Snabbmode: EU-lagar för hållbar textilkonsumtion
Med snabbmode har mängden kläder som produceras och slängs ökat kraftigt. Ta reda på mer om textilproduktionens miljöpåverkan och vad EU gör i frågan.
Textilkonsumtionen i EU ökade från 17 kg per person 2019 till i genomsnitt 19 kg per person 2022 — tillräckligt för att fylla en stor resväska med nya textilier. Samtidigt dumpas cirka 12 kg kläder per person varje år inom EU.
Europeiska unionen antar lagstiftning för att minska textilavfallet samt förlänga livscykeln och öka återvinningen av textilier. Att förbättra hållbarheten i modebranschen är en del av planen för att uppnå en cirkulär ekonomi till 2050.
Läs mer om den cirkulära ekonomins definition, betydelse och fördelar.
Vad är snabbmode?
Snabbmode är den ständiga tillgången på nya stilar till mycket låga priser.
Dess framväxt har spelat en avgörande roll för ökningen av klädkonsumtion, delvis drivet av sociala medier och industrin som för trender till fler konsumenter i snabbare takt än tidigare. Det har lett till en stor ökning av både produktion och kassering av textilier.
Nya strategier för att tackla denna fråga inkluderar att utveckla nya affärsmodeller som kläduthyrning, produktdesign för att underlätta återbruk och återvinning (cirkulärt mode), få människor att köpa kläder med bättre kvalitet som håller längre (slow fashion) samt att generellt styra konsumtionsmönster mot mer hållbara modealternativ.
Snabbmodets miljöpåverkan – viktiga siffror
Överkonsumtion av naturresurser
Textilproduktionen använder mycket vatten och mark för att odla bomull och andra fibrer. För att tillverka en enda t-shirt av bomull tyder uppskattningar på att det behövs 2 700 liter färskvatten – en persons dricksvattenbehov i 2,5 år.
Textilsektorn var den tredje största användaren av vatten och mark 2020 enligt en rapport från Europeiska miljöbyrån.
Under 2022 krävde textilkonsumtionen per person i EU i genomsnitt 323 kvadratmeter mark, 12 kubikmeter vatten och 523 kg råmaterial.
Vattenförorening och mikroplaster
Textilproduktion beräknas stå för ungefär 20% av den globala rena vattenföroreningen, främst från färgningsprocessen. En tvättmaskin med polyesterkläder kan släppa ut 700 000 mikroplastiska fibrer som sedan kan hamna i näringskedjan.
Merparten av mikroplaster från textilier släpps ut under de första tvättarna. Snabbmode bygger på massproduktion, låga priser och hög försäljningsvolym vilket medför många första tvättar.
Tvätt av syntetiska tyger leder till att över en halv miljon ton mikroplaster ackumuleras på havsbotten varje år. Utöver det globala problemet har vattenförorening från klädtillverkning en förödande påverkan på hälsan hos lokalbefolkningen, djur och ekosystem där fabrikerna är belägna.
Läs mer om mikroplasters effekter och vad EU gör
Utsläpp av växthusgaser
Produktionen och konsumtionen av textilier bidrar också till klimatkrisen. Enligt Europeiska miljöbyrån genererade textilprodukter som konsumerades i EU under 2022 omkring 355 kg koldioxidutsläpp per person, vilket motsvarar 1800 km resa med en vanlig bensinbil.
Klädavfall på deponi och låga återvinningsnivåer
Mellan 4–9% av alla textilprodukter som släpps ut på den europeiska marknaden förstörs utan att någonsin användas. Använda kläder kan exporteras utanför EU men de flesta (87%) förbränns eller deponeras.
Sättet människor gör sig av med oönskade kläder har ändrats — plagg slängs hellre än doneras. Mindre än hälften av använda plagg samlas in för återbruk eller återvinning, och endast en procent återvinns till nya kläder då tekniken för att återvinna till nya fibrer ännu är i sin linda.
Bara 1 procent
av alla använda kläder återvinns till nya kläder
EU-lagstiftning för mer hållbart mode
EU:s strategi för hållbara och cirkulära textilier
Som en del av handlingsplanen för den cirkulära ekonomin presenterade EU-kommissionen 2022 en ny strategi för att göra textilier mer hållbara, lätta att reparera, återanvända och återvinna. Strategin syftar även till att motverka snabbmode och stimulera innovation i sektorn.
Flera nya lagar har tagits fram med utgångspunkt i denna strategi.
EU-lösningar för att hantera textilavfall
I september 2025 godkände Europaparlamentet nya regler som innebär att EU-länderna ska införa system där producenter av kläder, accessoarer, hattar, skor, filtar, lakan, gardiner och frivilligt madrasser, betalar för insamling, sortering och återvinning av sina produkter.
Producentansvaret ska även omfatta produkter som säljs online eller av producenter registrerade utanför EU. Mikroföretag får ett års extra undantag för att hinna anpassa sig.
Reglerna innebär ändringar av det befintliga ramdirektivet för avfall. Redan från januari 2025 ska EU-länder samla in textilier separat för återbruk och återvinning.
Ekodesignregler
År 2024 godkände parlamentet en ny ekodesignförordning. Ekodesign innebär att miljöaspekter integreras i produktutvecklingen för att skapa varor med lägsta möjliga miljöpåverkan genom hela livscykeln.
Den nya lagen gäller flera branscher, inklusive modeindustrin. Det införs krav och minimistandarder för hållbarhet, reparerbarhet, energieffektivitet och återvinning.
Förbud mot att kassera osålda kläder
Den nya ekodesignförordningen ålägger stora företag att redovisa antal osålda plagg som slängs varje år och skälen till det. Från 2026 blir det förbjudet inom EU att förstöra osålda kläder, skor och accessoarer.
Förbud mot greenwashing
Greenwashing är marknadsföring som vilseleder om en produkts miljöpåverkan eller fördelar. År 2024 antog Europaparlamentet en lag som förbjuder generella miljöpåståenden om produkter utan bevis.
Läs mer om EU:s åtaganden om greenwashing
EU Ecolabel - en ekologisk märkning
EU Ecolabel är ett frivilligt miljömärke som producenter kan ansöka om för sina produkter om de uppfyller strikta miljökriterier. Det synliggör produkter med färre skadliga ämnen och lägre vatten- och luftförorening.
