Åsidosättande av EU:s värden: Så kan EU agera (infografik)

EU har verktyg för att skydda sina värden och sin budget när det finns risk för att en medlemsstat åsidosätter värdena. Ta reda på hur mekanismerna fungerar.

Europeiska unionen baseras på gemensamma värden som knyter samman länder och människor. Dessa värden pekas ut redan i inledningen av EU-fördraget, i artikel 2. De inbegriper respekt för mänsklig värdighet, frihet, demokrati, jämställdhet, rättsstatsprincipen och respekt för mänskliga rättigheter.

Om ett medlemsland åsidosätter EU:s värden krävs en reaktion på EU-nivå.

Vad är rättsstatsprincipen för något?

Rättsstatsprincipen är ett av de grundläggande värdena som håller ihop EU, och en nyckelprincip för demokratiska stater för att trygga rättvisa och öppenhet.

Det betyder i korta drag att medlemsländers regeringar ska vara bundna av lagar, att inte fatta egenmäktiga beslut och att medborgarna ska kunna överklaga domar i oberoende domstolar.

Rättsstatsprincipen omfattar även kampen mot korruption, som gynnar vissa och straffar andra, och att värna för mediefriheten för att medborgarna ska kunna hålla sig ordentligt informerade om vad regeringen gör.

De senaste åren har Europaparlamentet varnat för en allt sämre situation för rättsstatsprincipen i vissa medlemsländer. Ledamöterna har vid upprepade tillfällen uppmanat kommissionen och medlemsländerna att agera för att skydda EU:s värden och budget.

Artikel 7 - så funkar det

Artikel 7-förfarandet för att skydda EU:s gemensamma värden infördes med Amsterdamfördraget 1997. Förfarandet har två mekanismer för att skydda EU:s värden. Dels kan det användas förebyggande om det finns en tydlig risk för att EU:s värden åsidosätts, och dels berättigar det till sanktioner om en sådan överträdelse redan inträffat. Eventuella sanktioner mot EU-länder som åsidosatt de gemensamma värdena är inte uttryckligt definierade i EU-fördragen, men kan bland annat omfatta indragen rösträtt i rådet och Europeiska rådet.

För båda dessa mekanismer måste det slutgiltiga beslutet fattas av företrädare för medlemsstaternas regeringar i rådet. antalet röster som krävs för ett beslut skiljer sig åt.

• För den förebyggande mekanismen, krävs fyra femtedelar av medlemsstaterna som majoritet.
• För att fastställa om en överträdesle har skett krävs enhällighet bland EU:s statsöverhuvuden och regeringar.
  
  

Medlemsstaten som utreds deltar inte i någon av omröstningarna.

Regler för att skydda EU:s budget

År 2020 godkände ledamöterna en förordning som utformats för att skydda EU-finansiering från missbruk av medlemsländerna. Den är känd som “villkorsmekanismen”. Parlamentet krävde att den inte bara ska gälla när EU-finansiering direkt missbrukas, utan också när systematiska överträdelser av de grundläggande värdena sker, vilket riskerar att drabba hanteringen av EU-finansiering.

Det innebär att respekt för rättsstatsprincipen och andra EU-värden är en förutsättning för att ett medlemsland ska få EU-finansiering, då utbetalningar kan stoppas till länder som åsidosatt rättsstatsprincipen så att hanteringen av EU-finansiering äventyras.

Andra åtgärder

Om kommissionen anser att ett medlemsland bryter mot EU:s regler, det vill säga att det inte tillämpar de bestämmelser som beslutats på EU-nivå, kan den inleda ett överträdelseförfarande i EG-domstolen, vilket kan medföra finansiella sanktioner mot landet.

Parlamentet följer noga hur situationen för rättsstatsprincipen utvecklar sig i medlemsländerna, och förbereder rapporter för att uppmärksamma problem och kräva åtgärder.

Sedan 2020 publicerar EU-kommissionen en årlig rapport om rättsstatsprincipen som övervakar både positiv och negativ utveckling kopplat till rättsstatsprincipen i alla medlemsländer.

Parlamentets åtgärder avseende rättsstatsprincipen i Ungern

Europaparlamentet ser fortsatt med oro på att den ungerska regeringen återkommande och systematiskt försöker undergräva EU:s grundläggande värden.

Parlamentet aktiverade artikel 7-förfarandet för första gången år 2018 när de uppmanade rådet att fastställa om Ungern riskerar att bryta mot Europeiska unionens grundläggande värden. De uttryckte oro för problem som rör hur landets institutioner fungerar, bland annat frågor kring valsystemet, domstolarnas oberoende och respekten för medborgarnas rättigheter och friheter.

År 2022 föreslog kommissionen att utbetalningen av 7,5 miljarder euro i EU‑medel till Ungern skulle frysas på grund av brister kopplade till rättsstatens principer, i syfte att skydda EU:s budget och finansiella intressen. De ledamöter i Europaparlamentet som drev igenom regler för att skydda EU:s budget genom parlamentet välkomnade förslaget och uppmanade medlemsländerna i rådet att gå vidare med nästa steg.

År 2023, mot bakgrund av Ungerns övertagande av ordförandeskapet i rådet i juli 2024, kritiserade parlamentet åter utvecklingen i Ungern. Ledamöterna pekade på regeringsstyrning genom dekret, attacker mot hbtqi+-personers och lärares rättigheter samt på ett systematiskt korruptionsproblem.

I en resolution som antogs år 2024 uttryckte ledamöterna sin oro över urholkningen av demokratin, rättsstatens principer och de grundläggande rättigheterna i Ungern. Omröstningen var en omedelbar reaktion på den ungerska parlamentets antagande av den så kallade ”lagen om skydd av nationell suveränitet” samt på premiärminister Viktor Orbáns senaste agerande för att blockera det avgörande beslutet om revideringen av EU:s långtidsbudget, inklusive EU‑stödet till Ukraina.

Parlamentet uttryckte sin besvikelse över att rådet inte har tillämpat artikel 7‑förfarandet och över kommissionens beslut att frigöra upp till 10,2 miljarder euro i tidigare frysta medel, trots att Ungern inte har genomfört de nödvändiga reformerna för att garantera domstolarnas oberoende.

I november 2025 larmade parlamentet om Ungerns allt djupare rättsstatliga kris. Ledamöterna pekade på politisk inblandning i rättssystemet, korruption, begränsningar av medie‑ och akademisk frihet, attacker mot grundläggande rättigheter samt användning av oidentifierat AI‑genererat innehåll på ett tveksamt sätt inför parlamentsvalet 2026 i landet.

De efterlyste sanktioner enligt artikel 7 i fördraget om Europeiska unionen, uppmanade kommissionen att agera efter uppgifter om att Ungern spionerat på EU‑institutionerna och noterade att 18 miljarder euro i EU‑medel fortfarande är frysta.

Oro över Polen

Europeiska kommissionen inledde ett förfarande enligt artikel 7 i fördraget om Europeiska unionen mot Polen i slutet av 2017, med kritik mot landets rättsreformer. Europaparlamentet antog flera resolutioner där man uttryckte oro över rättsstatens tillstånd och uppmanade den polska regeringen att vidta korrigerande åtgärder.

Efter att ha analyserat situationen i Polen beslutade kommissionen i maj 2024 att dra tillbaka sitt förslag enligt artikel 7. Kommissionen konstaterade att Polen hade vidtagit åtgärder för att bemöta farhågorna om domstolarnas oberoende.

Artikeln publicerades första gången 2018 och har sedan dess uppdaterats flera gånger. Den senaste uppdateringen gjordes i december 2025.