Minska utsläpp av växthusgaser: EU:s mål och politik
Läs om vilka åtgärder EU vidtar för att möta målen om att minska växthusgasutsläppen.
Innehållsförteckning
- EU:s klimatmål och EU:s gröna giv
- Ett system för handel med utsläppsrätter för industrin
- Minska utsläpp från transporter i Europa
- Minska utsläpp från energisektorn
- Koldioxidprissättning på importerade varor
- Minska koldioxidutsläpp från andra sektorer
- Använda skogar för att fånga in utsläpp
- Minska fler växthusgaser än bara koldioxid
EU:s klimatmål och EU:s gröna giv
För att ta itu med klimatförändringarna har Europaparlamentet antagit en europeisk klimatlag som innebär mer ambitiösa klimatmål för 2030. De nya målen innebär en minskning av utsläppen med minst 55 procent till år 2030 (jämfört med nuvarande 40 procent) och nå klimatneutralitet till 2050, båda målen är rättsligt bindande.
Klimatlagen är en del av den Gröna given, EU:s färdplan mot klimatneutralitet. För att nå sitt klimatmål har EU tagit fram "55%-paketet". Det består av flera sammankopplade reviderade lagar och nya lagförslag inom klimat och energi.
Ta reda på fakta och siffror om klimatförändring i Europa.
Ett system för handel med utsläppsrätter för industrin
EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS) syftar till att minska industrins koldioxidutsläpp genom att kräva tillstånd från företagen för varje ton koldioxid som de släpper ut. Utsläppsrätterna köps genom auktioner. Det finns vissa incitament för att främja innovation inom sektorn.
ETS är världens största koldioxidmarknad. Den reglerar cirka 40 procent av EU:s totala utsläpp av växthusgaser och omfattar cirka 10 000 kraftverk och tillverkningsanläggningar i EU. För att anpassa systemet till utsläppsminskningsmålen godkände Europaparlamentet i april 2023 en uppdatering av systemet. Uppdateringen innebär en minskning av utsläpp i ETS-sektorer med 62 procent år 2030 jämfört med 2005 års nivåer.
Ta reda på mer om hur EU:s system för handel med utsläppsrätter fungerar och hur det reformeras.
Minska utsläpp från transporter i Europa
Utsläpp från flygplan och fartyg
Den civila luftfarten står för 13,4 procent av de totala koldioxidutsläppen från EU:s transporter. I april 2023 gav Europaparlamentet sitt stöd till en översyn av systemet för handel med utsläppsrätter för luftfarten så att det ska gälla alla flygningar som avgår från det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EU plus Island, Liechtenstein och Norge). De flygningar som ankommer och landar utanför området omfattas för närvarande av det frivilliga systemet för kompensation och minskning av koldioxidutsläpp för internationell luftfart (Corsia). EU vill också gradvis avveckla gratis tilldelning av utsläppsrätter för luftfarten senast 2026 och främja användningen av hållbara flygbränslen.
Europaparlamentet och kommissionen är överens om att använd matolja, syntetiskt bränsle eller till och med vätgas gradvis ska bli normen för flygbränsle. De kräver att leverantörerna ska börja leverera hållbart bränsle från 2025. Minst 70 procent av allt flygbränsle på EU:s flygplatser ska utgöras av hållbart bränsle år 2050.
Sjöfartssektorn ska även inkluderas i ETS-systemet. Ledamöterna vill att sjöfartssektorn ska minska utsläppen av växthusgaser från fartyg med två procent från och med 2025, 14,5 procent från och med 2035 och 80 procent från och med 2050, jämfört med 2020 års nivåer. Minskningarna bör gälla fartyg med en bruttodräktighet på över 5 000 ton, vilka står för 90 procent av koldioxidutsläppen.
Mer om EU:s åtgärder för att minska utsläppen från flygplan och fartyg.
Utsläpp från bilar och vägtransporter
Personbilar och skåpbilar står för 15 procent av EU:s CO2-utsläpp. Parlamentet gav stöd till kommissionens förslag om nollutsläpp för personbilar och skåpbilar till 2035 med mellanliggande mål för minskning av utsläppen till 2030 till 55 procent för personbilar och 50 procent för skåpbilar.
Läs mer om de nya CO2-målen för bilar.
För att nå målen, måste all nya bilar och skåpbilar i EU ha noll CO2-utsläpp senast 2035. De gäller inte bilar som redan släppts ut på marknaden.
Läs mer om EU:s förbud mot försäljning av nya bensin- och dieselbilar.
Övergången till utsläppsfria fordon måste gå hand i hand med en omfattande infrastruktur för att laddnings- och tankstationer. I förhandlingar med rådet nådde parlamentsledamöterna en uppgörelse om el-laddningsområden för bilar minst en gång var 60:e kilometer längs EU:s huvudvägar senast 2026, och var 120:e kilometer för bussar och lastbilar senast 2028. Tankstationer för vätgas ska finnas längs EU:s huvudvägar var 200:e kilometer senast 2031.
Läs mer om hur EU vill öka användningen av hållbara bränslen.
Ett separat system för handel med utsläppsrätter (ETS II) kommer att skapas för byggnader och vägtransport från och med 2027 eller senast 2028 om energipriserna är exceptionellt höga.
Minska utsläpp från energisektorn
Bränsleförbränning står för mer än tre fjärdedelar av EU:s utsläpp av växthusgaser. Att minska energiförbrukningen och utveckla renare energikällor är avgörande för att nå EU:s klimatmål och lösa EU:s beroende av import från tredjeländer.
Förbruka mindre energi
I juli 2023 godkände Europaparlamentets nya regler för att öka energibesparingarna.
Medlemsstaterna ska kollektivt säkerställa en minskning av energiförbrukningen med minst 11,7 % på EU-nivå till 2030 (jämfört med 2020 års prognoser för energiförbrukningen 2030). Länderna bör också göra årliga energibesparingar på 1,5 % (i genomsnitt) fram till slutet av 2030.
I dag står uppvärmning och kylning av byggnader för 40 % av all energi som förbrukas i EU. Parlamentet arbetar med regler för byggnaders energiprestanda i syfte att nå ett byggnadsbestånd utan utsläpp år 2050. Reglerna omfattar bland annat följande:
- Strategier för renovering.
- Kravet på att alla nya byggnader i EU ska ha nollutsläpp från och med 2030.
- Installation av solpaneler på nya byggnader.
Läs mer om EU:s plan för att minska sin energiförbrukning
Ökning av förnybar energi
Att utveckla rena energikällor som alternativ till fossila bränslen kommer också att hjälpa EU att minska utsläppen.
För närvarande kommer mer än 20 procent av den energi som förbrukas i EU från förnybara källor. I september 2022 krävde parlamentet att andelen förnybara energikällor i energimixen ska öka till 45 procent fram till 2030.
I december 2022 ville ledamöterna att tillstånd för kraftverk för förnybar energi ska utfärdas snabbare, bland annat för solpaneler och vindkraftverk.
Parlamentsledamöterna undersöker hur man kan främja förnybar vätgas och förnybara källor till havs utöver vindkraft, till exempel vågkraft. EU:s finansiering av infrastrukturprojekt för naturgas håller på att avvecklas och pengarna omfördelas till infrastrukturer för vätgas och förnybar energi till havs.
I september 2023 backade Europaparlamentet nya regler om att öka användningen av förnybar energi, i linje med den gröna given och ansträngningarna för att minska beroendet av rysk energi. De nya reglerna ska öka andelen förnybar energi i EU:s slutliga energiförbrukning till 42,5 procent till 2030, medan EU-länderna bör sträva efter 45 procent.
Läs mer om hur EU främjar förnybar energi.
Koldioxidprissättning på importerade varor
En mekanism för justering av koldioxidgränser ska uppmuntra företag i och utanför EU att minska sina utsläpp. Det sker genom att sätta ett koldioxidpris på import av varor som kommer från länder med mindre ambitiösa klimatlagstiftningar. Det är tänkt att undvika koldioxidläckage, vilket uppstår när industrier flyttar produktionen till länder med mindre strikta regler för utsläpp av växthusgaser.
Som en del av 55%-paketet kommer EU skapa en gränsjusteringsmekanism för koldioxid (CBAM). Syftet är att införa en koldioxidavgift på import av vissa varor från länder utanför EU. Importörerna måste betala skillnaden mellan det koldioxidpris som betalas i produktionslandet och priset på utsläppsrätter inom EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS). CBAM kommer att fasas in från 2026 till 2034 i samma takt som de kostnadsfria utsläppsrätterna i EU:s system för handel med utsläppsrätter fasas ut. Europaparlamentet godkände reglerna i april 2023
Läs mer om att förhindra koldioxidläckage.
Minska koldioxidutsläpp från andra sektorer
Sektorer som för närvarande inte omfattas av ETS – som transporter, jordbruksbyggnader och avfallshantering – står fortfarande för cirka 60 procent av EU:s totala utsläpp. Kommissionen föreslår därför att utsläppen från dessa sektorer ska minska med 40 procent till 2030, jämfört med 2005 års nivåer. Detta kommer att regleras genom överenskomna nationella utsläppsmål i förordningen om ansvarsfördelning. De nationella utsläppsmålen beräknas utifrån länders bruttonationalprodukt per capita. EU-länder med lägre inkomster kommer att få särskilt stöd. I mars 2023 röstade Europaparlamentet för att höja ribban för minskning av växthusgaser till 2030 från 30 % till 40 % jämfört med 2005 års nivåer.
Läs mer om utsläppsminskningsmålen för EU-länderna.
Använda skogar för att fånga in utsläpp
Skogar är naturliga koldioxidsänkor, vilket innebär att de fångar in mer koldioxid från atmosfären än de släpper ut. EU:s skogar absorberar motsvarande nästan 7 procent av EU:s totala utsläpp av växthusgaser varje år. Det vill EU dra nytta av för att bekämpa klimatförändringarna.
Europaparlamentet och rådet godkände i mars 2023 nya regler för sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk som ökar EU:s kolsänkor med 15 % fram till 2030.
Läs mer om hur EU vill utveckla koldioxidsänkor.
Avskogning och skogsdegradering påverkar EU:s miljömål, t.ex. bekämpning av klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald, men också mänskliga rättigheter, fred och säkerhet. Därför strävar EU efter att bekämpa den globala skogsförlusten.
Europaparlamentet godkände i april 2023 nya regler som ålägger företag att verifiera att produkter som säljs på den europeiska marknaden inte har bidragit till avskogning eller skogsdegradering någonstans i världen.
Läs mer om avskogningens orsaker och hur EU tacklar det.
Minska fler växthusgaser än bara koldioxid
För att mildra den globala uppvärmningen görs också ansträngningar för att reglera andra växthusgaser som också påverkar klimatet. Det är gaser som metan, fluorerade gaser och vissa ämnen som bryter ner ozonskiktet. Även om det inte finns lika mycket av dessa ämnen som koldioxid i atmosfären kan de ändå ha stor effekt på klimatet och de täcks av parisavtalet.
Läs mer om EU:s politik för att minska andra växthusgaser än koldioxid.
