Så bekämpar EU klimatförändringarna
Europaparlamentet prioriterar kampen mot klimatförändringarna. Här kan du läsa mer om de lösningar som EU och parlamentet arbetar på.
Innehållsförteckning
- Mildra den globala uppvärmningen: 2°C ökning vore katastrofalt
- Varför är EU:s åtgärder viktiga?
- Den europeiska gröna given - mot netto noll utsläpp år 2050
- Minska utsläppen av växthusgaser med EU:s klimatpolitik
- Främja förnybar energi och energieffektiviteten
- Skapa en hållbar och cirkulär ekonomi till år 2050
- Bevara biologisk mångfald och återställa naturen
- Ta reda på mer
Mildra den globala uppvärmningen: 2°C ökning vore katastrofalt
De genomsnittliga globala temperaturerna har stigit avsevärt sedan den industriella revolutionen och det senaste årtiondet (2013-2023) var det varmaste som någonsin rapporterats.
Uppgifter från Copernicus klimatförändringstjänst visar att 2024 var det varmaste år som någonsin rapporterats. Majoriteten av bevisen tyder på att detta beror på den ökade mängden växthusgaser som skapas av mänsklig aktivitet.
2024 var det första året då medeltemperaturen klart översteg tröskeln för en 1,5 °C ökning över den förindustriella (år 1850-1900) nivån.
Forskare anser att en ökning med 2°C jämfört med förindustriell nivå är en tröskel som skulle få katastrofala konsekvenser för klimatet och miljön.
Det är därför som målet i Parisavtalet om klimatförändringar är att hålla den globala temperaturökningen långt under 2°C, och att fortsätta ansträngningarna att begränsa ökningen ytterligare ned till 1,5°C.
Ett enda års värden som överstiger 1,5°C-ökningen betyder inte i sig att målen i Parisavtalet inte har uppfyllts, eftersom de mäts över decennier snarare än enskilda år. Med den nuvarande uppvärmningstakten är det dock sannolikt att medeltemperaturerna kommer att etablera sig klart över målet på 1,5°C under 2030-talet.
För närvarande uppskattar experter den långsiktiga globala uppvärmningen till cirka 1,3°C över den förindustriella nivån.
Varför är EU:s åtgärder viktiga?
Klimatförändringarna påverkar Europa
Beroende på region påverkar klimatförändringarna redan Europa på olika sätt. De kan exempelvis leda till minskad biologisk mångfald, skogsbränder, mindre skördar och högre temperaturer. De kan också påverka människors hälsa. Till exempel kan personer dö på grund av värmeböljor.
EU är en stor växthusgasutsläppare
Europeiska unionen var den fjärde största utsläpparen av växthusgaser i världen efter Kina, USA och Indien år 2023. EU:s andel av växthusgasutsläpp har minskat sedan 1990 från 15 procent till 6 procent år 2023.
Mer fakta om klimatförändringarna i Europa.
EU är en engagerad medlem av FN:s klimatförhandlingar
EU är en nyckelaktör i klimatförhandlingarna i FN och har undertecknat Parisavtalet. Alla EU:s medlemsländer har också undertecknat avtalet, men de samordnar sina ståndpunkter och fastställer gemensamma minskningsmål på EU-nivå.
Enligt Parisavtalet åtog sig EU år 2015 att minska utsläppen av växthusgaser inom unionen med minst 40 procent till år 2030 jämfört med 1990 års nivåer. År 2021 ändrades målet till att minska utsläppen med 55 procent år 2030 och att göra EU klimatneutralt till år 2050.
Läs mer i vår tidslinje över klimatförhandlingarna.
EU:s åtgärder har kraftigt minskat utsläppen
EU har som mål att minska utsläppen av växthusgaser med 55 procent jämfört med 1990 till 2030 och att bli klimatneutralt till 2050. Utsläppen har konsekvent minskat från 1990 till 2023. Det uppskattas att 2023 var EU:s utsläpp 37 procent lägre än 1990, efter en betydande minskning med 8 procent jämfört med 2022.
Läs mer om EU:s väg mot sina klimatmål
Den europeiska gröna given - mot netto noll utsläpp år 2050
2021 gjorde EU klimatneutralitet, målet att det inte ska finnas några nettoutsläpp år 2050, rättsligt bindande inom EU. Det fastställde delmålet att utsläppen ska minska med 55 procent till år 2030.
Målet att det inte ska finnas några nettoutsläpp fastställs i klimatlagen. Den europeiska gröna given är en färdplan för EU att bli klimatneutralt till år 2050.
Den konkreta lagstiftningen som ska göra att Europa når den gröna givens mål finns i 55%-paketet som kommissionen presenterade i juli 2021. Den inkluderar revidering av existerande lagstiftning för utsläppsminskningar och energi som förklaras mer här nedanför.
EU arbetar också för att uppnå en cirkulär ekonomi senast år 2050, skapa hållbar livsmedelsförsörjning och skydda biolgisk mångfald och pollinerare.
För att finansiera den gröna given presenterade EU-kommissionen i januari 2020 en investeringsplan för ett hållbart Europa som ska locka åtminstone en biljon euro i offentliga och privata investeringar under de kommande tio åren.
Inom investeringsplanen ska fonden för rättvis omställning hjälpa de regioner som drabbas mest negativt av en grön omställning, t.ex. regioner med stort kolberoende.
Läs mer om den gröna given.
Minska utsläppen av växthusgaser med EU:s klimatpolitik
Beroende på sektor har EU infört olika typer av mekanismer.
Kraftverk och industri
För att dra ned på utsläppen från kraftverk och industrier har EU satt igång en första marknad för utsläpp av koldioxid. Genom EU:s utsläppshandelssystem (ETS) måste företag köpa tillstånd för att släppa ut koldioxid, så kallade utsläppsrätter. Ju mindre de släpper ut, ju mindre måste de därför betala. Systemet omfattar 40 procent av EU:s totala utsläpp av växthusgaser.
För att anpassa ETS till de mer ambitiösa målen i EU:s gröna giv uppdaterades systemet för att minska industrins utsläpp med 62 % fram till 2030. Det reviderade systemet för handel med utsläppsrätter (ETS II) kommer från och med 2027 att omfatta sektorer som byggnader och vägtransporter samt sjötransporter.
Byggande, jordbruk, avfallshantering
Sektorer som ännu inte ingår i ETS, t.ex. byggnadsverksamhet, jordbruk och avfallshantering, kommer också att minska sina utsläpp genom att EU-länderna delar med sig av sina insatser. För att hålla jämna steg med det ambitiösa paketet ’’Fit for 55’’ ska minskningsmålen för dessa sektorer öka från 29 % till 40 % fram till 2030.
Transporter
När det gäller vägtransporter gav Europaparlamentet, i juni 2022 sitt stöd till ett förslag om att nå nollutsläpp av koldioxid från nya bilar och skåpbilar i EU senast 2035.
I juni 2022 röstade parlamentet för en översyn av ETS för luftfart. I det nya förslaget ska alla flygningar som avgår från Europeiska ekonomiska samarbetsområdet inkluderas i systemet. Europaparlamentet antog i april 2023 det revideringen förslaget om att fasa ut gratis utsläppsrätter till flygsektorn senast 2026 och att främja användningen av hållbara flygbränslen.
Avskogning och markanvändning
EU vill också använda sig av skogens förmåga att ta upp koldioxid i kampen mot klimatförändringar. Under våren 2023 röstade ledamöter för en uppdatering av reglerna gällande markanvändning och skogsbruk (LULUCF). De nya reglerna ska öka EU:s kolsänkor med 15 procent till 2030.
Importer från länder med lägre klimatambitioner
Europaparlamentet antog i april 2023 regler för gränsjusteringsmekanismen. Detta kommer tillämpa en koldioxidavgift på importerade varor från koldioxidintensiva industrier utanför EU. Reglerna ska motverka industriers att flytta till länder med mindre ambitiösa klimatmål.
Ta reda på mer om EU:s åtgärder för att minska på växthusgasutsläpp.
Främja förnybar energi och energieffektiviteten
Energi är den största källan för växthusgasutsläpp i EU. Genom att förbättra energieffektiviteten och producera renare energi bidras det till att uppnå EU:s klimatmål och minska importberoendet.
I mars 2023 kom Europaparlamentet och rådet överens om att främja förnybar energi. Andelen förnybar energi i EU:s slutliga energiförbrukning ska öka till 42,5 % till 2030, medan enskilda länder bör sträva efter 45 %.
EU vill även, som Europaparlamentet godkände i september 2022, minska den slutliga energiförbrukningen med 40 procent och minska primärenergiförbrukningen med 42,5 procent.
Ledamöter kommer rösta om målen gällande både förnybar energi och energieffektivitet den kommande månaden.
Skapa en hållbar och cirkulär ekonomi till år 2050
Omställningen till ett koldioxidneutralt EU år 2050, i enlighet med den gröna given, kräver en omställning av hela livscykeln av produkter genom att främja hållbar konsumtion och en cirkulär ekonomi.
EU:s handlingsplan för en cirkulär ekonomin innehåller åtgärder inom följande områden:
- Förpackningar och plast
- Hållbara textiler
- Elektronik och ICTs
- Bygg- och anläggningsarbete
- Batterier och fordon
- Näringskedjan
- Viktiga råvaror
- Reparera och återanvändning
Läs mer om vad EU gör får att nå en cirkulär ekonomi.
Bevara biologisk mångfald och återställa naturen
Att återställa ekosystem och bevara biologisk mångfald är viktigt för att mildra klimatförändringarna, öka naturens lagring av koldioxid och bli mer motståndskraftig mot klimatförändringarna.
Skogar spelar en stor del i att absorbera koldioxid och kompensera för koldioxidutsläpp Europaparlamentet antog i april 2023 regler som säkrar att produkter importerade till EU inte har bidragit till avskogning eller skogsdegradering någonstans i världen.
I februari 2024 stödde parlamentsledamöterna en ny lag som förbinder alla EU-länder att arbeta för att återställa naturliga livsmiljöer.
Läs mer om hur EU bevarar biologisk mångfald.
Läs mer om hur EU planerar att återställa naturen.
