Asyl och migration i EU: fakta och siffror

Migrationen i EU påverkas av kriser som pandemin eller ryska fientligheter i Ukraina. Ta del av den senaste migrationsstatistiken i vår nyhetsgrafik.

Asyl och migration i EU: fakta och siffror

Öppna i nytt fönster
Grafik om migration
Kolla in vår interaktiva grafik om migrationen i siffror mellan åren 2010 och 2020.

Restriktioner som infördes i ljuset av Covid-19-pandemin ledde initialt till en minskad migration. Under 2021 började antalet människor på flykt att öka igen. När Ryssland invaderade Ukraina året därpå steg antalet ytterligare. I framtiden väntas även klimatförändringar ha en stor påverkan på migrationen.

När över en miljon asylsökande och migranter anlände till Europa 2015 avslöjades flera brister i EU:s asylsystem. Dessa kvarstår till viss del än idag. I september 2020 presenterade kommissionen därför en asyl- och migrationspakt och parlamentet har länge arbetat med förslag för att skapa en mer rättvis och effektiv europeisk asylpolitik. I april 2023 godkände Europaparlamentet sin ståndpunkt om pakten och är nu redo att inleda förhandlingar med rådet.

Fortsätt läsa för att ta reda på all relevant information om migration i Europa, vilka som definieras som migranter, vad EU gör för att komma till rätta med situationen och vilka ekonomiska konsekvenser det har haft.

Läs mer om hur EU hanterar flyktingutmaningen.


Definitioner: vem är en flykting och en asylsökande?


Asylsökande
är personer som gör en formell ansökan om asyl i ett annat land för att de fruktar att deras liv är i fara i hemlandet. För närvarande måste personer från länder utanför EU ansöka om skydd i det första EU-land de reser till. Att lämna in en ansökan innebär att de blir asylsökande. Först när ett positivt beslut har fattats av nationella myndigheter får de flyktingstatus eller annan form av internationellt skydd.

Flyktingar är personer med en välgrundad rädsla för förföljelse på grund av etnicitet, religion, nationalitet, politik eller medlemskap i en viss social grupp. Inom EU anger kvalifikationsdirektivet riktlinjer för att tilldela internationellt skydd till dem som behöver det. I mars 2022 gav parlamentet stöd till aktiveringen av direktivet om tillfälligt skydd. Detta för första gången sedan det trädde i kraft 2001. Syftet var att ge omedelbart skydd till människor som flyr från kriget i Ukraina.

Ta reda på mer om orsakerna till migration.

Asylansökningar och asylbeslut i EU

Under 2022 var det strax under 1 miljon (965 665) asylansökningar i EU, 52,1 procent fler än under 2021 och den högsta nivån sedan 2016. När migrationskrisen år 2015-2016 var som värst uppgick antalet sökande till 1 221 690.

Antalet förstagångsansökningar om asyl i EU 2022 var 881 220, en ökning med 64 procent från året innan (537 355). En förstagångssökande av internationellt skydd är en person som lämnat in en asylansökan för första gången i ett visst EU-land. Detta utesluter upprepade sökande i det landet.

De länder som såg de största relativa ökningarna av antalet förstagångssökande 2022 var Irland (+421,8 procent), Kroatien (+367,9 procent) och Österrike (+181,4 procent). Det land som registrerade flest förstagångssökande 2022 var Tyskland, som stod för 24,7 procent av alla förstagångssökande i EU. Därefter följde Frankrike (15,6 procent), Spanien (13,2 procent) och Österrike (12,1 procent). Det lägsta antalet förstagångsasylsökande observerades i Ungern (45 sökande), Slovakien (500) och Lettland (545).

Syrier, afghaner, venezuelaner och turkar lämnade in flest asylansökningar, tillsammans stod de för nästan 40 procent av alla förstagångsasylansökningar. Antalet förstagångsansökningar från Syrien ökade från strax under 100 000 under 2021 till 131 970. De stod dock för 15 procent av det totala antalet, en minskning på 18,4 procent från 2021. Afghaner utgjorde 12,9 procent av EU:s totala antal. Sökande från Venezuela och Turkiet stod för nästan 6 procent vardera, med 50 050 (5,7 procent) respektive 49 720 (5,6 procent) ansökningar.

EU-länderna godkände totalt 384 245 ansökningar under 2022, en ökning med 40 procent jämfört med 2021. Cirka 44 procent beviljades flyktingstatus (en ökning med 22 procent från 2021), 31 procent subsidiärt skydd (en ökning med 48 procent) och 25 procent humanitärt skydd (en ökning med 72 procent).

Kriget i Ukraina orsakar en ny tillströmning av migranter till Europa


Den ryska invasionen av Ukraina har resulterat i att tusentals människor tvingas fly sina hem. Sedan krigets början har över 20 miljoner gränsövergångar från Ukraina rapporterats, enligt UNHCR.

Ukrainare togs till en början främst emot av grannländerna Polen, Rumänien, Ungern, Slovakien, Tjeckien och Moldavien.

Sedan den 4 mars 2022 har ukrainare som flytt undan den ryska invasionen beviljats tillfälligt skydd efter att EU aktiverat direktivet om tillfälligt skydd. En undantagsåtgärd vid massinvandring eller överhängande massinvandring av fördrivna personer från länder utanför EU som inte kan återvända till sitt ursprungsland.

Irregjulär gränspassager och migranter som dör på väg till Europa

Under 2015 och 2016, när migrationen var som högst, upptäcktes fler än 2,3 miljoner irregjulära korsningar i Europa. Det totala antalet illegala korsningar år 2021 var 330 000, den högsta nivån sedan 2016. Antalet upptäckta korsningar ökade på alla irreguljära migrationsvägar. Överfarten vid centrala medelhavet är fortfarande den dödligaste av alla fyra migrationsvägar till Europa, med omkring 1 400 personer som rapporterats döda eller saknade under 2022.

EU-finansiering för migration

Migration har varit en EU-prioritet i flera år. Flera åtgärder har vidtagits för att hantera migrationsströmmar samt för att förbättra asylsystemet.


EU ökade sina anslag till migrations-, asyl- och integrationspolitiken avsevärt i spåren av det ökade inflödet av asylsökande 2015. 22,7 miljarder euro går till migration och gränsförvaltning i EU:s budget för 2021-2027, jämfört med 10 miljarder euro för migration och asyl 2014-2020.

Flyktingar runt om i världen

Runt om i världen har antalet människor som flyr förföljelse, konflikter och våld nått 108,4 miljoner. Barn står för cirka 40 procent av världens flyktingar.


De länder som tar emot flest flyktingar är Turkiet, Iran, Colombia, Tyskland och Pakistan.76 % av världens flyktingar befinner sig i låg- och medelinkomstländer.

 

Kolla upp UNHCR:s siffror om antalet flytktingar i EU.