Schengen: en guide till Europas gränsfria område
EU:s passfria område, kallat “Schengen-området” är en av de mest påtagliga framgångarna för den europeiska integrationen. Läs mer om den i vår guide.
Vad är Schengen?
Schengenområdet är en av hörnpelarna i det europeiska projektet. Sedan det skapades 1995 då passkontrollerna inom området avskaffades, har den fria rörligheten inom EU materialiserats. Det innebär att EU-medborgare kan bosätta sig, studera, arbeta eller pensionera sig var som helst inom unionen. Den fria rörligheten underlättar också för turister och företag.
Vilka är Schengen-länderna?
Alla EU-länderna ingår i Schengen förutom Irland, som har valt att stå utanför, samt Cypern, som förväntas gå med i samarbetet så småningom.
Fyra länder som inte är medlemmar i EU har också valt att gå med i Schengenområdet: Island, Norge, Schweiz och Liechtenstein.
Vilket är syftet med Schengen och vilken nytta medför det?
Miljoner människor reser över en gräns inom EU varje dag. Den fria rörligheten innebär i praktiken olika rättigheter för olika kategorier av människor, beroende på exempelvis om du är turist eller reser som en familj.
Alla EU-medborgare har rätt att stanna i ett annat EU-land med ett giltigt pass eller ID-kort som turist i tre månader. De kan också bo i ett annat medlemsland för att arbeta, och har rätt att bli behandlad på precis samma sätt som landets egna medborgare. Entreprenörer har rätt att starta företag och studenter har rätt att studera i vilket annat medlemsland de vill.
Att stänga EU:s inre gränser igen skulle medföra stora kostnader och bli ett hinder för pendlingen över gränser för 1,7 miljoner människor.
Att garantera säkerheten inom Schengenområdet
Genom Schengenreglerna avskaffas gränskontrollerna inom området, samtidigt som skyddet av de yttre gränserna förstärks och harmoniseras. Inom Schengenområdet är den generella regeln att människor kan resa från ett medlemsland till ett annat utan att tvingas passera gränskontroller. Men ansvariga nationella myndigheter kan kontrollera individer vid eller nära de inre gränserna om polisiär information och expertis kräver ökad tillfällig bevakning.
Schengen omfattar också en gemensam visumpolitik för icke-EU-medborgares kortare vistelser, samt ett polisiärt och rättsligt samarbete som hjälper medlemsländerna att tillsammans bekämpa brottslighet.
Sedan dess skapande 1995 har Schengens informationssystem blivit det mest använda och största informationsdelningssystemet för säkerhet och gränsförvaltning i Europa. Det ger information om efterlysta eller försvunna personer, icke-EU-medborgare som saknar tillstånd att vistas i unionen samt förlorade eller stulna föremål.
Under åren har systemet uppdaterats med ytterligare funktioner. I mars 2023 förstärktes det med förbättrade system för informationsdelning, nya typer av biometriska data och tillgång för EU-byråer som Europol, bland annat, för att skapa mer säkerhet för européerna.
Läs mer om hur Europol rustar upp för att bättre bekämpa brottslighet och terrorism.
Yttre och inre gränser
Begränsningar av den fria rörligheten inom Schengenområdet
Schengenreglerna tillåter ett tillfälligt återinförande av kontroller vid de inre gränserna som svar på kriser. Vissa EU-länder har använt sig av denna bestämmelse med hänvisning till säkerhetsproblem, migrationsströmmar eller utbrottet av Covid-19 år 2020.
Parlamentet har upprepade gånger kritiserat fortsatta kontroller av de inre gränserna i Schengenområdet och hävdat att de begränsar den fria rörligheten och endast bör tillåtas som en sista utväg. I en resolution om EU:s samordnade åtgärder för att bekämpa pandemin, som antogs i april 2020, uppmanade parlamentet medlemsländerna att endast vidta nödvändiga och proportionerliga åtgärder när de inför och förlänger inre gränskontroller, och betonade behovet av att återgå till ett fullt fungerande Schengenområde.
I april 2024 uppdaterade EU Schengengränskoden för att tillåta länder att tillfälligt återinföra gränskontroller i upp till två år som svar på allvarliga hot som terrorism eller storskalig otillåten migration. Under nödsituationer för folkhälsan kan Europeiska kommissionen godkänna kontroller i upp till sex månader.
Reformerna främjar också polissamarbete i gränsområden och tillåter EU-länder att överföra irreguljära migranter under gemensamma patruller.
Säkra yttre gränser
En välskött yttre EU-gräns är avgörande för ett Schengenområde utan inre gränskontroller. Det hjälper till att upptäcka hot tidigt, stöder lagliga gränsövergångar och möjliggör fri rörlighet inom EU. EU:s strategi 2023–2027 syftar till att stärka gränsförvaltningen samtidigt som de mänskliga rättigheterna respekteras.
Ansvaret för att hantera de yttre gränserna delas mellan EU-länderna och EU. Frontex är ett EU-organ som samarbetar med nationella myndigheter för att skydda gränser och bekämpa gränsöverskridande brottslighet. Denna byrå samordnar europeisk integrerad gränsförvaltning och ska fullt utbyggd ha en styrka på 10 000 anställda för att stödja gränskontroller.
I april 2024 reformerade EU också sina migrationsregler för att göra Schengenområdet mer motståndskraftigt mot framtida kriser. Förändringarna fokuserar på bättre styrning av tillfälliga gränskontroller och att förbättra hur Schengen utvärderas för att snabbt lösa eventuella problem i EU-länder.
Utmaningarna och EU:s svar
EU:s utmaningar i migrationspolitiken har lett till en anmärkningsvärd utveckling i EU:s gränsbevakningspolitik. En konsekvens är skapandet och utvecklingen av en serie verktyg och organ, såsom Schengens informationssystem, informationssystemet för viseringar, den Europeiska gräns- och kustbevakningsmyndigheten (Frontex) samt ett registreringssystem för in- och utresor vid Schengenområdets yttre gränser exempelvis.
I en resolution som godkändes i juli 2021 godkände parlamentet den förnyade budgeten för asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) för 2021-2027, som ökades till 9,88 miljarder euro. Fonden bidrar till att stärka den gemensamma asylpolitiken, utveckla laglig migration i linje med medlemsstaternas behov, stödja integrationen av tredjelandsmedborgare och bekämpa oregelbunden migration. Den tjänar också till att driva på medlemsstaterna att dela upp ansvaret för att ta emot flyktingar och asylsökande på ett mer rättvist sätt.
Fonden samordnas nära den nya Fonden för inre säkerhet, med fokus på att tackla terrorism, organiserad brottslighet och cyberbrottslighet. Även denna fond godkändes av parlamentet i juli 2021, med en budget på 1,9 miljarder euro.
För att redan innan de reser in i EU upptäcka brottslingar, terrorister och alla andra som kan utgöra hot, kommer resenärer i framtiden att i förväg kontrolleras med hjälp av EU:s system för reseuppgifter och resetillstånd (Etias). Kontrollerna väntas komma igång i mitten av år 2025.
Den här artikeln publicerades ursprungligen i juni 2019 och uppdaterades senast i januari 2025.