Parlamentets kamp för jämställdhet i EU

Så jobbar EU och Europaparlamentet för att skydda kvinnors rättigheter och för att förbättra jämställdheten på arbetsplatser, i politiken och andra områden.

Personalen ler bakom disken när kaffet ska serveras på caféet.
Så jobbar Europaparlamentet för att skydda kvinnors rättigheter på arbetsmarknaden. Foto: Brooke Cagle on Unsplash

Sedan starten har Europeiska unionen jobbat för att främja jämställdhet och ett mer socialt Europa.

EU har godkänt lagstiftning, rekommendationer, utbyter erfarenheter och goda exempel, samt tillhandahåller medel för att stödja medlemsstaternas åtgärder. Europaparlamentet antar regelbundet egna initiativrapporter i jämställdhetsfrågor och kräver hårdare ansträngningar för att öka jämställdheten.

Europaparlamentet har alltid varit väldigt aktiva i arbetet med att uppnå jämställdhet mellan män och kvinnor och har bland annat ett permanent utskott som jobbar med kvinnors rättigheter och jämställdhet. Varje år i samband med Internationella kvinnodagen den 8 mars uppmärksammar också parlamentet dessa frågor genom olika evenemang.

I januari 2022 förnyade ledamöterna sitt krav på ett nytt rådsformat där ministrar och statssekreterare ansvariga för jämställdhet möts. Ledamöterna hoppas att en sådan ny rådskonstellation skulle kunna driva på viktiga jämställdhetsinitiativ, såsom ratificeringen av Istanbulkonventionen om att bekämpa våld mot kvinnor.

Parlamentet godkände i februari 2021 en resolution för att bedöma hur utvecklingen av kvinnors rättigheter sett ut under de senaste 25 åren och vilka utmaningar som återstår. Ledamöterna uttryckte sina farhågor kring bakslagen för jämställdheten i vissa medlemsländer och risken att frågan hamnar än mer i skymundan på medlemsländernas agenda. Parlamentet uppmanade också kommissionen att säkerställa att kvinnors rättigheter beaktas i alla dess förslag, att ta fram konkreta planer för att minska kvinnors fattigdomsnivåer och att intensifiera insatserna för att överbrygga lönegapet mellan könen.

Se mer i vår tidsaxel över EU:s kamp för kvinnors rättigheter 

Jämställdhetsveckan i Europaparlamentet

För att markera vikten som läggs på jämställdhet införde Europaparlamentet en årlig europeisk jämställdhetsvecka 2020. Jämställdhetsveckan ger tillfälle för parlamentets utskott att betrakta frågor och problem som de behandlar ur ett genusperspektiv.

Kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter

I en resolution som antogs i april 2024 uppmanar parlamentsledamöterna rådet att lägga till sexuell och reproduktiv hälsovård och rätten till en säker och laglig abort till EU:s stadga om de grundläggande rättigheternaett krav som de har ställt flera gånger.

Texten uppmanar medlemsländerna att helt avkriminalisera abort i linje med WHO:s riktlinjer från 2022. Ledamöterna uppmanar kommissionen att se till att organisationer som arbetar mot jämställdhet och kvinnors rättigheter, inklusive reproduktiva rättigheter, inte får EU-medel.

I mars 2022 godkände Europaparlamentet den tredje generella handlingsplanen som syftar till att främja sexuell och reproduktiv hälsa samt rättigheter i länder utanför EU, samt trygga allmän tillgång i EU-länderna.

I juni 2021 godkände parlamentet ett betänkande som uppmanar EU-länderna att skydda och förbättra kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa. De krävde också undantag för moms på mensprodukter.



Jämställdhet på jobbet

Mamma-, pappa- och föräldrarledighet

2019 godkände EU nya regler för arbete och familjeliv som ska underlätta för föräldrar och vårdare att kombinera arbetsliv och familjeliv – och ge incitament för fler pappor att stanna hemma med barnet, samtidigt som det skulle innebära att kvinnors sysselsättningsgrad ökar.

Läs mer om hur EU bekämpar könsbaserat våld.

EU-lagstiftning för jämställdhet på arbetsplatsen

  • Regler för anställningar (lika lön, arbetsförhållanden och trakasserier)
  • Regler för egenföretagare
  • Rätt till föräldraledighet

Lönegapet mellan könen

Parlamentet kräver också konkreta åtgärder för att minska lönegapet mellan könen, skillnaden i inkomster mellan kvinnor och män – vilket i EU 2020 var i genomsnitt 13 procents skillnad, samt pensionsgapet, skillnaden i vad män och kvinnor får ut i pension, vilken uppgick till 29 procent 2019. Parlamentet kräver också åtgärder för att hantera kvinnlig fattigdom, då kvinnor är mer utsatta än män och riskerar i högre grad att hamna i fattigdom.

I december 2022 kom förhandlarna från Europaparlamentet och EU-länderna överens om att företag i EU kommer behöva lämna ut information som gör det enklare att jämföra löner för dem som arbetar för samma arbetsgivare.

Europaparlamentet antog i mars 2023 nya regler om insyn i lönesättningen. Om lönerapportering visar att löneskillnaden mellan könen är fem procent eller högre måste arbetsgivare göra en gemensam lönebedömning i samarbete med arbetstagarens företrädare. EU länder kommer behöva införa effektiva, proportionella och avskräckande påföljder, såsom böter, för arbetsgivare som bryter mot reglerna. Yrkestitlar och utlysning av lediga tjänster måste vara könsneutrala.

Ministerrådet måste formellt godkänna direktivet innan texten blir lag.

Läs mer om vad EU gör för att minska lönegapet.

Mer kvinnor inom informations- och kommunikationsteknik, samt naturvetenskap

Kvinnor är också underrepresenterade inom Europas digitala sektor och söker sig i längre utsträckning till utbildningar på området. I en resolution som de antog 2018 uppmanade parlamentsledamöterna EU-länderna att vidta åtgärder för att kvinnor ska integreras i sektorer inom informations- och kommunikationsteknik. Utbildning på områden inom vetenskap, teknik och matematik ska också främjas.

Kvinnor i bolagsstyrelser

I november 2022 godkände Europaparlamentet banbrytande regler för att öka jämställdheten i bolagsstyrelser. Direktivet ”Women on Boards” syftar till att införa ööpna rekryteringsprocesser till företag så att minst 40 procent av icke-verkställande direktörstjänster eller 33 procent av alla direktörstjänster innehas av det underrepresenterade könet senast i slutet av juni 2026.

Förhandlare från parlamentet och rådet nådde tidigare i år en preliminär överenskommelse om jämställdhet i styrelser i börsnoterade företag.

EU-länderna måste genomföra de nya reglerna inom två år. Små och medelstora företag som har färre än 250 anställda är undantagna från reglerna.

Varje medlemsstat ska se till att principen om lika lön för manliga och kvinnliga arbetstagare för lika arbete eller arbete med lika värde tillämpas
Artikel 157 – fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Förhindra våld mot kvinnor

EU bekämpar våld mot kvinnor på flera sätt. Parlamentet har också riktat uppmärksamhet mot behovet av att bekämpa specifika former av våld – som sexuella trakasserier, människohandel, tvingad prostitution, kvinnlig könsstympning, stalking och våld på nätet.

I april 2024 antog parlamentet de första EU-reglerna någonsin för att bekämpa våld mot kvinnor. Målet är att förebygga könsrelaterat våld och skydda offer, särskilt kvinnor och offer för våld i hemmet. Direktivet efterlyser starkare lagar mot nätvåld, bättre hjälp till offer, åtgärder för att förhindra våldtäkt och ökad förståelse för sexuellt samtycke.

De nya reglerna förbjuder även kvinnlig könsstympning och tvångsäktenskap och beskriver särskilda riktlinjer för brott som begås online. Lagstiftningen kommer också att innehålla en längre lista över försvårande omständigheter för brott som bör medföra strängare straff, såsom brott mot offentliga personer, journalister eller människorättsförsvarare.

Reglerna föreskriver att de drabbades säkerhet och välbefinnande ska prioriteras, bland annat genom att erbjuda tillgång till skyddat boende.

Jämställdhet mellan kvinnor och män: har vi nått dit än?

Från migrationspolitik till EU-handel

Parlamentet har upprepade gånger uppmanat EU-kommissionen att öka överensstämmelsen mellan jämställhetspolitiken och den övriga politiken – på områden som handel, utveckling, jordbruk, sysselsättning och migration.

I en resolution som antogs 2018 krävdes en uppsättning av EU-omfattande jämställdhetsriktlinjer som en del av bredare reformer av migrations- och asylpolitiken.

I ett betänkande som ledamöterna godkände 2018 efterlyste de att kvinnors roll beaktas i åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna, samt att stärka kvinnor och skydda de mest sårbara.

Alla handelsavtal inom EU måste också innehålla bindande och verkställbara bestämmelser för att säkerställa respekten för mänskliga rättigheter, inklusive jämställdhet, enligt en resolution som antogs 2018.

Kvinnor i politiken

Parlamentet har återkommande belyst vikten av jämlikhet inom politiken och främjat kvinnors deltagande i beslutsprocesser på alla nivåer.

I ett betänkande från januari 2016 uppmanade parlamentet de europeiska partierna att se till att både män och kvinnor nominerades som kandidater till positionerna i Europaparlamentet för den kommande mandatperioden. I parlamentet, vars arbete började i juli 2019 är fler kvinnor än någonsin ledamöter, nu utgär de 39,3 procent av ledamöterna jämfört med 36,5 procent i slutet på föreegående mandatperiod.

Se mer i vår grafik om kvinnor i Europaparlamentet.

Jämställdhet och coronapandemin

Europaparlamentet är oroat för att coronakrisen har ökat ojämlikheten. Pandemin kan tvinga ytterligare 47 miljoner kvinnor och flickor under fattigdomsgränsen globalt. Dessutom befinner sig kvinnor i frontlinjen i kampen mot covid-19 – av 49 miljoner anställda inom sjukvårdssektorn i EU är 76 procent kvinnor. Pandemin har också slagit mot sektorer inom ekonomin där kvinnor traditionellt är sysselsatta exempelvis inom omsorgs- och hushållsyrken.

Läs mer om hur covid-19 drabbat kvinnor.

Ökningen av obetalt omsorgsarbete och arbete hemifrån under pandemin har drabbat kvinnors balans mellan arbete och privatliv och mentala hälsa. Statistik visar att kvinnor drabbats hårdare än män.

Se vår grafik om distansarbete, obetald omsorg och mental hälsa för kvinnor och män under coronapandemin.

Läs mer om hur EU arbetar med sociala frågor