringarna av de första fördragen gällde inrättandet av systemet med gemenskapens egna medel, stärkandet av parlamentets budgetbefogenheter, införandet av allmänna direkta val till Europaparlamentet och inrättandet av Europeiska monetära systemet. Europeiska enhetsakten trädde i kraft 1986 och innebar en avsevärd ändring av Romfördraget. Integrationen stärktes genom att en stor inre marknad skapades.

Maastricht- och Amsterdamfördragen

01-01-2018

Maastrichtfördraget ändrade de tidigare fördragen och inrättade en europeisk union grundad på tre pelare: Europeiska gemenskaperna, den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) och samarbetet i rättsliga och inrikes frågor (RIF). Med tanke på unionens utvidgning syftade Amsterdamfördraget till att genomföra de nödvändiga anpassningarna för att få unionen att fungera på ett mer effektivt och demokratiskt sätt.

Maastrichtfördraget ändrade de tidigare fördragen och inrättade en europeisk union grundad på tre pelare: Europeiska gemenskaperna, den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) och samarbetet i rättsliga och inrikes frågor (RIF). Med tanke på unionens utvidgning syftade Amsterdamfördraget till att genomföra de nödvändiga anpassningarna för att få unionen att fungera på ett mer effektivt och demokratiskt sätt.

Nicefördraget och konventet om Europas framtid

01-01-2018

Nicefördraget förberedde bara delvis Europeiska unionen inför de viktiga utvidgningarna österut och söderut den 1 maj 2004 och den 1 januari 2007. Som svar på de frågor som ställdes i Laekenförklaringen försökte man därför i konventet om Europas framtid att utarbeta en ny rättslig grund för unionen i form av fördraget om upprättande av en konstitution för Europa. På grund av ett negativt resultat i folkomröstningar i två medlemsstater ratificerades detta fördrag inte.

Nicefördraget förberedde bara delvis Europeiska unionen inför de viktiga utvidgningarna österut och söderut den 1 maj 2004 och den 1 januari 2007. Som svar på de frågor som ställdes i Laekenförklaringen försökte man därför i konventet om Europas framtid att utarbeta en ny rättslig grund för unionen i form av fördraget om upprättande av en konstitution för Europa. På grund av ett negativt resultat i folkomröstningar i två medlemsstater ratificerades detta fördrag inte.

Lissabonfördraget

01-01-2018

I detta faktablad presenteras bakgrunden till Lissabonfördraget och de viktigaste bestämmelserna. Syftet är att redovisa den historiska bakgrunden till den senaste grundläggande EU-texten och visa vad som skiljer den från dess föregångare. De olika bestämmelserna (med artikelhänvisningar) och deras effekt på Europeiska unionens politik kommer att förklaras i detalj i faktablad om enskilda politikområden och frågor.

I detta faktablad presenteras bakgrunden till Lissabonfördraget och de viktigaste bestämmelserna. Syftet är att redovisa den historiska bakgrunden till den senaste grundläggande EU-texten och visa vad som skiljer den från dess föregångare. De olika bestämmelserna (med artikelhänvisningar) och deras effekt på Europeiska unionens politik kommer att förklaras i detalj i faktablad om enskilda politikområden och frågor.

EU-rättens källor och räckvidd

01-03-2018

Europeiska unionen har ställning som juridisk person, och den har som sådan en egen rättsordning som är fristående från internationell rätt. Vidare har EU-rätten direkt eller indirekt inverkan på medlemsstaternas lagstiftning och blir en del av varje medlemsstats rättssystem. Europeiska unionen är i sig själv en källa till lagstiftning. Rättsordningen indelas normalt i primärrätt (fördragen och de allmänna rättsprinciperna), sekundärrätt (som grundas på fördragen) och kompletterande lagstiftning. ...

Europeiska unionen har ställning som juridisk person, och den har som sådan en egen rättsordning som är fristående från internationell rätt. Vidare har EU-rätten direkt eller indirekt inverkan på medlemsstaternas lagstiftning och blir en del av varje medlemsstats rättssystem. Europeiska unionen är i sig själv en källa till lagstiftning. Rättsordningen indelas normalt i primärrätt (fördragen och de allmänna rättsprinciperna), sekundärrätt (som grundas på fördragen) och kompletterande lagstiftning.

Europaparlamentet: historisk bakgrund

01-03-2018

Europaparlamentet har sina rötter i Europeiska kol- och stålgemenskapens (EKSG) gemensamma församling, som blev gemensam för de tre överstatliga europeiska gemenskaper som fanns på den tiden. Församlingen fick sedermera namnet Europaparlamentet. Genom åren har parlamentet, som sedan 1979 väljs direkt, genomgått stora förändringar och utvecklats från att vara en församling med utnämnda ledamöter till att bli ett folkvalt parlament som erkänns som en politisk agendasättare i EU.

Europaparlamentet har sina rötter i Europeiska kol- och stålgemenskapens (EKSG) gemensamma församling, som blev gemensam för de tre överstatliga europeiska gemenskaper som fanns på den tiden. Församlingen fick sedermera namnet Europaparlamentet. Genom åren har parlamentet, som sedan 1979 väljs direkt, genomgått stora förändringar och utvecklats från att vara en församling med utnämnda ledamöter till att bli ett folkvalt parlament som erkänns som en politisk agendasättare i EU.

Europaparlamentet: valsystem

01-02-2018

Valet till Europaparlamentet regleras både av EU:s lagstiftning som fastställer gemensamma bestämmelser för alla medlemsstater och av särskilda nationella bestämmelser som varierar från en medlemsstat till en annan. I de gemensamma bestämmelserna fastställs principen om proportionella val, reglerna om trösklar samt vissa uppdrag som inte är förenliga med mandatet som ledamot av Europaparlamentet. Många andra viktiga frågor, såsom valsystem eller antalet valkretsar regleras, i de nationella lagarna ...

Valet till Europaparlamentet regleras både av EU:s lagstiftning som fastställer gemensamma bestämmelser för alla medlemsstater och av särskilda nationella bestämmelser som varierar från en medlemsstat till en annan. I de gemensamma bestämmelserna fastställs principen om proportionella val, reglerna om trösklar samt vissa uppdrag som inte är förenliga med mandatet som ledamot av Europaparlamentet. Många andra viktiga frågor, såsom valsystem eller antalet valkretsar regleras, i de nationella lagarna.

Kommande evenemang

25-01-2021
Public Hearing on "Gender aspects of precarious work"
Utfrågning -
FEMM
26-01-2021
Public hearing on Co-management of EU fisheries at local level
Utfrågning -
PECH
26-01-2021
The impact of Brexit on the level playing field in the area of taxation
Utfrågning -
FISC

Infografik

Publikationer från Think Tank

Upphovsmannen är ansvarig för allt innehåll i dokumenten på webbsidan Think Tank, och de åsikter som framförs däri utgör inte nödvändigtvis Europaparlamentets officiella ståndpunkt. Texterna är avsedda för Europaparlamentets ledamöter och personal som stöd i deras parlamentariska arbete.

Think Tank finns på...