Förlorad biologisk mångfald: Något att oroa sig för? Och vilka är orsakerna?
Växter och djur försvinner i allt snabbare takt på grund av människans aktiviteter. Vilka är orsakerna och varför spelar det roll?
Den biologiska mångfalden, eller mångfalden av alla levande varelser på vår planet, har minskat i alarmerande takt under de senaste åren, främst på grund av mänskliga aktiviteter som förändringar i markanvändning, föroreningar och klimatförändringar.
Vad är biologisk mångfald?
Biologisk mångfald definieras traditionellt som mångfalden av liv på jorden i alla dess former. Den omfattar antalet arter, deras genetiska variation och samspelet mellan dessa livsformer inom komplexa ekosystem.
I en FN-rapport som publicerades 2019 varnade forskare för att en miljon arter - av uppskattningsvis totalt åtta miljoner - hotas av utrotning. Enligt Europeiska miljöbyrån har två tredjedelar av de skyddade arterna i EU dålig eller mycket dålig bevarandestatus, och tre fjärdedelar av de bedömda livsmiljöerna har dålig eller mycket dålig bevarandestatus.
Vissa forskare anser till och med att vi befinner oss mitt i den sjätte massutrotningen i jordens historia. Tidigare kända massutrotningar utplånade mellan 60 och 95 procent av alla arter. Det tar miljontals år för ekosystemen att återhämta sig från en sådan händelse.
Ta reda på fakta om utrotningshotade arter i Europa
Varför är biologisk mångfald viktig?
Friska ekosystem förser oss med många nödvändigheter som vi tar för givet. Växter omvandlar energi från solen och gör den tillgänglig för andra livsformer. Bakterier och andra levande organismer bryter ner organiskt material till näringsämnen som ger växter näringsrik jord att växa i. Pollinatörer är avgörande för växternas fortplantning och garanterar vår livsmedelsproduktion. Växter och hav fungerar som stora kolsänkor.
Kort sagt ger biologisk mångfald oss ren luft, rent vatten, god jordkvalitet och pollinering av grödor. Den hjälper oss att bekämpa klimatförändringar och anpassa oss till dem samt minska effekterna av naturkatastrofer.
Eftersom levande organismer interagerar i dynamiska ekosystem kan försvinnandet av en art ha långtgående konsekvenser för näringskedjan. Det är omöjligt att veta exakt vilka konsekvenserna av massutrotning skulle bli för människor, men vi vet att naturens mångfald för närvarande låter oss frodas.
De främsta skälen till minskad biologisk mångfald
- Förändrad markanvändning (till exempel avskogning, ensidig odling, urbanisering)
- Direkt exploatering, såsom jakt eller utfiskning
- Klimatförändringar
- Nedsmutsning
- Invasiva arter
Vilka åtgärder föreslår parlamentet?
EU:s strategi för biologisk mångfald till 2030
I juni 2021 antog parlamentet sin ståndpunkt om EU:s strategi för biologisk mångfald till 2030 som syftar till att säkerställa att världens ekosystem så långt möjligt återställs, blir motståndskraftiga och skyddas på lämpligt sätt till 2050.
Parlamentarikerna stödde starkt ett mål för EU att skydda minst 30 procent av de områden det handlar om i EU (skogar, våtmarker, torvmarker, gräsmarker och kustekosystem) och att 10 procent av EU:s hav och mark, inklusive alla återstående urskogar och gamla skogar och andra kolrika ekosystem, bör lämnas i huvudsak orörda.
De vill att målen ska vara bindande och implementeras av EU-länderna på nationell nivå, i samarbete med regionala och lokala myndigheter.
Oroade av nedgången av pollinatörer uppmanade Europaparlamentarikerna också till en brådskande översyn av EU:s pollinatörsinitiativ.
Lag om naturåterställning
I februari 2024 stödde Europaparlamentarikerna en ny lag om naturåterställning, som är en del av EU:s ansträngningar för att bevara den biologiska mångfalden i Europa. Denna lag binder alla EU-länder att arbeta för att återställa naturliga livsmiljöer.
Mer information om vad EU gör för att bevara biologisk mångfald
Läs mer om parlamentets insatser för att skydda naturen:
Ta reda på mer
- Lagstiftningsprocessen: EU:s strategi för biologisk mångfald till 2030
- Åtgärdsspårare för EU:s strategi för biologisk mångfald
