EU:s frihandelsavtal: överenskommelser och förhandlingar
Läs om hur förhandlingarna om EU:s frihandelsavtal går till, hur överenskommelserna brukar se ut, och vilken roll Europaparlamentet har i processen.
Tullar
En del avtal handlar om att minska eller helt avskaffa importtullar mellan signatärerna, eller om att bilda en tullunion som förutom att avskaffa tullar mellan medlemsländerna även har gemensamma tullregler för importer från andra länder.
Investeringar
Men det behöver inte bara handla om tullar. Ett handelsavtal kan också innehålla bestämmelser om hur tvister som rör investeringar ska lösas, till exempel när ett företag anser att den andra statens agerande i en viss fråga påverkar företagets investeringar där. Ofta föreskriver avtalen också att företag från alla länder som är parter i avtalet ska ha rätt att delta i allmänna upphandlingar.
Varför är handelsavtalen så viktiga för EU?
Handelsavtal är en viktig gren i EU:s handelspolitik, eftersom de bidrar till ekonomisk tillväxt. EU var 2024 världens andra största varuexportör (14 %), efter Kina (18 %) men före USA (10 %). Unionen var också världens andra största importör av varor (12,9 %), efter USA (16,4 %) men före Kina (12,6 %).
Ekonomisk tillväxt
Nya handelsavtal skapar nya affärsmöjligheter för europeiska företag, vilket leder till fler nya jobb och ett bättre utbud och lägre priser för konsumenterna.
Produktstandarder
Handelsavtal säkerställer också att varor som importeras till EU uppfyller samma höga standarder som de varor som tillverkas här. EU har till exempel förbjudit vissa hormoner i boskapsuppfödningen, eftersom de kan vara skadliga för hälsan. Handelsavtalen med länder utanför EU ser därför till att kött som innehåller sådana hormoner inte heller importeras.
Regionala specialiteter
Handelsavtalen kan också bidra till att skydda europeiska livsmedelsprodukter genom bestämmelser om s.k. geografiska beteckningar. I praktiken betyder det att man inte får använda vissa namn eller beskrivningar för en produkt om den inte härrör från det geografiska område och producerats på det traditionella sätt som brukar associeras med det namnet eller den beskrivningen. Två kända exempel är champagne, som måste komma från den franska regionen Champagne för att få kallas så, och fetaost, som måste komma från Grekland.
Europeiska värderingar
EU använder också sina handelsavtal för att främja europeiska värderingar. Ofta innehåller de klausuler om demokrati, mänskliga rättigheter, arbetstagares rättigheter och miljöskydd, och bidrar på så sätt till att förbättra situationen i de länder vi handlar med.
Kritik
Vissa menar att frihandelsavtal kan leda till att arbetstillfällen går förlorade när konkurrensen ökar, eller att jordbrukssektorn kan få lida om konkurrensen blir orättvis – till exempel om kvalitetsstandarderna som gäller för livsmedelsproduktionen urvattnas. Som en av världens största marknader har dock EU goda möjligheter att tvinga utländska företag som vill sälja sina varor här att leva upp till EU:s egna standarder.
Hur förhandlar EU fram sina handelsavtal?
Processen börjar när EU-kommissionen ber ministerrådet (som företräder medlemsländerna) om tillåtelse att påbörja förhandlingar om ett handelsavtal med en viss handelspartner.
Det är sedan kommissionen som förhandlar med handelspartnern i fråga å hela EU:s vägnar. Under hela processen arbetar kommissionen i nära samarbete med ministerrådets handelspolitiska kommitté, samtidigt som Europaparlamentet informeras om allt som händer. Därtill håller man även möten med företrädare för civilsamhället.
När förhandlingarna är klara offentliggör kommissionen avtalet och lägger fram det för ministerrådet och Europaparlamentet. Ministerrådet måste sedan ge grönt ljus innan kommissionen får underteckna avtalet.
Krävs Europaparlamentets godkännande?
Sedan Lissabonfördraget 2009 krävs det att Europaparlamentet godkänner varje handelsavtal innan det kan börja gälla. Europaparlamentet måste också informeras regelbundet under förhandlingarna om hur de fortskrider.
För parlamentet är det viktigt att kvalitetsnormerna alltid upprätthålls i nya handelsavtal, och om någon försöker sänka kraven kan det leda till att parlamentet blockerar avtalet.
Parlamentet kan också be EU-domstolen att yttra sig om den rättsliga grunden i nya handelsavtal. Det gjorde man till exempel i januari 2026. Då gällde det avtalet med det sydamerikanska handelsblocket Mercosur (Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay) som just hade undertecknats samma månad.
Parlamentet har också visat att det inte drar sig för att använda sin vetorätt om det upptäcker allvarliga brister. Som exempel förkastade parlamentet handelsavtalet om åtgärder mot immaterialrättsintrång (Acta-avtalet) 2012.
Om parlamentet däremot ger sitt godkännande kan ministerrådet sedan slutligen ingå avtalet.
För vissa handelsavtal krävs dock även att de individuella EU-länderna ratificerar och undertecknar dem. Det kan ta tid, och medan man väntar på att alla länderna formellt ska ratificera ett avtal finns det ibland möjligheter att tillämpa vissa delar av avtalet provisoriskt.
Vilka handelsavtal är viktigast för EU?
Afrika
EU har s.k. förmånshandelsavtal med 18 afrikanska länder. Dessutom är ett stort antal utvecklingsländer i Afrika del av EU:s allmänna preferenssystem ”Allt utom vapen” (GSP/EBA). Inom det systemet kan över 90 % av varorna som exporteras från Afrika importeras tullfritt till EU. Ett av de senaste handelsavtalen som parlamentet godkände var det ekonomiska partnerskapsavtalet med Kenya.
Asien: Indien, Kina, Japan och Vietnam
EU och Indien meddelade den 27 januari 2026 att man kommit överens om ett viktigt handelsavtal. Det kommer att öppna dörren för obegränsad handel mellan EU och Indien – världens folkrikaste land. Enligt avtalet ska också tullarna mellan länderna avskaffas i många sektorer. Andra bestämmelser ska underlätta för människor att resa mellan Indien och EU för kortare arbetsuppdrag. Avtalet ska nu genomgå en juridisk granskning innan det officiellt kan undertecknas. Sedan måste det godkännas av både Europaparlamentet och EU-länderna.
För närvarande pågår inga handelsförhandlingar med Kina. EU och Kina hade 2020 kommit överens om geografiska beteckningar, och så gott som slutfört sina förhandlingar om ett övergripande investeringsavtal. Men när den kinesiska regeringen 2021 införde sanktioner mot ett antal europeiska tjänstemän, tankesmedjor och akademiker valde Europaparlamentet att inte gå vidare med investeringsavtalet. Otillräcklig respekt för de mänskliga rättigheterna i bl.a. Xinjiang och Hongkong har gjort det politiskt omöjligt för många ledamöter att ratificera ett sådant avtal.
Det ekonomiska partnerskapet mellan EU och Japan trädde i kraft den 1 februari 2019, varpå europeiska och japanska företag slapp de flesta tullarna mellan länderna.
Ett annat avtal med Vietnam trädde i kraft 2020.
Europa: Island, Liechtenstein, Norge, Schweiz och Storbritannien
Island, Liechtenstein och Norge har som medlemmar av Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) djupgående handelsförbindelser med EU, i enlighet med EES-avtalet. Även Schweiz är med i Efta, men förbindelserna mellan det landet och EU regleras separat i ett frihandelsavtal från 1972.
EU och Storbritannien har ett handels- och samarbetsavtal som reglerar handelsvillkoren dem emellan, t.ex. tullfria kvoter och regler för rättvis konkurrens. Det avtalet trädde i kraft den 1 maj 2021.
Latinamerika: Chile, Mercosur och Mexiko
Det allra senaste avtalet som Europaparlamentet godkände var ett handelsavtal med Chile den 29 februari 2024, vilket var en uppdatering av ett befintligt avtal. Det nya avtalet ger EU tullfrihet för upp till 99,9 % av sin export till Chile. Det väntas leda till en ökning av EU-exporten med upp till 4,5 miljarder euro. Samtidigt förbättras EU:s tillgång till viktiga råvaror som litium och koppar. Vissa känsliga jordbruksprodukter (kött, vissa frukter och grönsaker och olivolja) omfattas inte av avtalet.
Ett avtal med Mercosurländerna (Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay) undertecknades i januari 2026. Det avtalet väntar ännu på godkännande av ministerrådet och Europaparlamentet. Processen är för närvarande pausad, eftersom parlamentet bett EU-domstolen om juridiska utlåtanden om avtalet, för att se om det är i överensstämmelse med EU-fördragen.
I januari 2025 meddelade EU-kommissionen att man slutfört förhandlingarna med Mexiko om att uppdatera handelsbestämmelserna i EU:s avtal med det landet. Enligt avtalet ska Mexiko avskaffa nästan alla sina tullar på EU-produkter för att göra dem mer konkurrenskraftiga i Mexiko och mer attraktiva för mexikanska konsumenter. Det uppdaterade avtalet kommer troligtvis att undertecknas inom kort. Därefter går det till parlamentet för godkännande.
Mellanöstern
EU har flera avtal med länder i Mellanöstern, däribland s.k. associeringsavtal som är tänkta att öka handeln. Det pågår nu också förhandlingar med enskilda länder i regionen om att expandera de här avtalen till att även omfatta t.ex. jordbruk och industristandarder.
Nordamerika: Kanada och USA
Frihandelsavtalet med Canada, ett övergripande avtal om ekonomi och handel (Ceta), trädde provisoriskt i kraft den 21 september 2017. Det kommer att börja gälla fullt ut först när alla EU-länder har ratificerat avtalet.
Vad gäller USA uppstod det osäkerhet i handelsrelationerna i och med att Donald Trump återvände till Vita huset i januari 2025. Under första halvåret 2025 kom presidenten med flera hot om nya tullar mot EU. I augusti 2025 träffade kommissionsordförande Ursula von der Leyen president Trump i Skottland. Resultatet av mötet blev ett gemensamt uttalande om ett s.k. ramavtal för ömsesidig, rättvis och balanserad handel.
Ett antal lagförslag som uppkom efter det gemensamma uttalandet är nu under behandling i parlamentet. Processen stannade dock upp när USA hotade med att annektera Grönland. När läget ändå trappades ner något och hoten mot EU-landet Danmarks territoriella integritet drogs tillbaka blev det möjligt för parlamentet att återuppta sin bedömning av avtalet och den relaterade lagstiftningen.
Samtidigt är EU redo att när som helst använda sitt s.k. instrument mot tvång, som är ett nytt verktyg EU har till sitt förfogande ifall något land försöker utpressa EU eller inför handelsrestriktioner för att ge sina egna företag orättvisa fördelar.
Oceanien: Australien och Nya Zeeland
I juni 2022 ingick EU ett frihandelsavtal med Nya Zeeland. Europaparlamentet godkände avtalet den 22 november 2023. Innan det kan träda i kraft måste det ännu godkännas av ministerrådet.
Förhandlingar om ett omfattande handelsavtal med Australien inleddes den 18 juni 2018 och väntas nu slutföras inom några månader.
Läs mer om EU:s handelspolitik och handelsavtal
- Handelskrig: hur kan EU svara på orättvisa tullar?
- Antidumpningspolitik: hur EU bekämpar oschyssta handelsmetoder
Den här artikeln publicerades ursprungligen den 19 oktober 2016. Senaste uppdatering gjordes i februari 2026.
