Lönegapet mellan kvinnor och män: definitioner och orsaker
Arbetande kvinnor inom EU tjänar i genomsnitt 12 procent mindre per timme än vad män gör. Ta reda på hur lönegapet mellan könen räknas ut och varför det finns.
Trots att principen om lika lön för lika arbete infördes i Romfördraget 1957 kvarstår det så kallade könslönegapet envist, med endast marginella förbättringar som uppnåtts under de senaste åren.
Vad är könslönegapet och hur beräknas det?
Könslönegapet är skillnaden i genomsnittlig bruttotimlön mellan kvinnor och män, beräknat innan inkomstskatt och sociala avgifter dras av.
Det kan finnas många orsaker till att könslönegapet existerar. Vissa kan vara relaterade till utbildningsnivå, arbetslivserfarenhet eller deltidsarbete. Det finns fler kvinnor än män i vissa ekonomiska sektorer där genomsnittliga löner är lägre. En annan orsak kan vara att män ofta har bättre betalda positioner än kvinnor inom en viss sektor.
Statistik över lönegapet per land och i EU
EU:s genomsnittliga könslönegap var 12 procent år 2023, beräknat för företag eller institutioner med 10 eller fler anställda.
Över hela EU varierar lönegapet kraftigt, och det var högst i följande länder år 2023: Lettland (19 procent), Österrike (18,3 procent), Tjeckien (18 procent), Ungern (17,8 procent) och Tyskland (17,6 procent). Luxemburg har stängt könslönegapet. Andra länder med små könslönegap år 2023 är: Belgien (0,7 procent), Italien (2,2 procent), Rumänien (3,8 procent), Malta (5,1 procent) och Slovenien (5,4 procent).
Läs om Europaparlamentets kamp för jämställdhet
Könslönegapet ökar med åldern: det kan bero på karriäruppehåll för kvinnor, även om dessa mönster varierar mellan länder. Det skiljer sig också mellan branscher och år 2023 var det högre i den privata sektorn än i den offentliga sektorn i de flesta EU-länder.
Könslönegapet innebär att kvinnor löper högre risk för fattigdom i hög ålder. År 2020 fick kvinnor i EU över 65 år pensioner som i genomsnitt var 28,3 % lägre än för män.
Orsaker till könslönegapet
28 procent av kvinnorna arbetar deltid
I genomsnitt gör kvinnor fler timmar obetalt arbete, såsom barnomsorg eller hushållsarbete.
Detta lämnar mindre tid för betalt arbete. Enligt siffror från 2022 arbetar nästan en tredjedel av kvinnorna (28 procent) deltid, medan endast 8 procent av männen gör det. När både obetalt och betalt arbete beaktas arbetar kvinnor fler timmar per vecka än män.
En tredjedel av kvinnorna hade ett arbetsavbrott för barnafödsel och omsorg
Även om fler kvinnor än män avslutar högre utbildning i EU är de mindre representerade på arbetsmarknaden. Kvinnor är betydligt mer benägna att ha karriäruppehåll: år 2018 hade en tredjedel av de anställda kvinnorna i EU ett arbetsavbrott av barnomsorgsskäl, jämfört med 1,3 procent av männen. Vissa karriärval som görs av kvinnliga arbetstagare påverkas av omsorgs- och familjeansvar.
Fler kvinnor i lågavlönade sektorer
Cirka en fjärdedel av det totala könslönegapet kan förklaras av en överrepresentation av kvinnor i relativt lågavlönade sektorer, såsom omsorg, hälsa eller utbildning.
Cirka 3 av 10 kvinnor i EU arbetar inom utbildning, hälsa och socialt arbete, som traditionellt är lågavlönade sektorer, medan endast 8 procent av männen är anställda i dessa sektorer. Å sin sida är nästan en tredjedel av männen anställda inom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, som är högre betalda sektorer.
Antalet kvinnor inom vetenskap, teknik och ingenjörsvetenskap har ökat. Kvinnor utgjorde 41 procent av arbetskraften där år 2021.
Färre och lägre betalda kvinnliga chefer
En viktig orsak till könslönegapet är att kvinnor ofta är underrepresenterade i högre avlönade positioner i företag. Till exempel, år 2021 innehade kvinnor i genomsnitt 34,7 procent av chefspositionerna i EU.
Om vi ser på gapet inom olika yrken är kvinnliga chefer i det största underläget: de tjänar 23 procent mindre per timme än manliga chefer.
Stänga gapet: fördelarna
Att minska könslönegapet skapar större jämställdhet mellan könen samtidigt som fattigdomen minskar och ekonomin stimuleras, eftersom kvinnor skulle få mer att spendera. Detta skulle öka skattebasen och avlasta en del av bördan på välfärdssystemen. Utvärderingar visar att en minskning av könslönegapet med en procentenhet skulle öka bruttonationalprodukten med 0,1 procent.
Parlamentets åtgärder mot könslönegapet
I december 2022 kom förhandlare från parlamentet och EU-länder överens om att EU-företag kommer att krävas på information som gör det lättare att jämföra löner för dem som arbetar för samma arbetsgivare, vilket hjälper till att avslöja könslönegap. I mars 2023 antog parlamentet dessa nya regler om bindande löneöppenhetsåtgärder. Om lönerapportering visar ett könslönegap på minst 5 procent måste arbetsgivarna genomföra en gemensam lönebedömning i samarbete med arbetstagarnas representanter.
EU-länderna kommer att behöva införa straff, såsom böter, för arbetsgivare som bryter mot reglerna. Platsannonser och jobbtitlar måste vara könsneutrala. Rådet måste fortfarande formellt godkänna överenskommelsen för att reglerna ska träda i kraft.
Förslaget om nya regler följer parlamentets resolution om EU-strategin för jämställdhet från januari 2021, där Europaparlamentet uppmanade kommissionen att ta fram en ambitiös ny handlingsplan för att minska könslönegapet under de kommande fem åren.
Dessutom vill parlamentet göra det lättare för kvinnor och flickor att nå toppositioner och öka jämställdheten i företagsstyrelser. I november 2022 godkände Europaparlamentet regler som syftar till att införa transparenta rekryteringsförfaranden, så att minst 40 procent av icke-exekutiva direktörsposter eller 33 procent av alla direktörsposter ska besättas av kvinnor senast i juni 2026.
Ta reda på mer om vad parlamentet gör för att bekämpa könslönegapet
Ta reda på mer om lika lön och lika möjligheter
• Lika lön för lika arbete mellan män och kvinnor
• Studie: policies rörande kvinnor i styrelser i EU-länder och effekter på företagsstyrning
Läs mer om jämställdhet
• Tidslinje: milstolpar i EU:s kamp för kvinnors rättigheter (video)
• Hur EU bekämpar könsbaserat våld
• Nätvåld mot kvinnor: vad är det och hur kan det förebyggas?
• Kvinnor i Europaparlamentet (infografik)
• Kvinnor i fredsbyggande: varför och hur öka deras roll
